Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer

Transkript

1 Sid 1 (6) Kursplan Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer National leadership training for managers in elderly care Högskolepoäng: 30 hp Kurskod: xxx Ansvarig institution: socialt arbete Ämnesgrupp: SS2 Huvudområde: socialt arbete, social omsorg Utbildningsnivå: grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: xxx Utbildningsområde: samhällsvetenskap Betygsgrader: Godkänd (G) och Underkänd (U) Fastställande: kursplanen är fastställd av prefekten för institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Annan information: Kursen ges om en uppdragsutbildning på kvartsfart och vilken sig till chefer inom äldreomsorgen. Deltagare kan erhålla betyg eller studieintyg för vardera delkurs och efter avslutad kurs (30 hp) betyg eller studieintyg för kursen. Nätburen undervisning tillämpas vilket innebär att studenten ska ha tillgång till dator med webbkamera och headset samt internetuppkoppling via bredband. De deltagare som genomfört Värdegrundsutbildning Att leda och arbete utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 7,5 hp, kan välja att tillgodoräkna sig sina 7,5 hp vid anmälan till ledarskapsutbildningen. De deltagare som väljer detta genomför alltså 22,5 hp av ledarskapsutbildningen och erhåller så hp eller studieintyg motsvarande hela ledarskapsutbildningen. Innehåll Kursen fokuserar på ledarskapets innehåll och villkor för ledning inom äldreomsorgen samt den organisatoriska kontext inom vilken arbetet äger rum. En central fråga under kursen är vad det innebär att leda verksamheter i så kallade människovårdande organisationer mot bakgrund av den nationella värdegrunden för äldre. Kursen innehåller fyra delkurser om vardera 7,5 hp. Dessa är Den nationella värdegrunden för äldre, Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd, Ledarskap, medarbetare och organisation samt Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap och evidensbaserad praktik. Under kursen ges studenten möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande genom att reflektera och diskutera om relationerna mellan organisation, ledarskap, lagarbete och den egna aktuella praktiken. Förkunskapsnivå Regeln om grundläggande behörighet för högskolestudier gäller inte för uppdragsutbildning. Behörig att delta i uppdragsutbildning bestäms av uppdragsgivaren eller arbetsgivaren. Däremot gäller samma krav för studier och examination som på vanlig universitetsutbildning och efter att ha godkänts på kursen får deltagarna akademiska poäng. Se även ovan under rubriken Annan information. Kursens mål Då kursen är uppdelad i fyra delkurser anges de förväntade studieresultaten i anslutning till vardera delkurs. Delkurs 1: Den nationella värdegrunden för äldre 7,5 hp Utbildningen inleds med att diskutera den nationella värdegrunden för äldre. Etiska och moraliska konsekvenser av människosyn, kunskapssyn och lärande problematiseras. Under delkursen diskuteras de värden som ligger till grund för socialtjänstlagen och annan lagstiftning som har anknytning till

2 Sid 2 (6) vård av äldre och de etiska dilemman som kan uppstå i relation mellan anhöriga eller andra aktörer i verksamheten. - redogöra för den nationella värdegrundens juridiska betydelse, tolkning av begrepp samt implementering av den - redogöra för etiska teorier och metoder: hur värderingar skapas, personcentrerat arbete samt hur det egna handlandet kan förverkliga intentionerna med den nationella värdegrunden - redogöra för samt reflektera över erhållna kunskaper rörande det personliga ledarskapet i förhållande till den nationella värdegrunden - redogöra för samt reflektera över den nationella värdegrundens betydelse för och inverkan på den egna organisationen - beskriva kommunikationens