ÅRSREDOVISNING Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 212 Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt

2 INNEHÅLL Inledning 4 Organisation 5 Utveckling av riksföreningen under 212 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 212 Verksamhet 7 Stödjande verksamhet 7 Arbete för en bättre vård 11 Förebyggande verksamhet 14 Kommunikation 1 Sammanställning: Verksamhet i siffror 17 Insamling 18 Bidragsgivare 19 RÄKENSKAPER 212 Resultaträkning 2 Balansräkning 21 Noter och tilläggsupplysningar 22 Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt, Inedalsgatan 5, Stockholm (Info), Orgnr: , Pg , Bg info@abkontakt.se

3 Inledning Organisation Styrelsen för Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt (ABK) avger härmed följande redovisning för räkenskapsåret 212. Föreningens ändamål Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt (ABK) är en ideell förening vars syfte är att sprida information och genomföra aktiviteter för att: stödja personer med ätstörningar och deras anhöriga verka för bättre vård arbeta förebyggande Föreningens vision Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakts vision är ett samhälle där alla är fria att vara sig själva. Föreningens värdegrund ABK står för acceptans och respekt för människors olikheter och lika värde öppenhet kring psykisk ohälsa att det går att bli helt frisk och fri från en ätstörning ett samhälle som satsar tillräckliga resurser på att förebygga och behandla ätstörningar Styrelse Ordförande David Clinton, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, psykoanalytiker, docent på Karolinska institutet och forskare vid Kunskapscentrum för ätstörningar (1) * Sekreterare Axel Östergren, civilekonom och CFO (suppleant) (1) Ledamöter Anneli Forss, projektledare/egen företagare Eva Lundin, gardindekoratör/egen företagare (2) Jill Stålhandske, översättningsgranskare Ulrika Talenti, kognitiv terapeut (1) Lena Westin, sjuksköterska, enhetschef Dala ABC kunskapscenter för vuxna med ätstörningar Riksstyrelse Riksstyrelsen ansvarar för verksamheten. Styrelsen är insatt i ABK:s strategiska utveckling och tar bland annat beslut om viktiga investeringar. Rikskansli På rikskansliet arbetar ABK:s anställda för verksamhet i hela landet. Fokus ligger på att stödja lokalavdelningarna i deras insatser som övervägande genomförs på volontär basis. Lokalavdelningar ABK hade vid årets slut lokalavdelningar i 1 städer i Sverige och 1 län. Dessa var: Borlänge, Gotland, Göteborg, Halmstad, Karlstad, Luleå, Malmö, Norrköping/Linköping, Örebro, Östersund, Stockholm, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås och Växjö. Lokalavdelningar ger stöd till ätstörningsdrabbade och deras anhöriga, har kontakter med den lokala vården, arbetar förebyggande och påverkande i den omfattning som är möjlig med de resurser som finns. Varje lokalavdelning har en styrelse och en ansvarig kontaktperson. Volontärer Under året har cirka 1 volontärer med stort personligt engagemang bidragit till att göra ABK:s arbete möjligt. Anställningar På rikskansliet arbetade vid årets slut nio personer i en omfattning motsvarande knappt fyra heltidstjänster. Under året har sju kontaktpersoner varit anställda i ABK, från lokalavdelningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Umeå och Motala. Tillsammans utgjorde dessa 1,7 tjänster. (Under året har lokalvdelningen i Motala dessvärre lagts ner.) Med medel från Arbetsförmedlingen har fyra Anställda rikskansliet (212 års slut) personer varit anställda under året; två personer i trygghetsanställning och två personer i Fas 3. Anställda rikskansliet (212 års slut) Anställda rikskansliet Anställda rikskansliet (212 års (212 slut) års slut) Verksamhetsansvarig 5 % Administratör 3 % Verksamhetsansvarig 5 % Administratör 3 % Ekonomiansvarig 4 % Fundraiser 1 % Pressansvarig 4 % Redaktör medlemstidning 4 % Chattansvarig 1 % Verk Adm Eko Fun Pres Red Cha Volo Proj Proj * inom parentes = antal tillfällen icke närvarande på styrelsemötena Styrelsemöten Föreningen har under verksamhetsåret haft protokollförda styrelsemöten. Föreningens årsmöte hölls den 25 mars 212 på Sensus studieförbund, Medborgarplatsen, Stockholm. Ekonomiansvarig 4 % Fundraiser 1 % Pressansvarig 4 % Volontärsamordnare 1 % Projektledare Body Talk 5 % Projektassistent Body Talk 2 % Medlemmar Antalet medlemmar vid årets slut var 159. Redaktör medlemstidning 4 % Chattansvarig 1 % Volontärsamordnare 1 % Projektledare Body Talk 5 % Projektassistent Body Talk 2 % 4 5

