TfS. Alexandra Kosteniuk segrade i dam-em. Pia Cramling rapporterar

Transkript

1 TfS Alexandra Kosteniuk segrade i dam-em Pia Cramling rapporterar Tidskrift för Schack nummer 4/2004, årgång 110 Pinamar Dam-EM i Dresden Reykjavik Cambridge Springs 1904 En helkväll med Ulf Andersson Oslo Dubai Norrköping

2 Damallsvenskan till hösten Sveriges Schackförbund Slottsgatan Norrköping telefon 011/ Tidskrift för Schack är officiellt organ och medlemsblad för Sveriges Schackförbund och utkommer under 2004 med nio nummer. Ägare: Sveriges Schackförbund. Samtliga prenumeranter är medlemmar i Tidskrift för Schacks Kamratförbund. Prenumerationsavgiften för 2004 är 400 kr, stödprenumeration 500 kr. Postgiro Annonspriser: helsida 2000 kr, halvsida 1200 kr, kvartssida 700 kr, sista sidan 3000 kr. För annonsörer som sysslar med schacklig verksamhet utgår 50% rabatt. SSF:s mediekommitté Erik Degerstedt Robert Ericsson Ingemar Eriksson Jonas Eriksson Lars Grahn Tryckeri: Wallin och Dalholm boktryckeri, Lund ISSN Copyright, texts & illustrations TfS, Malmö, Sweden. All rights reserved. No part of this magazine may be reproduced, in any form or by any means, without permission in writing from TfS. Till hösten blir det premiär för Damallsvenskan under förutsättning att minst sex lag anmäler sig. Det blir fem ronder monrad i Stockholm den september. Det är Allsvenska kommittén och Kristallens SK som ska ro evenemanget i hamn. Matcherna kommer att spelas över fyra bord. En av spelarna i laget kan vara registrerad i en annan svensk klubb eller komma från ett annat land. Och de som ställer upp i Damallsvenskan kan spela parallellt i vanliga Allsvenskan, allt för att understödja detta nytillskott i tävlingskalendern. Startavgiften kronor betalas till Sveriges Schackförbunds postgirokonto senast den 1 augusti Det vinnande laget får kronor i bidrag om laget väljer att ställa upp i Europacupen för kvinnolag nästa år. Om det här försöket faller väl ut planeras en fortsättning i Göteborg 2005 och Malmö Juniorallsvenskan 2004 Sveriges Schackförbunds tävlingskommitté söker en arrangör till Juniorallsvenskan november Info: Jonas Burman Allsvenskan Slutrapporten från den gångna säsongen kommer i nästa nummer. Tidskrift för Schack Lars Grahn Döbelnsgatan 3 B Malmö lars.grahn@schack.se Redaktör och ansvarig utgivare Lars Grahn Prenumerationer och ekonomi Ingemar Eriksson 011/ ingemar.eriksson@schack.se Marknadsansvarig Robert Ericsson robert.ericsson@schack.se

3 TfS nummer Årgång 110 Innehåll Bland tallar och parrilladas Det handlar om mat, delvis. Johan Hellsten lovprisar det argentinska köket. Säkert bidrog poängskörden i Pinamar till den goda aptiten. Det blev ett delat förstapris och en slutgiltig stormästarinteckning för honom. Här berättar Hellsten om sitt argentinska äventyr. Tolv ronder utan lunch Det handlar om mat, delvis. En dubbel frukost fick ersätta lunchen vid dam-em i Dresden. Pia Cramling rapporterar från den tyska staden, som har ambitionen att bli en av världens stora schackmetropoler. Omslagsflickan Alexandra Kosteniuk lyckades hinna i kapp den bortflyende Peng Zhaoqin och besegra henne i ett särspel. Genom att komma på tionde plats kvalificerade sig Cramling till dam-vm 2006 vad det nu är värt. Christin Andersson ordnade den kvinnliga IM-titeln. Reykjavik Rapid Vår reporter Ian Rogers har besökt Reykjavik Där fick han bland annat se världsettan Garri Kasparov drabba samman med nya stjärnskottet Magnus Carlsen på nattklubben NASA. En skräll var på gång, men Kasparov lyckades klara detta hinder och ett par till innan han finalbesegrade Nigel Short i Reykjavik Rapid. Rent spel i Cambridge Springs I dag kan det kanske vara svårt att föreställa sig vad som utspelades för hundra år sedan i den amerikanska kurorten Cambridge Springs. Schackmästarna skjutsades med häst och vagn längs en Main Street kantad med orkestrar och flaggviftande skolungdomar upp till luxuösa Hotel Rider (bilden). Några av den tidens främsta spelare förnöjde publiken med sina konster. Ingemar Johansson beskriver målande vad som tilldrog sig i Cambridge Springs Reykjavik Open 215 En helkväll med Ulf Andersson 228 Elo-listan 235 Gult kort i Oslo 237 Världens yngste stormästare 238 Ungdomssidorna 239 Deltagarrekord i Påskturneringen 244 Rent guld 246 Förbundsaktuellt 248 Tävlingskalender 248 Omslagsfoto: Cathy Rogers Ett skepp kommer lastat se sidan