betydelse i mötet med den äldre personen - visa kunskap om att arbeta med den nationella värdegrunden samt regler och riktlinjer i ett systematiskt förbättringsarbete i förhållande till den egna organisationen. Delkurs 2: Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd 7,5 hp I kursen behandlas lagstiftning i socialt arbete främst inriktat mot äldreomsorg. Utifrån centrala rättsprinciper behandlas rättsområden av särskild betydelse för det sociala arbetet. Områden som behandlas är bl.a. personrätt, familjerätt, socialrätt, inklusive socialförsäkringsrätt, samt migrationsrätt. Vidare behandlas hälso- och sjukvårdsrätt. Rätten studeras ur olika perspektiv, där särskild vikt läggs vid äldres behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar äldre kvinnors och mäns livsbetingelser. Kursen inleds med en introduktion och en allmän genomgång av rättssystemet och juridisk metod. Vidare behandlas patientens ställning beträffande hälso- och sjukvård, rehabilitering och habilitering. En generell genomgång av kvalitetsledningssystem genomförs och därefter fokusera särskilt systematiskt kvalitetsledningssystem för äldreomsorg. Förhållandet mellan lagstiftning, kvalitetssystem, ekonomi och den äldres rätt till god vård och omsorg problematiseras utifrån de teoretiska delarna i delkursen. visa kunskap om lagstiftning som är relevant för uppdraget visa kunskap om kvalitetsledningssystem redogöra för styrdokument som ledningsstöd samt sammankoppla det ekonomiska tänkandet till mål och strategier samt det nationella värdegrundsarbetet tillämpa Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 i sina verksamheter visa kunskap om den enskilde vårdtagarens rätt till god vård och omsorg visa kunskap att göra bedömningar med hänsyn till vårdtagarens rättssäkerhet med utgångspunkt från samhälleliga, vetenskapliga och etiska aspekter. Delkurs 3: Ledarskap, medarbetare och organisation 7,5 hp Delkursen fokuserar på ledarskap, medarbetarskap, kommunikation och organisation utgår och från ledarskapet som process. Delkursen fokuserar på ledarskapets innehåll och villkor för socialt arbete samt den organisatoriska kontext inom vilken arbetet äger rum. En central fråga i delkursen är vad det innebär att leda verksamheter i så kallade människovårdande organisationer. Kommunikation behandlas teoretiskt för att nå kunskap om hur kommunikationen påverkar verksamheten både vertikalt och horisontellt. Aktuella teman i delkursen gällande organisationsteori är; legitimitet, kultur, makt och anpassning till omvärldens krav och förväntningar. Ledarskapsteorier behandlas med särskild utgångspunkt i frågor om relation, kommunikation, etik och professionalism samt vilket betydelse dessa faktorer har för att skapa förutsättningar vid t ex förändring och lärande i organisationen. Av särskild betydelse i detta sammanhang är hur och när samverkan aktualiseras inom äldreomsorgen. - visa kunskaper om organisations- och ledarskapsteorier samt organisationskulturer - visa kunskap om redogöra för olika ledarstilar och förstå hur den egna ledarstilen påverkar medarbetarna - visa kunskap om teorier om konflikthantering, gruppsykologi och grupprocesser - visa kunskaper om ett pedagogiskt ledarskap där man planerar för kompetensstyrning och kompetensöverföring - visa kunskap om samt tillämpa teorier och modeller för samtal, handledning, coachning och reflektion