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Utveckling av riksföreningen under 212 Det finns ett enormt tryck från samhället att se ut och leva på ett visst sätt. Vi alla och särskilt unga översköljs av budskapet att vi inte duger som vi är, utan måste förändra oss, vilket kan bidra till en osund relation till mat och kropp. Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS finns det uppskattningsvis 1 personer med en diagnostiserbar ätstörning i Sverige i dag, plus ett stort mörkertal. Alla dessa drabbade har närstående som i sin tur drabbas. Vi upplever stor efterfrågan på vad föreningen erbjuder. Drabbade och anhöriga kontaktar oss för stöd, personer som arbetar med unga önskar handledning och föreläsningar, och vården inser värdet av att ha med brukarna i utformande och utövande av behandling, vilket bådar gott. Vid slutet av året har ABK 1 aktiva lokalavdelningar. Medlemsantalet har ökat med nästan 34 % sedan föregående år. Det har gått 29 år sedan Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt startade. Då talades det knappt om ätstörningar och vården var närapå obefintlig. Nu finns flera specialistkliniker. Våren 212 genomfördes en undersökning bland allmänhet och ABK:s medlemmar som visar att det finns stora regionala skillnader när det gäller möjligheten att få vård, och köerna är ofta långa. De drabbade upplevde också stora brister inom särskilt primärvården avseende kunskap om ätstörningar. Grundat på detta genomförde ABK under hösten 212 projektet: Första hjälpen i bemötande av ätstörningsdrabbade. ABK:s samarbete med Sensus studieförbund har resulterat i ett internetbaserat utbildningsprogram om ätstörningar, Frisk och fri. Programmet riktar sig till personer som arbetar unga. Tillsammans med den förebyggande workshopen Body Talk, för barn och ungdomar, har vi nu ett komplett program för att förebygga ätstörningar i Sverige. Vi har under de senaste två åren arbetat på föreningens organisationsstruktur och rutiner. I och med medlemskapet i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII har vi tagit fram policys gällande allt ifrån arbetsordning för riksstyrelsen, insamling och jämställdhet. I början av 212 flyttade vi till ny, större lokal vilket underlättar arbetet avsevärt. Ute i landet har flera kontaktpersoner kunnat anställas genom medel från det egna länet, vilket medfört att verksamheten har stabiliserats. Det största projektet som genomförs under , med medel från Postkod- Lotteriet, är Finansieringsprojektet. Projektet går ut på att skapa en plattform för en insamlingsverksamhet som kan säkra föreningens ekonomiska trygghet i framtiden. Med tanke på det stora antal personer som berörs av ätstörningar hoppas vi på möjligheten att ABK:s stöd ska nå fler; vi vill slå hål på rådande fördomar och öka kunskapen om att det går att bli frisk och fri från ätstörningar. Under 213 fyller ABK 3 år och vår verksamhet behövs i flera hänseenden mer än någonsin. Vi kommer fortsätta arbeta för vår vision: Ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Kari Elise Slinning, verksamhetsansvarig Verksamhet ABK stödjer personer som är drabbade av en ätstörning och deras anhöriga, arbetar förebyggande mot ätstörningar och verkar för en bättre vård. Ändamålet har under året uppnåtts genom att föreningen har genomfört de aktiviteter som följer. Stödjande verksamhet Chatt Rädslan och skammen är ofta stor hos de som är drabbade av en ätstörning. Att våga söka hjälp är ett stort steg. I föreningens chatt finner många, framför allt unga människor, en trygghet att ha kontakt anonymt. Att föreningens chattansvariga själv har varit sjuk men numera är frisk, ökar känslan av trygghet ytterligare. För många är ABK:s chatt den första instans de tar kontakt med. De vanligaste funderingarna som diskuteras på chatten är rädslan för att berätta för någon, oftast föräldrar, att man inte mår bra kopplat till kropp och ätande. Det handlar också om nästa steg, oron inför vad det innebär att söka vård. Många funderar också över vad som är sjukt och friskt i ett samhälle där de flesta har negativa tankar kring sitt utseende. Här får alla funderingar och känslor plats. Vi lyssnar, stöttar och informerar, och länkar även vidare till vården och övrigt stöd som ABK tillhandahåller. 212 utökade vi, genom volontärt engagemang, chattverksamheten från en till två dagar per vecka. I genomsnitt har föreningen haft cirka 75 konversationer per månad. Mejljour Både drabbade och anhöriga kontaktar ABK via mejl för att få stöd. Precis som med chatten är ett mejl till oss ofta ett första rop på hjälp och ett viktigt steg på vägen för den drabbade mot att bli frisk och för den anhöriga att få hjälp att i sin tur stödja, och ta hand om sig själv. Också andra närstående än familj hör av sig för råd om hur de ska agera då de misstänker att någon mår dåligt. Inte sällan kontaktas vi av vårdpersonal som känner sig osäkra kring ätstörningsproblematik. Mejlen besvaras av föreningens kontaktpersoner med egen erfarenhet av ätstörningar, som tidigare drabbad eller anhörig. Kontaktpersonerna ger stöd och information, samt hänvisar vidare till lokala vårdenheter, ABK:s mentorer och självhjälpsgrupper. Baserat på genomförda mätningar besvarar jourtjänsten totalt drygt mejl (stöd och information) per månad. Telefonjour Föreningen erbjuder även stödsamtal per telefon. Vi upplever ett stort behov att få prata med någon som lyssnar, som kan förmedla hopp och ge konkreta tips. Under hösten har vi sammanställt en gemensam, nationell telefonlista över samtliga telefontider i lokalavdelningarna. Därmed erbjuds numera telefontider fem dagar i veckan. Vi har i genomsnitt svarat på cirka 14 stödsamtal per månad. 7 JAG HAR INTE VÅGAT BERÄTTA DET HÄR FÖR NÅGON. ÄVEN OM JAG VET ATT JAG MÅSTE BERÄTTA FÖR MAMMA SEN SÅ ÄR DET SÅ SKÖNT ATT JAG KAN BÖRJA HOS ER.

