Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Annebergs skola och Fritidshem

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Annebergs skola och Fritidshem Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor och övrig personal på skolan och fritidshemmet Vår vision På vår skola ska vi värna om alla människors lika värde och låta varje människas unika personlighet komma fram. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet I samband med läsårsstart får eleverna i alla klasser möjlighet att diskutera och ge synpunkter på likabehandlingsplanen. Detta görs i samband med att man går igenom ordningsreglerna för skolan och upprättar trivselregler i klassen. Klassens synpunkter på ordningsregler förs vidare till elevrådet. Elevrådsprotokollen tas upp och diskuteras i alla klasser. Synpunkterna från eleverna förs vidare till likabehandlingsteamet. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna har möjlighet att lämna synpunkter till representanterna i föräldrarådet. Likabehandlingsplanen är en punkt på dagordningen vid ett föräldraråd under höstterminen. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen revideras vid en kompetensutvecklingsdag i början av året. Personalen diskuterar och skriver tillsammans. Ny personal informeras om planen. Förankring av planen Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida vilket också informeras om på föräldramötet vid läsårsstart. Samtidigt delas vår folder "Vår plan mot kränkande behandling" ut. I samband med läsårsstart får eleverna i alla klasser möjlighet att diskutera och ge synpunkter på likabehandlingsplanen. Detta görs i samband med att man går igenom ordningsreglerna för skolan och upprättar trivselregler i klassen. Klassens synpunkter förs vidare till elevrådet. Elevrådsprotokollen tas upp och diskuteras i alla klasser. En stående punkt på klassråden varje vecka är trivsel, hur klassen fungerar, hur rasterna fungerar, hur klimatet är på skolan med hänvisning till likabehandlingsplanen.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Likabehandlingsarbetet har utvärderats på klassråd, elevråd, arbetslagsträffar, APT och i likabehandlingsteamet. Varje klass har utvärderat likabehandlingsarbetet genom enkäter. Annebergsskolans lägesenkät och SKL:s elevenkät. Arbetet utvärderas kontinuerligt i samband med "polarnas" möten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, lärare och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Analysen och sammanställningen av elevenkäten ht 14 och vt 15 visar att de flesta elever trivs och känner sig trygga på Annebergs skola. Av samtliga elever på skolan, F-klass till åk 6, anger 94 % att de trivs. 67 % svarar att de trivs mycket bra och 27 % svarar att de trivs bra i sin klass. Bland de äldre eleverna, åk 4-6, utrycker 91% att de Alltid (49%) eller Oftast (42%) vågar säga vad de tycker i sin klass. Det är fortfarande i de friare situationerna t.ex. i korridorer, omklädningsrum, raster och i bussar som eleverna ibland kan känna sig otrygga. Ett litet fåtal av skolans elever menar att de Ibland (1,5 %) eller Ofta (0,5 %) är otrygga. Vi arbetar förebyggande mot detta genom ökad vuxennärvaro. Vi upplever också att de samverkansdagar, med aktiviteter över klassgränserna, som vi genomfört bidragit till ökad "Vi-känsla" och förebygger otrygghet hos eleverna. Alla får då möjlighet att knyta nya kamratkontakter. Vi ser att det i vissa fall finns anledning att sätta in extra vuxeninsatser vid rasttid och vistelse i omklädningsrum. När vi har haft möjlighet att genomföra planerade rastaktiviteter ser vi att detta ger positiva effekter för elever som har det lite svårare för att ta sig in i kamratgemenskapen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsplanen ska utvärderas på klassråd, elevråd (se under rubriken Elevernas delaktighet), arbetslagsträffar, APT och i likabehandlingsteamet. Vi genomför elevenkäten som är riktad till punkterna i likabehandlingsplanen. Föräldrarådet har möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. All personal och alla elever ska trivas och känna sig trygga på vår skola. Alla ska få möjlighet att utveckla sin förmåga till samarbete samt få en ökad förståelse för människans alla olikheter. Likabehandlingsplanen präglar personalens förhållningssätt och agerande gentemot varandra, elever och föräldrar. Alla som arbetar på skolan, alla elever och föräldrar har kännedom om likabehandlingsplanen. Uppföljning sker kontinuerligt i klassråd, elevråd, arbetslagsträffar och i likabehandlingsteamet. Insats Alla lärare verkar i sin undervisning för respekt och förståelse för andra, bemöter alla elever på ett neutralt och värderingsfritt sätt med utgångspunkt i allas lika värde. Alla vuxna markerar direkt vid alla former av kränkande behandling, både fysik och verbal. "Nolltolerans Exempel på insatser: - skolans polare och deras aktiviteter för att skapa en "vi-känsla" - organiserade rastaktiviteter - startfest- fadderverksamhet - aktivitetsdagar. Vår skola har ett genomtänkt arbete för hur vi tar emot asylsökande elever och hur vi integrerar dem i grupperna. Ansvarig All personal på skolan och fritidshemmet Datum när det ska vara klart

