Årsredovisning för Föreningen Jakobsbergs folkhögskola

Transkript

1 Årsredovisning för Föreningen Jakobsbergs folkhögskola Organisationsnummer Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen för den ideella föreningen Jakobsbergs folkhögskola avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Verksamhetsberättelse 2 Resultaträkning 15 Balansräkning 16 Noter och redovisningsprinciper 18 Sida Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 1

2 Den 31 december 2013 avslutade Föreningen Jakobsbergs folkhögskola sitt 94:e verksamhetsår, över vilket styrelsen härmed avger årsredovisning. Denna redovisning innefattar vårterminen och höstterminen VERKSAMHETSBERÄTTELSE MED ÅRSREDOVISNING Styrelsens sammansättning mm från den Ordförande Vice ordförande Övriga ordinarie ledamöter Göran Hillman AnnKatrin Westerlund Christer Nilsson Kaisa Nordberg Patrick Ärlemalm Hans Bridal (vt) Barbro Norén (7.10-) Kjell Johansson (7.10-) Suppleanter Personalrepresentanter och adjungerande ledamöter: Ordinarie Suppleant Talal Imam Björn Sundblad Mariana Sundkvist (vt) Gunnel Ottenby (ht) Jan Berglund Revisorer: Ordinarie Matz Ekman, auktoriserad revisor, PwC Leif Lewin, förtroendevald revisor Suppleant Sekreterare Mac Berlin, förtroendevald revisor Ola Larsson, rektor Föreningen Jakobsbergs folkhögskola Föreningen Jakobsbergs folkhögskola hade den 31 december 2013 cirka 200 medlemmar. Föreningens mål är att stödja skolans arbete och att främja de mål som skolan har för sin verksamhet. 2

3 Göran Hillman har varit ordförande och AnnKatrin Westerlund vice ordförande. Föreningen hade sitt ordinarie årsmöte den 8 april och föreningsmöte den 7 oktober. Styrelsen har sammanträtt sju gånger under Styrelsens arbete under året Styrelsen har tagit farväl över den högt skattade ledamoten och medmänniskan Hans Bridal som alltför ung avled under verksamhetsåret. Styrelsen har sammanträtt den 12 februari, 19 mars, 25 april, 12 juni, 16 september, 23 oktober samt den 18 november. Jakobsbergs folkhögskolas styrelse antog ett nytt mål- och visionsdokument som den arbetat med under våren. Inför kalenderåret 2014 har det tagits fram en särskild verksamhetsplan. Styrelsen har för fjärde året genomfört en riskanalys, där all verksamhet genomlysts och analyserats utifrån vilka ekonomiska, personella och andra faktorer som kan riskera, hota och medföra problem för verksamheten. De områden med högst risk har genomlysts. Exempelvis bör skolan ha strategier för att stadsbidraget inte följer indexuppräkning vilket satt fokus på konferensverksamhet, projektutveckling och på andra sätt öka den ickestadsbidragsfinnasierade verksamheten på Kullen. Styrelsen har planerat ombyggnaden av Himlen i samråd med fastighetsgruppen. Styrelsen har fortsatt arbetet med den etiska kapitalpolicyn. Styrelsen har på årsmötet och föreningsmötet ändrat stadgarna för ökad flexibilitet för antalet ledamöter. Styrelsen har skrivit ett remissvar på Erik Anmås utredning (SOU-2012:72) Folkbildningens samhällsvärden En ny modell för statlig utvärdering. Styrelsen har diskuterat och utformat det nya biblioteket. Styrelsen har under året varit i kontakt med organisationer, vars profil stämmer med skolans, för att inleda samarbete och erbjuda medlemskap. Companion är en av organisationerna eftersom den kooperativa tråden från förr har styrelsen en vilja knyta an till. Styrelsen har börjat använda folkbildningsnätet. 3

