KARTLÄGGNING KULTURSATSNINGAR I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KRING UNGA MELLAN 16 OCH 26 ÅR

Transkript

1 KARTLÄGGNING KULTURSATSNINGAR I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN KRING UNGA MELLAN 16 OCH 26 ÅR STINA NILSSON PÅ UPPDRAG AV VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS KONSULENT FÖR BARN OCH UNGDOMSKULTUR HÖST OCH VINTER 2008

2 INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND UPPDRAG TIDSÅTGÅNG JÄMFÖRELSEN LÄSHÄNVISNINGAR METOD FRÅGORNA KARTLÄGGNINGEN REGIONEN I HELHET IDENTIFIERADE OMRÅDEN ENKLARE STATISTISK SAMMANFATTNING KOMMUNERNA VAR FÖR SIG KORTFATTADE HELHETSBILDER AV KOMMUNERNAS ARBETE INTERVJUERNA I SIN HELHET INKLUSIVE SAMMANFATTNING OCH ENKLARE ANALYS 11. ALE 14. ALINGSÅS 16. BENGTSFORS 18. BOLLEBYGD 20. BORÅS 22. DALSED 24. ESSUNGA 26. FALKÖPING 29. FÄRGELANDA 31. GRÄSTORP 35. GULLSPÅNG 37. GÖTEBORG 40. GÖTENE 45. HERRLJUNGA 49. HJO 52. HÄRRYDA 56. KARLSBORG 58. KUNGÄLV 61. LERUM 63. LIDKÖPING 67. LILLA EDET 69. LYSEKIL 73. MARIESTAD 79. MARK 83. MELLERUD 87. MUNKEDAL 89. MÖLNDAL 92. ORUST 94. PARTILLE 96. SKARA 99. SKÖVDE 102. SOTENÄS 105. STENUNGSUND 107. STRÖMSTAD 109. SVENLJUNGA 111. TANUM 113. TIBRO 116. TIDAHOLM 118. TJÖRN 120. TRANEMO 122. TROLLHÄTTAN 124. TÖREBODA 127. UDDEVALLA 129. ULRICEHAMN 134. VARA 137. VÅRGÅRDA 139. VÄNERSBORG 141. ÅMÅL 143. ÖCKERÖ 2

3 INLEDNING BAKGRUND Att kultur för, av och med åldersgruppen 1626 år är något av ett svart hål har under en längre tid identifierats inom olika instanser som arbetar med barn och ungdomskultur gjorde Malin Schiller, på uppdrag från Arbetsgruppen för Unga Vuxna, en kartläggning i regionens alla kommuner för att undersöka hur det arbetas med ungdomskultur samt om och hur detta formuleras i kulturplaner. Denna rapport är en uppföljning, aktualisering och fördjupning av den rapporten. Ett uppstartande arbete pågår i gruppen som tidigare hette Arbetsgruppen för Unga Vuxna och nu har preciserats till Matchmakinggruppen. Denna rapport, kartläggning och stickprovsundersökning är tänkt att ge denna grupp en så stadig utgångspunkt som möjligt. Efter kulturkonferensen i Lidköping, januari 2007, märktes en stor vilja och ett lika kraftfullt behov av att arrangera forum där ungas inflytande och ungas röst sätts i fokus. Med grund i detta har en del av denna kartläggning varit att ta reda på hur intresset för ett metodiskt arbete med Matchmaking kan se ut i regionen. UPPDRAG Uppdraget hade huvudsakligen två syften: Att följa upp kartläggningen från och utföra en jämförande studie samt reflektera över de tendenser som den övergripande bilden visar. Att informera om Matchmakinggruppen och dess idé samt samla information om vilka kommuner som är intresserade och på så vis lägga en grund för fortsatt arbete. Ingick gjorde också att samla in kontaktuppgifter på undomssamordnare och eventuella ungkultursamordnare. Uppdraget innefattar unga mellan 16 och 26 men de svar jag fått berör även i viss mån unga under och över detta ålderspann. TIDSÅTGÅNG: 19 augusti till och med 14 november, 50 % arbete i 10 veckor utspritt på denna tid. JÄMFÖRELSEN MED ÅRS RAPPORT Uppdragens art har sett lite olika ut, det arbete som nu gjorts har innefattat fler aspekter på kortare tid vilket följaktligen ger en annan bild av arbetet i kommunerna. Det har i detta projekt inte funnits tidsutrymme att ingående läsa kommunernas planer för unga och kultur, fokuset på de skrivna planerna har därför inte varit lika centralt som det var under års kartläggning. Jag har i mitt arbete utgått ifrån hur ansvariga personer pratar kring planerna och hur deras allmänna inställning är. Många av de skrivna planerna har inte heller förändrats nämnvärt sedan vilket gör att mycket av informationen i den äldre rapporten är användbar även idag. LÄSHÄNVISNINGAR Det har varit ont om tid och alla trådar har inte varit möjligt att följa upp, detta framgår på många håll i rapporten genom att kontaktuppgifter finns till folk som inte kontaktats och genom att vissa frågor blivit hängande utan svar. Det är viktigt att ta i beaktande att detta är stickprov och temperaturmätningar av kommunernas kulturliv kring unga. På inget sätt ger det en fullständig bild av hur verkligheten ser ut men det ger en visning om hur prioriteringar ser ut, hur satsningar riktas, vilka som arbetar med frågorna och vilka metoder som tillämpas. Att jag pratat med olika många personer i olika kommuner beror på att jag haft svårt att nå fram till vissa medan andra varit mer tillgängliga och ibland skickat mitt samtal vidare mellan många personer. Hur många svar jag fått in från varje kommun bidrar till hur rikt kulturlivet för unga kan verka, detta kan vara bra att ha i åtanke vid läsandet. 3