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Personal genomför varje termin trivselenkäter i klasserna. En del klasser gör ytterligare trivselavstämningar, veckoutvärderingar och sociogram. Vi använder Nässjö kommuns elevenkät. Kartläggning av otrygga områden på skolgården. Trivsel diskuteras på utvecklingssamtal. Inför varje "polarmöte" gör klassen en avstämning kring skolans prioriterade mål (se förebyggande åtgärder). Vid "polarmötena" görs en uppföljning av skolans prioriterade mål. Protokollen från "polarmötena" följs upp på personalens APT. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har individuellt besvarat trivselenkäterna och diskussioner har förts i klassen, mindre grupper eller i samtal med enskilda elever. Eleverna har fått peka ut, markera på kartan och berätta vad de upplever är otrygga områden. Trivsel är en stående punkt på klassråd, elevråd och utvecklingssamtal. Inför varje "polarmöte" gör klassen en avstämning kring skolans prioriterade mål (se förebyggande åtgärder). Vid "polarmötena" görs en uppföljning av skolans prioriterade mål. Hur personalen har involverats i kartläggningen Kartläggningen genomförs och följs upp i varje klass av klasslärare. Resultaten diskuteras och följs upp i likabehandlingsteamet. Resultaten diskuteras och följs upp vid personalens APT. Resultat och analys Vi har ett fungerade rastvärdssystem för tillsyn under raster, där personalen stämmer av läget med varandra vid personalskifte. Efter gemensam överenskommelse under APT, har vi vid behov, periodvis ökad tillsyn på enskilda elever eller grupper. Eleverna, med undantag av ett fåtal, uttrycker att de känner sig trygga under rasterna, eftersom det finns vuxna ute. Enkäten visar att eleverna känner sig trygga i undervisnings-lokalerna. Ett kritiskt område för de yngre eleverna är skogen bakom kullen. Klimatet i matsalen upplevs generellt som gott. Skolskjutseleverna tycker att bussvakterna bidrar till att de känner sig trygga vid av- och påstigning i skolan. Vid elevsamtal har det framkommit att elever emellan använder olämpligt språkbruk.

6 Förebyggande åtgärder Namn Arbetslagens prioriterade mål Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning 1. Alla elever ska trivas och känna sig trygga på skolgården och i korridorerna. 2. Det är en trevlig stämning i matsalen. 3. Skolskjutselever ska känna trygghet i och vid bussarna. 4. Alla elever ska trivas och känna sig trygga i undervisningslokalerna. 5. Eleverna använder ett vårdat språk när de kommunicerar med varandra. Åtgärd 1. Vi har ett väl fungerande rastvärdssystem, där det alltid finns minst en rastvärd ute och flera när det är många elever som har rast samtidigt. Rastvärdarna stämmer av läget med varandra. På APT diskuteras om det är något särskilt som rastvärdarna bör uppmärksamma. F-klassen har rast på fritidsgården och skolas successivt över till stora skolgården. Elevernas trivsel på rasterna tas upp på varje klassråd. Organiserade rastaktiviteter erbjuds periodvis. Vi har gemensamma regler för olika spel/lekar. Elevrådet samverkar med bespisningspersonal, vaktmästare och lokalvårdare. 2. De yngre eleverna har bestämda platser i matsalen och de äldre eleverna har bestämda bord. Det finns lärare i matsalen. Trivselregler för matsalen tas fram genom diskussioner via elevrådet och bespisningspersonal. 3. Vi har bussvärdar varje dag. Vi har tydliga rutiner för skolskjutselever. 4. Placering i klassrummet och gruppindelning bestäms av läraren. Vi tolererar inte sänkningar mellan elever. 5. Vi diskuterar och följer upp ordningsreglerna och likabehandlingsplanen i alla klasser. 6. Vi markerar direkt när vi märker att elever använder ett ovårdat språk. Motivera åtgärd Personal och elever har tillsammans utifrån trivselenkäterna och diskussioner vid klassråd, elevråd och personalens APT enats om dessa åtgärder. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