4 Personal Rektor Kvinnor Män Ola Larsson 1 Administration Jan Berglund 1 Ann-Catrin Carinder 1 Bengt Jönsson 1 Köket och lokalvård Senarath Weerarathna 1 Sandhya Sebastian 1 Ariyaratna Wijemuni 1 Pande Vrklevski 1 Vaktmästare Anders Ekholm 1 Lärare Kvinnor Män Ingegerd Akselsson Le vikarie för Johanna 1 Douaron Ole Andersson 1 Keyvan Ashant 1 Jonas Ask 1 Gabriella Beckvid- tjänstledig vt, slutade 1 Henriksson inför ht Torbjörn Berggren 1 Felicia Hedström anställd inför ht 1 Johanna Isaksson föräldrarledig ht 1 Malin Jonason anställd inför ht 1 Eva Jacobson 1 Humlan Lange 1 Harry Modin 1 Laine Mullally 1 Holger Nilén 1 Anna Olsson 1 Gunnel Ottenby tjänstledig vt 1 Hanna-Linnea Regnfors 1 Charlotte Pauli pensionsavgång inför ht 1 Mariana Sundkvist slutade inför ht 1 Elisabeth Sjöstedt 1 Johan Wahlberg 1 Johan Öhman 1 Totalt personer Medeltal anställda Medeltal anställda Sjukfrånvaro ,2 6,3 0,4 Sjukfrånvaro ,8 3,7 0,3 4

5 Kurser - deltagare Under 2013 gjorde skolan 8670 deltagarveckor, vilket är fler än 2012 och 108,5 % av ingångsvärdet som för 2013 var 7991 deltagarveckor. KURSUTBUDET JAKOBSBERGS FOLKHÖGSKOLA VT 2013 HT 2013 Kurser i egna lokaler Antal deltagare Antal deltagare Allmän kurs bas (kursnummer 11) Allmän kurs samhälle (kursnr. 12) Allmän kurs kultur (kursnr. 13) Allmän kurs- naturvetenskapligt basår (kursnr. 15) Friskvård och hälsa - ettårig grundutbildning (kursnr. 33) Cert. Personlig tränare (PT) och massageterapeut (nr. 35) 20 Norra konst - ettårig grundkurs (kursnr. 110 ) Konstnärligt projektår (kursnr.111 ) 10 6 Skriv! - poesi, prosa och dramatik (kursnr. 43 ) Skriv! - projekt termin på distans (Kursnr 46, 50 %) 12 Reportage - journalistisk text, radio och webb (kursnr. 41 ) Reportage - praktiktermin (kursnr. 39 ) 14 Seniorkurs - Berättandets makt (Kursnr 53) 20 Seniorkurs - Mediernas makt (Kursnr 54) Glokala tankesmedjan (Kursnr 70-71, distans och 50 %) 7 Kurser utanför skolan Ak - svenska som andraspråk (Kursnr. 30) 23 Manuspiloterna, skriva filmmanus (Kursnr ) Rekryteringsgruppen (Kursnr ) 64 DV 94 DV Övrigt 0 0 Summa deltagarveckor: DV 4161 DV Folkbildningsrådet efterfrågar också att årsredovisningen ska innehålla en redogörelse för antalet invandrare och funktionshindrade samt fördelningen mellan män och kvinnor. Kursdeltagarna 2013: Andelen kvinnor Antal kursdeltagare med invandrarbakgrund Antalkursdeltagare med brister i svenska språket Antalet kursdeltagare med någon form av funktionsnedsättning 62,5 procent 45 personer 36 personer 123 personer Bidrag som Jakobsbergs folkhögskola erhållit från SPSM 2013 Statsbidraget till Jakobsbergs folkhögskola består av flera olika delar. Språkschablon Förstärkningsbidrag FBR Förstärkningsbidrag SPSM kr kr kr Dessa medel har använts på följande sätt: 5