4 METOD Informationsinsamlandet från och kontakten med kommunerna har tagits på två sätt: dels genom mail och dels över telefon. Ett första utskick gjordes via mail i början av projektet, efter att jag formulerat mål och frågor tillsammans med konsulenten för barnoch ungdomskultur. I det första utskicket presenterades frågorna (se nedan) och syftet med kartläggningen. Efter det följdes brevet upp av telefonsamtal och i de fall som de jag sökte inte svarade i telefon även uppföljande mail. Jag har parallellt med insamlandet av svar från kommuner analyserat och identifierat återkommande tendenser och jämfört med års rapport. För att rapporten ska vara enkel att läsa och navigera sig i är den uppdelad i följande delar: REGIONEN I HELHET IDENTIFIERADE OMRÅDEN ENKLARE STATISTISK SAMMANFATTNING KOMMUNERNA VAR FÖR SIG KORTFATTADE HELHETSBILDER AV KOMMUNERNAS ARBETE INTERVJUERNA I SIN HELHET INKLUSIVE SAMMANFATTNING OCH ENKLARE ANALYS FRÅGORNA Intervjuunderlaget har sett ut som följer: 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? (Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum) 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? 9. Arbetar ni med barn/ungdomskonsekvensanalyser? Har du något mer som du vill att jag ska veta när det gäller ungkulturen i din kommun? Är det någon mer person som jag borde tala med för att få en helhetsbild? Hur ser du och ni på ett projekt som detta? Finns intresse att arrangera något sådant i din kommun? Vem skulle du rekommendera att vi pratar med om något sånt här kommer att genomföras? 4

5 REGIONEN I HELHET Övergripande så ger kartläggningen en bild av stora brister i satsningarna på unga vuxna 1626 år, majoriteten av kommunerna saknar satsningar, planer och tjänster som berör frågan och har ett särskilt fokus på unga vuxna. Det finns barn och vuxna de däremellan är sällan definierade. Här nedan har jag listat några av de områden som identifierats och återkommit i mina samtal med kommunerna. IDENTIFIERADE OMRÅDEN ATT RINGA IN Åldersgruppen är svår att ringa in, svår att definiera och därför läggs skrivande av planer åt sidan det är för svårt och beskrivs ofta som ett svart hål, ett vakuum. Ansvaret för målgruppen faller också mellan stolar och får sällan en person som har frågan definierad i sin tjänst just för att det saknas styrande definitioner. Åldersgruppen beskrivs som dels unga och dels vuxna men finns sällan preciserade i planer, varken för ungas kultur eller allmänkultur. BORT MED ER En utbredd uppfattning är att åldersgruppen ska flytta och studera, resa och upptäcka världen, inte vara kvar på de mindre orterna. Att sprida känslan av att orterna och de mindre kommunerna bara är förvaring för barn och vuxna ger dock inte en bild av en levande bygd. Det måste finnas en medvetenhet i hur, om och på vad det satsas. Ett strategiskt tänk finns på vissa håll, vad gäller bilden av kommunen hos unga för att de sedan ska lockas att återkomma som vuxna. BY OCH STADSDEL Stad skiljer sig från landsbygd, stadsdelarna i till exempel Göteborg och Borås har eget ansvar för ungkulturen medan motsvarande i mindre kommuner småorterna, samhällen och byar, förlitar sig på huvudortens kulturplaner och utbud. Regionalt arbete skiljer sig då gentemot större och mindre kommuner. REFERENSGRUPPER Referensgrupper med unga saknas i de flesta kommuner. Möjligen kan detta vara något som kan byggas ut från regionalt hål, kanske kan någon dra i regionala referensgrupper med unga 1626, som kan fokusera på kommuner och regiondelar och sprida informationen brett till alla. Gemensamma eller samlade definitioner av åldersgruppen är med säkerhet behjälpligt i arbetet med denna grupp se punkten att ringa in INITIATIV Initiativet måste komma från kommunen, många efterlyser stöd från regionalt håll, andra påpekar en känsla av beslut ovanifrån, en nedvärderande hållning. Hur och varför kommuner ska samverka kräver ett gott lyssnande från regionalt håll och att alla kommuner inte automatiskt vill samverka behöver finnas med i beräkning vid samverkansutveckling. Vilka kan knytas samman, hur och varför? Var kan stöd och samverkansformer hittas, geografiskt, intressemässigt? TJÄNST OCH PERSON Vikten av att det finns en tjänst och inte bara en person som jobbar med frågan. Personen måste kunna falla bort utan att funktionen faller, tjänsten ska finnas med i kommunens plan och budget och inte bara bygga på en persons brinnande intresse. Neutralitet som i att kunna se till alla, inte bara sin genre är en del att ta med i denna tjänsts uppdrag för att alla i målgruppen ska kunna känna sig välkomna att komma till tjänstepersonen. SAMORDNING Hur det ser ut med till exempel studieförbund och föreningar, och hur kommun arbetar med dessa ser även det olika ut. Gemensamt för majoriteten av kommunerna är att det finns gott om utrymme för vidare samverkan. Att hitta former för fria grupper och arrangörer att få stöd och långsiktighet verkar vara önskvärt hos många och kanske är studieförbund en väg till just det. Hur förvaltningarna arbetar med varandra, samordning och samarbete, informationsdelegering, även samarbete mellan kommuner verkar bidra till varaktighet och rikare kulturliv där det finns och fungerar. En tydlig önskan finns på många håll att arbeta mer förvaltningsöverskridande och koppla verksamheter till varandra till förmån för alla parter. UKM I många kommuner är UKM den enda satsningen på ungkultur som görs, vad betyder UKM för en ort och vad händer om den verksamheten byter riktning eller försvinner? Vem som driver UKM på orterna, vems intressen arrangemanget ser till, 5

6 varifrån initiativet kommer och vilka som är utförare spelar in för varaktighet och spridning. Hur arbetet kring UKM ser ut varierar på vissa håll är det ett engångsarrangemang och på andra håll något som ligger som bas för satsningar hela året. NYTTAN På många håll i regionen är kulturen underprioriterad och det jobbas med att hitta andra områden i samhället som kan kopplas samman med kulturen, t.ex. näringsliv, skola, folkhälsa och medborgarinflytande. Motiveringar till kulturens vikt och värde vill hittas och stärkas, det fiskas efter bra argument för att få behålla kulturen samtidigt som kulturens egenvärde diskuteras på en lite mer informell arena. HUS En del kommuner satsar allt eller stora resurser och medel på ett kulturhus där alla ska trivas. Hur förankrat beslutet är, varifrån initiativet kommer, vilka som genomför det och i vilken grad målgrupperna är involverade i uppförandet av huset ser olika ut och spelar troligtvis stor roll. På vissa håll liknar satsningarna mest en panikåtgärd medan det på andra håll är en väl genomarbetad och förankrad investering. REGION VS KOMMUN I ett par fall ses de medel som regionen kan ge som ett istället för egna kommunala satsningar. Det satsas kanske inte på snabb slant eller liknande men informeras om Kultur Ungdom och ser det som kommunens ungdomssatsning utan att möta med egna medel och mer kommunförankrade satsningar. STATISTISK SAMMANFATTNING Alla siffror här nedanför är baserade på vad de jag intervjuat svarat, jag har inte haft möjlighet att kolla upp om allt stämmer, se därför detta som ungefärliga uppgifter som är tänkta att ge en samlad fingervisning om hur det ser ut i regionen. PLAN I 8 kommuner finns en plan speciellt för ung kultur. TJÄNST I 13 kommuner finns en ungkultursamordnare eller en ungdomssamordnare som arbetar med kultur och unga. ARRANGÖRSGRUPPER I ca 10 kommuner finns det en mer eller mindre stadig kontakt mellan arrangörsgrupper och kommun. STÖD Snabb slant finns i 6 kommuner, i ytterligare 13 kommuner finns någon form av stöd direkt riktat gentemot unga. INFLYTANDE Ungdomsfullmäktige finns och nämns som fungerande i 5 kommuner. Annan form av ungdomsinflytande finns i majoriteten av kommunerna, genom skolors ungdomsråd, fritidsgårdars råd, förslagslåda osv. I 19 kommuner finns ett starkt intresse för metoden. Se bifogad lista. 6