7 Rutiner för akuta situationer Policy På Annebergsskolan tillåts inte våld, hot, diskriminering, kränkning, varken fysiskt eller psykiskt. Då vi upptäcker någon form av ovanstående, reagerar vi direkt genom att markera, samtala och åtgärda så att detta inte uppstår igen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 1. Rastvärdsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid. 2. Vid klassråd, elevråd och polarmöten har vi en dialog kring trivseln på skolan. 3. Trivselenkäter, sociogram 4. Uppföljning av elevrådsprotokoll och polarprotokoll sker vid personalens APT. All personal på skolan som får signaler eller information om att en elev utsätts för någon form av kränkande behandling tar genast kontakt med någon pedagog som skall agera omedelbart och informera rektor. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Personal på fritidshemmet, lärare eller rektor tel: Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Skolans rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever. När en konflikt eller kränkning upptäcks eller när skolan får kännedom om att en elev anser sig kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev/elever på skolan tar personal omgående hand om de inblandade för att reda ut vad som har hänt. Alla samtal och åtgärder dokumenteras 1. Rektor informeras via samtal eller mail. Rektor informerar huvudman(särskild blankett finns på snikke-blankettlager) Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal informeras och händelsen rapporteras hem. 2. De inblandade eleverna får under "utredningssamtalet" ge sin version av det som har hänt. Personal klargör och sammanställer för det inblandade vad var och en har sagt. Följdfrågan som de inblandade får är "Hur kan du göra för att det inte ska hända igen?" Frågan besvaras av alla för att tydliggöra sin roll till lösning för att det inte ska hända igen. Under samtalet markeras det tydligt att inga former av kränkningar accepteras och under några omständigheter inte heller får förekomma enligt lag. 3. De åtgärder som skolan vidtar ska grunda sig på utredningen i det enskilda fallet. Exempel på åtgärder: Extra tillsyn på raster och friare situationer som t.ex. Omklädningsrum. Anpassat värdegrundsarbete på gruppnivå. Väl genomtänkt struktur och organisation av grupper. 4. Uppföljningssamtal sker för att försäkra sig om att vidtagna åtgärder ger förväntat resultat. Återkoppling sker till berörda vårdnadshavare.

