# Sektionsnytt. nr 79 juni Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige. Foto: Kurt Olsson

Transkript

1 sektionsnytt # Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige nr 79 juni 2012 Foto: Kurt Olsson

2 Redaktionen har ordet I sommarnumret av Sektionsnytt kan du bland annat läsa en sammanfattning från SFVH:s studiedagar i Örebro; dagarna innehöll allt möjligt från Hygienpriset 2012 via vårdhundar till detektivarbetet kring hål i packskynken. Vidare kan du läsa om en översyn av den hygieniska standarden inom veterinärmedicin i Västra Götaland och om SMI:s utbildningsdag med tema calicivirus. Ann-Sofie Bergqvist går i pension och blickar tillbaka på sina 10 år som hygiensjuksköterska i Örebro och vi önskar henne lycka till. I numret får vi också rapport från en temadag om spoloch diskdesinfektorer som anordnades för kommunal vård och omsorg i Kronoberg. Vi vill uppmana alla att skicka bidrag till Sektionsnytt, om stort eller smått, tidningen är ett verktyg för att utbyta kunskap och erfarenheter. Tipsa också gärna redaktionen om nyheter som du vill att vi uppmärksammar. Manusstopp för höstens nummer är 28 september. Trevlig läsning och en skön sommar önskar redaktionen Lotta Edman, redaktör ann-charlotte.edman@sll.se INNEHÅLL Redaktionen har ordet 2 Till minne av Eva Rittgård 3 Styrelsen 4 Några ord från SMI 5 I vår Herres hage hygien inom veterinärmedicin 6 Rapport från SFVH:s studiedagar 9 Rapport från SMI-dagen med tema calici i vården 12 Nyheter i korthet 14 Temadag SODA 15 Tillbakablick av Ann-Sofie Bergqvist 16 Nya medlemmar 17 Decentrala grupper och kontaktpersoner 18 Tidningen Sektionsnytt ges ut fyra gånger per år. Omslag: Örebro slott och Kanslibron Redaktionen Monica Eneslätt Umeå Therese Mård Skövde Annica Blomkvist Falun Lotta Edman Stockholm Annethe Thegel Örebro Ingrid Gunn Kalmar

3 Till minne av vår vän och kollega Det är med stor sorg vi måste meddela att vår varmt avhållna chef och kollega Eva Rittgård (f.d. Schöbel) avlidit efter en tids sjukdom. Eva var alltid först på arbetet och såg till att vi andra fick nybryggt kaffe. Vi samlades i fikarummet och gick igenom allt ifrån gårdag kvällens TV-program till agendan för dagen. Över huvudtaget var fikastunderna väldigt viktiga för Eva -ska inte ni fika? ropade hon i korridoren med besviken röst om vi dröjt oss kvar vid datorerna någon minut för länge. Men hon fikade inte hela tiden. Emellan pauserna var hon oerhört effektiv och var en person som uträttade saker. Utan att vara auktoritär var hon en auktoritet och var oerhört respekterad för sitt kunnande bland personal och även bland oss kollegor. Hon var en duktig föreläsare och var inte främmande att prova nya metoder att föra ut hygienbudskapet. Succén var given när vi spelade teater för operationspersonal. Vi saknar Eva, hennes kompetens, engagemang, humor och omtanke om oss alla och är samtidigt oerhört tacksamma över att vi fått lära känna och arbeta tillsammans med henne. Arbetskamraterna på Vårdhygien i Varberg och Halmstad genom Carianne Vessin Sevholt 3

4 Styrelsen har ordet Styrelsen har sedan förra numret av Sektionsnytt haft ett telefonmöte som förberedelse inför vårens årsmöte. På årsmötet i Örebro 20 april avgick Anette Eriksson. Till ny medlem i styrelsen valdes enhälligt Annika Arvidsson, Borås. Den 4 juni konstituerade sig styrelsen vid ett fysiskt möte i Jönköping. Ann-Sofie Pålsson, Malmö, ordförande Anita Johansson, Gävle, sekreterare Ann-Mari Gustavsson, Karlstad, kassör Annika Arvidsson, Borås, vice sekreterare Gunhild Rensfeldt, Jönköping, vice ordförande Ann-Charlotte Edman, Stockholm, suppleant Uppgifter till föreningens medlemmar att ta upp i de regionala grupperna är: att diskutera hemsidan, med eller utan inloggning samt vad ska finnas på hemsidan. Gå gärna in på sidan och fundera. om enkätens vara eller inte vara. Om den ska fortsätta att användas? Frekvens? I förändrad form? Med annat syfte? Styrelsen kommer i samband med Sektionsmötet under studiedagarna 2012 att fokusera på ovanstående. Styrelsen beslutade hedra Eva Rittgårds minne genom en gåva till Läkare utan gränser. För styrelsen Gunhild Rensfeldt gunhild.rensfeldt@lj.se 4