7 KOMMUNERNA VAR FÖR SIG KORTFATTADE BILDER AV KOMMUNERNAS ARBETE KRING UNGKULTUR ALE fokus på delaktighet känns väl förankrat. Lite dålig koll på målgruppen, mycket händer för gymnasieåldrarna. Samverkan är ett annat fokus som är värdefullt att bygga vidare på. Intresset känns stort för regionala samarbeten, ex MM. ALINGSÅS många ungdomskonsulenter, stabila arrangörsgrupper med koppling till gymnasiet, det finns ett tänk för unga och gruppen unga vuxna är inte osynlig. BENGTSFORS en person sitter på alla poster och resurser saknas. Samverkan mellan instanser är svag, ett projekt, Ung Regi finns och drivs av studieförbund med stöd utifrån. Satsning på Kulturskola är det stora nya och ska vara en satsning för alla i alla åldrar. BOLLEBYGD allaktivitetshus med gymnasium, bibliotek, fritidsgård med mera finns, planer och visioner för en ljus framtid genomsyrar tonen hos de jag pratar med. En tjänst kulturutvecklare är på väg att tillsättas. BORÅS stadsdelsansvar, men Café Parkaden och Unga Själar känns stadsövergripande, hur stadsdelarna arbetar är svårt att se men att Christian Haglund och UllaBritt Möller arbetar ihop och nära känns stabilt. Christian har tjänsten Kulturutvecklare Ungdom. DALSED ont om resurser och inga former för inflytande. Ingen har specifikt ansvar och få satsningar görs. Dialogen känns svag mellan instanser men filmfestivalen engagerar en del unga. ESSUNGA små arrangemang, saker händer men förankringen känns inte. Film, rockfestival, singer songwriterarr av några killar. Åldersgruppen sägs saknas i kommunen, då de från gymnasiet studerar på annan ort, även om många bor kvar. FALKÖPING inga direkta satsningar, men starka och levande förenings och studieförbundsaktiviteter som stöttas av kommunen. Plan håller på att skrivas, oklart med ansvar men viss medvetenhet finns. FÄRGELANDA enstaka satsningar, relationen till unga beskrivs som god, det är svårt att få tag på ansvarig person och den grupp som arbetar med kultur för barn och unga slutar vid 16 år. Unga sorteras in under vuxenkulturen. GRÄSTORP ingenting för unga finns. Svaret på alla frågor, från alla jag pratar med är nej. Kulturchefen håller på att flyttas och oklarheten är stor kring vad som kommer att hända, en rektor har ansvaret för kulturen men säger sig inte komma att arbeta med målgruppen, bara med biblioteket och viss annan verksamhet. GULLSPÅNG en kultursamordnare för barn ungdoms och allmänkultur finns. Tjänsten är ny och satsningar ligger på kultur i samverkan med näringsliv. Kulturchefen avgår utan ersättare och kultursekreteraren ansvarar mest för sociala frågor i dagsläget. Ett stort ansvar ligger därmed på kultursamordnaren. GÖTEBORG stadsdelarna har ansvaret, hur det ser ut ser mycket olika ut, resurser, inriktning och satsningar skiljer sig åt. Samordning finns genom samordnarna för barn och ungdomskultur även där, hur de arbetar och vilka resurser som avsätts, skiljer sig åt en hel del stadsdelarna emellan. GÖTENE liten kommun men självförtroende finns. Ett fint och brett kulturutbud sägs det men inga satsningar direkt på målgruppen. Hyfsat lätt att hitta till ungdom på hemsidan vilket får ses som ett bra steg. Bristande kontakt mellan den aktiva förening som finns och kommun. 7