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MIN MAMMA OCH SKOLKURATOR KAN INTE FATTA HUR DET KÄNNS, MEN DET KAN MIN MENTOR. JAG HADE TUREN ATT KOMMA I KONTAKT MED ABK. HÄR MÖTTES JAG AV VÄRME OCH FÖRSTÅELSE, MEN OCKSÅ UTMANINGAR SOM VAR NYTTIGA. Mentorer för drabbade och anhöriga Att möta någon med erfarenheter som liknar de egna kan göra stor skillnad i en människas liv. Föreningens mentorer är en unik resurs för våra medlemmar som önskar individuellt stöd. De som är mentorer har själva varit drabbade av ätstörningar eller har en anhörig som varit det. Den första kontakten tas av den som söker stöd. Tillsammans med mentorn kommer man överens om hur kontakten ska se ut; det kan handla om allt från enstaka mejl till regelbundna träffar. Mentorerna för drabbade finns där när det behövs som mest, exempelvis då det finns behov av social träning eller för att helt enkelt lyssna. Mentorerna för anhöriga ger stöd i processen att stödja sina egna och ändå ta hand om sig själv. Mentorerna engagerar sig ideellt och får stöd från ABK:s volontär- samordnare. Under 212 har föreningen tagit fram nya riktlinjer för mentorer för att kvalitetssäkra verksamheten. Centralt är att alla relationer mellan en medlem och en mentor ska rapporteras. Så får vi möjlighet att kontrollera och utvärdera vår mentorverksamhet till gagn för de hjälpsökande. Handledning genomförs i föreningens största lokalavdelningar och deltagande är obligatoriskt för att få vara mentor. Totalt har föreningens mentorer under 212 tillsammans svarat på i genomsnitt cirka 3 mejl per månad, telefonsamtal per månad och haft cirka möten per månad. En önskan om att ytterligare utvärdera mentorsverksamheten har uppkommit den senaste tiden. Vi vill utforska hur mentorerna bidrar till tillfrisknande och vad i kontakterna som är verksamt. Detta kommer sannolikt genomföras under 213 då även en universitetsuppsats planeras avseende detta. Självhjälps-och anhöriggrupper ABK stöttar såväl drabbade som deras närstående genom att anordna självhjälpsoch anhöriggrupper. Genom grupperna får man stöd, kan utbyta erfarenheter och erfara att man inte kämpar ensam. ABK:s grupper genomförs i samarbete med Sensus studieförbund. Självhjälpsgrupper Föreningen har under året haft självhjälpsgrupper med fem till sex personer i varje grupp. Grupperna träffas cirka sex gånger med en gruppledare och kan därefter fortsätta i egen regi. Totalt har föreningen organiserat 34 möten under året. Anhöriggrupper Föreningen har under året haft anhöriggrupper om sex till tio personer som träffas fyra gånger med en gruppledare och kan därefter fortsätta i egen regi. Totalt har föreningen organiserat 4 möten under året. Två av ABK:s mentorer: Helena och Agnes 8 JAG FICK TRÄFFA FLERA SOM VARIT SJUKA I ÄTSTÖRNINGAR OCH SOM IDAG ÄR FRISKA. MED HJÄLP AV DESSA KONTAKTER OCH EN UNDERBAR TERAPEUT FICK JAG DET STÖD JAG BEHÖVDE. IDAG ÄR JAG HELT FRISK. JAG KAN VARA ARG, LEDSEN, GLAD, GÖRA MISSTAG OCH ÄVEN SÄGA IFRÅN NÄR NÅGOT INTE KÄNNS BRA. DET KÄNNS STORT. 9

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE *Se Sammanställning: Verksamhet i siffror, sidan 17. Öppna träffar Bland många hjälpsökande finns ett stort behov av personlig kontakt, att mötas. ABK arrangerar därför självhjälps- och anhöriggrupper. Dock har det i flera fall visat sig vara svårt att samla grupper för flera sammanhängande träffar. För anhöriga kan det handla om ett behov av omedelbart stöd, det blir problematiskt att behöva vänta på gruppstart. För den drabbade kan det handla om rädsla och svårigheter att ingå i en fast grupp. Därför har några lokalavdelningar under året bjudit in till totalt 9 öppna träffar. Utfallet har varit positivt och upplägget med öppna träffar kommer utökas under 213. Projekt: Sommar- och julstöd För de som är drabbade av en ätstörning är sommaren och julen ofta perioder där ångesten ökar. Närstående känner sig än mer hjälplösa. Vardagen, rutinerna och tryggheten förändras. Skolorna och ätstörningsenheter stänger för semestrar. Samtidigt är fokus på kroppen och viktminskning respektive mat och ätande enormt. För att svara upp mot det utökade hjälpbehovet har Stockholms lokalavdelning, med medel från Stiftelsen Oscirkar Hirschs Minne och Byggnadsstiftelsen S:t Erik, haft utökad verksamhet under hela sommaren. En person anställdes och föreningen erbjöd öppna kvällar, utökad chattverksamhet samt mejl- och telefonstöd. Projekt: Sommar- och julstöd har bidragit till en reell ökning i våra stödkontakter.