5 Några ord från SMI Den 9 maj träffades de experter som ska delta i skrivandet av kunskapsunderlaget Calici i vården. Ambitionen är ett kunskapsunderlag innehållande olika faktakapitel följt av rekommendationer. Underlaget kommer att gå ut på remiss för synpunkter under hösten för att sedan bli klart senare delen av hösten. Rena händer räddar liv ett material från SKL och SMI är nu lanserat och finns att hämta på följande länk Uppdatering av ESBL kunskapsunderlaget pågår och förväntas vara klart under början av hösten. Den 15 maj träffades SMI s kontaktpersoner för vårdhygien för första gången. De flesta vårdhygieniska enheterna representerades av både en hygienläkare och en hygiensjuksköterska. Dagen fylldes med information om vad SMI arbetar med som rör vårdhygien och vad som finns på agendan. Nätverket kommer att träffas en gång per år. Syftet med nätverket är att skapa en direkt kommunikationsväg för SMI till och från de vårdhygieniska enheterna. En riktigt skön sommar! Hälsningar Inga Inga Zetterqvist Hygiensjuksköterska Smittskyddsinstitutet inga.zetterqvist@smi.se 5

6 I vår herres hage Jag fick möjligheten att under 2011 vara delaktig i ett hygienprojekt i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län och vårdhygien/ smittskydd, Västra Götalandsregionen. Vi som arbetade i projektet var Ulf Lövdahl, Länsstyrelsen och jag från Vårdhygien Södra Älvsborg samt Peter Nolskog, adjungerad, från smittskyddsenheten Skövde. Syftet med det gemensamma hygienprojektet var att försöka kartlägga standarden på ett urval av veterinärmedicinska arbetsplatser i Vg-regionen samt få en uppfattning om på vilket sätt och i vilken omfattning man arbetade med hygienfrågor på kliniknivå. En stor och betydande del i projektet har varit att regionalt lyfta och återkoppla hygienfrågorna samt informera om kommande krav på hygienplan i den reviderade föreskriften K112 från Jordbruksverket. Projektet som bar namnet Pilotstudie för förebyggande och minskad spridning av antibiotikaresistens eller kort och gott Hygienprojektet 2011 genomfördes med medel från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Inom projektet har vi totalt gjort 35 hygienronder som genomfördes under våren/sommaren Hygienronder har gjorts på djursjukhus, kliniker och mottagningar av varierande storlek, samt alla distriktsveterinärstationer i Vg-regionen. Till detta har under våren 2011 gjorts hygienronder på 8 slumpvis utvalda stuterier av varierande storlek tillsammans med veterinärer från SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt). Som en del av projektet har det också under hösten 2011 skickats ut en webbenkät i samarbete med Avdelningen for Antibiotika, SVA. Enkäten har skickats ut till smådjurskliniker av varierande storlek i länet och handlade om hygienfrågor. Inom projektet har vi vid fyra tillfällen under hösten 2011 haft informationsoch utbildningstillfällen för intresserad personal inom smådjurssjukvården och motsvarande information har getts vid två tillfällen för länets stordjurspraktiserande veterinärer. I projektet har vi identifierat fem fokusområden som vi har valt att lyfta fram basala hygienrutiner, arbetskläder, tvätthantering, desinfektion och städning samt desinfektion och hantering av instrument. (Är det områden som ni kanske känner igen?) Basala hygienrutiner Projektet har gett oss information om att kunskapen om vilken typ av handdesinfektionsmedel som ska användas är mycket varierande och att placeringen av handdesinfektionsmedlet varierar också från klinik till klinik. Kunskapen om när och varför man ska desinficera händerna varierar. Likaså kunskapen om hur man desinficerar sina händer på rätt sätt och när man ska tvätta händerna med tvål och vatten. 6