8 HERRLJUNGA Hög tfkänsla, mycket känns på avveckling samtidigt som snabbslant kommit igång i år. Unga över 20 är utestängda från fritidsgård, rädsla och en viss tveksamhet känns i svaren kring vad som satsas. Kunskap om målgruppen, var de är och vad de vill, saknas. Biblioteksplanen lyfts som positiv. HJO det finns en medvetenhet och en värme gentemot målgruppen, analyser och långsiktiga tankar ligger som grund för arbete men trots det så händer få grejer med och för unga ändå. HÄRRYDA en hel del riktade satsningar görs, dokument säger inte mycket om målgruppen men en medvetenhet finns hos de jag pratar med, hur det är förankrat uppåt framgår inte tydligt. Trots närheten till Göteborg arrangeras en hel del av och med unga, inte lika mycket för. KARLSBORG satsningar saknas då åldersgruppen sägs flytta efter högstadiet. Samordning och kontakt mellan förvaltningar brister, satsning på kulturskola finns i uppstartande fas hur och var det är förankrat är lite oklart. KUNGÄLV saker händer och forum finns men mest upp till gymnasiet, jag får en lite rörig bild av vad som sker. Goda kontakter och satsningar inom filmen lyfts, med konsulenter och film i väst. Knuffpengar har just kommit igång, och det känns att det pratas om målgruppen, de finns med i tänket. Vilken roll t.ex. Nordiska folkhögskolan spelar för kommunens profil kring målgruppen är lite oklart. LERUM för åldersgruppen är detta mest en förvaringskommun och ett sovrum. Unga beskrivs som en ickemålgrupp, de finns inte i kommunen och inga speciella satsningar görs. Närheten till Göteborg är en anledning då unga åker dit i stället. Gymnasium finns, fritidsgårdarna jobbar inte med unga över 16. LIDKÖPING sockerbruket, sockerbruket, sockerbruket. Det är där det händer och självförtroendet är stort. Ungas inflytande och deltagande är i fokus och arbetet känns varaktigt. Kanske bör/kan det smitta av sig på övriga institutioner i kommunen, unga känns ganska osynliga utanför Sockerbruket. Hur det går med småorternas unga utanför Lidköpings centrum framgår ej. LILLA EDET inga beskrivna satsningar, det är oerhört svårt att få tag på kulturchefen vilket gör att jag inte fått någon rättvis och bra bild av kommunen. Hemsidan visar inte på några speciella satsningar kring åldersgruppen. LYSEKIL en ny kulturchef har tillsats, en ny plan är på gång, UKM arrangeras inte och ingen snabbslant finns. Det är ont om resurser och det är bara när unga själva söker upp kommunen som kontakt med unga arrangörer finns. MARIESTAD det finns folk som jobbar med frågan, frågan känns känd och medvetenhet finns kring åldersgruppen. Information mellan fritidsverksamhet och kommun brister och gör arbetet svårare. MARK svårt att få en bra bild, ingenting är organiserat från kommunen. Jag frågar efter 1626 åringar men får svar kring högstadiet och i viss mån gymnasiet, unga är en enda grupp och specificeras inte. Satsningar nämns och finns, känns som en tidsfråga innan det får genomslag, undran över vad ungdomsutvecklarna gör och om åldersgruppen nås av dessa. MELLERUD ungas inflytande är styrkan och det som satsas på, unga finns med på flera nivåer. Kulturbruket ligger i anslutning till gymnasiet och är en samlingspunkt för både unga och gamla känns som en smart brygga till unga vuxna. Samverkan mellan t.ex. bibliotek och Kulturbruket skulle kunna utvecklas. MUNKEDAL Av och nedrustning, en person som har allt ansvar, svårhittad information var en som ung kan vända sig, biblioteket har verksamhet för unga. Det arrangeras Tonerna de gå men ingen riktad marknadsföring till unga, de namn som lockar yngre spelar i de andra kommunerna i projektet. 8

9 MÖLNDAL känslan av förort till Göteborg finns, en del satsningar genom museet nämns. Det finns stora planer kring ett blivande kulturhus och vad det kan komma att göra med staden. I stadsdelarna finns ungdomssatsningar där unga arbetar inom olika områden och verkar som stadsdelsambassadörer. ORUST medvetet och satsningar finns, kommunikationen verkar god mellan kommun, studieförbund och ideellt föreningsliv. Tjänsten ungdomssamordnare finns under 2008 och 2009 och ska utveckla ungdomars intresseområden bl.a. i form av ett forum av något slag. PARTILLE Ungdomens hus är det som samlar kommunen, mest satsningar för unga 1620 år men en del för äldre. Snabbslant finns men har inte fått genomslag än. Det finns en viss medvetenhet vilket känns som en god början. Folk jobbar med frågan. SKARA Mycket svårt att få kontakt med ansvariga i frågan. Unga finns med i tänket och vissa satsningar finns, en plan sägs vara på väg och relationen till unga beskrivs som fungerande. SKÖVDE mycket snack och lite verkstad, känslan är att det snurrar omkring på samma plats och att ett möte med unga saknas, inga ordentliga forum och en plan som inte används eller har uppdaterats. Hopp inför framtiden finns dock med planer på revidering och satsningar. Kontakten med regionen känns bra och möjligheter för samverkan finns. SOTENÄS fokus blir på hur dålig samverkan är mellan instanser, mer konkurrens och elände än samarbete. Kyrkan nämns som stor bromskloss, då det finns konflikt mellan kyrka och kultur som går långt tillbaka. STENUNGSUND inte mycket finns, åldersgruppen är osynlig och sägs saknas i kommunen. Både ungdomscafé och Kulturförening är nedlagda sedan förra kartläggningen. STRÖMSTAD en restriktiv hållning gentemot regionala satsningar, det är svårt att få svar på frågor och svårare att få kontakt med ansvarig för Ung Kanal. Samverkan finns genom Tonerna de gåsamarbetet och konsert med riktning för unga finns. SVENLJUNGA de jag pratar med ger en lite uppgiven bild, det sägs att de unga inte finns i kommunen eftersom gymnasium saknas. Svaren är korta och intresset ganska litet när det gäller att svara på frågorna. Ämnet behandlas mer som ett pålagt måste än en intressant fråga. TANUM ingen vidare samordning men goda förutsättningar då kommunen är liten och avståndet fysiskt kort mellan olika instanser. En plan är på väg och stort intresse för utveckling av ungas inflytande finns känslan är positiv. Kunskap om var unga finns existerar men konkreta planer och former för uppsökande saknas. TIBRO kontakten med unga beskrivs som mycket god, tjänsten ungdomskonsulent finns och målgruppen känns relativt prioriterat, ingenting om liten kommun nämns. Ungdomens hus sägs göra saker, hemsidan är dock inte användbar och dåligt uppdaterad. TIDAHOLM Långsiktigt tänk och medvetenhet finns, dock så saknas resurser och inte mycket finns nedskrivet. UKM är det starka navet i kommunen. Kpengar söks och Godsmagasinet är ett svagt men existerande forum för unga, en arrangörsgrupp finns som får stöd från kommunen. TJÖRN medvetenhet finns och en plan är på väg. De grupper som nämns är svåra att få tag på. Ungkultur sträcker sig främst upp till 20 år och satsningar är relativt sparsamma. Satsning på minimatchmaking är något av ett ställningstagande positivt. TRANEMO ansvaret för ung kultur ligger helt på gymnasiet respektive högstadiet samordning och genomskinlighet mellan kommun, bibliotek, skola är bristfällig. Unga utanför skolan finns inte alls med i planerna, satsningar på yngre och allmänkultur. Medvetenheten om åldersgruppen är låg. 9