3 Sid 3 (6) - visa förmåga att identifiera olika faktorer av betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö - visa förståelse för vad samverkan är samt vilken betydelse det får för ledare, medarbetare och klienter/brukare Delkurs 4: Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap och evidensbaserad praktik 7,5 hp Delkursen ger inledningsvis en översikt av hur upphandling och utvärdering inom äldreomsorgen växt fram internationellt och i Sverige. Här uppmärksammas bl.a. evidensbaserad praktik (EBP) som en aktuell trend. Inledningsvis behandlas även några fundamentala frågor som ligger till grund för all utvärdering av äldreomsorg: Vad är kunskap? Vad är kvalitet? Vad är resultat? Vad är utvärdering? Hur styrs utvärderingar av olika kunskapsperspektiv? Upphandlingsprinciper diskuteras i förhållande till det aktuella området. Upphandlingsregler samt möjligheter och begränsningar för den egna verksamheten i relation till upphandling fokuseras. Ett centralt inslag i delkursen är en genomgång av ett antal perspektiv och modeller för utvärdering. Under delkursen fokuseras dessutom olika sätt att se på användning av utvärderingar. Mer specifikt gås igenom hur resultat kan tillämpas i praktiken, bl.a. i syfte att åstadkomma förbättringsarbete. I anslutning till detta belyses strategier för att öka utvärderingars användning och nytta i förbättringsarbete. Evidensbaserad praktik som fenomen presenteras och diskuteras i förhållande till deltagarnas egna verksamheter. Inom ramen för delkursen orienteras och tränas deltagarna dessutom i att söka efter och att kritisk värdera befintliga utvärderingsresultat. - visa kunskap om upphandling i förhållande till den egna verksamheten, såväl lagstiftning och regler som begrepp gällande upphandling - visa kunskap om begrepp och regler gällande avtal i förhållande till den egna verksamheten - visa kunskap om innebörden av begreppen kunskap, kvalitet och resultat vid utvärdering av verksamheter inom äldreomsorgen - visa kunskap om betydelsen av genus- och kulturaspekter vid utvärdering av och förbättringsarbete i det aktuella området - söka, sammanställa och kritiskt värdera utvärderingsresultat relevanta för det aktuella området - planera för utvärdering av en verksamhet - visa förmåga att redogöra för och diskutera sin kunskap muntligt och skriftligt Undervisningens uppläggning Denna kurs ges i flexibel form vilket innebär att deltagaren kommer att möta blandade undervisningsformer såsom fysiska möten vid samlingsorten, inspelade föreläsningar som ges via en webbaserad lärplattform, samt genomföra uppgifter via den webbaserade lärplattform. Kursen bygger på föreläsningar, seminarier och gruppernas förberedelsearbete och diskussioner inför lärarledda aktiviteter. Studenten förbereder sig individuellt och i grupp inför föreläsningar och seminarier genom inläsning av litteratur, gruppvisa diskussioner samt arbete med specifika grupp- och seminarieuppgifter. Examination Syftet med examinationerna är att åstadkomma lärande på individ, grupp och organisationsnivå. Examinationerna skall stärka deltagarna i sitt ledarskap. Under examinationerna förutsätts deltagarna arbeta med sina personliga utvecklingsområden i förhållande till sitt ledarskap. Således är det centralt i examinationerna att skapa lärandemoment som ger ökade kunskaper om ledarskapet i den egna praktiken. Under den första delkursen kommer deltagarna att påbörja ett arbete med en processuppgift (som i examinationsbeskrivningarna nedan benämns plan) som löper genom hela kursen. Syftet med denna processuppgift är att ge deltagarna en möjlighet att praktiskt tillämpa sina kunskaper i förhållande till sin egen verksamhet i varje delkurs, samt att skapa en helhet i kunskapsutvecklingen genom hela kursen. Processuppgiftens formalia och innehåll presenteras i början av delkurs 1. Deltagarna kommer också att arbeta med egna case utifrån egna erfarenheter och behov. Arbetet med case skall visa att de förstått de teoretiska perspektiven utifrån grundläggande begrepp och hur de kan använda, eller implementera den nya kunskapen i sin verksamhet. För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former