* Förhoppningen är att kunna fortsätta med sommar och julstöd också i andra lokalavdelningar utöver ABK Stockholm. Planer finns på att söka nya finansiärer för att kunna genomföra detta. illustration: Agnes Stuber Handlingsplan för bemötande av suicidnära personer Det kan vara mycket omskakande för en stödjande person att bemöta någon som har uttalade självmordstankar eller planer på att ta sitt liv. Stödpersonen behöver därför få omedelbar handledning och hjälp med krishantering. Under 212 har föreningen utarbetad en handlingsplan för bemötande av suicidnära personer. I handlingsplanen tydliggörs hur volontärer inom ABK ska bemöta hjälpsökande som uttrycker tankar eller planer på att begå självmord. Detta händer väldigt sällan, men handlingsplanen syftar till att ABK:s volontärer ska känna sig säkra på hur de ska gå till väga i en svår situation. Arbete för en bättre vård Föreningens arbete för en bättre vård pågår på olika nivåer. Vi delar med oss av våra kunskaper till såväl patienter som till vårdpersonal och är engagerade i brukarråd. Vi påverkar psykiatrin genom vårt medlemskap i NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa. Under året har en särskild satsning gjorts gentemot primärvården och vi har haft möjligheten att påverka vårdpersonal från hela landet genom att föreläsa på SABS, Svenska anorexi och bulimi sällskapets, årsmöte. Informationsbesök för patienter och vårdpersonal En del kliniker efterfrågar besök från föreningens volontärer, särskilt inför patienters utskrivning. Våra volontärer kan svara på frågor om tillfrisknande på ett sätt som är unikt, på grund av den egna erfarenheten. Därför är de en viktig resurs för både personal och patienter. Mötena inger hopp för många. Då bristen på eftervård i Sverige upplevs stor blir detta ett viktigt element för att komplettera den vård som finns för personer med ätstörningar i dag.* Föreningen erbjuder även föreläsningar och workshops som anpassas till behovet från både patienter och vårdpersonal. Under 212 har ABK:s lokalavdelningar organiserat sammanlagt 59 informationsbesök på vårdenheter runt om i landet. Under hösten 212 har några specialistenheter bjudit in personer från ABK för att delta i möten med styrgruppen för enheten. Vi upplever att vårdpersonal alltmer inser värdet av att inkludera brukarkunskap på olika plan i organisationen för att kunna ge patienterna en så bra vård som möjligt. Projekt: Första hjälpen i bemötande av ätstörningsdrabbade Vårdcentraler spelar en viktig roll för både ätstörningspatienter och för deras anhöriga. Att avgöra vilket stöd som behövs och att bedöma vem som är sjuk kan vara svårt. En del av de som hör av sig till oss vittnar om dåligt bemötande, särskilt inom primärvården. Med bidrag från Skandia Idéer för livet kunde ABK under våren ta fram en målgruppsanpassad informationsbroschyr med syfte att öka kunskaperna kring ätstörningar. Broschyren tar upp vad man bör tänka på i bemötandet av en person som lider av en ätstörning, vad en ätstörning faktiskt är, samt tar upp och bemöter vanliga myter. Broschyren skickades under hösten ut till Sveriges samtliga vårdcentraler och ungdomsmottagningar. MÅNGA ÄR GLADA ÖVER ATT FÅ TRÄFFA MIG, DÅ JAG VARIT SJUK MEN BLIVIT FRISK. DE ÄR GLADA ATT SE ATT DET FAKTISKT INTE ÄR EN OMÖJLIGHET... ATT DET GÅR FAST DET INTE KÄNNS SÅ! *Våren 212 gjorde ABK en undersökning bland medlemmar och allmänhet om upplevelser av vården. Flera som blivit friska från sina ätstörningar vittnade om vikten av stöd också efter behandlingen, för att undvika återfall. Flera upplevde primärvårdens kunskap om ätstörningar som bristfällig. Det framkom också stora regionala skillnader när det gäller tillgång till vård. 1 11

