Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Strandskolan

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Strandskolan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem Läsår: 2014/2015 Ansvariga för planen Angel Moskov, Ewa Mikaelsson

2 Strandskolans vision för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Strandskolan ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt följande punkter: Kön Alla elever oavsett kön ges samma möjligheter att utveckla sina förutsättningar, behov och intressen inom ramarna för skolans verksamhet. Etnisk tillhörighet Alla elever, oavsett nationalitet, bemöts med respekt för individens frihet och integritet. Religion eller annan trosuppfattning Alla elever har rätt att utöva sin tro och ska bemötas med tolerans och respekt. Sexuell läggning Oberoende av sexuell läggning ska alla elever mötas med respekt, omtanke och hänsyn. Funktionsnedsättning Fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar ska inte vara oöverkomliga hinder för individen i det vardagliga arbetet i skolan. Könsöverskridande identitet eller uttryck Alla elever som inte identifierar som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, ges samma möjligheter att utveckla sina förutsättningar, behov och intressen inom ramarna för skolans verksamhet Ålder Åldern ska inte vara ett hinder att kunna delta i och genomföra utbildningen Kränkande behandling Ingen elev ska utsättas för ett uppträdande som kränker elevens värdighet även om det inte omfattas av ovanstående punkter. Nedvärderande ord eller handlingar som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller utryck, ålder samt rasistisk propaganda och yttringar är inte tillåtna. Vi ska arbeta för en miljö fri från diskriminering och kränkningar genom att: varje läsår genomföra en enkät i klasserna med frågor kring trygghet och trivsel alla vuxna som arbetar i vår skola ingriper om de ser en elev kränka någon annan i ord eller handling. Att inte ingripa är detsamma som att tillåta det som sker uppmana barnen/eleverna att berätta för någon vuxen om de eller någon annan blir utsatt för kränkning åk 7-9 har varje vecka ett lektionspass där eleverna ges tillfälle att själva få syn och reflektera över föreställningar, värderingar och attityder, t.ex. värderingsövningar ha gemensamma aktiviteter i olika grupperingar, t.ex. friluftsdagar och skattjakt För att skapa ett positivt klimat i klassen tillåter vi inte: kommentarer, suckar, miner och liknande när någon säger eller gör något eller blir vald till något att eleverna själva väljer lag eller grupp vid lärarledd undervisning att eleverna delar ut inbjudningskort till fest i klassen där alla inte är inbjudna 2

3 Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet - Elevenkäter - Diskussionsforum med samtliga årskurser med utgångspunkt i vår policydokument. (frågor kring likabehandlingsarbetets olika delar dvs. utvärdering, främjande arbete, kartläggning, förebyggande arbete och rutiner för akuta situationer.) - Synpunkter samlas in vid utvecklingssamtalet Vårdnadshavarnas delaktighet - Diskussionsforum med föräldrarådet med utgångspunkt i frågor kring likabehandlingsarbetet olika delar dvs. utvärdering, främjande arbete, kartläggning, förebyggande arbete och rutiner för akuta situationer. Personalens delaktighet - Gemensam genomgång av alla delar av likabehandlingsplanen - Kartläggning av prioriterade områden - Diskussionsforum med personalen Förankring av planen - Den upprättade planen ska finnas i varje klassrum och ska aktualiseras minst två ggr per termin av klasslärare. - Eleverna ska göra affischer som har uppmärksammar skolans likabehandlingsplan. Affischerna hängs upp sedan i skolan. 3

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats - Utvärderingen har gjorts i klasserna, personalgruppen och föräldrarådet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan - Alla elever i klasserna - Personal och skolledning - Föräldrarådet Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Aktivitet Utvärdering Diskussionsforum och dilemafrågor: Upplevs som givande och bra. (Elever och lärare) Värderingsövningar, sex och samlevnad, normkritik samt alkohol och droger Fjälldagar Höjdpunkt på hösten (Elever och lärare) Två friluftsdagar med eleverna med gemensamma aktiviteter Eleverna vill ha en extra dag med skidåkning (Ida + eleverna) Skattjakt med elever och föräldrar under våren Upplevs som mycket positiv. Förändring till nästa år blir att ha aktiviteten på en eftermiddag. (Elever, lärare, föräldrar) Aktiviteter i tvärgrupper två gånger per termin Eleverna tycker att vissa aktiviteter blir långdragna och att grupperna inte fungerar ibland. Tvärgruppsaktiviteter kommer vi att ha endast i början av läsåret för hela skolan. Gemensamma aktiviteter i olika grupper kommer vi att fortsätta med, dock inte i grupper som omfattar hela spannet F-9. (Lärare och elever) Extra personal när man har idrott inga nedsättande kommentarer i Detta fungerar utmärkt och vi kommer fortsättningsvis att ha en extra personal på idrotten. (Ida, Angel) omklädningsrum och duschar är tillåtna (fortsätter från förra året) Fler lärare/personal under rasterna (fortsätter) Färre konflikter ger studiero på lektionerna. Konflikterna på rasterna har nästan helt försvunnit. (Lärare) Temadagen på våren har inte hållits Pga av anmälan till Skolinspektionen byttes denna temadag mot diskussioner och reflektioner med eleverna pga den oro som uppstod. 4