7 Handskar I projektet har det visat sig att kunskapen om vilken typ av engångshandskar som ska användas vid speciella tillfällen vid vård, undersökning och behandling av patienter, samt placeringen av desamma är god. Däremot har det visat sig att ytterligare information om när, hur och varför man ska använda engångshandskar i vissa vårdsituationer behövs. Skyddsrock/plastförkläde Plastförkläden används i varierande utsträckning och alltför sällan. Placeringen av plastförklädena har oftast varit undanskymd och svårtillgänglig. Dessutom behövs ytterligare information om när, hur och varför man ska använda plastförkläden i vissa vårdsituationer. Arbetskläder Genom hygienronderna såg vi att arbetsgivaren oftast tillhandahåller kortärmade arbetskläder i tillräckligt stor utsträckning för att kunna byta till rena arbetskläder varje dag, samt vid behov. Arbetskläderna tvättas nästan uteslutande av egen personal på arbetsplatsen. Kunskapen om att arbetskläderna ska tvättas vid minst 60 C är god. Tvätthantering Vid hygienronderna har det visat sig att förutsättningarna för en säker tvätthantering inte alltid ar möjlig på grund av lokalernas utformning. Många gånger saknas ytor för arbete med smutsig och ren tvätt och tvättstugan användes ofta som ett förråd för annan utrustning och material. Rengöring/desinfektion och städning När det gäller städning av lokalerna har vi sett att det i stor utsträckning är den egna personalen som utför städarbetet. Oavsett om det är den egna personalen eller extern städfirma som städar är det av yttersta vikt att personalen har kunskap om städteknik, smitta/ smittrening och basala hygienrutiner. Nedskrivna rutiner för städning fanns i varierande utsträckning. Samtliga besökta kliniker hade rutiner, dock inte alltid nedskrivna, för hantering och rengöring av flergångsmaterial och hjälpmedel som till exempel klippmaskiner. Klippmaskiner och skär används mycket inom djursjukvården och framförallt skären kan vara potentiella smittspridare och måste därför hanteras på ett medvetet sätt. Desinfektion och hantering av instrument Genom hygienronderna såg vi att alla kliniker hade tillgång till autoklav för sterilisering av instrument. Vi såg också att man hade olika rutiner för hur instrumenten rengjordes innan sterilisering i autoklav. Det varierade mellan att man enbart handdiskade instrumenten eller att man handdiskade för att sedan köra instrumenten i en hushållsdiskmaskin. Det var få kliniker som hade tillgång till en diskdesinfektor. Det varierade också mellan klinikerna om man hade rutiner eller inte för egenkontroll, kvalitetstest och processkontroll av maskinerna. 7

8 Jag vill avsluta med att säga att det har varit mycket spännande och roligt att haft möjligheten att få inblick i en helt annan värld som ändå är mycket lik vår verklighet. Jag har lärt mig mycket nytt och har mötts av enbart positiva och engagerade personer som inser vikten av att arbeta med hygienfrågor. Det är sedan tidigare känt att veterinärmedicinen inte fokuserat lika mycket som humanvården på vårdhygien och minskad antibiotikaanvändning för att begränsa vårdrelaterade infektioner. Men det är något som jag skulle vilja säga ändrar sig snabbt. Uttrycket En värld en hälsa stämmer mycket bra in på området antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner genom att det berör såväl människor som djur och vi lever nära tillsammans. AnnikaArvidsson Hygiensjuksköterska Södra Älvsborg annika.arvidsson@vgregion.se 8

9 SFVH studiedagar 2012 ser, ge oss både skadetyper och siffror på omfattning och tvingar oss att begrunda begreppet undvikbarhet. Efter bensträckare med kaffe och utställningsbesök delade Göran Stiernstedt från SKL ut Svenska hygienpriset till tre pristagare. Läs vidare på hemsidan Foto: Kurt Olsson Onsdag 18 april Då var det åter igen dags för studiedagar! Det var för andra året i rad som vi reste till Örebro för att träffas. Dagen började med lunch och utställningsbesök. Vid klockan bänkade vi oss i Conventums föreläsningssal och hälsades välkomna av SFVHs ordförande Ann Tammelin. De inledande två föreläsningarna handlade om hur vi hittar våra vårdrelaterade infektioner. Ingemar Qvarfordt berättade om infektionsverktyget som är ett nationellt IT-stöd för VRI-registrering och uppföljning av antiobiotikaanvändning. Syftet är att det skall vara ett hjälpmedel/verktyg i verksamheternas arbete med att minska VRI och kunna följa upp och optimera antibiotikaanvändningen. Ingemar delgav även resultat ifrån Västra Götaland som varit ett av två pilotlandsting att testa verktyget. Nästa föreläsning hölls av Carina Berglund och hon berättade om hur strukturerad journalgranskning enl GTT (Global Trigger Tool) metoden för att hitta VRI som är en av de vanligaste vårdskadorna. GTT kan enligt Carina hjälpa till att hitta skador vi annars inte Rena händer räddar liv nationellt handhygienprojekt presenterades sedan av Olov Aspvall och Inga Zetterqvist, SMI. Detta är ett nationellt program för att förbättra handhygienen inom hälsooch sjukvård i Sverige. Arbetsmodellen har utarbetats av SMI och SKL i samarbete med företrädare för kommuner och landsting, även SFVH och Smittskyddsläkarföreningen har bjudits in. Materialet baseras på den dokumentation som WHO publicerat i samband med lanseringen av en global handhygienkampanj. Materialet har dock anpassats till svenska förhållanden. Materialet kommer att presenteras till den 5 maj som är handhygienens dag. Då dagens föreläsningar var slut följde sektionsmöten. Efter detta fanns tid för mingel och besök hos utställarna innan en middag i bankettsalen avslutade den första dagen i Örebro. Ingrid Gunn Ingrid.gunn@ltkalmar.se Torsdag 19 april Under temat Vägledning och grundläggande krav för mikrobiologisk renhet i operationsrum Att förebygga luftburen smitta i operationsrum inledde Bengt Ljungqvist, Chalmers. Han talade om Hur mycket luft behöver man i ett operationsrum? Luftflödeluftomsättningar-upprepningstid; hur hänger det ihop? Förklaringen bestod till stor del av matematiska formler. Som 9