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NSPH och dess olika projekt ABK är medlemorganisation i Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, som är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. NSPH ser patienter, brukare och anhöriga som en oumbärlig resurs i vården, stödet och behandlingen. Nätverkets huvudkrav är att medlemmarna ska ha ett större inflytande över de beslut som fattas inom området. Genom sitt engagemang i NSPH är ABK även delaktig i Hjärnkoll, en nationell kampanj som arbetar för större öppenhet kring psykisk ohälsa. Målet är lika rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Motorn i kampanjen är över 3 personer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa i sin roll som ambassadörer. Flera av ABK:s volontärer verkar som ambassadörer. I maj deltog ABK Göteborg i Hjärnkolls kampanjdag för att uppmärksamma stigmat kring psykisk ohälsa. ABK Örebro var likaså engagerad i Hjärnkolls manifestation den 8 december. Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialdepartementet har enats om att i satsningen Nationella Självskadeprojektet utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. En representant från ABK är med i projektets referensgrupp. En stor studie har genomförts under året för att se vilka kunskaper som redan finns inom vården och en nationell konferens hölls i höstas. Under 213 planeras utbildningar för vårdpersonal. Representanter från ABK Stockholm och ABK Malmö är även engagerade i det Regionala Självskadeprojektet som är en del av det större nationella projektet. Samarbete med föreningen SHEDO Inte sällan har personer med ätstörningar även andra former av självskadebeteenden. Den ideella föreningen SHEDO arbetar för närvarande med utformningen av ett utbildningsmaterial i ämnet självskador. Målet är att öka kunskaper om självskadebeteende och ätstörningar. En representant från ABK är del av referensgruppen till detta projekt. SABS På uppdrag av SABS, Svenska anorexi och bulimi sällskapet, höll representanter från ABK i maj 212 en föreläsning för mer än 3 personer från Sveriges ätstörningsexpertis som var samlade till årsmöte i föreningen. Vi delgav där information från vår undersökning gällande brister i vården. Att det finns stora regionala skillnader när det gäller tillgång till vård uppmärksammades särskilt. Bland annat upplevs vården i Norrland speciellt otillräcklig. Vi förmodar att vi med vår medverkan har lyckats påverka då en revision av vården i Norrland påbörjats under senhösten och en representant från vår lokalavdelning i Luleå har intervjuats i sammanhanget. Brukarråd Brukarråden har flera viktiga funktioner. De ska fungera som ett språkrör för personer med psykisk ohälsa, förmedla kontakt med organisationer som ger stöd samt påverka kommun, landsting och andra myndigheter. Brukarråden är därför ett viktigt instrument i ABK:s strävan att förbättra vården. Under 212 har ABK förstärkt sitt engagemang i brukarråd. I nuläget har lokalavdelningarna i Göteborg, Malmö, Norrköping/Linköping, Örebro, Stockholm och Västerås representanter i olika brukarråd både inom specialistvården för ätstörningar och inom övrig psykiatri. ABK har också kontinuerlig kontakt med Kunskapscentrum för ätstörningar, KÄTS. En vision för 213 är att ABK ska vara involverade i ätstörningsvården i samtliga län. Intressepolitiskt arbete möten med politiker ABK engagerar sig intressepolitiskt för ätstörningsdrabbades rättigheter och försöker också påverka på samhällsnivå när det gäller folkhälsa. Här fyller möten och kontakter med politiker en viktig funktion. Det har under året pågått en debatt om den så kallade fetmaepidemin. Vi upplever att debatten förts utan att hänsyn har tagits till förekomsten av ätstörningar. Därför har vi per brev uppmanat socialminister Göran Hägglund att beakta vår kunskap i hanteringen av detta problem. Vi har även haft besök av Stockholms sjukvårdslandstingsråd Filippa Reinfeldt för att diskutera det hälsosamma Sverige. Även lokalavdelningar, såsom Karlstad och Norrköping, har varit i kontakt med politiker. foto: Tommy Engman foto: Nike Linn Säfwenberg 12 13

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MAN BÖRJAR TÄNKA PÅ ETT ANNORLUNDA SÄTT. MYCKET MER POSITIVT, OCH SER PÅ MÄNNISKOR PÅ ETT BÄTTRE SÄTT. Förebyggande verksamhet Sedan 2 arbetar ABK förebyggande mot ätstörningar med workshopen Body Talk, där unga lär sig hur de kan stärka sin självkänsla. Att träna upp självkänslan har identifierats som en central ätstörningsförebyggande aktivitet av bland andra Statens Folkhälsoinstitut. Under 212 har ABK i samarbete med Sensus studieförbund tagit fram Frisk och Fri, ett digitalt studiematerial som riktar sig till vuxna som arbetar med barn och ungdomar. Studiematerialet, som lägger grunden till målgruppsanpassade utbildningar för vuxna, kompletterar vårt befintliga förebyggande arbete. Body Talk Aktuell forskning visar att allt fler och yngre barn är missnöjda med sin kropp. En negativ kroppsuppfattning och låg självkänsla kan bidra till att någon utvecklar en ätstörning. Body