5 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering ska göras genom elevenkäter, föräldraenkäter, diskussioner med elevråd och föräldraråd samt gemensam utvärdering av samtliga personal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Angel Moskov Främjande insatser Insatser - (F-9) Värderingsövningar - (F-9) Etiska/Normkritiska ställningstaganden inom samtliga diskrimineringsgrunder, - (F-9)Kränkande behandling är inget vi accepterar - (F-9) Gemenskapsdag med föräldrar och elever - (F-3) Vilda säger nej - handlar om barns rättigheter och lär barnen att säga ifrån om någon utsätter dem för kränkande handlingar (följs upp genom samtal med barnen - Ewa och Maria ansvariga) - (4-6) Klappjakten Det är inte OK att utsäta någon för kränkande behandling - (6-8) Kompaniet, åk 6 övergång till högstadiet (elevförslag) - (7-9) Fjälldagar teambuilding, att lära känna varandra bidrar till att vi förstår varandra bättre Områden som berörs av insatsen Samtliga diskrimineringsgrunder Mål och uppföljning Åk F-3 - Eleverna ska ha kännedom om sina rättigheter och att de kan säga nej och säga ifrån vid kränkande behandling Åk Eleverna ska kunna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön, sexuell läggning samt etnisk tillhörighet, som kan förekomma i media. 5

6 Åk Eleverna ska lära känna varandra under avslappnade former, lära sig varandras olikheter och att man kan och ska respektera varandra och respektera andras åsikter, även om de skiljer sig från sina egna Ansvariga F-3: Ewa, Maria och Lillian 4-6: Grete och Jonny 7-9: Ulrika och Sara Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen görs av personal tillsammans med elever med husmodellen, enkätfrågor och/eller diskussioner. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen - Husmodellen med åk F-3 - Enkätfråga med åk Diskussion med åk 7-9 Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion på kompetensutvecklingsdagarna där all personal deltog. Resultat och analys - Leken på kullen känns ibland obehaglig (Åk F-3) eleverna - Nedsättande jargong kring homosexualitet har förekommit bland några pojkar i högstadiet. 6

7 Förebyggande åtgärder Alla ska känna sig trygga på alla platser på skolgården Områden som berörs av åtgärden Samtliga Mål och uppföljning - Målet är att eleverna ska känna sig trygga även när de leker på kullen Åtgärd - En rastvakt ska alltid vara nära kullen när barnen leker där. Motivera åtgärd - Åk F-3 eleverna känner obehag när de leker på kullen. Ansvarig Rektor (Ansvarig vakt) Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Att få kunskaper om olika sexuella läggningar samt könsöverskridande identitet eller uttryck Områden som berörs av åtgärden Sexuell läggning Mål och uppföljning - Det ska inte förekomma nedsättande ord om homosexuella eller personer med andra sexuella läggningar eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck Åtgärd Vi genomför tre temalektioner mot kränkningar av hbtq personer och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck (Åk 4-9). Temalektionerna följs upp genom återkommande samtal i klasserna. 7

8 Ett samtalsunderlag med lämpliga övningar utvecklas för detta ändamål. Motivera åtgärd - Det har förekommit nedsättande kommentarer om HBTQ personer bland elever i samband med Eurovision song contest. Ansvarig Grete, Sara och Ulrika Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 8