6 Bidrag till kortkurser för ryggmärgsskadade. Stöd och assistans till personer med funktionsnedsättning. Ökad lärartäthet som stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Måldokument Det nya mål- och visionsdokumentet har använts som underlag för ytterligare texter som processas på olika håll i organisationen. För själva undervisningen kommer lagom till läsåret kursplaner och en pedgogisk grundsyn att vara färdiga. Kvalitetsarbete Under 2013 har vi utvecklat vårt arbete med kvalitetssäkring på flera sätt. Skolans mål- och visionsdokument har tagits fram för att öka tydligheten i uppdraget såväl för personal som för andra. Den nya mötesstrukturen som härrör från samverkansavtalet har utvecklats. De studerande deltar på vissa personalmöten och personalens arbetsgrupper, processgrupperna, är öppna för både deltagare, styrelseledamöter och föreningsmedlemmar. Organisationen för projektverksamhet börjar ta form. Arbetet med att sjösätta folkhögskolekurser med arbetslösa, sk. SMF-kurser, har planerats och genomförts med 13 deltagare under året. Riktlinjer för konferensdelen har utarbetats. För att bättre attrahera både konferens- och projektgäster har också fler och bättre lokaler i Himlen färdigställts under året. I Himlen har skolan tillskapat ett biblioteket, för allmänt läsfrämjandet och för att stärka umgänget mellan olika grupper på skolan. Av bland annat den senare anledningen har entrén byggts om till ett kafé. Arbetsrummen har samlats i Himlens övervåning för att stärka lärarlagen och tillika kvaliteten i undervisningen. I hela byggnaden Himlen har ventilation installerats. Under 2013 har vi startat våra första flexibla kurser. Distansundervisning kombinerat med närträffar är viktiga hörnstenar i folkbildningen som behöver kunna variera sitt kursutbud för att möta framtidens behov. Parallellt har Folkbildningsnätet (mejl- och konferensverktyget First Class) introducerats på alla skolans långa närkurser. Eftersom övriga folkhögskolor och studieförbund är anslutna stärker det också skolans identitet som folkhögskolaoch delaktighet i folkbildningen. Förutom att Folkbildningsnätet främjar studietekniken för alla, lämpar sig det extra bra för kursdeltagare med svårigheter. 6

7 En av dessa distanskurser är Glokala tankesmedjan. Kursen ges på halvfart och i samarbete med Glokala tankesmedjan i Malmö i ett försök att utveckla formerna för skolans globala engagemang. Tidigare former som resandekurser och solidaritetskommitté har haft några tröga år. Under 2013 har vi delat upp processgruppen Miljögruppen i Fastighetsgruppen och Miljö- och solidaritetsgruppen, som arbetar på ett medlemskap i Forum syd. Kontakten med Kista folkhögskola har varit betydelsefull för att ta ytterligare ett steg i ambitionen att bättre kunna arbeta med grupper som är utrikesfödda. Under året har kursdeltagarna från de båda skolorna träffat varandra vid ett par tillfällen. Ett nytt schema- och närvaroprogram har implementerats för att förbättra samordningen mellan lokalanvändning och lärarna. Närvaroprogrammet har effektiviserat återkopplingen till kursdeltagare med hög frånvaro som annars riskerar framtida problem; exempelvis med CSN. Friskvårdskursen har fortsatt stärka sitt samarbete med branschen. Samarbetet med Friskis&Svettis har ytterligare utvecklats samtidigt som kursen blivit medlem i Kroppsterapeuterna. Certifieringen av kursdeltagarna har under året hittat en tydlig form. Branschrådet för hälsa folkhögskolor i samverkan har stärkts under Reportagekursens lärare har fortsatt att utveckla kursen genom samarbetet med Sverigefinska folkhögskolan i Helsingfors. Under våren 2013 gjorde man en gemensam filmkurs på Åland tillsammans med Axxells folkhögskola. Kvalitetsarbetet kommer skolan att inför se över i sin helhet. Ledningsgruppen, utvärderingsansvarig och intresserade kommer att forma en grupp som framför allt tittar på kursdeltagarnas utvärdering utifrån det nya måldokument. Utvärderingar På kurserna genomförs en mitt-terminsutvärdering för att undersöka hur väl kunskapsinnehåll med mera tagits emot. Även mot slutet av läsåret görs utvärderingar per klass och ämne. I vår tidigare målsättning skriver vi bland annat Kursinnehållet på Jakobsbergs folkhögskola skall präglas av de stora frågorna för den enskilda människan, det svenska samhället och för mänskligheten i ett globalt perspektiv. Det nya måldokumentet skiljer sig inte nämnvärt från det gamla på den här punkten. Solidaritet, jämställdhet och ett aktivt miljöarbete är del av vårt centrala idégods som vi undrar hur våra kursdeltagare uppfattar. Personalen tar reda på hur väl skolan lever upp till de stora frågorna och andra målsättningar genom en stor gemensam utvärdering som hela skolan genomför mot slutet av ett läsår. Denna utvärdering är med små förändringar densamma sedan 1991 så vi har gott underlag att jämföra med. Vi vill att våra kursdeltagare ska ha möjlighet att demokratiskt påverka arbetet under tiden de går på skolan. Därför genomför vi sedan hösten 2007 skolans gemensamma utvärdering två 7