10 moderatorn Anna HAmbreus sa; det var morgongymnastik för hjärnan. Wille Wilkens, Camfil Svenska AB, fortsatte med Luftfilter; uppbyggnadnomenklatur-testmetoder. Syftet med luftfilter är att skydda luftreningssystemens komponenter. Han hänvisade också till nyligen antagna SS EN 779:2012. Under titeln Mikrobiologiska krav; mätmetoder-utförande-tolkning fortsatte Ulrika Ransjö, senior konsult Vårdhygien, med att tala om den aktiva respektive den passiva luftprovtagningens användningsområden och begränsningar. Berit Reinmuller, Chalmers, redogjorde sedan för LRmetoden under titeln Funktionskontroller. Efter föreläsningarna följde paneldiskussion med många bra frågor från auditoriet. Tinna Åhren, Västra Götalandsregionen, fortsatte sedan under rubriken Antibiotika - resistens och profylax med olika typer av resistensmekanismer och resistensöverföring. Hon talade även om konsekvenser av antibiotikaförbrukning; resistensutveckling i stort men också konsekvenser för individen. Hon menade att vi inom Vårdhygien ska reagera bl.a på bakterien; arten och klonen, patienten; riskfaktorer och typ av vård samt resistensen. Johan Blomgren, Folktandvården Västra Götaland, fortsatte under samma tema med att tala om profylax. Tandvården står för cirka ¼ av förskriven antibiotika och den nationella rekommendationen säger när profylax ska övervägas. Summan av kardemumman menar Johan Blomgren att antibiotikaprofylax delvis överförskrivs. Efter lunch fortsatte Irene Sandberg, Danderyds sjukhus AB, och Gerd Larsson, Södra Älvsborgs sjukhus, med att berätta om sina erfarenheter av Hål i packskynke sabotage eller?. Det korta svaret på frågan för båda sjukhusen är: man vet fortfarande inte om det var sabotage, trots brottsutredningar. Deras rekommendationer var; ta hjälp av ledning, polis, säkerhetsavdelning och informationsavdelning, samarbeta, informera personalen, ta fram skriftliga rutiner och skapa inte egna sanningar låt polisen göra sitt jobb. Henrik Nilsson, landstinget i Östergötland, fortsatte sedan med Resultat och konsekvens av att utföra omfattande UPQ disk och spoldesinfektorer, erfarenheter av en översyn som gjorts i landstinget. Han beskrev metoden och menade att det var lätt att göra UPQ, svårigheterna började när avvikelserna skulle åtgärdas. Åtgärderna bestod bland annat av effektiviserade diskprogram och modifikation av hårdvara. I framtiden såg han åtgärder av resterande maskiner och sedan av endoskopdiskdesinfektorer och spoldesinfektorer. Maria Hansby, Sollefteå lärcenter, berättade om framtagandet och utvecklingen av Sterilteknikerutbildningen. Sterilsektionen inom SFVH, Sollefteå kommun och Yrkeshögskolemyndigheten har arbetat fram utbildningen som hittills hunnit utbilda 125 steriltekniker. Lilian Åkerstrand, Örebro läns landsting, fortsatte med att berätta om ett projekt om att mäta Bioburden på packskynke. Syftet var att undersöka mängden mikroorganismer på packskynken som förvarats i förråd. Resultatet visade jämförbara resultat mellan olika typer av skynken och genomgående enbart växt på skynkenas utsida. Tillverkarna ger vissa garantier men Lilian Åkerstrand poängterade att lokala riskbedömningar av tex temp, fukt, tryck, etikett, hantering sol behöver göras. 10