4 Turneringen i argentinska Pinamar gav Johan Hellsten chansen att åter spela ett parti mot sin ungdomsidol Bent Larsen, bosatt i Argentina sedan många år tillbaka. Förutsättningarna var väsensskilda. Förra gången de möttes var på Rocent Fritid i Malmö för femton år sedan. Då gav Larsen en simultanföreställning och junioren Hellsten var jättenöjd med remi. I Pinamar var Hellsten ute efter sin slutgiltiga stormästarinteckning. Den här gången gick det vägen, Hellsten klarade normen och kommer att tilldelas stormästartiteln vid Fide-kongressen i oktober. Här skriver Hellsten bland annat om poängjakten, kulinariska högtider och ett besök på den legendariska schackklubben el Club Argentino. Turneringen gav mersmak på många olika sätt, det lär bli fler besök i Argentina för den nye stormästaren framöver. 192

5 Bland tallar och parrilladas N är det i början av året kom en inbjudan till en turnering i Argentina var jag inte sen att tacka ja. Förutom en kort vistelse i vinproducenternas stad Mendoza nära gränsen till Chile hade jag aldrig satt min fot i tangons och Maradonas hemland, vars blandning av olika kulturer gjort landet unikt på den amerikanska kontinenten. Samtidigt lockade turneringens format, en sluten stormästarturnering med tolv deltagare, med möjligheten att ta en avslutande GM-inteckning. En torsdag var jag så på plats i storstadsmetropolen Buenos Aires och utnyttjade tiden till att strosa omkring bland kaféer och barer, låta mig invigas i det argentinska köket, köpa kläder (priserna har sjunkit drastiskt efter den ekonomiska krisen för ett par år sedan men kvalitén är fortsatt hög) och även besöka el Club Argentino, en ståtlig och legendarisk schackklubb med tre våningar som bl.a. hyst VM-matchen Capablanca Aljechin 1927 och kandidatmatchen mellan Fischer och Petrosian Den schackhistoriskt intresserade skulle inte ha svårt att få tiden att gå i Club Argentino; jag fick se mängder av foton, minnesplaketter m.m. från alla turneringar under åren och rentav de bord och stolar som användes vid de ovannämnda matcherna. De schackliga traditionerna i Argentina är starka allt sedan VM-matchen 1927 och olympiaden 1939, efter vilken ett flertal starka spelare stannade kvar i landet på grund av krigets fasor i Av Johan Hellsten Europa. Bland dessa kan nämnas vår egen Gideon Ståhlberg och framför allt den legendariske Miguel Najdorf, som med tiden blev en av Argentinas kändaste sportsmän och vars insatser för schacket i landet inte kan överskattas. Kollegorna i turneringen berättade för mig att under senare delen av förra seklet var schackets status i Argentina mycket hög; turneringssalarna fylldes till brädden under alla de mästerskap som avhölls och vanligt folk kunde placera Najdorf och även utländska storspelare på gatan. På grund av krisen är schack som så mycket annat på tillbakagång i Argentina, och särskilt många internationella turneringar arrangeras inte längre. Dessutom råder viss turbulens i Argentinas schackförbund och när jag ett par veckor före turneringen letade efter motspelarna på FIDE:s hemsida så dök de argentinska spelarna inte upp, troligen på grund av förseningar i betalningen av avgifter till världsschackförbundet. Senare ordnades detta till och jag är säker på att det argentinska schacket snart återhämtar sig, om inte annat så tack vare den alltid positiva argentinska mentaliteten. Argentinarnas klassiska svar på frågan om hur det gick för dem i åttiotalets krig mot Storbritannien om las Malvinas, eller Falklandsöarna, är kanske bekant: Vi förlorade inte vi kom tvåa. Efter diverse turer blev startfältet klart på söndagen i samma vecka. Ett par sena återbud hade lämnat en lucka i turneringen det saknades en stormästare. Eftersökningar via olika medier påbörjades för att hitta en sådan och den outtröttlige turnerings arrangören (senare även deltagaren) Luis Rodi slet sitt hår innan han till sist fick klartecken från ingen mindre än Bent Larsen. Bent, bosatt i Argentina sedan många år tillbaka, är mycket omtyckt i Argentina och han är den förste spelare som tillfrågas när det anordnas viktiga turneringar i landet. Han hade emellertid tackat nej på ett tidigt stadium på grund av arbetet med att översätta en bok med sina bästa partier till spanska. När den prekära situationen gick upp för honom gjorde han (eller var det hans fru?) ett hjältedåd och ändrade beslutet under förutsättning att turneringen inleddes på onsdagen. Jag fick ett par lediga dagar till i Buenos Aires och gick bl.a. på bio och såg en dansk film, som om det vore en förberedelse inför det nordiska mötet. På tisdagen åkte jag så till Pinamar, en liten turistort fyra fem timmar från Buenos Aires och två från semesterparadiset Mar del Plata, värd för många internationella turneringar genom åren. På Hotel Playas i Pinamar skulle vår turnering avhållas och ett bättre ställe för en schackturnering än Pinamar går nog inte att hitta lugnt, lummigt och väldoftande av alla tallar som också givit staden halva dess namn (pino = tall, mar = hav). Allt, inklusive stranden, var på gångavstånd och säg den schackspela- 193