8 gånger, en gång på hösten efter en termin på skolan och en gång på våren efter två terminer. Även i år att vi kan visa goda resultat. På en skala mellan 1 och 4, där 1 inte är bra alls, 2 är mindre bra, 3 är bra och 4 är mycket bra blev helhetsupplevelsen 3, 3 respektive 3,2 för alla kurser, dvs god eller mycket god. Målet från förra året att förbättra svarsfrekvensen uppfylldes. Från 71/95 ökade vi till 113/125 svar. Totalresultat HT 2013 VT 2013 HT 2012 VT 2012 Hela AKBas AKKul AKSam NVB FVH Repo Skriv! Norra NK PTM Svar skolan konst Projekt 3,1 3,2 2,8 2,9 3,4 3,5 3,0 3,5 2,8-2, ,1 2,7 3,3 3,2 3,2 2,8 2,9 3,0 3,4 3,2 2, ,1 2,9 3,1 3,2 3,1 3,1 3,1 3,1 3,4 3,6 2,9 95 3,2 3,2 3,6 3,3 3,4 3,2 3,1 3,2 2,9 71 De frågor som vid hösterminens utvärdering fick lägst omdöme var precis som tidigare år frågor som ligger utanför den reguljära undervisningen som mat, studerandeinflytande och Kafé Jakan. Dock fick maten sämre och studerandeinflytande bättre under hösten jämfört med våren. Frågor 2013 ht HT 2013 VT 2013 Min helhetsupplevelse av skolan har varit 3,3 3,2 Kafé Jakan har varit 2,4 2,4 Vad ger du för omdöme på maten och köket 2,8 3,2 Mina möjligheter att påverka via klassråd/studeranderåd med mera har varit 2,8 2,6 Min helhetsupplevelse av kursen har varit 3,4 - Undervisningens innehåll har varit 3,4 3,3 Förhållandet mellan mig och mina lärare har varit 3,6 3,5 Kursen har tagit upp frågor som handlar om att förbättra samhället (ny formulering) 3,1 2,9 Kommentarer Vi gav också kursdeltagarna möjligheten att kommentera frågorna. Bemötandet, lärmiljön, kunskapsutvecklingen lyfts fram i utvärderingarna av många. Maten/köket och fina lokaler tas specifikt upp som positivt på Jakobsbergs folkhögskola. Några nämner inflytandet över skolan som viktigt. Förbättringsområden som pekas ut fler än en gång är kopiatorerna, Valhall som lärmiljö, toaletten på Norra konst och utebelysningen. Kafé Jakan, maten och studerandeinflytande är områden som några invänder emot. Matobligatoriet och det svåra i att påverka just obligatoriet kritiseras också av några svarande. Tydligheten kring olika sorters specialkost i köket kan bli bättre och den vegetariska maten får också förslag på hur den kan bli bättre. 8

