Årsredovisning för Föreningen Jakobsbergs folkhögskola

Transkript

1 Årsredovisning för Föreningen Jakobsbergs folkhögskola Organisationsnummer Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen för den ideella föreningen Jakobsbergs folkhögskola avger härmed följande årsredovisning. Innehåll 1. Föreningen Jakobsbergs folkhögskola Styrelsens arbete a. Fastigheter 3. Organisationsfakta a. Anställda b. Arbetsmiljö 4. Fakta om kursverksamheten a. Deltagarveckor och kursdeltagare b. Bidrag som Jakobsbergs folkhögskola erhållit från SPSM 2014 c. Utvärdering d. Studerandeinflytande e. Profilering f. Sammanfattning kvalitet Inför Förslag till resultatdisposition Ordförandes slutord Resultaträkning Balansräkning Noter och redovisningsprinciper 16 Bilagor 23 Sida Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år. 1

2 Föreningen Jakobsbergs folkhögskola Den 31 december 2014 avslutade Föreningen Jakobsbergs folkhögskola sitt 95:e verksamhetsår, över vilket styrelsen härmed avger årsredovisning. Denna redovisning innefattar vårterminen och höstterminen Föreningen Jakobsbergs folkhögskola hade den 31 december medlemmar. Föreningen hade sitt ordinarie årsmöte den 7 april och föreningsmöte den 6 oktober. Enligt föreningens stadgar som senast reviderades den 1 april 2011 har föreningen till ändamål att i Järfälla upprätthålla en folkhögskola för allmän medborgerlig bildning. Den som vill bli medlem väljs in av skolans styrelse och betalar en medlemsavgift som för närvarande är 100 kronor per år. För organisationer är avgiften 400 kronor. Föreningen leds av en styrelse som består av ordförande, sju ledamöter och två ersättare. Utöver styrelsen utses en adjungerad personalrepresentant med ersättare. En studeranderepresentant med yttranderätt adjungeras till styrelsen. Styrelsens arbete 2014 Göran Hillman har varit ordförande och AnnKatrin Westerlund vice ordförande i styrelsen. Styrelsen har sammanträtt sju gånger under Styrelsen har sammanträtt den 12 februari, 17 mars, 24 april, 10 juni, 16 september, 22 oktober samt den 4 december. Styrelsen har för femte året genomfört en riskanalys, där all verksamhet genomlysts och analyserats utifrån vilka ekonomiska, personella och andra faktorer som kan riskera, hota och medföra problem för verksamheten. Områdena med högst risk har genomlysts. Exempelvis bör skolan ha strategier för att statsbidraget inte följer indexuppräkning vilket satt fokus på konferensverksamhet, projektutveckling och på andra sätt öka den icke-statsbidragsfinansierade verksamheten på skolan. Styrelsen uppdaterade kapitalpolicyn i januari med formulering bland annat mer fokus på hållbar utveckling för skolans kapitalinnehav. Göran Hillman och Ola Larsson representerade styrelsen när de träffade merparten av de nya grannarna i HSB-huset och berättade om skolan verksamhet och historia. Christel Bridal valdes in som ny styrelseledamot på Föreningsmötet 6 oktober Under året har rektor fått i uppdrag av styrelsen att utreda matobligatoriet och hur framtida situationen för logi på skolans ska se ut. 2