11 Föreläsningarna för dagen avslutades med Mette Fagernes, Oslo Universitetssykehus, som talade under punkten Gammel vane vond å vende! Hva viser forskningen och effekten av ulike implmenteringstiltak. Goda kliniska riktlinjer är viktiga för att uppnå god praxis men de är utmanande att införa. Summan av kardemumman så är beteendeförändring komplext, det finns ingen easy fix, man bör identifiera barriärer generella och specifika, mäta följsamhet, mäta effekten av vidtagna åtgärder och skräddarsy implementeringsåtgärderna. Och komma ihåg att vanans makt är stor. Lotta Edman Fredagen 20/4 Första ämnet för dagen handlade om vårdhundar. Snabbt lärde vi oss skillnaden mellan vårdhundar och hundar i vård och omsorg. Vårdhundar används som en behandlingsmetod och hanteras utefter strikta regler alltid med hundförare. Hundar i vård och omsorg är inte helt ovanligt. Här är det personalens hund som får följa med till arbetet och vara med i vårdlokalerna. Naturligtvis trevligt (om man inte är hundrädd) men kanske inte optimalt ur vårdhygienisk synvinkel. Mia Boivie, hundförare, gjorde ett inspirerande framförande tillsammans med en av sina hundar. Sista punkten på 2012 års studiedagar handlade om god vårdhygienisk standard. Inger och Inger beskrev arbetet bakom revidering av SOSFS 2007:19 som nu ligger i slutfasen. En integrering av författningen så att den även gäller personal som arbetar under SOL. Meningen är att den ska komma ut på remiss. I och med detta följer Socialstyrelsen samma linje som i 2011:9. Läs vidare om på studiedagar 2012, här finns programboken och de flesta föredrag utlagda. Gunhild Rensfeldt gunhild.rensfeldt@lj.se Städgruppen, SIV, gjorde en presentation av sitt arbete. Under maj färdigställs rapporten som under juni går ut på remiss till vårdgivare. På riksstämman i november kommer det att presenteras. Johan Struwe guidade oss in på ECDC som utfärdar rådsrekommendationer inom EU. 11

12 Calicivirus i vården Det var många som hade sökt sig till Smittskyddsinstitutet torsdagen den 22/3 för att inhämta mera kunskap om hur man på bästa sätt ska kunna förhindra utbrottssituationer av calicivirus i vården. Att det är ett mycket stort problem råder det inga tvivel om. SMI:s generaldirektör Johan Carlsson inledde med att hälsa välkommen och informera om att dagen var startskottet för det kommande kunskapsunderlaget om calicivirus som förväntas vara klart innan årsskiftet. Först ut av föreläsarna var Kjell-Olof Hedlund, SMI som gav oss en lägesbeskrivning genom att berätta om historiska milstolpar, läget i nutid och framtid. Från och med 2002 kom calici att bli ett mycket större problem i vården än tidigare i och med att en ny, mycket spridningsbenägen norovirustyp (genogrupp II.4) etablerade sig och skulle komma att orsaka återkommande problem varje vinter. Nya varianter av norovirus GII.4 har sedan 2002 fått en global spridning och dessa har dykt upp i Sverige ungefär vartannat år och orsakat ett ökande antal utbrott i vården och ute i samhället. Bo Svenungsson, Smittskydd Stockholm fortsatte därefter med att prata om symtom, smitta och kostnader i samband med norovirusinfektioner. En intressant aspekt var resultaten från en studie som visar på att sjukvårdspersonal utan symtom sällan bidrar till smittspridning trots höga virusnivåer i faeces. Med ett patientfall som exempel poängterades också hur viktigt det är att tänka på differentialdiagnoser under norovirussäsongen för att inte missa andra allvarliga tillstånd som t.ex sepsis. Malin Svensson, Karolinska Universitetslaboratoriet berättade om diagnostiken av calici. PCR är en viktig metod för att snabbt och säkert kunna ställa diagnos. Då norovirus förändrar sig är det dock viktigt ha en övervakning av nya virusvarianter och uppdatera diagnostiken så att dessa nya varianter inte missas. Thomas Schön, specialistläkare i bakteriologi och virologi pratade om den kliniska betydelsen av diagnostiken. På grund av att PCR har hög specificitet och sensitivitet resulterar det i många positiva provsvar även lång tid efter att symtom försvunnit. Men hur länge är man smittsam och vilken metod kan mäta det? Vad behövs för att öka kunskapen om korrelationen mellan klinik och diagnostik? Det var några av frågorna som han tog upp. Inger Riesenfeld Örn, Socialstyrelsen pratade därefter om ledningens ansvar för god hygienisk standard i vården. I vårdgivarens ledningssystem bör det finnas dokumenterade riktlinjer för handläggning av patienter och personal med misstänkt eller diagnostiserad norovirusinfektion och hur man bör agera vid utbrottssituationer. Det är viktigt att ha rutiner för att begränsa smittspridning och stoppa utbrott. Anders Johansson, Vårdhygien i Västerbotten redogjorde för den enkätundersökning som läkarsektionens styrelse inom SFVH genomförde under hösten 2011 för att ta reda på hur vi hanterar calici i svensk sjukvård idag och vilka riktlinjer som finns. Även om det finns många likheter så visar resultatet att det även finns stora variationer när det gäller rutiner vid handläggningen av calici inom svensk sjukvård. Sist ut att tala före lunchen var Torbjörn Norén, Universitetssjukhuset i Örebro, med den spännande titeln Hur dödar 12