9 Kopiatorerna är utbytta, toaletten i konst är åtgärdad men utebelysning och Valhall är på väg åt att åtgärdas. Även andra tips såsom fakturahanteringen för internatboende, behov av personalstöd på studeranderådet och tankar kring Kafé Jakan och klassmedverkan känns som viktiga kommentarer som skolan kan använda i sitt förbättringsarbete inför Inför 2014 Vi arbetar med hitta ännu bättre former för miljö-, solidaritets- och kommunikationsarbetet. Den vegetariska maten kan utvecklas ytterligare. Studeranderådet behöver mer stöd från personalen i sitt arbete Studerandedemokrati Kursråd och studeranderåd finns på skolan. De studerande deltar på vissa personalmöten och våra förberedande grupper. De studerande har också deltagit i den del av mötesstrukturen som är öppen som personalmöte och styrelsemöte. Även våra processgrupper står öppna för studerande men här hoppas vi på större engagemang framåt. Utvecklingsarbete - profilering De kr som Folkbildningsrådet har vikt för utvecklings- och profileringsarbete har under 2013 använts på följande sätt: Många av föreläsningarna kring våra profilfrågor finansieras genom profileringsbidraget, precis som flera av föreläsningarna med kulturinriktning. I arbetet med mål- och visionsdokumentet har skolan under 2013 tagit hjälp av en konsult. Skolan har satsat på processgrupper för att profilera skolan och det arbetet har finansierats med profileringsbidraget. Av detta märks bland annat föreläsningserierna Kafé Jakan och kvällsföreläsningarna, kompostinköp och rektors satsning på att finna globala samarbetspartners. Skolans satsning på KRAV-märkt kök och miljömärkta inköp har också finaniserats av profileringsbidraget. Skolan har haft en utbildningsdag i folkbildningsnätet och för att stärka vår profil som folkhögskola. Byggnader, mark och underhåll År 2013 har HSB: s byggprojekt Jakobsbergs gård blivit inflyttningsklart. Gångstigar och andra gemensamma ytor har diskuterats med våra nya grannar. Under 2013 har fastighetsgruppenen arbetat med ombyggnation och upprustning av Himlen i form av ventilationsförbättring, ny entré, nytt bibliotek och nya klassrum. Pga av projektets omfattning tog gruppen in konsulten Peter Nergårdh som projektledde arbetet vilket innehöll ett stort upphandlingsarbete och en bygglovsdel. 9