3 Styrelsen skrev under hösten en motion till Rio-kongressen 2015 om förbättrade möjligheter att regionalt fortbilda lärare vid folkhögskolor i folkhögskolepedagogik. Ola Larsson berättade vid årsmötet om hur styrelsen mål- och visionsdokument konkretiserats. Visionen i praktiken är den nya strukturen för 2013 års mål- och visionsdokument vilken konsult Emily Johnson hjälpt till med att utforma. Styrelsen ser gärna att skolan varje år gör en översyn av budget inför hösten. För andra året prognosticerades således resultatet för räkenskapsåret på höstens första styrelsemöte. Den 9/10 deltog ordförande och rektor på Folkbildningsrådets folkhögskolekonferens som fokuserade att folkhögskolan från att ha kallats för en skolform nu benämns som en utbildningsform inom det svenska utbildningsväsendet. Delar av styrelsen och rektor har under året fört samtal med bland andra Coompanion och Fairtrade. De deltog också Landstingets och Järfälla kommuns föreningsdagar. a. Fastigheter och lokaler Fastighetsgruppen är den grupp som kanske ligger närmast styrelsen. Förutom rektor, vaktmästare och ekonom i fastighetsgruppen ingår ofta Björn Sundblad och Göran Hillman från styrelsen. Styrelsen och fastighetsgruppen har planerat renoveringen av Himlens exteriör i samråd med kommunens antikvarie och byggkonsultföretaget Tengbom, som tagit fram en antikvarisk förstudie och förfrågningsunderlag bland annat för att kunna komma vidare med upphandling av renoveringen. Den antikvariska förstudien presenterades på höstens föreningsmöte och är utlagd på hemsidan. Styrelsen lutade sig mot detta förberedelsearbete när den beslutade att skjuta upp renoveringsarbetet till Inför upprustningen av Himlens exteriör 2015 har fastighetsgruppen under hösten förberett med en bidragsansökan till Länsstyrelsen och inlett upphandlingen av arbetet. Styrelsen beslutade under året att belysa allén ned mot Viksjöleden. Ordförande med flera deltog i en provbelysning som också undersöktes en för eventuell ljussättning av huvudbyggnaden skulle kunna se ut. Skolan anlitade WSP för ljuskonsultation och Tema Mark och miljö för installation. Allébelysning stod klar i december. Styrelsen har också under året gett byggkonsulten Peter Nergårdh uppdraget att arbeta fram en digital underhållsplan för skolans byggnader och park. Han överlämnade sitt arbete och presenterade databasens upplägg och resultat på ett styrelsemöte i höstas. 3

4 Underhållsplanen har installerats och införlivats i verksamheten och används i budgetarbetet. För fastighetsgruppen är underhållsplanen därmed ett centralt verktyg. Vid bland annat arbetet med drifts- och underhållsplan framkom att ventilationen i den äldre delen av Valhall inte höll måttet. För att förbättra arbetsmiljön och för att bättre kunna härbärgera befintlig verksamhet och även kunna utöka både statsbidragsfinansierad och annan verksamhet - har skolan förnyat och byggt ut ventilationskapaciteten i Valhall. Konsultfirman Erfator utredde anläggningen och fungerade som beställarombud när ventilationsfirman Flexibel luftbehandling genomförde sommarens ventilationsarbete. Inför höstterminen fick Valhall en ansiktslyftning och konstateljéer i Paradiset förvandlades till grupprum. Organisationsfakta 2014 Anställda Som anställda räknas alla på skolan som har en anställning under minst en termin. Därutöver har skolan som under tidigare år haft många olika former av konsulter, föreläsare och timlärare vilka gjort korta eller längre inhopp. Totalt individer Kvinnor Män Medeltal anställda Medeltal anställda Sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro ,23 4,29 0,25 Sjukfrånvaro ,2 6,3 0,4 Bidrag som Jakobsbergs folkhögskola erhållit från SPSM 2014 Statsbidraget till Jakobsbergs folkhögskola består av flera olika delar. Språkschablon Förstärkningsbidrag FBR Förstärkningsbidrag SPSM kr kr kr Dessa medel har använts på följande sätt: Bidrag till kortkurser för ryggmärgsskadade. 4

5 Stöd och assistans till personer med funktionsnedsättning. Ökad lärartäthet som stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Dövtolkar till två kursdeltagare på Norra konst under höstterminen. Studerandeinflytande På kurserna har vi återkommande möte kring kursupplägg och ett studeranderåd finns på skolan. Med på studeranderådet finns personal som stöttar och repeterar studeranderättsliga och demokratiska principer. Det är nytt för i år. De studerande har också deltagit i den del av mötesstrukturen som är öppen som personalmöte och styrelsemöte. Även våra processgrupper står öppna för studerande. Skolans Inkludera mera-grupp är också en viktig studerandegrupp på skolan. Studerande bidrar också i både utformandet och genomförandet av Kafé Jakan. Profilering De kr som Folkbildningsrådet har vikt för utvecklings- och profileringsarbete har under 2014 använts på följande sätt: Många av föreläsningarna kring våra profilfrågor finansieras genom profileringsbidraget, precis som flera av föreläsningarna med kulturinriktning. Skolan har satsat på processgrupper för att profilera skolan och det arbetet har finansierats med profileringsbidraget. Evenemangs, kommunikations-, biblioteks samt miljö- och solidaritetsgruppen är namnen på processgrupperna. Skolans satsning på KRAV-märkt kök och miljömärkta inköp har också finansierats av profileringsbidraget. Lärarna har tydliggjort utbildningsformen folkhögskola genom att skriva en gemensam pedagogisk grundsyn som lyfter fram vår särart. Skolan hade 26 november en framtidsdag kring identitet och förändringsarbete. 5