10 TROLLHÄTTAN satsning på ett ungdomens hus N3 ligger som ett välgenomarbetat mål. Samordning känns ok, extrem stor satsning på att låta unga arrangera för unga vilket verkar fungera väl. Det möts dock inte med någon form av organiserat inflytande på kommunnivå. TÖREBODA förslaget för ny organisation går hårt åt kulturen och ingen vet riktigt vad som kommer att hända. Fokuset på barn och unga tas dock inte bort och de personella resurserna är drivna, målmedvetna och har ett bra tänk kring samordning, samverkan och förvaltnings och gränsöverskridande arbete. UDDEVALLA det jobbas på många olika håll, med samverkan mellan olika grupper, förvaltningar och instanser. Unga tycks ha ett bra inflytande genom råd och fullmäktige, det satsas även på nya former för detta. Ungkultursamordnare finns. ULRICEHAMN det finns tjänster: ungdomssamordnare och ungdomskulturutvecklare. Inget speciellt forum för målgruppen, mer än fritidsgård (främst upp till högstadiet), arrangemang och projektplan med fokus på unga finns, samverkan med gymnasium och bibliotek, en del uppsökande arbete enligt ungdomskulturutvecklaren. VARA plan saknas för åldersgruppen men några ord finns i den som gäller främst barnkultur. Konserthus, kulturskola och bibliotek satsar stötvis. Fritidsgårdarna fångar även äldre relationen beskrivs som god och unga känns i viss mån delaktiga i bibliotekets verksamhet. VÅRGÅRDA ont om satsningar, tillfälliga lösningar som dör ut vid generationsskiften. Dåligt med långsiktigt tänk och låg medvetenhet kring åldersgruppen. VÄNERSBORG en tjänst finns specifikt för unga, ungdomshus finns och former för inflytande används på olika instanser och nivåer. Pengarna som finns ansvaras för av ungdomsrådet om detta betyder att den ekonomiska makten delvis ligger hos unga är lite oklart. ÅMÅL ingen specifik tjänst men satsningar görs på bibliotek och genom gymnasieskolan. Inga direkta former finns för ungas inflytande men en dialog verkar vara på gång och intresse finns i frågan. ÖCKERÖ trevande men på gång, UKM kommer att arrangeras 2009, där är unga delaktiga. UKM ses som en ingång till ett arbete som går i linje med Matchmaking, detta sker även i samspråk med skolor och deras ordinarie verksamhet. 10

11 INTERVJUERNA I SIN HELHET INKLUSIVE SAMMANFATTNING OCH ENKLARE ANALYS ALE INTERVJUFORMALIA Kommun: Ale Person: Michael Svensson Titel/Placering: Kulturchef (allmänkultur, musikskola, museer) Kontakt: michael.svensson@ale.se, Datum: 15 sept. 08 Intervjuform: Telefon FRÅGORNA 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) Lite luddigt, men det är nog jag Michael Svensson, kulturchef och verksamhetschef på Kulturverket. 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? Ja, jag skickar över den 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? UKM s regionfestival som var oerhört intressant, det var väldigt bra och något vi vill fortsätta med och var ett samarbete med fritid. Det finns mer men jag nöjer mig med att lyfta UKM. 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? Nej det har vi inte och vad jag vet så kommer det inte att införas. 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum. Ja, fritidsgårdar finns som nog har unga upp till 20. Fritid har hand om Bakfickan på Ale gymnasium det finns nu en plan att utveckla detta, att öppna upp och jobba med direktinflytande från unga. Projektet heter Mötesplats Ungdom och är i sin linda vi håller på att söka samarbetspartners och letar samverkan brett med fritid, hälsa och trygghet, ungdomslotsen och ungdomsfullmäktige, förhoppningsvis också socialstyrelsen. På sikt ska Mötesplats Ungdom kunna utvecklas till kulturskola, är tanken. Arrangörsgruppen Löftet är en viktig part i arbetet med Mötesplats Ungdom, de är knutna till fritidsgårdarna och var en viktig del i UKM. 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? Relationen är god men det är mycket som saknas. Det är också planen med Mötesplats Ungdom, att bygga relationerna. Det är viktigt att skapa delaktighet och engagemang kring vad som händer i ungas egna kulturliv. Jag vill få igång en film och en teatersatsning och utveckla relationen. 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? Arrangörsstödet, och så UKM. Det här vet Jenny Berner mycket bättre. 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? Vi har en ungdomslots som t.ex. har arrangerat demokratitorg. 11

12 Och vi har ungdomsfullmäktige som är knutet till gymnasiet men framförallt högstadiet vet inte riktigt hur det fungerar men jag kan återkomma med det. Ungdomslotsen finns också med i arbetsgruppen för Mötesplats Ungdom. 9. Arbetar ni med barn/ungdomskonsekvensanalyser? Vi har för första året deltagit i statens ungdomsråds undersökning LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Det analyseras och sammanställs nu av en arbetsgrupp. Det är Rådet för hälsa och trygghet som styr. Det känns oerhört värdefullt och något vi vill göra vartannat eller var fjärde år för att kunna jämföra sen. Det som syntes tydligt i undersökningen var att unga vill vara med och påverka och efterlyser en mötesplats vilket vi nu jobbar med i projektet Mötesplats Ungdom. En sak som, lite inofficiellt, kom fram var att på frågan vilka frågor som unga tycker är viktiga att arbeta med kom ungdomskriminalitet och arbetslöshet högt upp men ungdomskulturfrågor hamnade långt ner. Vi funderar på och diskuterar nu vad det kan bero på, kanske vet inte unga vad ungdomskultur är, de har inte det ordet på det de gör. Har du något mer som du vill att jag ska veta när det gäller ungkulturen i din kommun? Är det någon mer person som jag borde tala med för att få en helhetsbild? Jenny Berner Hur ser du och ni på ett projekt som detta? Finns intresse att arrangera något sådant i din kommun? Vem skulle du rekommendera att vi pratar med om något sånt här kommer att genomföras? Jag har inte hört talas om det förut men det låter ju oerhört intressant, hur får jag reda på mer? Det ligger helt i linje med Mötesplats Ungdom, vi vill absolut arrangera detta, med stöd från regionen. MINA KOMMENTARER PLAN Plan finns. ANSVAR OCH PERSONER Lite otydligt. Kulturchefen tar på sig ansvaret. ARRANGEMANG UKM regionsfestival lyfts som det största och viktigaste, samverkan mellan olika instanser påpekas. En arrangörsgrupp, Löftet, med unga finns vilken var aktiv i arrangerandet. Inom skolan och fritidsgårdarna finns aktivitet och enligt kulturchefen sträcker de sig upp till 20 år, men vidare forskning visar att tyngdpunkten ligger på unga mellan 12 och 17 år. Det är en kultur och utbildningsförvaltning som det hela ligger under. FORUM Fritidsgårdarna, bakfickan på gymnasiet som riktar sig till de som går på gymnasiet. Ett forum utanför skolan för unga 1626 saknas. STÖD Snabb slant finns inte. SAMORDNING Samverkan är ett ledord. Fritid spelar stor roll i ungdomsverksamheten, ungdomsfullmäktige finns men kulturchefen kunde inte svara på hur det fungerar, vilket väl vittnar om att det inte har en framstående profil. 12