13 man calici? Noggrann handhygien samt rengöring och desinfektion av tagytor och toaletter är viktiga delar för att förhindra smittspridning. Bra evidens utanför labmiljö saknas för de kemiska medel som vi idag använder till ytor, bl.a när det gäller koncentrationer och inverkanstider. Den mekaniska rengöringen är trots allt den viktigaste hörnstenen vid norovirusutbrott var hans slutsats. Efter en god lunch var det dags för Carl Johan Fraenkel, Vårdhygien Skåne att berätta om erfarenheter från norovirusutbrott i slutenvården i Skåne under säsongen Slutsatser därifrån talar för att man kan förhindra flera utbrott genom att vara mer uppmärksam på eventuella gastroenteritfall i patientens omgivning i samband med inläggning på sjukhus. Birgitta Lönnberg, Vårdhygien i Gävleborg pratade om erfarenheter från utbrott i kommunala vården och det rapporteringssystem mellan kommunal vård och slutenvård som de utarbetat för att minska risken för smittspridning. Detta innebär bl.a att samtliga chefer i landstinget och samtliga MAS:ar i kommunerna får information varje vecka från Vårdhygien om det aktuella caliciläget inom vård och omsorg i Gävleborgs län. Docent Johan Westin, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg redogjorde för den studie som gjordes på Sahlgrenska under perioden augusti 2008 tom juni 2009 och där man bl.a fann en överdödlighet hos sjukhusvårdade patienter över 80 år med samhällsförvärvad calicivirusinfektion jämfört med patienter som insjuknat på sjukhus. Vad kostar då ett norovirusutbrott? Att det medför stora kostnader står helt klart. Idag saknas bra system för att beräkna kostnaderna och för att beskriva de ekonomiska konsekvenser som utbrotten medför. På Södersjukhuset i Stockholm uppskattades kostnaderna för uteblivna intäkter pga intagningsstopp och ökade personalkostnader under säsongen uppgå till över 4.5 miljoner kronor enbart inom internmedicin. Om detta och hur man beräknat berättade Eva Tillman, chefläkare på Södersjukhuset. Kerstin Möller, hygiensjuksköterska i Västra Götaland berättade utifrån titeln Omvärldsspaning, om sin litteraturstudie som genomfördes 2011 med syftet att identifiera vilka åtgärder som kan förebygga smittspridning och utbrott av calici i vården. Slutsatsen utifrån litteraturgenomgången är att fungerande riktlinjer, där åtgärderna sätts in tidigt och som inkluderar en korrekt bedömning av patienter med gastroenteritsymtom, är nödvändiga. Stor patientomsättning, omflyttningar och få enkelrum angavs som riskfaktorer för patienter att utsättas för calicismitta på sjukhus. Sist ut av dagens föreläsare var Anders Johansson som pratade om vad det finns för evidens för de vårdhygieniska åtgärder som vi ofta använder oss av för att förhindra smittspridning av calici. Många gånger är evidensen av låg eller mycket låg kvalité vilket innebär att rekommendationerna vi ger ofta måste baseras på klinisk erfarenhet. Slutsatsen är att det finns ett stort behov av forskning inom området som utvärderar effekten av olika åtgärder. Annika Blomkvist Hygiensjuksköterska Falun annika.blomkvist@ltdalarna.se 13