6 Fakta om kursverksamheten 2014 Deltagarveckor och kursdeltagare Under 2014 gjorde skolan 8172 deltagarveckor, vilket är färre än förra året och 102, 5 procent av ingångsvärdet som för 2014 var 7969 deltagarveckor. KURSUTBUDET JAKOBSBERGS FOLKHÖGSKOLA VT 2014 HT 2014 Kurser i egna lokaler Antal deltagare Allmän kurs bas (kursnummer 11) Allmän kurs sas (kursnummer) 13 Allmän kurs samhälle (kursnr. 12) Allmän kurs kultur (kursnr. 13) 13 Allmän kurs- naturvetenskapligt basår (kursnr. 15) Friskvård och hälsa - ettårig grundutbildning (kursnr. 33) / Hälsoutvecklarna (ht) Cert. Personlig tränare (PT) och massageterapeut (nr. 35) Norra konst - ettårig grundkurs (kursnr. 110 ) Konstnärligt projektår (kursnr.111 ) 6 Skriv! - poesi, prosa och dramatik (kursnr. 43 ) Skriv! - projekt termin på distans (Kursnr 46, 50 %) Reportage - journalistisk text, radio och webb (kursnr. 41 ) Reportage - praktiktermin (kursnr. 39 ) 8 Reportage frilans (Kursnr, 50 %) 13 Seniorkurs läs och skriv (Kursnr 53) Seniorkurs de nya medierna (Kursnr 54) / Seniorkurs - hälsoinspiration de nya filmerna (ht) Glokala tankesmedjan (Kursnr 70-71, distans och 50 %) 6 4 Kooperativt ledarskap 24 Kurser utanför skolan Manuspiloterna, skriva filmmanus (Kursnr ) Antal deltagare Rekryteringsgruppen (Kursnr ) 40 DV 60 DV Övrigt 0 0 Summa deltagarveckor: 8172 DV 4081 DV 4091 DV 6

7 Fördelning av kursdeltagare 2014 (inklusive etablering och SMF) Andelen kvinnor (%) 60,1 62,5 Antal kursdeltagare med invandrarbakgrund (personer) Antal kursdeltagare med brister i svenska språket (pers.) Antalet kursdeltagare med någon form av funktionsnedsättning (personer) Utvärderingar På kurserna genomförs en mitt-terminsutvärdering för att undersöka hur väl kunskapsinnehåll med mera tagits emot. Även mot slutet av läsåret görs utvärderingar per klass och ämne. Ledningsgruppen genom Felicia Hedström har under året sammanställt och analyserat dessa ämnes- och kursutvärderingar för att de redan nästa år ska kunna utformas ännu bättre. Terminsutvärderingen har uppdaterats, men också diskuterats om den ska behållas, förändras helt eller ersättas av FB-kvalitet som cirka 100 folkhögskolor redan använder. Ett sätt att börja titta på en utveckling av utvärderingen var att pröva en annan undersökning. För att få fatt på bildningsaspekten, den folkhögskolemässiga kvalitén, har skolan börjat med använda modellen GLO. (se bilaga 2) I början av året bröt vi ned den i ett antal påstående med förankring i måldokumentet vilket alla kursdeltagare fick svara på för att sedan följas upp mot slutet av läsåret. Svaren från starten följdes upp på lärarmöte och i klasserna för att också föra diskussion om vad utbildningsformen folkhögskola och vad begreppet bildning innebär. Detta som ett led i introduktion av utbildningarna. Gemensamma terminsutvärdering Skolans gemensamma utvärdering är med små förändringar densamma sedan 1991 så vi har gott underlag att jämföra med. Vi vill att våra kursdeltagare ska ha möjlighet att demokratiskt påverka arbetet under tiden de går på skolan. Därför 7