10 Ombyggnationen har också inneburit översyn och förbättring av husets elschema och brandsensorer. Nya elledningar och -centraler har satts in. Under 2014 planeras även yttre renovering av Himlens fasad och takmålning. Vi planerar också att komplettera utebelysningen. Under 2013 har vi dessutom: Påbörjat förbättring av Norra konsts Ateljé utifrån en vattenläcka kring advent. Storstädat fönster och lokaler under sommaren Engagerat en extern konsult för en ny drifts- och underhållsplan Har utfört en elrevision i alla byggnader Har Trafikverket på grund av utbyggnaden av spårtrafiken förstärkt de fönster i Himlen, Arken och i Administration som vetter mot järnvägen. Skolevenemang Liksom tidigare år har vår skola under 2013 haft många intressanta gäster. Vissa program har vi haft som föreläsningar enbart för skolans kursdeltagare - Kafé Jakan - andra har vi haft som kvällsföreläsningar tillsammans med ABF. Under dessa träffar blandas kursdeltagare, föreningsmedlemmar och vanliga järfällabor till givande samtal kring viktiga frågor. Följande föreläsningar gick av stapeln under vårterminen: 16.1 Sofia (Reportage) och Albin (Skriv) pratade om Calais Migrant Solidarity. Efteråt visades filmen Mannen från Le Havre. 6.2 Lisa Gålmark föreläste om djurrätt och feminism. 4.3 Kvällsföreläsning: Vad händer i Syrien? 6.3 Friskvårdsdagen "MåBra-dagen hölls av friskvårdsklassen 18.3 Kvällsföreläsning: Nina Björk föreläste utifrån sin bok Lyckliga i alla sina dagar Visduon "Anna & Ida" från Visskolan i Gamleby underhöll. Mars Utställning av Norra Konsts projektår på Järfälla konsthall 8.4 Kvällsföreläsning: Ronny Ambjörnsson om Ellen Key 17.4 Henrik Arnstadt föreläste om fascismens historia 8.5 Öppen scen 29.5 Aktivitetsdag (med diverse uppgifter att lösa i grupper) 31.5 Vernissage för Norra konstskolans vårutställning och öppet hus Följande föreläsningar gick av stapeln under höstterminen: 21.8 Ståuppkomikern Moa Svan besökte Kafé Jakan 4.9 Teater Hatten spelade utomhusteater med pjäsen Cayennepeppar 25.9 Att vara utan att synas. Agnes Hellström föreläste om sin bok om Lundsberg, Sigtuna och Gränna Kvällsföreläsning: Sven-Eric Liedman föreläste om folkbildning, bildning och utbildning Jazzfestival Lära känna varandra Kvällsföreläsning: Lovisa Lamm föreläste om Sveriges relation till Nordkorea 10

11 6.11 Besök av Teskedsorden som arbetar mot rasism Kvällsföreläsning: Vad är konst? med Jennifer Sameland och Sofia Kråka Solidaritetskväll i samarbete med ABF Malin Elgborn höll i workshop om härskartekninker Skriv! hade uppläsning av sina texter 11

12 Förslag till resultatdisposition Till föreningsstämmans förfogande står följande resultat: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen föreslår att resultatet disponeras så att i ny räkning överförs