14 Nyheter i korthet Socialstyrelsen ESBLCarba För att förebygga smittspridning av ESBLCarba i Sverige har Socialstyrelsen gjort ändringar i föreskrifterna om anmälan och smittspårning som trädde i kraft den 15 mars Antibiotikaresistenta pneumokocker Socialstyrelsen gav 14 maj ut rekommendationer kring Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin för att få en likartad handläggning över hela landet. Stipendier och utmärkelser Vi gratulerar: Susanne Wiklund, Vårdhygien Stockholms län, som fick årets 3 M stipendium, det ska användas till fördjupning i vård-hygien vid APIC San Antonio, Texas. Stefan Calleryd, Ingrid Gunn och Caroline Johansson, Landstinget i Kalmar län, fick motta Sterisols stipendium 2012 som ska användas till en studieresa till en MRSA-enhet på Hvidarve Hospital, Köpenhamn. Fanny Bergman och Susanne Wiklund har belönats med Gyllene Äpplet, som går till medarbetare inom Stockholms läns landsting som skapar möjligheter till utveckling och lärande, för e-utbildningen i basal hygien, Nordic School of public health NHV Ett nytt diplomprogram introduceras med en stark folkhälsoprofil, vid Nordic School of Public Health NHV. Inom diplomprogrammet i folkhälsovetenskap finns från 2013 tre valbara teman: Allmän Folkhälsa, Smittskydd/ Vårdhygien och Universell Design. Övrigt Vårdhandboken HB 600 och revidering av SODAdokumentet Arbetet med revidering av HB 600 fortskrider. Nytt arbetsmöte blir det i september och då räknar vi med att kapitel Disk- och spoldesinfektorer ska vara klart. Att publicera reviderade versionen av SODA blir dock aktuellt först efter att revideringen av alla kapitel i HB 600 är klar och remissyttranden inkommit, så i bästa fall i slutet av året Vi kom dock fram till att avsnittet i Vårdhandboken om rengöring/desinfektion av värmekänsliga endoskop ska kunna revideras och publiceras efter SIS septembermöte. Lägg ned tio befintliga och skapa fyra nya statliga myndigheter för vård och omsorg, föreslår regeringens utredare Stefan Carlsson i ett betänkande den 15 maj. De fyra nya myndigheter som föreslås benämns Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg, Inspektionen för hälsa, vård och omsorg, Infrastruktur-myndigheten för hälsa, vård och omsorg samt Myndigheten för välfärdsstrategi. De tio myndigheter som enligt förslaget ska läggas ned, och vars verksamhet och personal ska fördelas ut på de fyra nya myndigheterna är: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering, Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet, Myndigheten för vårdanalys, Handisam, Myndigheten för internationella adoptionsfrågor och Statens medicinsk-etiska råd. 14

15 Temadag SODA för kommunal vård och omsorg - hur går det med maskinerna? I april anordnade vi en dag om spol- och diskdesinfektorer i kommunal vård och omsorg. Vi bjöd in medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS:ar), chefer, tekniker, fastighetsansvariga eller annan nyckelperson som MAS utser. Av våra 8 kommuner var alla utom en representerade med personal från olika delar av verksamheten (2-5 per kommun). Katarina inledde med att berätta kort om maskinerna, vad de används till och var de kan placeras. Sedan berättade Lena om vad standarden för spol- och diskdesinfektorer kan innebära i praktiken. Vi hade med två av våra tekniker i landstinget, varav den ena har avtal med en kommun och servar deras maskiner. De berättade om förebyggande underhåll och service. Efter lunch hade vi företag som fick berätta om de produkter som de tyckte passar i den kommunala vården. Det var AD-MediCal, Getinge, Ken, Miele och Ecowest som fick visa och berätta i 20 minuter var. På så sätt fick deltagarna en bild av vad som finns på marknaden. Vi pratade sedan om krav i samband med inköp/upphandling. Som avslutning på dagen hade vi en stund med diskussion både utifrån påståenden och andra frågor och tankar. Deltagarna var nöjda, inte minst från teknikersidan. Leverantörerna tyckte det var bra att få visa sig för länets kommuner. Vi tyckte också att det blev en lyckad dag. Katarina Madehall Hygiensjuksköterska Landstinget Kronoberg katarina.madehall@ltkronoberg.se Lena Nilsson Hygiensjuksköterska Landstinget Kronoberg lena.nilsson@ltkronoberg.se 15

16 Tillbakablick av mina 10 år som hygiensjuksköterska inom Örebro läns landsting Tiden går fort när man har roligt 10 år har hastat förbi. Anställdes augusti 2002 då det inrättades en helt ny tjänst där arbetsområdet var 50% vardera mot primärvården/kommunala äldreomsorgen inom Örebro län som en fri nyttighet. Att få vara med och skapa kontaktnät och relationer i 12 kommuner och 28 vårdcentraler som sedan ska generera arbete inom vårdhygien var inte alltid så enkelt och det blev en stor utmaning för mig! Hösten 2009 övergick jag till 100% att arbeta mot kommunen i samband med nyanställning av kollega. Mina tidigare år inom infektionssjukvård och som distriktssköterska har varit en fantastisk baskunskap för mig. I den vårdhygieniska standarden fanns mycket att önska, bland annat saknades helt arbetskläder inom den kommunala vården och där blev jag representant i den nationella arbetsgruppen på SMI som var med och tog fram riktlinjer Rätt klädd och rena händer inom vård och omsorg. Minns med fasa det stora caliciutbrottet 2003 som höll ett helt vårdboende igång med kräksjuka i 5 mån! Det saknades hygienrutiner och förutsättningar att tillämpa basal hygien så tack för SOSFS 2007:19 lagen om Basala hygienrutiner! MRSA-utbrott på korttidsboende blev dyrt för kommunen, nära 1 miljon kronor för att det saknades hygienrutiner! De framtida hoten om resistensutveckling är en stor utmaning i vårdkedjans alla led men kan vi tillsammans få alla att tillämpa och följa basala hygienrutiner så har vi kommit långt. Nu är min 41-åriga arbetsresa till ända, jag kommer att minnas åren med glädje, alla kontakter med kollegor över hela landet. Lämnar nu över mitt arbetsfält till en yngre kollega och önskar henne lycka till i alla de nya utmaningar som kommer framöver. Tack till alla, ingen nämnd och ingen glömd! Ann-Sofie Bergqvist 16