13 REGIONALT UKM, arrangörsstöd. Kulturchefen har inte hört talas om unga vuxnagruppen och pushar inte direkt för kontakt med Kultur Ungdom. INFLYTANDE Kulturchefen lyfter detta som oerhört viktigt och har också verklighetsförankrade planer på utveckling av deltagande. Ungdomsfullmäktige kanske inte funkar men ambitionen att få in unga finns, det finns också en struktur för det. Dock handlar det bara om unga upp till och med gymnasiet. ÖVRIGT Kulturverket finns också, på gymnasiet. Ale gymnasium fungerar onekligen som en form av kulturhus, med scen, kulturverket, Mycket positivt och stor potential i att samverka med Mötesplats Ungdom. SLUTLIGEN Dialogen med unga känns som om den är mer på gång än , begreppen unga vuxna och delaktighet känns etablerade. Ungdomsfullmäktige finns, med representanter från åk nio lyfts inte inflytande och samordning lika tydligt som nu, tänket som finns nu i kommunen känns mer långsiktigt och bättre förankrat i fler led. Kulturchefens observation att unga sätter frågan om ungdomskultur långt ner på prioriteringslistan är intressant och det kommer att undersökas vad det beror på. Att det har med olika språk att göra och att unga har andra ord på sin kultur känns som en rimlig observation, att ställa kultur i relation till t.ex. droger, boende och mer praktiska problem med färre underdimensioner kan vara en anledning. Diskussion om kulturens nytta, effekter med mera på samhället kan vara aktuellt att diskutera. 13

14 ALINGSÅS INTERVJUFORMALIA Kommun: Alingsås Person: Lena Lidén, Mats Byström, Birgitta WestergrenLenken, Harriet Ljungdahl Titel/Placering: Barn och ungdomskultursekretere, Verksamhetsledare Event och Ungdomscenter, Evenemangschef, Kulturhuschef Kontakt: Datum: 22 sep 08 Intervjuform: Mail FRÅGORNA 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) Niklas Hedquist, , ny (september 2008) ungdomsbibliotekarie, viss verksamhet har Evenemang hand om. 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? Barn och ungdomskulturplanen sträcker sig bara till 19 år eftersom vi följer regionens indelning på Evenemang. 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? Kulturprojekt: UKM (29/2 1/3 2008) Alingsås kultur & fritids Event & ungdomscenter (EUC) ansvarar. Målgrupp/arrangörsgrupp: 1320 år/14 ungdomar i samverkan med tjänstemän från EUC. Kulturområde: Musik, film, foto, dans, poesi, konst mm. Klubben Koloni planeras med MiV och Christian Pallin, ungdomar från ungdomshuset Event & Ungdomscenter, barn och ungdomskultursekreterare Lena Lidén och Monica von Brömsen museiintendent Alingsås Museum i november. 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? Ja: Kronan på verket, Kultur & Fritidsnämnden har avsatt kr till en särskild kultursatsning för ungdomar mellan 1320 år. Mottot är "Av unga för unga". Max kr per arrangemang. Handläggs av Kultur & Fritidsförvaltningens chef, EUC:s verksamhetsledare samt förvaltningens föreningskonsulent. Projekt Drivkraft: kr från Folkhälsorådet. Max 5000 kr per arrangemang, som ovan fast arrangemang inom fritidssektorn som t ex olika idrottsaktiviteter kan få stöd. Handläggs av EUC. 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum. Alingsås Event & Ungdomscenter har verksamhet i tre aktivitetshus i kommunen Centrum/Ingared/Sollebrunn. Vår målgrupp är ungdomar 1325 år. Vi har som mål att samverka/ha delaktiga ungdomar i allt vi gör. EUC har öppet 7 kvällar per vecka, 3 kvällar i centrum, 2 i Ingared och 2 i Sollebrunn. Var fjärde vecka har vi ett fredags eller lördagsarrangemang. Unga arrangörsgrupper: I dagsläget ca 15 stycken. Grupperna bildas utifrån ungdomarnas intresse av olika aktiviteter/arrangemang inom kultur & fritids sektor. Varje grupp har en ungdomskonsulent som medarbetare/coach. Biblioteket har ett ungdomsrum för unga vuxna (1624 år) 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? Bra, men kan utvecklas och bli bättre 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? Ja, biblioteket har fått hjälp från Regionbibliotekets ungdomskonsulent. Genom projektet Unga Uttryck som var en del av UKM. 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? Genom förslagslåda samt på hemsidan. Vi ska börja arbeta utifrån Ungdomsstyrelsens projekt om ungas inflytande i kommunen inom kort. 14

15 9. Arbetar ni med barn/ungdomskonsekvensanalyser? Nej vi använder inte barnkonsekvensbeskrivning men utifrån varje arrangemang så tänker vi på till exempel tillgänglighet som i barnkonventionen. Har du något mer som du vill att jag ska veta när det gäller ungkulturen i din kommun? Är det någon mer person som jag borde tala med för att få en helhetsbild? Mats Byström, verksamhetsledare på Alingsås event & ungdomscenter kan komplettera ytterligare + Ungdomskonsulenterna Inget svar MINA KOMMENTARER PLAN Följer regionens planer och stannar vid 19 år. ANSVAR OCH PERSONER Många tjänster har inriktning unga, inom många olika verksamheter. ARRANGEMANG Koloni är det som nämns för äldre än 20. Annars stannar det mesta där, där planen slutar. FORUM Finns mycket, en väl utarbetad struktur för unga arrangörer med ungkultursamordnare som mentorer och olika grupper på bibliotek, kulturhus med mera. STÖD Kronan på verket för unga upp till 20 och Projekt drivkraft för alla. SAMORDNING Känns bra, bara att de satt sig ned och svarat på frågorna tillsammans. De verkar ha en god kontakt och veta om varandra. Även unga arrangörer finns med i arbetet och utformandet av kommunens kultur. REGIONALT Koloni kör klubb där, tillsammans med MiV. Samarbete mellan museum, kommun och region. INFLYTANDE Relationen känns ganska nära vilket visar på att unga får höras i sammanhang. Förslagslåda finns. Utveckling enligt Ungdomsstyrelsen kommer. SLUTLIGEN känns mycket i uppstartande fas, arrangemang finns men tydlig linje saknas, inte heller visioner nu blomstrar det, så att säga. Jag blir inspirerad av att läsa på hemsidan (!) och det finns satsningar på 2025 åringar inom olika områden såsom bibliotek, musik, konst. Just att det finns inom olika känns stabilt och ger ett intryck av att det kommer att hålla, långsiktighet! Det finns gott om ungdomskonsulenter och de är lätta att hitta kontaktuppgifter till. 15