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkningar kan vara ganska subtila och svårupptäckta i skolmiljö. Detta kräver stor uppmärksamhet och ansvarstagande från dem som arbetar i skolan. Följande rutiner gäller: - Läraren ska vara uppmärksam om trakasserier/kränkningar förekommer under lektionstid. - All personal på skolan ska vara uppmärksam på om trakasserier/kränkningar förekommer på andra platser i skolan. Särskilt uppmärksammas skolgården, korridorer, matsal, uppehållsrum och omklädningsrum. - Mentorn har en viktig uppgift att genom enskilda samtal eller utvecklingssamtal med eleven diskutera elevens trivsel på skolan. - Enkäter/utvärderingar görs varje läsår där elevernas trivsel utvärderas En elev som blir utsatt för trakasserier och kränkande behandling kan: - uppleva sig bli kränkt - ha svårigheter att hävda sig i kamratgruppen - verka ledsen och olycklig, håglös/passivha svårigheter att koncentrera sig - underpresterasakna vännerha svårigheter att tala i grupp eller under lektion - skolka - sova dåligt, ha mardrömmar - ofta vara sjuk inför ny skoldag - vara motvillig att gå till skolan - komma hem med trasiga, förstörda eller borttappade kläder och saker utan förklaringar - komma hem med blåmärken eller sår utan att förklara varför - sällan eller aldrig bli hembjuden till skolkamrater - välja omvägar till och från skolan - muta eller köpa kompisar med pengar och saker Personal som elever och föräldrar kan vända sig till - Alla fall av trakasserier/kränkningar av elever till elever anmäls till mentor som tillsammans med kurator beslutar om hur fallet ska behandlas (insatser, information till föräldrar mm.). - Alla fall av trakasserier/kränkningar av vuxna till elever anmäls till rektor som beslutar om hur fallet ska behandlas (insatser, information till föräldrar mm.) - Mentor i åk 1-2: Ewa Mikaelsson (ewa.mikaelsson@strandskolan.se) 9

10 - Mentor i åk 3: Maria Holmström (maria.holmstrom@strandskolan.se) - Mentor i åk 4-6: Grete Moskov (grete.moskov@strandskolan.se) - Mentorer i åk 7-9: Ulrika Ljunglöf (ulrika.ljunglof@strandskolan.se), Gunnar Henriksson (gunnar.henriksson@strandskolan.se) - Kurator: Sara Edman (sara.edman@strandskolan.se) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om trakasserier/kränkningar upptäcks, sker utredning så fort som möjligt. Följande rutiner gäller: - Om en akut situation uppstår ska läraren omedelbart ingripa och snabbt meddela mentorn. Vad har hänt? Vem/Vilka är inblandade? När hände det? - Kränkande behandling eller trakasserier som bedöms svåra eller allvarliga ska anmälas till rektor. Vad har hänt? Vem/Vilka är inblandade? När hände det? Svåra fall är t.ex. fysiska kränkningar eller upprepade kränkningar. Mentorns ansvar - Samla fakta genom att prata med alla inblandade så fort som möjligt - Gör en bedömning av fallet och vidarebefordra det till rektor om det rör sig om allvarliga eller upprepade kränkningar - Kom överens om vad som den/de som kränker ska göra för att kränkningen/trakasserierna upphör. - Informera föräldrarna. - Dokumentera fallet. - Genomför två uppföljningssamtal. - Avsluta fallet om kränkningarna/trakasserierna upphört. - Vidarebefordra fallet till rektor om kränkningarna/trakasserierna fortsätter. Rektorns ansvar - Att polisanmäla kränkningar som innebär kriminell handling - Att fatta beslut om anmälan till socialtjänsten ska göras - Trakasserier från personal mot elever utreds alltid av rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal - Så snart rektor fått kännedom om att vuxen kränkt elev eller att kränkning kan ha inträffat skall rektorn utreda uppgifterna - Rektor vidtar nödvändiga åtgärder - Vårdnadshavaren underrättas 10

11 - Kontakt tas med sociala myndigheter för samråd/anmälan - Bedöms kränkningen som allvarlig, dvs. att kränkningen är att betrakta som en brottslig handling, skall arbetsledningen göra polisanmälan - Eventuell anmälan till Arbetsmiljöverket Rutiner för uppföljning - Mentor följer upp att åtgärderna genomförs och utvärderar effekten efter 2-3 veckor i samråd med kurator. (elev till elev) - Rektor följer upp att åtgärderna genomförs och utvärderar effekten efter 2-3 veckor i samråd med kurator. (vuxen till elev eller elv till vuxen) Rutiner för dokumentation - Anmälan, åtgärder och uppföljning dokumenteras i dokumentet med samma namn. - Anmälan skrivs direkt av den som anmäler. Om anmälaren behöver hjälp med anmälan, skriver mentor en anmälan. - Åtgärder, uppföljning och utvärdering dokumenteras av mentor tillsammans med kurator och rektor när det gäller kränkning av vuxen till elev.. Ansvarsförhållande - Fall av trakasserier/kränkningar av elever till elever dokumenteras av mentor och kurator - Fall av trakasserier/kränkningar av vuxna till elever dokumenteras av rektor 11

12 Bilaga 1: Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). 12

13 Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 13

14 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 14

15 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 15

16 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 16