6 re som inte tar sig en promenad då och då, för att skingra nervositeten inför det där avgörande partiet eller för att avlägsna de negativa impulserna efter att ha förlorat det. Med samtliga spelare på plats (tre GM, sex IM, tre titellösa, fem nationaliteter, var av fyra spelare hade slagit världsmästare under sina respektive karriärer!) tisdag kväll var allt klart för lottdragning och när denna hade avklarats såg jag mig på övre halvan men med ett tufft startprogram: i rond 1 den lovande hemmajunioren Pablo Lafuente och i rond 2 Argentinas starkaste spelare under det senaste decenniet, Pablo Ricardi. Partiet mot Lafuente utmärktes av lite veligt spel från båda sidor; mitt på grund av ett längre speluppehåll och hans beroende på behovet att sätta sig in i en typställning som var delvis ny för honom då han i vårt parti provade Nimzoindiskt för första gången. I begynnande tidsnöd (betänketiden var en och en halv timma plus en halv minut per drag) svarade han för ett par inexaktheter och hamnade i ett förlorat slutspel. Med svajig tidsnödshand förde jag partiet till vinst och kunde sedan slappna av under kvällsmaten, som likt lunchen arrangerades gemensamt för samtliga spelare och på olika restauranger varje dag. För den som gillar grillat är det magiska ordet parrillada, som lovar ett dignande fat med välgrillade köttbitar, vilka man förslagsvis sköljer ner med rött vin från Mendoza (även om chilenarna menar att deras vin, i likhet med fisk och skaldjur, är bättre!). Nästa dag spelades det en dubbelrond i vilken jag klarade remi utan större problem mot Ricardi och även kunde slå den chilenske junioren Hugo López. Dagen därpå var inte min lyckosammaste; den lågrankade motståndaren Ricardo Szmetan från Barbados (ursprungligen Argentina) hade siktet klart inställt på en halvpoäng och med de svarta pjäserna är det inte alltid så enkelt att grusa denna ambition. Efter att ha berövat mig på både tid och ställningsfördel lade han in ett remianbud och mitt klokare jag antog. I rond fem var det så dags för ett efterlängtat återseende vid brädet med Bent Larsen. 1989, när jag var tretton, svarade jag rätt på en kombinationsuppgift i Sydsvenska Dagbladet och vann en plats till en simultanmatch mot den danske legenden på Rocent Fritid i Malmö. Partiet (återfinns sist i artikeln) har jag kvar och det utmärks av en imponerande feghet från vits (min) sida, pjäs efter pjäs byttes av för att sedan försvara ett sämre slutspel, som Bent på grund av andra, mer kritiska partier inte hade tid att omsätta i seger. Den här gången ville jag ta bättre vara på tillfället att vara ställd öga mot öga med en av ungdomsidolerna. Johan Hellsten Bent Larsen Nimzoindiskt (E 48) 1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.e3 O-O 5.Ld3 d5 6.Se2 dxc4 7.Lxc4 c5 8.a3 cxd4 9.exd4 Le7 10.Sf4? Ett slarvigt drag. Idén att låta svart spela e6-e5 och sedan gömma löparen på a2 förekommer i varianten men är olämplig i det här fallet då vit är lite efter i utvecklingen. Om man jämför med varianten 4...c5 5.Se2 cxd4 6.exd4 d5 7.a3 Le7 8.Sf4 dxc4 9.Lxc4 O-O 10.O-O Sc6 11.Le3 e5 12.dxe5 Sxe5 13.La2 så har vit i detta fall gått direkt med löparen från f1 till c4 och därmed tjänat ett tempo jämfört med partiet. Bättre var 10.O-O Sbd7 (10...Sc6 11.Lg5 följt av Dd3 och Tad1 är spelbart för vit.) 11.Sf4 Sb6 12.La2 Ld7 med idén Lc6 och svart borde vara nära utjämning Sc6 11.Le3 e5 12.dxe5 Sxe5 13.La2 Här insåg jag att någonting inte stämde; om han nu spelar en springare till g4 så förstår jag inte vad vit ska göra. Larsen tänkte kanske i samma banor och drog omgående 13...Sfg4 Jag hittade en enda föregångare till ställningen och lustigt nog var det min vän Julio Granda som spelat vit och alltså krånglat till öppningen på samma sätt som jag, om än via en annan dragföljd. Bland låt säga de tusen bästa spelarna i världen är Julio den som bor överlägset närmast mig; på åtta nio timmar med buss är jag framme i hans by Camaná i södra Peru. Här i Sydamerika är han en legend i stil med Najdorf och Mecking, och medan hans mittspelsförståelse är unik (Timman lär en gång ha sagt att om man utökade schackbrädet till 9x9 rutor, så skulle Granda vara världsmästare!) så är hans öppningsförberedelser obefintliga. Hans parti fortsatte 13...Seg4 14. Dxd8 (14.Ld4?! Ld6) 14...Txd8 15.Lc1 b6 (möjligt är också 15...Lf5 16.h3 Se5 med övergång till vårt parti.) 16.h3 Se5 17.O-O La6 18.Te1 Ld6 19.a4 Tac8 20.Sb5 Lxb5 (20...Lb8!?) 21.axb5 Tc5 22.Ld2 Txb5 23. Lc3 med kompensation, Granda-Chow, New York Dxd8 14.Ld4?! Sc6. Om vit vill behålla löparparet i denna öppna ställning så måste han flytta svartfältaren vilket kostar tid och lämnar kungen i centrum. Därför är det säkrast att byta dam på 194