16 BENGTSFORS INTERVJUFORMALIA Kommun: Bengtsfors Person: Roland Jernberg Titel/Placering: Kulturchef Kontakt: Datum: 6 nov 08 Intervjuform: Telefon FRÅGORNA 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) Det är jag, kulturchefen 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? Nej, det finns en för barnkultur 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? Ja, Ung Regi finns ju här där är kommunen en samarbetspart. Sen blir musikskolan en kulturskola för alla åldrar nu nästa år. 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? Nej, jag har ju min kulturbudget som jag förfogar ganska fritt över och om unga söker upp så finns lite, men inga speciella satsningar görs. 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum. Fritidsgårdar finns men de är mest för yngre. Kulturskolan kommer bli något av ett forum där åldersgruppen också ryms. 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? Jo, den fungerar väl i den mån det finns. Den kunde vara bättre, det är en svår grupp att möta och det skulle behövas någon som arbetar specifikt med det. 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? Ja, genom UKM. 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? Kommunen har en del medborgargrupper där unga försöker involveras. Det finns en grupp som arbetar kommunalt med framtid och kommunutveckling, där finns det unga representanter. Ungdomsråd finns på gymnasieskolan det är ungdomssamordnaren som håller i det. 9. Arbetar ni med barn/ungdomskonsekvensanalyser? Nej, tyvärr. Har du något mer som du vill att jag ska veta när det gäller ungkulturen i din kommun? Är det någon mer person som jag borde tala med för att få en helhetsbild? Sara Fjällman, ungdomssamordnare,

17 Hur ser du och ni på ett projekt som detta? Finns intresse att arrangera något sådant i din kommun? Vem skulle du rekommendera att vi pratar med om något sånt här kommer att genomföras? Jag har inte satt mig in i det så mycket, det är ju ingenting som vi inte är intresserade av. Men det ligger ganska avlägset, jag skulle vilja satsa på detta med inflytande men det handlar om prioriteringar och just detta är ganska eftersatt här. MINA KOMMENTARER PLAN Ingen plan för åldersgruppen finns. ANSVAR OCH PERSONER Kulturchefen, en ungdomssamordnare finns. ARRANGEMANG Ung Regi, som drivs via Sensus studieförbund, håller i en del och de får ett visst stöd från kommunen. FORUM En kommande kulturskola, ingenting i nuläget STÖD Ingen snabbslant finns, inga specifika pengar SAMORDNING Samarbete med skolor och studieförbund, annars är det en person kulturchefen som sitter på alla stolar. REGIONALT UKM INFLYTANDE Inga ordnade former för ungas inflytande, unga representanter finns dock i medborgargrupper. Svalt intresse, stor resursbrist SLUTLIGEN En liten kommun och det är nära till allt. Att en person sitter på alla kulturstolarna är både bra då det ger en god överblick men mindre bra för att det inte finns utrymme för vidare utveckling. Mycket fastnar på kulturchefens bord och resurser saknas. Projektet Ung Regi fungerar bra med drivande personer, drivs av Sensus med stöd från Allmänna arvsfonden. Det känns som om det finns goda möjligheter till samverkan med t.ex. konstnärssatsningar och Steneby konstskola men även här saknas resurser för att arbeta fram en rimlig form. Satsningen på Kulturskola är bred och stor ett hus för alla åldrar, bra att satsning görs och det kan förhoppningsvis leda till vidare projekt och utvecklingar. 17

18 BOLLEBYGD INTERVJUFORMALIA Kommun: Bollebygd Person: Pernilla Wakman Titel/Placering: barnkultursamordnare/bibliotek Kontakt: Datum: 13 okt 08 Intervjuform: Mail FRÅGORNA 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) Lite oklart med ansvaret just nu. Så här ser det ut: barnbibliotekarien (jag) har ansvar för att ordna arrangemang för barn och unga på deras fritid men det är mest fokus på yngre barn våren 2008 har vi haft en skrivarkurs för äldre ungdomar men den är slut nu. I Bollebygd har man en bra ungdomsgård i nybyggda lokaler och man planerar att anställa en kultursamordnare som ska ha fokus på ungas fritid (musik mm). Så framtiden ser ljusare ut. Jag förväntar mig ett samarbete med den kultursamordnaren och med ungdomsgården. Vi inledde i förra veckan med ett författarbesök på ungdomsgården. 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? Vi har ingen plan som tar upp just ungdomar och kultur. Vi har en Barnkulturplan men den behöver revideras och aktualiseras. Biblioteket håller på och arbetar med en biblioteksplan och kommunen vill kartlägga all kulturverksamhet och strukturera bättre vem som ansvarar för vad. Det finns ett allaktivitetshus (Krafthuset) där ungdomsgården är inrymd. Krafthuset bygger sin verksamhet på möten mellan människor och här är ju ungdomarna en stor del. 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? Skrivargruppen på biblioteket som bestod mest av unga på gymnasiet har under våren färdigställt och publicerat en bok med bilder och dikter. I förra veckan hade vi författarbesök på ungdomsgården men det var en enstaka kväll. 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? Jag tror inte att det finns någon snabbslant men idén har väckts vid något tillfälle. Ska ta upp den igen när det kommit hit en kultursamordnare. Däremot finns kr varje år som ungdomsrådet och elevråden bestämmer om i samråd med alla barn och unga som går i grundskolan. Pengarna kan gå både till skolor och till fritidsaktiviteter utanför skolans område (t.ex. en skateboardramp utanför Ungdomsgården). 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum. Det finns en ungdomsgård, öppet tre kvällar i veckan. Ett Ungdomsråd som finns med i kommunala beslut. 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? Vi har ju bara biblioteket här och nu också allaktivitetshuset Krafthuset med ungdomsgård i samma lokaler. Här håller något på att utvecklas och relationen är god. 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? Nej, jag tror inte man kan säga det men troligen blir det så längre fram i tiden. 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? Det finns ett ungdomsråd som sammanträder och tar del av frågor i kommunen och som säger sitt. Kommunen blir bättre och bättre på att rådfråga ungdomsrådet. 18