8 genomför vi sedan hösten 2007 skolans gemensamma utvärdering två gånger, en gång på hösten efter en termin på skolan och en gång på våren efter två terminer Även i år att vi kan visa goda resultat. På en skala mellan 1 och 4, där 1 inte är bra alls, 2 är mindre bra, 3 är bra och 4 är mycket bra blev helhetsupplevelsen 3, 2 respektive 2,9 för alla kurser, dvs. god eller mycket god. Utfall Höstterminen 2014 ALLA AKBas AKSas AKKul AKSam NVB HUV Repo Skriv Konst PT&M Min helhetsupplevelse av skolan har varit: 3,4 3,7 3,0 3,1 3,3 3,5 3,4 3,5 3,1 3,7 Kafé Jakan och andra gemensamma evenemang har varit: Vad ger du för omdöme på maten och köket: Hur upplever du att vi arbetat med det antirasistiska arbetet på skolan? Mina möjligheter att påverka via klassråd/studeranderåd med mera har varit: 2,6 3,0 2,8 2,8 2,7 1,8 2,7 3,0 2,0 2,5 3,2 2,7 3,8 3,3 3,1 2,9 3,4 2,8 3,0 3,5 3,2 3,8 3,0 3,3 3,3 3,2 3,2 2,7 3,1 3,4 2,9 2,7 2,6 3,2 3,1 3,0 3,1 2,8 2,3 3,1 Min helhetsupplevelse av kursen har varit: 3,4 3,7 2,9 3,3 3,3 3,7 3,6 3,7 3,0 3,5 Undervisningens innehåll har varit: Förhållandet mellan mig och mina lärare har varit: Kursen har tagit upp frågor som handlar om att förstå samhället och behov av samhällsförändring: 3,3 3,2 2,9 3,2 3,3 3,7 3,4 3,6 3,3 3,6 3,5 3,7 3,6 3,5 3,1 3,9 3,4 3,6 3,0 3,8 3,1 3,7 3,4 3,5 2,9 3,3 3,2 2,3 2,6 3,3 Antal svar: Samlat omdöme HT2014: 3,2 3,3 3,1 3,2 3,1 3,2 3,3 3,1 2,8 3,4 *SamlatomdömeVT2014: 2,9 2,9 2,8 2,9 3,0 3,4 2,7 3,3 2,5 3,0 *SamlatomdömeHT2013: 3,1 3,2 2,8 2,9 3,4 3,5 3,0 3,5 2,8 3,0 Samlat omdöme VT2013: 3,1 2,7 3,3 3,2 3,2 2,8 2,9 3,0 3,4 2,9 8

9 Sammanfattning kvalitet 2014 Vi har arbetat med att utveckla skolan som en mötesplats för solidaritetsarbete. Skolan harvarit aktiva med både en miljö- och solidaritetsgrupp och den tidigare solidaritetskommittén, som har ett litet kapital insamlat till förmån för Västsahara, har återuppstått. Vi har arbetat för att förbättra rutiner och god studiemiljö på skolan. Bland annat har biblioteket startats. Serviceorganisationen har diskuterat och praktiserat formerna för uthyrningsverksamhet. Under 2014 har vi utvecklat vårt arbete med kvalitetssäkring på flera sätt. Skolans mål- och visionsdokument har utvecklats genom att ha konkretiserats och kompletterats. På föreningsmötet 6/10 diskuterades föreningens syfte och framför allt medlemskapets betydelse. Medlemskapet i föreningen innebär ett ställningstagande för folkbildning och för praktiska stödinsatser på skolan. Drift- och underhållsplan är på plats vilket höjer precisionen i fastighetsförvaltning och skötsel. Utvecklingen av flexibla digitala kurser går framåt. Fler och bättre blir kurserna. Inför 2015 Nästa år har vi förhoppningsvis: bildat ett föreningsnätverk i Järfälla kommun. åtgärdat Himlens exteriör. en plan för hur mat, logi och lokaler ska användas i framtiden. upphandlat en grafisk profil inom givna ekonomiska ramar kommunicerat berättelsen om Jakobsbergs folkhögskola för att skapa en attraktivare mötesplats. genomfört sommarkurser i juni bättre kretsloppsanpassat skolan. koncentrerat verksamheten på skolan utvecklat vårt solidaritetsarbete med Västsahara arbetat mer med digital utveckling på kurserna utvecklat en ny gemensam utvärdering och en gemensam utvärderingsplan för kurserna 9