Talk ger unga ett utrymme att diskutera kroppsideal, relationer och mående i mindre grupper, där ledaren har tid och möjlighet att se och bekräfta alla. Workshopen är 9 minuter lång och har tre ben: självkänsla och självförtroende, medias bild av skönhet samt ordets makt. Under varje rubrik blandas diskussioner och övningar, både aktiva och reflekterande. På riksnivå finns en anställd samordnare med det övergripande ansvaret för workshopens alla delar, lokalt administreras arbetet av ABK:s kontakt. personer. Under 212 har utveckling och dokumentation stått i fokus: gemensamma dokument och riktlinjer för administrationen av Body Talk har tagits fram, en utförlig handbok är i det närmaste klar och kommer under 213 att distribueras digitalt till de lokalavdelningar som arbetar med Body Talk. Under året har 35 nya workshopledare utbildats vid sex tillfällen i Göteborg, Malmö, Uppsala och Stockholm. För att öka ledarnas känsla av trygghet inför uppdraget och kvalitetssäkra verksamheten har utbildningen efter utvärderingar förlängts och innehållet fördjupats. Totalt har 82 workshops genomförts av lokalavdelningarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå, med drygt 12 deltagare. De samarbeten som under 211 inleddes med Capio Anorexicenter och Balettakademien i Stockholm har fortsatt. En utmaning är att verksamheterna vi riktar oss till, såsom skolor, ofta har en ansträngd budget. Antalet bokningar och genomförda workshops motsvaras därför inte av det behov som finns och ofta kontaktas vi först när någon drabbats av en ätstörning. Body Talk möjliggjordes även 212 framförallt genom sponsring från Dove, Unilever Sverige. För att ge deltagarna i Body Talk ytterligare verktyg att stärka sin självkänsla, och för att på ett diskret sätt försäkra oss om att alla får kontaktuppgifter till ABK, har vi sökt fondmedel för att kunna ta fram en övningsbok. Hittills har Skandia Idéer för livet och Stiftelsen Lars Hiertas Minne beviljat anslag till boken. Under våren och sommaren 213 kommer en referensgrupp testa och utvärdera övningar, för att boken ska kunna lanseras i samband med höstens skolstart. Frisk och Fri Hur kan varningssignalerna se ut när någon riskerar att utveckla en ätstörning? Hur ska man bemöta en person vid misstanke? Hur förmedlar man ett hälsosamt förhållande till mat, kropp och prestation? Dessa frågor är viktiga för oss alla. Människor som arbetar med unga inom skola, sjukvård eller idrotts- och föreningsliv har en unik möjlighet att påverka och vara bra, väl insatta förebilder. Det digitala studiematerialet Frisk och Fri kan utgöra hjälp att hitta svar på dessa frågor. Materialet är finansierat via projektmedel från Folkbildningsrådet och är framtaget i samarbete med Sensus studieförbund. Frisk och Fri erbjuder information, övningar, och diskussionsförslag som finns på friskochfri.oer.folkbildning.net/. Mer information om Frisk och Fri kan du även hitta på ABK:s hemsida. Frisk och Fri kan även bokas som utbildning hos både Sensus och ABK. Projektledaren som har tagit fram materialet har utbildat alla lokalavdelningar i materialet. JAG KAN INTE SKYLLA DANSEN FÖR MIN ÄT- STÖRNING MEN OM LÄRARE OCH SKOLAN HAFT BÄTTRE KUNSKAP OM DEN HÄR PROBLEMATI- KEN SÅ KANSKE JAG INTE HADE MÅTT LIKA DÅ- LIGT OCH BLIVIT SEDD PÅ ETT ANNAT SÄTT

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunikation Pressarbete och sociala medier Ätstörningar är fortfarande ett skambelagt ämne. Föreningens kommunikationsarbete har en viktig funktion för att göra skillnad för ätstörningsdrabbade och anhöriga. Ju mer ABK syns desto bättre kan vi påverka, öka kunskapen om ätstörningar och utmana rådande fördomar. Många människor är påverkade av kroppsfixering, hälsohets och bantningshysteri. Under 212 har föreningen lyckats skapa synergier mellan vårt pressarbete, hemsida och sociala medier. På så sätt når vi ut till olika målgruppar och kan aktivt bidra till aktuella mediediskussioner. Under 211 genomfördes en medieutbildning på ABK:s rikskonferens. Under 212 har detta gett resultat. Lokalavdelningar bemöter journalister på ett professionellt sätt och sprider kännedom om föreningen och ätstörningar i lokala medier. Under året har ABK medverkat i totalt 28 tidningsartiklar runt om i landet. Dessutom har föreningen nämnts med namn och kontakt- uppgifter i cirka tidningsartiklar. Vidare har vi medverkat i 8 radiointervjuer och 3 