4 Sid 4 (6) Delkurs 1: Den nationella värdegrunden för äldre 7,5 hp Deltagarna påbörjar under denna delkurs arbetet med processuppgiften. I denna delkurs fokuseras det på det personliga ledarskapet samt det strategiska ledarskapet i förhållande till den nationella värdegrunden. Arbetet med processuppgiften skall visa deras kunskaper i de områden som beskrivits som delkursens mål. Deltagarna skall också vid ett examinationsseminarium presentera de två planerna samt ge återkoppling till övriga deltagares planer. Utöver arbetet med de två planerna skall deltagarna arbeta med case under delkursen, vilket examineras i seminarieform. Delkurs 2: Lagstiftning och styrdokument som ledningsstöd 7,5 hp Under denna delkurs innefattar processuppgiften en plan för systematiskt kvalitetsarbete där deltagaren även skall förhålla sig till den nationella värdegrunden och gällande lagstiftning. Planen lämnas in och presenteras för de andra deltagarna vid seminarium. Därtill genomför deltagarna case rörande delkursens innehåll, och främst med fokus på att hantera lagstiftning och kvalitetssystem i förhållande till den egna verksamheten. Därutöver genomförs en tentamen som fokuserar främst på lagstiftning inom området. Delkurs 3: Ledarskap, medarbetare och organisation 7,5 hp Processuppgiften i denna delkurs innebär att utarbeta plan för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö. Planen lämnas in och presenteras för de andra deltagarna vid seminarium. Deltagarna kommer under delkursen också att arbeta med övningar och seminarium med fokus på delkursens mål, där vissa av dem är examinerande. Delkurs 4: Upphandling, uppföljning, förbättringskunskap samt evidensbaserad praktik 7,5 hp Processuppgiften innebär i denna delkurs att deltagarna skall genomföra ett arbete kring organisationsanalys och främst ansluta det till det systematiska kvalitetsarbete som de utvecklade i delkurs 2. Därefter skall de designa en plan för uppföljning och utvärdering av det planerade kvalitetsarbetet samt hur denna plan skall implementeras. De skall även presentera hur det anslutande förbättringsarbetet som utvärderingen resulterar i skall genomföras. Den sammanlagda processuppgiften (där alla planer som deltagarna producerat vid de olika delkurserna) skall presenteras skriftligt och muntligt. Den muntliga presentationen sker vid ett seminarium till vilken socialdirektörer och socialchefer inbjuds. Den skriftliga delen redovisas till aktuella lärare utifrån de under kursen angivna riktlinjerna avseende formalia och innehåll. Regler gällande examination för erhållande av högskolepoäng För att bli godkänd på de separata delkurserna krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska delar är godkända. Deltagare som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle har rätt till förnyat provtillfälle, s.k. omprov vid fyra tillfällen inom ramen av ett år från respektive delkurs startdatum. För att ett provtillfälle ska räknas som förbrukat måste deltagaren ha blivit formellt underkänd på provet. En deltagares frånvaro från anmält provtillfälle får inte räknas som ett förbrukat provtillfälle. Medverkan vid prov utan att redovisa ett resultat, att lämna blankt, räknas som ett provtillfälle. Deltagare har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle. Examination genomförs normalt på den ort där kursen ges. Tillgodoräknande Om du tidigare har läst kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen 7,5 hp kan den tillgodoräknades som delkurs 1, Den nationella värdegrunden för äldre 7,5 hp. Ett studieintyg för kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen 7,5 hp ska vara institutionen för socialt arbete tillhanda senast och skickas till adress: Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet, Maria Rengstad, Umeå.