13 Ordförandens slutord Den svenska folkhögskolevärlden håller på att förändras. Många skolor i glesbygden försöker forma om sig, öppna filialer i tätorterna eller ibland läggs ner. Nya organisationer eller grupper vill starta folkhögskolor, men statsbidragen för folkbildningen ger inte mycket utrymme för det. Samtidigt upptäcker samhället folkhögskolans potential och möjligheter när skolresultaten sjunker och arbetslösheten ökar. Vår skolform och pedagogik är verkligen ett alternativ där den vanliga skolan och vuxenutbildningen inte lyckas så bra. Men folkhögskolan, med sin stolta historia, kan inte vila på gamla lagrar utan måste hela tiden utvecklas, skapa nya kurser, hitta nya samarbetsformer och arbetssätt för många med besvärliga eller obefintliga studieerfarenheter. Folkhögskolans grundläggande idé visar sig stabil i en utbildningsvärld som mer och mer karaktäriseras av panikutryckningar, tvära kast och hugskott. Jakobsbergs Folkhögskola skiljer sig inte från andra folkhögskolor i förändringens tid. Ekonomin i form av stats- och landstingsbidrag utvecklas inte i takt med löneutveckling och kostnadsökningar. Det gäller för oss att hitta nya intäkter i form av kurser vid sidan av det ordinarie statsbidragen, öka uthyrningsverksamhet av våra lokaler, skapa nya nätverk med organisationer och institutioner, förbättra samarbete i regionen och Järfälla kommun. Skolan genomgår också en generationsväxling. Under året har Charlotta Pauli gått i pension efter 33 år som skrivlärare. Lotta har varit en förgrundsgestalt under många decennier på skolan. Holger Nihlén lämnar efter 13 år som journalistlärare sin tjänst vid uppnådd pensionsålder och Mariana Sundkvist sin tjänst som friskvårdslärare. Vi tackar dem alla för deras insatser på Jakobsbergs folkhögskola. Nu kommer nya krafter till skolan med uppdraget både att förvalta Jakanandan och förnya den. Vi hälsar alla välkomna! Styrelsens arbete under året har handlat mycket kring diskussion och formuleringar i det visionsarbete som Ola Larsson har initierat. Det ska mynna ut i en ny målsättning för skolan, styra verksamhetsplaner och utvecklingsarbetet. Personalen är självklart involverad och föreningen ska kontinuerligt följa arbetet. Himlen, huvudbyggnaden, har under sommaren genomgått en omfattande inre renovering, där skolan äntligen fått ett bibliotek och alla lärares arbetsplatser samlats på övre plan, där också ett klassrum och grupprum kommit till. Under 2014 hoppas vi att yttre underhåll av puts och tak ska kunna genomföras. För finansiering av dessa åtgärder används skolan kapital. En underhållsplan för byggnader och park kommer äntligen att vara färdigställd under våren. Den kommer att underlätta planering och budgetering av det långsiktiga underhållet och säkerställa att varje krona används rätt. Bokslutet för året visar ett underskott på 2,35 Mkr, som är planerat och budgeterat. Ombyggnaden av Himlen kostade 4,75 Mkr, varav 1,76 Mkr aktiveras som avskrivning på 10 år. Här är det framför allt ventilationsarbetena som blev mer omfattande än den ursprungliga planen, men som under året diskuterats och godkänts av styrelsen. När dessa ombyggnadsarbeten - finansierat av vårt kapital som en extra ordinär budgetpost har dragits bort har den ordinarie verksamheten gått med överskott enligt plan. 13

14 Styrelsen tackar Ola och all personal för ett mycket gott och arbetsamt verksamhetsår 2013! Till slut minns vi alla vår styrelseledamot Hans Bridal som avled efter en lång kamp mot sjukdomen endast 56 år gammal. Hasse var en klippa i styrelsen både som jurist, folkbildare och miljökämpe. Göran Hillman 14

15 Resultaträkning Not Föreningens intäkter Föreningens kostnader Kostnader undervisning Kostnader kök Reparation och underhåll av fastighet Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa föreningens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Årets resultat

16 Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

17 Eget kapital och skulder Not Eget kapital 10 Balanserat kapital Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 17

18 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Föreningens intäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i föreningen. Medlemsavgifter intäktsförs vid inbetalning från medlem. Gåvor Erhållna gåvor Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10. Redovisning av gåvor i ideella föreningar innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde. För ändamålsbestämda gåvor tillämpas KRED:s rekommendation. Redovisning av ändamålsbestämda gåvor, vilket innebär att under året erhållna men ej förbrukade gåvor, tillsammans med under året förbrukade gåvor erhållna under tidigare år, redovisas i resultaträkningen på raden Förändring av ändamålsbestämda medel. Se vidare under rubriken Ändamålsbestämda medel nedan. En ändamålsbestämd gåva innehåller ett av givaren, i samband med överlämnandet av gåvan, angivet villkor för användningen, vilket innebär att den har ett rättsligt skydd och inte får användas till annat ändamål. Bidrag från stat, landsting m fl Som bidrag räknas likvida medel som en förening erhåller från en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfyllts. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats till föreningen. En förening som erhåller bidrag från en svensk myndighet eller kommun kan istället välja att intäktsföra bidraget redan i den period när myndigheten eller kommunen fattat ett beslut att bevilja bidraget. Om bidraget är till för att täcka specifika 18