teveintervjuer. Facebook-sidan Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt har vid slutet av 212 nästan fördubblats med 1 1 likes genomfört med cirka under 211. På sidan pågår aktuella diskussioner kring ätstörningar; där finns bland annat information om föreningens evenemang och insamlingsverksamhet. Föreningen har även bloggen Det går att bli frisk och fri. Blogg och Facebooksida uppdateras 5-1 gånger per vecka. Föreningen har under året även tagit ställning genom skrivelser, exempelvis till SVT med anledning av ett felaktigt uttalande om anorexi i Kulturnyheterna i SVT, september 212. En ursäkt sändes följande vecka. En skrivelse till Natur & Kultur angående matematikboken Matematik 5, med räkneexempel om kalorier och förbränning resulterade i att de nya matematikböckerna trycktes utan dessa räkneexempel. Medlemstidningen Insikt Som en av ABK:s kommunikationskanaler verkar medlemstidningen stödjande, förebyggande och påverkande. Insikt eftersträvar allsidigt belysande av det mångfacetterade ämnet ätstörningar, där såväl positiva exempel på tillfrisknande som kritisk granskning av fördomar och samhällets ansvar får plats. Tidningens innehåll framställs av ideella krafter, medlemmar och anställda i ABK. Redaktör och ansvarig utgivare står för den grundläggande planeringen, delar av innehållet, redigering och formgivning. Insikt skickas ut till ABK:s medlemmar och till aktuellt nummers medverkande. Tidningen distribueras även vid evenemang, såsom informationsmöten, ungdomskultur, föreläsningar och mässor. Insikt skickas ut 4 gånger per år och har en upplaga på i genomsnitt 1 exemplar. 1 Spridning av informationsmaterial Föreningen sprider information om ätstörningar och om vårt förebyggande arbete via internettjänsten Utbudet, där lärare kan beställa kostnadsfritt material. Omkring 42 utskick gjordes under året till skolor sommarkollon, dansskolor, fritidsgårdar, idrottsföreningar och församlingar och ett brevutskick till Sveriges samtliga vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Informationsmaterial delas också ut av alla lokalavdelningar i samband med evenemang, föreläsningar och besök till vårdenheter. Totalt har vi spridit drygt 2 broschyrer under året. Evenemang och föreläsningar ABK arrangerar ett antal offentliga föreläsningar per år samt deltar i föreläsningar arrangerade av andra. Aktiviteterna i hela landet hjälper till att uppfylla en av ABK:s viktigaste uppgifter: att öka kunskaperna om ätstörningar. Några exempel från det gångna året: en föreläsning på Skellefteå museum i samband med en utställning om dagens skönhetsfixering; en föreläsning för personalen på en av Umeås större fitnessanläggningar och en föreläsning för elever på Karlstads stadsbibliotek. Totalt har föreningen varit delaktig i mer än 5 föreläsningar och evenemang under 212. Sammanställning: Verksamhet i siffror Antal i genomsnitt per månad Mejl...9 Chatt Telefon...2 Möten med drabbade och anhöriga...7 Besök i vården...5 Föreläsningar och evenemang...4 ABK i medier...8 Beställning av ABK:s broschyrer Läs mer på sidan 11, Projektet: Första hjälpen i bemötande av ätstörningsdrabbade

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Se Resultaträkning, sidan 2. Insamling ABK har 9-konto som utfärdats och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vi är även medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Under 212 har ABK tagit fram en kodrapport enligt FRII:s riktlinjer och kommer under 213 göra detsamma. Kodrapporten finns tillgänglig på ABK:s hemsida. Finansieringsprojektet ABK:s verksamhet finansieras framförallt genom offentliga medel. Under 212 har ABK fått projektmedel från PostkodLotteriet för att under ett år lägga grunden för en långsiktig insamlingsverksamhet och därmed minska beroendet av offentliga anslag. Strategin är att utveckla samarbete med företag, öka medlemsantalet och rekrytera privata givare. På så sätt hoppas vi säkra ABK:s ekonomiska trygghet för fortsatt växande verksamhet både på lokal och nationellt nivå. Projektet påbörjades under maj månad och pågår till juni 213. Föreningen har under projekttiden haft möjlighet att heltidsanställa en fundraiser. Som en del i projektplanen kommer en överflyttning att göras till det webbbaserade medlems- och insamlingsregistret KomMed. Investeringen ska underlätta föreningens kommunikation med medlemmar, givare, volontärer och samarbetspartners. ABK vill på så sätt få en mer detaljerad överblick