7 Pinamar p 1. Johan Hellsten m SWE ½ 1 ½ ½½ 1 ½ 8½ 2. Pablo Lafuente m ARG ½ ½ 1 1 ½ 1 1 8½ 3. Pablo Ricardi g ARG 2540 ½½ ½½½ 1 ½½½ Sergio Giardelli m ARG ½ ½ 1 1 ½ 0 1 ½ Marcelo Tempone m ARG 2438 ½ 0 ½½ 0 1 ½½½½ 1 5½ 6. Bent Larsen g DEN ½ ½ 7. Hugo Lopez Silva CHI ½ ½½½ Guillermo Soppe m ARG ½½½ 0 ½ ½ 1 ½ Ricardo Szmetan BAR 2311 ½ 0 ½ 1 ½ 0 ½½ ½½ 0 4½ 10. Vinicius Marques m BRA 2403 ½½½ 0 ½ 0 ½ 0 ½ Carlos Garcia Palermo g ARG ½½ 1 0 ½½ Luis Ernesto Rodi ARG 2243 ½ ½ direkten och först därefter backa med löparen. Granda resonerade kanske på liknande sätt då han spelade likadant Txd8 15.Lc1 Lf5 Springaren på f4 är räddaren i nöden efter 15...Lc5 16.O-O Sxf2? 17.Txf2 Sg4 18.Sh3. Jag blev mycket lättad när jag såg denna variant under övervägandet av vits 13:e drag det vore förargligt med en miniatyr just i det här partiet. Efter 15...Sd3+ 16.Sxd3 Txd3 17.h3 Sf6 18.O-O har vit en minimal fördel tack vare den välplacerade löparen på a2. 16.h3 Sf6 17.O-O På 17.Le3?! stoppar svart vits rockad genom 17...Sd3+ 18.Sxd3 Lxd h6 En aktivare fortsättning var 17...Lc5! 18.Te1 Te8. Svart har visst initiativ och 19.Le3 kan bemötas med 19...Sd3+! 20.Sxd3 Lxe3 och vill vit ta ifrån svart löparparet får han acceptera en svag bonde på e3. Så skulle svart utan tvivel ha spelat. 18.Te1 Sc6 19.Le3 Ld6 20.Tac1 Le5 21.b4 Vit har fått igång pjäserna och nu måste svart spela ganska exakt för att inte komma sämre Tac8 Intressant var 21...a6!? för att hindra b4-b5. Efter 22.Scd5 (22. Sa4 Tab8! 23.Sc5 leder bara till avvecklingar efter 23...Lb2 24. Sxb7 Txb7 [24...Lxc1? 25.Sxd8 Lxe3 26.Sxc6 Lxf4 27.Se7] 25.Txc6 Lxa3 26.Txa6 Lxb4) 22...Sxd5 23.Sxd5 Le6 24.Tcd1 Td7 25.Sb6 (25.Td2!? Tad8 26. Ted1) 25...Txd1 26.Txd1 Td8 bör partiet sluta remi. 22.Scd5! Ett drag som skulle sluta illa om det inte vore för det taktiska temat Txc6 och Se Sxd5 23.Sxd5 Ld Lb2? faller på 24.Txc6 Txc6 25.Se7+ Kh8 26.Sxf5 medan 23...Le6?! tillåter 24.Txc6 bxc6 25.Se7+ och vit tar igen kvaliteten med positionell fördel på grund av svarts splittrade damflygelbönder. 24.b5 Se5? Ett aktivt drag som inte håller i konkret spel. Bättre var 24...Se7! 25.Sxe7+ Lxe7 26.Txc8 (26.Lxh6 Lxa3) 26...Txc8 27.Ld5 och vit har lite fjäderpress. (27...b6? 28.Lxb6) 25.Txc8 Txc8 26.Lxa7 Kf8 För att ta bort en eventuell springarschack på e7. Efter 26...Le6 27.Sb6 Tc3 28. Lxe6 fxe6 29.a4 Sd3 30.Td1 Lc5 31.Sc8! behåller vit merbonden, även om denna variant nog var att föredra framför partifortsättningen. 27.Se3 Le6 Inte heller övertygar 27...Ld3 28. Td1 Tc3 29.Ld4 Txa3 30.Ld5! och 30...Lxb5 faller på 31.Sf5. 28.Lxe6 fxe6 29.Ld4 Vits merbonde och bättre placerade pjäser ger honom klar fördel Sd3 30.Td1 e5? Även efter 30...Tc1 31.a4 bör vit vinna men viss teknik hade krävts. Nu avgörs partiet genom en enkel taktisk finess. 31.La1 e4 Eller 31...Tc1 32.Txc1 Sxc1 33. Sc4 med avgörande fördel. 32.Lxg7! Detta måste Larsen ha missat. Nu faller svarts kungsflygelbönder och vit förlägger spelet till den flygeln istället Kf7 På 32...Kxg7 följer 33.Sf5. 195