8 Inträffar det en kränkning på nytt eller om det visar sig vara mer omfattande kränkningar som framkommit i utredningen i det enskilda fallet tar likabehandlingsteamet över. Likabehandlingsteamet består av rektor, representanter från elevhälsan, specialpedagog samt en representant från varje arbetslag. Rektor informerar Huvudman (se blankett) Likabehandlingsteamets rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Likabehandlingsteamet träffas och samlar in information om när, var och hur den kränkande behandlingen gått till. Likabehandlingsteamet samtalar först med den utsatte om att vi vet vad som skett. Därefter hålls samtal med förövaren/förövarna där vi tydligt talar om vad vi vet och där vi tydligt talar om att all form av kränkande behandling mot någon är förbjuden. I slutet av samtalet säger vi att "All form av kränkande behandling av xx ska upphöra efter detta samtal". Är det fler förövare måste samtal med nummer två ske direkt efter samtal med förövare ett så att de inte hinner prata med varandra. Alla samtal genomförs alltid med två pedagoger, en som frågar och en som antecknar det som sägs. Föräldrarna kopplas in; - utsatt elev - när likabehandlingsteamet tar vid meddelas de att "teamet" tar över utredning av kränkande behandling. - förövare - när likabehandlingsteamet tar vid meddelas de att "teamet" tar över utredning av kränkande behandling. Likabehandlingsteamet gör s.k. uppföljningssamtal efter ca 1 vecka för att se att kränkningen/kränkningarna har upphört. Antalet uppföljningssamtal bestäms från fall till fall. Tid för nästa samtal bestäms innan ett samtal avslutas Det avgörs från fall till fall om det behövs ytterligare samtal. Rektor informerar huvudman fortlöpande. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor. Vid samtalet beskrivs tydligt vad som framkommit i utredningen och analysen av ärendet och att inga former av trakasserier eller kränkningar accepteras under några omständigheter och inte heller får förekomma enligt lag. Ett åtgärdsprogram upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Exempel på åtgärder, extra uppsikt på raster och friare situationer som t.ex. korridorer, omklädningsrum. Resursperson elevassistent tillsätts. Anpassat värdegrundsarbete på grupp eller individnivå. Förändring av strukturer och ett medvetet arbete mot alla former av kränkande behandling. Alla åtgärder följs upp och dokumenteras för att kunna följa effekterna av åtgärderna. Kontinuerliga uppföljningssamtal görs med inblandade elever och vårdnadshavare. Vid mer komplicerade fall av kränkningar vilket framkommit vid utredningen deltar även huvudmannens representant vid samtalet med berörda elever och vårdnadhavare. Rektor bedömer i varje enskilt fall om en anmälan ska göras till andra myndigheter

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vid konflikt där personal är inblandad överlämnas ärendet till rektor. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till någon vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar i sin chef/förvaltning. 5. Rektor ansvarar för att utredning ske:. Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( Rutiner för uppföljning 1. Alla i arbetslagen informeras om händelser för att alla ska veta att det behövs extra tillsyn av inblandade elever 2. Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal följer upp läget mellan inblandade elever i nära anslutning till händelsen och vid behov sker återkoppling till hemmet. 3. Händelsen och alla kontakter dokumenteras på Nässjö kommuns blankett. 4. Likabehandlingsteamet gör s.k. uppföljningssamtal efter ca 1 vecka för att se att kränkningen/kränkningarna har upphört. Antalet samtal som behövs avgörs från fall till fall.

10 Samtalet görs med den elev som kränker och den elev som blir utsatt för detta. Tid för nästa samtal bestäms innan ett samtal avslutas. Telefonkontakt med samtliga inblandade elevers hem. 5. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor. Vid samtalet talar hon tydligt om vad hon vet och markerar tydligt att kränkningar inte accepteras under några omständigheter och inte heller får förekomma enligt lag. Ett åtgärdsprogram upprättas för att komma tillrätta med problemet. Samtalet dokumenteras. Rutiner för dokumentation Dokumentation av händelser sker på Nässjö Kommuns blankett som finns på SNIKKE - flik; blanketter. *Klasslärare och/eller ansvarig pedagog/personal dokumenterar kränkningar, samtal och överenskommelser. Dokumentationen består av anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka åtgärder/överenskommelser och vilka kontakter som gjorts. * Likabehandlingsteamet dokumenterar kränkningar, samtal och överenskommelser. Dokumentationen består av anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka åtgärder/överenskommelser och vilka kontakter som gjorts. *Rektor dokumenterar kränkningar, samtal och överenskommelser. Dokumentationen består av anteckningar om vem/vilka som är inblandade, vad som hänt och vilka åtgärder/överenskommelser och vilka kontakter som gjorts Ansvarsförhållande Alla som arbetar på skolan är ansvarig att informera rektor och ansvarig klasslärare/pedagog vid misstänkta incidenter, kränkningar eller konflikter. Likabehandlingsteamet ansvarar för kontinuerlig uppföljning av ärenden som aktualiserats. Likabehandlingsteamet består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och representanter från arbetslagen. Rektor tar beslut om vidare åtgärder.

11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling

12 Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

13 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

14 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier]

15 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]