över sina kontakter och möjlighet att knyta dem starkare till föreningen. Vidare vill ABK kunna utvärdera och följa upp insatser på ett mer systematiserat sätt än idag. Det nya systemet ska vara på plats under maj 213. Med implementeringen skapas möjligheten att bli medlem eller månadsgivare via sms och autogiro. Via insamlingsplattformen BetterNow lanserade ABK under året sina första insamlingskampanjer. Föreningen har i insamlingsarbetet hittat en viktig strategisk samarbetspartner: reklambyrån Shout stödjer föreningen pro bono under 213 med ett kampanjkoncept kring insamling och marknadsföring. Det kortsiktiga målet med finansieringsprojektet är fortsatt anställning av fundraiser efter projektperioden för att ytterligare implementera en växande, långsiktig insamlingsverksamhet. Insamlingsmålet för 213 ligger på 5 kronor. Bidragsgivare Ett stort tack till nedanstående bidragsgivare, sponsorer och samarbetspartners! Det är Ert förtroende och stöd som gör vårt arbete möjligt. Medlemmar Enskilda givare Företag Shout Sparbanken Öresund Svenska PostkodLotteriet Unilever Sverige AB Ågrenshuset Produktion Stiftelser och fonder Byggnadsstiftelsen S:t Erik Skandia Idéer för livet Stiftelsen Lars Hiertas minne Stiftelsen Oscar Hirschs minne Offentliga medel Göteborgs Stad, Social resursförvaltning Landstinget i Östergötland Landstinget Västmanland Malmö Stad, Sociala resursförvaltningen Region Skåne, Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Socialstyrelsen Stockholms Läns Landsting, HSN Stockholms Läns Landsting, LSF Umeå kommun, Socialnämnden Västra Götalandsregionen, Förvaltningen för Rättighetsfrågor Samarbetspartner Sensus studieförbund Illustrationer: Shout 18 19

11 RÄKENSKAPER Resultaträkning Balansräkning Räkenskapsår Not Räkenskapsår Not Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Sponsring Insamlade medel Bidrag Övriga verksamhetsintäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Övriga interimsfordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar eget kapital och skulder Eget kapital Fond för ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Årets resultat Fördelning av årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Årets resultat enligt resultaträkningen Utnyttjande av ändamålsenliga medel från tidigare år Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital Summa eget kapital och skulder Ställda panter Ansvarsförbindelser Inga Inga 1 15 Inga Inga 2 21

12 RÄKENSKAPER Noter och tilläggsupplysningar Värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisningsprinciperna är oförändrade mot föregående år. Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Bidrag till verksamheten redovisas i den period de avser. Bidrag till speciella projekt redovisas i den takt de utnyttjas. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningsprincip. Årsredovisningen upprättas numera enligt FRIIs principer. Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Sponsring Insamlade medel Gåvor Minnesgåvor Bidrag Stockholms Läns Landsting, HSN Övriga kommuner och landsting Landstingsstyrelsen Stockholm Västra Götaland Regionen Göteborg Stad Arbetsförmedlingen Socialstyrelsen PostkodLotteriet Stiftelser och organisationer Övriga intäkter Inträdesavgifter Stödgrupper Konsultarvode, Motala Lokalavd Body Talk föreläsningar Föreläsningar Projekt Handbok Annonser Summa intäkter Not Antal anställda och personalkostnader Medeltalet anställda kvinnor Medeltalet anställda män Personalkostnader Löner och ersättningar: Personal Varav till verksamhetsansvarig Varav till styrelseordförande Sociala avgifter Summa Pensioner och försäkringar Personal Särskild löneskatt Summa Varav till styrelseledamöter Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningsvärde Årets utrangering/försäljning Värdeminskning Ingående värdeminskning Årets utrangering/försäljning Årets avskrivning Not Redovisat värde 1 22 Avskrivning sker systematiskt över den beräknade nyttjandetiden om 5 år. 23

13 RÄKENSKAPER Eget Kapital Not 4 Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång Disposition av föregående års resultat Årets resultat Utnyttjande av ändamålsenliga medel Belopp vid årets utgång Stockholm David Clinton Axel Östergren Anneli Forss Ordförande Sekreterare Ledamot Eva Lundin Ledamot Jill Stålhandske Ledamot Ulrika Talenti Ledamot Lena Westin Ledamot Min revisionsberättelse har lämnats Staffan Svedin Auktoriserad revisor 24

14