10 Förslag till resultatdisposition Till föreningsstämmans förfogande står följande resultat: Balanserat resultat Årets resultat Styrelsen föreslår att resultatet disponeras så att i ny räkning överförs

11 Ordförandes slutord Verksamhetsåret 2014 har varit ett mycket framgångsrikt år för Jakobsbergs folkhögskola Verksamhetsberättelse och årsredovisning har fått en ny form och struktur som ger en bättre beskrivning av den omfattande och varierade verksamhet som bedrivs. Det stora arbetet, som Ola Larsson inledde som ny rektor 2012, med ett visionsoch målarbete är nu på plats och genomsyrar skolan alltifrån en pedagogisk grundsyn och preciserade mål om meningen och syftet med skolan. Tidsperspektivet är fram till 2019, då skolan fyller 100 år. Syftet är dubbelt; dels ge det dagliga arbetet en inriktning, dels förtydliga skolans profil, vilket borde öka intresset för skolan för presumtiva kursdeltagare. Men också att arbeta på skolan som lärare och annan personal. Den ger också föreningen Jakobsbergs folkhögskola, som ägare och huvudman för skolan, en tydligare profil och ett mer stringent uppdrag i samhället och i bildnings- och utbildningssverige. Utvärderingarna från kursdeltagarna ger ett mycket gott betyg till skolan och dess personal. Arbetsmiljöenkäten från personalen visar också att skolan är en attraktiv arbetsplats och att personalen trivs vilket naturligtvis är mycket tillfredsställande. En folkhögskola idag är en svårplanerad verksamhet. I och med de förväntningar och uppdraget som skolorna fått av statsmakterna att bli en aktiv part i att rusta ungdomar, nyanlända och arbetslösa för kunskaper och kompetens måste folkhögskolorna ha en hög beredskap och förmåga att snabbt kunna starta olika kurser (SPSM, SMF, Etableringskurser för nyanlända). Vår skola har lyckats väl med denna verksamhet, som ökat väsentligt jämfört med tidigare år. Viktiga händelser, utöver allt annat som händer på skolan är att biblioteket nu kommit igång ordentligt och att skolan fått en ny daglig mötesplats. Planering och beslut har fattats för att för första gången på många decennier kunna starta sommarkurser på Jakobsbergs folkhögskola Underhållsplanen för fastigheter och mark blev färdigställd under året vilket kommer att förbättra planering och budgetering och hålla en god standard på den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Ny ventilationsanläggning har installerats i Valhall och lindallén ner mot Viksjöleden har fått en efterlängtad belysning. Projektering har pågått hela året av yttre underhåll av huvudbyggnaden - omputsning av fasaden och målning av tak och fönster, som ska ske sommaren Den har föregåtts av en omfattande kulturhistorisk undersökning och inventering av byggnadens historia och tekniska status. Årets resultat på är mycket bra, särskilt i ljuset av att väldigt många folkhögskolor uppvisar minusresultat (2013) enligt uppgifter från Folkbildningsrådet. Styrelsen har satt upp ett allmänt resultatmål på 3-4% uppnår vi 3,93%. 11

12 En analys av ekonomin visar att statsbidrag och landstingsbidrag inte täcker de fasta utgifterna för undervisning, kök, fastighetsdrift och administration. Så är det allmänna läget för alla folkhögskolor. Den ordinarie verksamheten måste kompletteras med andra kurser SPSM, SMF, Etableringskurser mm., som givit intäkter på tkr. Vårt kapital, som är vår trygghet, har givit en avkastning på 431 tkr. Uthyrning för konferenser har levererat intäkter på 178 tkr. Framöver behöver skolan dessa kompletteringar för att få en ekonomi med visst överskott. Extern uthyrning är det område som kan utökas, men det medför också investeringar i lokaler och utrustning. Så stora utmaningar finns oavbrutet inför framtiden, nu som alltid. Ett stort tack till Ola Larsson som rektor, alla medarbetare på skolan samt styrelsen för ett mycket bra verksamhetsår

13 Resultaträkning Not Föreningens intäkter Föreningens kostnader Kostnader undervisning Kostnader kök Reparation och underhåll av fastighet Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa föreningens kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Årets överskott

14 Balansräkning Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

15 Eget kapital och skulder Not Eget kapital 10 Balanserat kapital Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 15