19 9. Arbetar ni med barn/ungdomskonsekvensanalyser? Jag tror inte att vi gör det medvetet men i och med Ungdomsrådet blir det belyst ändå. Har du något mer som du vill att jag ska veta när det gäller ungkulturen i din kommun? Är det någon mer person som jag borde tala med för att få en helhetsbild? Hur ser du och ni på ett projekt som detta? Finns intresse att arrangera något sådant i din kommun? Vem skulle du rekommendera att vi pratar med om något sånt här kommer att genomföras? Vi är lite på gång här med i kommunen med att få lite mer ordning på vem som ansvarar för vad. Längre fram går det bra att prata med den nya kultursamordnaren (som inte är anställd ännu), med mig och med folkhälsosamordnare Camilla Falk som är engagerad i ungdomars inflytande och ungdomsrådet. Alltså: inte aktuellt just nu men ett bra sätt för oss att arbeta på. MINA KOMMENTARER PLAN Ingen plan för målgruppen finns, barnkulturplanen behöver revideras, en medvetenhet om att unga kan inrymmas där finns. ANSVAR OCH PERSONER Lite oklart nu men planer på att anställa en kultursamordnare finns. ARRANGEMANG Skrivargrupp på bibliotek och författarträff på Krafthuset. FORUM Krafthuset som inrymmer lokal för möten, kurser, konferenser, kalas, utställningar, kulturarrangemang, skateboard mm. Samt Bollebygds Gymnasieskola, Bollebygds Ungdomsgård, Ungdomsenheten och projektet Aktiv Vardag STÖD Snabbslant finns inte men kr varje år finns, ungdomsrådet och elevråden bestämmer om dessa i samråd med alla barn och unga som går i grundskolan. Planer på att ta upp snabbslantfrågan finns i samband med att kultursamordnare anställs. SAMORDNING Oklart. Bibliotek, allaktivitetshuset Krafthuset och ungdomsgård finns i samma lokaler vilket torde innebära god kontakt där. REGIONALT Inget i nuläget men planer på utökad kontakt med region finns. INFLYTANDE Kommunen jobbar aktivt med att rådfråga ungdomsrådet samt låta de få större inflytande. Intresse finns, efter omstruktureringar kan det vara aktuellt. SLUTLIGEN Känslan från är nedrustande med missnöje hos unga, dock med en, enligt Malin, fungerande plan. I dag saknas plan men Krafthuset samlar gymnasium, fritidsgård, bibliotek med mera vilket känns som en bra grund. Att ungdomsrådet också verkar fungera väl och ha inflytande på kommun är positivt. Satsningar rör sig främst kring bibliotekets verksamhet med författarbesök och skrivarkurs (jag pratar med bibliotekarie så möjligen sker mer som inte hon inte lyfter i första hand). 19

20 BORÅS INTERVJUFORMALIA Kommun: Borås Person: Christian Haglund Titel/Placering: Kulturutvecklare Ungdom Kontakt: , Datum: 9 sep 08 Intervjuform: Mail, UllaBritt Möller sitter i samma rum och har delvis svarat på frågorna hon med. FRÅGORNA 1. Vem ansvarar för kulturfrågor rörande ungdomar 1626 år i er kommun? (utanför eventuella utbildningsinstanser) I Borås är det kulturutvecklaren och barnkultursekreteraren som jobbar med dessa frågor. Stadsdelarna har eget ansvar också. 2. Har ni en formulerad plan för ungdomar och kultur? Kan vi ta del av den? När skrevs den? Ja, den blev godkänd 1993 och utvärderas regelbundet. Jag kan skicka en. Maila mig din adress så fixar jag det. 3. Har ni under 2008 haft något kulturprojekt riktat mot eller med ungdomar 1626 år? Vad var det? Inom vilket kulturområde? I juni hölls kulturarrangemanget Unga Själar The Kids Are Alright i Borås. Allégården, Stadsparken och Stora Torget omfattade fyra scener under båda dagar som bjöd på musik, dans, teater och utställningar med fri entré till allt. 20 ungdomar mellan år från Viskafors fritidsgård, Kulturföreningen Tåget, Café Parkaden och Ungdomsrådet var med och jobbade både innan och under arrangemanget. Arbetet påbörjades i slutet av I förarbetet jobbade de ihop med kulturutvecklaren och fritidsledare Anders Johansson på Viskafors fritidsgård. Ungdomarna delade in sig i olika intressegrupper och jobbade med att boka band, göra spelscheman, planera logistik m.m. Dessutom höll Studiefrämjandet i en tvådagarsutbildning med inriktning på arrangörskunskap. Under Unga Själar jobbade ungdomarna med att vara artistvärdar, scenvakter, cafébiträden och tekniker. De unga fick göra ett arrangemang som togs på allvar vilket gjorde att många av dem växte. Ungdomarna ser mer än gärna en fortsättning på ett liknande arrangemang (med Unga Själars koncept) nästa sommar. En arrangörsförening är på väg att bildas och fler utbildningar kommer att hållas. Utöver Unga Själar har vi ungdomsverksamhet Café Parkaden, år. 4. Har ni en snabbslant i kommunen eller planerar att införa något sådant? Ja, det finns En snabb slant. Mer info på: 5. Finns det något forum för ungdomar 1626 år i er kommun? Till exempel fritidsgårdar, arrangörsgrupper, andra forum. Ungdomsrådet åldrarna år som jobbar med olika frågor. 6. Hur skulle du beskriva relationen mellan kulturinstitutionerna (även bibliotek och folkets hus) och ungdomar 1626 år i er kommun? Alla har verksamhet för alla åldrar men ingen riktad marknadsföring till åldrarna år kommer dock institutionerna jobba gemensamt med ett projekt som heter Unga Vuxna, där man kommer rikta sig mot åringar. 7. Har ni använt någon av Västra Götalandsregionen resurser för ungkultur? Vad och hur? Fick bidrag 2003 från Västa Götalandsregionen då vi startade upp vad som idag är Café Parkaden. 8. Hur arbetar ni med ungdomsinflytande på kommunnivå? Var får unga vara med och påverka? Den verksamhet jag jobbar med Café Parkaden är en öppen scen för ungdomar beläget i Kulturhuset. Där får unga mellan år en chans att spela med sitt band, visa en film, dansa, läsa poesi m.m. Unga Själarprojektet är ett bra exempel där unga fått inflytande och jobbat tillsammans med vuxna. 20