19 kostnader, exempelvis ett administrationsbidrag, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas 1. Villkorade bidrag skuldförs till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Stöd som avser förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, som också utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Uppgift om bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Inkomstskatter Föreningens verksamhet är, enligt nu gällande lagstiftning, befriad från inkomstskatt. Tillgångar och skulder Erhållna gåvor i form av tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier kostnadsförs löpande redan vid anskaffningstillfället. Övriga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader Bergvärme, ventilation Inventarier 20 år 10 år 5-10 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde), enligt en portföljvärdering. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 1 Detta gäller även bidrag från Sida och liknande myndigheter 19

20 Ändamålsbestämda medel Enligt BFNAR 2002:10, Redovisning av gåvor i ideella föreningar, skall ej förbrukade ändamålsbestämda medel ingå i årets resultat och eget kapital. Styrelsen finner det dock angeläget att gentemot givare och andra intressenter tydligt visa att erhållna medel hålls åtskilda från övriga medel och inte är möjliga att använda för andra ändamål. För att uppnå detta görs en avvikelse från BFNAR 2002:10 som består i att ej förbrukade ändamålsbestämda medel redovisas i särskild post i balansräkningen mellan eget kapital och avsättningar och att förändringen av denna post redovisas i resultaträkningen. Anpassningen av uppställningsformen för balansoch resultaträkningen har skett med stöd i Årsredovisningslagens 2 kap. 3 och 3 kap. 4 3 st. Genom den tillämpade redovisningsprincipen anser styrelsen att arten av ej förbrukade ändamålsbestämda medel tydligare markeras och att redovisningen av förändringen av ej förbrukade ändamålsbestämda medel i resultaträkningen ger bättre information till en läsare än om BFNAR 2002:10 tillämpas. 20

21 NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING NOT 2 Föreningens intäkter Kost Läromedel, förbrukningsintäkt elever Logi Hyresintäkter Uthyrning konferenser Försäkring Folksam Direkt Försäljning mark del Jakobsberg 13: Övriga intäkter Bidrag Statsbidrag Landstingsbidrag Förstärkningsbidrag FBR Förstärkningsbidrag SPSM SMF bidrag Kommunalt bidrag elev Erhållna bidrag Gåvor Gåva förening och Arken Medlemsavgifter Medlemsavgifter NOT 3 Personalkostnader Löner Sociala avgifter Förändring semesterlöneskuld Förändring soc avg semesterlöneskuld Pensionsförsäkringspremier Folksam Direktpension Löneskatt på pensionskostnader Försäkringsavgifter Fora Läkarvårdsersättning Bilersättning och traktamenten Utbildning Friskvård Lönebidrag

22 Övriga personalkostnader NOT 4 Resultat från värdepapper Utdelning aktier och andra långfristiga placeringar Resultat vid försäljning långfristiga placeringar Återföring av nedskrivning långfristiga placeringar Årets nedskrivning långfristiga placeringar NOT 5 Övriga ränteintäkter m.m Ränteintäkter Utdelningar Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar NOT 6 Byggnader och mark Valhall Valhall Miljöstation Expeditionsbyggnad Bergvärme Arken Ventilation Himlen Summa anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar

23 NOT 7 Inventarier Inventarier 1 1 NOT 8 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar Årets förvärv Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivning 0 0 Återföring av nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Utgående restvärde enligt plan Bokfört värde Fonder Marknadsvärde Fonder NOT 9 Kortfristiga placeringar Bokfört värde Marknadsvärde

24 NOT 10 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Utgående balans NOT 11 Operationell Leasing Föreningens leasingkostnader uppgår under året till

25 Jakobsberg Göran Hillman Ordförande AnnKatrin Westerlund Vice ordförande Barbro Norén Talal Imam Christer Nilsson Kaisa Nordberg Kjell Johansson Björn Sundblad Patrick Ärlemalm Ola Larsson Rektor Vår revisionsberättelse har lämnats Öhrlings PricewaterhouseCoopersAB Matz Ekman Auktoriserad revisor Leif Lewin Från föreningen 25