5 Sid 5 (6) Kurslitteratur Delkurs 1 Obligatorisk litteratur: Jacobsen D I & Thorsvik I (2000) Hur moderna organisationer fungerar. Studentlitteratur. Jansson, A. & Blom, A. (2007) Etiska dilemman i vård och omvårdnad. Stockholm: Gotia. Egidius, H. (2012) Etik och profession - i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll. Natur och kultur. Christoffersen, S-A. (2007) Professionsetik. Johansson, S. (2011) Äldreomsorg i förändring. Prop. (2009/10:116) Värdigt liv i äldreomsorgen. Socialstyrelsen (2012) Äldreomsorgens nationella värdegrund. Vägledningsmaterial Thomassen, M. (2007) Vetenskap, kunskap & praxis. Aktuella SOU rapporter (se upphandlingskraven) Fossum, B. (2007) Kommunikation samtal och bemötande i vården Johansson, S. m.fl. (2010) Omsorg och mångfald Svedberg, L. (2012) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer, och ledarskap Herz, M (2012) Kritiskt socialt arbete. Delkurs 2 Obligatorisk litteratur: Andersson, K. & Johansson, S. (2010) Valfrihet som dilemma Ahnlund, P. (2008) Omsorg som arbete. Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre och handikappomsorgen Björkman, U. & Lundin, O. (2013) Kommunen och lagen. Upplaga 16 Illeris, K. (2000) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx Jacobsen, D, I & Thorsvik, J (2000) Hur moderna organisationer fungerar Johansson, S. (2010) Makt och inflytande i äldreomsorgen, strukturella villkor. Johansson, S. m.fl. (2010) Omsorg och mångfald SKL ( ) Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys. Socialstyrelsen (2012) Äldreomsorgens nationella värdegrund. Vägledningsmaterial Socialstyrelsen ( ) Om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS (2011:9) Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOSFS (2011:9) Handbok för tillämpningen för föreskrifter och allmänna råd. Svedberg, L. (2012) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer, och ledarskap Svensson, K. m.fl. (2010) Handlingsutrymme, utmaningar i socialt arbete Thomassen, M. (2007) Vetenskap, kunskap & praxis Aktuella SOU rapporter Delkurs 3 Ahnlund, P. (2008) Omsorg som arbete. Om utbildning, arbetsmiljö och relationer i äldre och handikappomsorgen Ekeland, T-J. (2006). Konflikt och konfliktförståelse- för vården och den sociala sektorn Fossum, B. (2007) Kommunikation samtal och bemötande i vården i Johansson S m fl (2010) Omsorg och mångfald Illeris, K. (2000) Lärande i mötet mellan Piage, Freud och Marx Socialstyrelsen (2012) Äldreomsorgens nationella värdegrund. Vägledningsmaterial Samverkande institutioner: Juridik och ekonomi Svedberg, L. (2012) Gruppsykologi. Om grupper, organisationer, och ledarskap Svensson, K. m.fl. (2010) Handlingsutrymme, utmaningar i socialt arbete Their, S. (2000) Det pedagogiska ledarskapets Thomassen, M. (2007) Vetenskap, kunskap & praxis Aktuella SOU rapporter (se upphandlingskraven)

6 Sid 6 (6) Delkurs 4 Obligatorisk litteratur: Bergmark Anders, Bergmark Åke & Lundström Tommy (2011) Evidensbaserat socialt arbete: Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur Blom Björn, Morén Stefan & Nygren Lennart (2011) (red.) Utvärdering i socialt arbete. Utgångspunkter, modeller och användning. Stockholm: Natur & Kultur. House, Ernest and Howe, Kenneth (1999) Values in evaluation and social research. Thousands Oaks, CA: Sage. (sid ). Foss Hansen, Hanne (2005). Choosing Evaluation Models: A Discussion on Evaluation Design. Evaluation, 11: Illeris, K. (2000) Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx Kammarkollegiet: Vägledning: Avtalsuppföljning av vård och omsorg. Kammarkollegiet: Lagen om valfrihetssystemet (LOV) vägledning för utförare. Kunskapguiden.se. Konkurrensverket: Upphandlingsreglerna en introduktion (tillämpliga delar) Leeuw, Frans L. (2003). Reconstructing program theories: Methods availabile and problems to be solved. American Journal of Evaluation, 24, Lindgren, L. (2010) Utvärderingsmonstret. Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn. McMillen, J. Curtis, Proctor, Enola K., Megivern, Deborah, Woodstock Striley, Catherine, Cabassa, Leopoldo J., Munson, Michelle R., & Dickey Barbara (2005). Quality of Care in the Social Services: Research Agenda and Methods. Social Work Research 29 (3): Socialstyrelsen ( ) Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Socialstyrelsen (2012) Äldreomsorgens nationella värdegrund. Vägledningsmaterial Tips: Glossary of Key Terms in Evaluation and Results Based Management. Kan fritt laddas hem från Övrigt Referenslitteratur tillkommer till samtliga delkurser. Vetenskapliga artiklar kan tillkomma tillsamtliga delkurser.