17 Nya medlemmar Jag heter Anne Charlotte Brodén och är ny hygiensjuksköterska på Lasarettet i Motala och anställd på heltid inom Vårdhygien i Öster-götland. Jag är 42 år gammal, bor i Motala tillsammans med min familj. Jag är sambo och har två söner som är 17 år respektive 14 år gamla. Jag började som hygiensjuksköterska i Motala nu till årsskiftet och är ny inom detta område. Jag har tidigare arbetat 5 år som vård-utvecklare och då till stor del med patient-säkerhetsfrågor, avvikelsehantering, risk- och händelseanalys. Före detta arbetade jag som chef/ledare inom den avancerade hemsjuk-vården i Motala. Som sjuksköterska arbetade jag inom olika områden bla gynekologi, geriatrik och avancerad hemsjukvård. En av anledningar till att jag sökte tjänsten som hygiensjuksköterska är att jag upplever hygiensjuksköterskearbete som ett spännande och mycket stimulerande arbete. Här finns många utmaningar och i dagens sjukvård där patientsäkerhetsarbete är en självklar del, har vi inom vårdhygien alla möjligheter att arbeta vidare inom detta område. Därför kändes det naturligt att ta steget till hygiensjuksköterska. Mitt namn är Anders Carlén. Jag har tidigare arbetat på infektionskliniken på Blekingesjukhuset i 27 år. Jag började mitt yrkesliv som mentalskötare, där jag jobbade i drygt 7 år. Det var en mycket lärorik tid som jag fortfarnde har mycket nytta av. Jag började på infektionskliniken 1985 först som usk. men läste omgående till sjuksköt. och var klar Har sedan dess jobbat på avd. 61 på Blekingesjukhuset. När nu tjänsten som hygiensjuksköterska blev ledig blev jag nyfiken på jobbet. Jag måste vara ärlig och säga att inte riktigt hade kläm på vad en hygiensköterska arbetar med (det har jag fortfarande inte men jag lär mig nya saker varje dag!) men det lät som ett spännande arbete. Har nu jobbat i två veckor och måste säga att jag känt mig väldigt välkommen, och hittills känns det väldigt bra. Det är ju en väldig skillnad att komma från en vårdavdelning styrd av rutiner till detta jobb där man kan påverka och lägga upp sina arbetsuppgifter mera självständigt. På min fritid går jag gärna till gymmet, tycker oxå mycket om att läsa (företrädesvis deckare men även skönlitteratur), och musik. 17

18 Decentrala grupper och kontaktpersoner Norr Lena Lindberg Vårdhygien Skellefteå lasarett Skellefteå Tel Mellan Marianne Jansson Smittskyddsenheten/Vårdhygien Falu lasarett Falun Tel: mobil: Väster Elisabeth Gebring NU-sjukvård NÄL Trollhättan Tel: Stockholm Carina Hartmann Vårdhygien Stockholms län Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, M Stockholm Tel: Öster Jorunn Bröyn Lindesbergs lasarett Lindesberg Tel: Söder Åsa Göransson Labmedicin Skåne/Vårdhygien Skåne universitetssjukhus, Malmö Malmö Tel: Rikshygiensjuksköterska Inga Zetterqvist Smittskyddsinstitutet Antibiotika och vårdhygien Tel: mobil: Gällivare Kiruna Lycksele Piteå Skellefteå Sundsvall/Härnösand Uppsala Västerås Gävle Falun Hudiksvall Eskilstuna Borås Göteborg Varberg Skövde Trollhättan Uddevalla Stockholm Karlstad Finnspång Karlskoga Linköping Motala Halmstad Helsingborg Kalmar Karlskrona Kristianstad Sollefteå Luleå Umeå Örnsköldsvik Östersund Kalix Nyköping Visby Jönköping Norrköping Västervik Örebro Lindesberg Malmö Växjö Ängelholm Lund Trelleborg 18