16 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Föreningens redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Föreningens intäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. Gåvor av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i föreningen. Medlemsavgifter intäktsförs vid inbetalning från medlem. Gåvor Erhållna gåvor Erhållna gåvor redovisas enligt BFNAR 2002:10. Redovisning av gåvor i ideella föreningar innebär att de intäktsredovisas i den period de har mottagits. Intäkten motsvarar tillgångens anskaffningsvärde. Bidrag från stat, landsting m fl Som bidrag räknas likvida medel som en förening erhåller från en bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfyllts. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats till föreningen. En förening som erhåller bidrag från en svensk myndighet eller kommun kan istället välja att intäktsföra bidraget redan i den period när myndigheten eller kommunen fattat ett beslut att bevilja bidraget. Om bidraget är till för att täcka specifika kostnader, exempelvis ett administrationsbidrag, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas 1. 1 Detta gäller även bidrag från Sida och liknande myndigheter 16

17 Villkorade bidrag skuldförs till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader. Stöd som avser förvärv av anläggningstillgång reducerar tillgångens anskaffningsvärde. Det innebär att tillgången redovisas till nettoanskaffningsvärde, som också utgör grund för beräkning av avskrivningarnas storlek. Uppgift om bruttoanskaffningsvärde och erhållet stöd lämnas i not. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Inkomstskatter Föreningens verksamhet är, enligt nu gällande lagstiftning, befriad från inkomstskatt. Tillgångar och skulder Erhållna gåvor i form av tillgångar Tillgångar, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, som doneras till föreningen värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan bokas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som materiell eller finansiell anläggningstillgång. Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier kostnadsförs löpande redan vid anskaffningstillfället. Övriga materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader Bergvärme, ventilation Inventarier 20 år 10 år 5-10 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde), enligt en portföljvärdering. Fordringar Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 17

18 NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING NOT 2 Föreningens intäkter Kost Läromedel, förbrukningsintäkt elever Logi Hyresintäkter Uthyrning konferenser Försäkring Folksam Direkt Övriga intäkter Bidrag Statsbidrag Landstingsbidrag Förstärkningsbidrag FBR Förstärkningsbidrag SPSM Bidrag SMF Bidrag RIO Inkludera mera Bidrag Ensamkommande flyktingar Bidrag MR Bidrag Etableringskurs Erhållna bidrag Järfälla kommun Gåvor Gåva förening och Arken Medlemsavgifter Medlemsavgifter NOT 3 Personalkostnader Löner Sociala avgifter Förändring semesterlöneskuld Förändring soc avg semesterlöneskuld Pensionsförsäkringspremier Folksam Direktpension Löneskatt på pensionskostnader Försäkringsavgifter Fora Sjuk och hälsovård Bilersättning och traktamenten

19 Utbildning Friskvård Lönebidrag Övriga personalkostnader NOT 4 Resultat från värdepapper Utdelning aktier och andra långfristiga placeringar Resultat vid försäljning långfristiga placeringar Återföring av nedskrivning långfristiga placeringar 0 0 Årets nedskrivning långfristiga placeringar NOT 5 Övriga ränteintäkter m.m Ränteintäkter Utdelningar Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar NOT 6 Byggnader och mark Valhall Valhall Miljöstation Expeditionsbyggnad Bergvärme Arken Ventilation Himlen Ventilation Valhall Summa anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB Ackumulerade avskrivningar

20 NOT 7 Inventarier Inventarier 1 1 NOT 8 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Årets försäljningar Årets förvärv Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Årets nedskrivning 0 0 Återföring av nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar 0 0 Utgående restvärde enligt plan Bokfört värde Fonder Marknadsvärde Fonder NOT 9 Kortfristiga placeringar Bokfört värde Marknadsvärde

21 NOT 10 Eget kapital Ingående balans Årets resultat Utgående balans NOT 11 Operationell leasing Föreningens leasingkostnader uppgår under året till

22 Jakobsberg Göran Hillman Ordförande AnnKatrin Westerlund Vice ordförande Barbro Norén-Sundin Talal Imam Christer Nilsson Kaisa Nordberg Kjell Johansson Björn Sundblad Patrick Ärlemalm Christel Bridal Ola Larsson Rektor Vår revisionsberättelse har lämnats Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Matz Ekman Auktoriserad revisor Leif Lewin Från föreningen 22

23 Bilagor Bilaga 1: 23