8 33.Lxh6 Kg6 34.Sg4 Lxa3 35.f3 Enklast, för att aktivera tornet Sb2 36.Td7 exf3 37.Tg7+ Kf Kh5? 38.Le3 fxg2 39.Sf6+ Kh4 40.Lf2+ och matt i nästa. 38.Tf7+ Kg6 39.Tf6+ Kh7 40. Txf3 Ställningen är klart vunnen för vit men jag hade bara minuter kvar medan Larsen förfogade över en dryg timme. Vinstföringen blev därför lite hafsig Lc5+ 41.Kh2 Sc4 42.Tf7+ Kg6 43.Tf6+ Kh7 44.Tf7+ Kg6 45.Txb7 Sd6 46.Tg7+ Kf5 47. Tg5+ Ke6 48.Te5+ Kf7 49.Le3 Utan löpare på brädet borde svart ha mindre motspel, tänkte jag Lxe3 50.Sxe3 Tb8 51.Td5 Kanske var 51.g4 Sxb5 52.Kg3 Sd4 53.g5 en snabbare väg till seger, om vit bara ser till att undvika ett eventuellt svart springaroffer på bönderna. I partiet är det mer lugna gatan, först förbättring av pjäsernas placering och sedan framryckning med bönderna Sxb5 52.h4 Sc3 53.Tf5+ Kg7 54.Te5 Tb4 55.Tg5+ Kh7 56.Tg4 Tb3 57.Sf5 Sd5 58.Tg7+ Kh8 59.Tg6 Sf4 60.Tg4 Sh Sd5 bjöd mer motstånd. Nu lyckas vit byta springarna och därmed stoppa svarts enda plan, ett springaroffer på bönderna. 61.Sg3 Sf6 62.Tg6 Sd5 63.Sh5! Med idén 64.Sf6 för att hota matt eller springarbyte Kh7 64.Tg5 Se3 Danmarksmästerskapet arrangerades i påsk i Køge enligt ett nytt system. I stället för den traditionella turneringen där alla möter alla fick de sexton deltagarna spela utslagsmatcher. Steffen Pedersen blev Danmarksmästare efter finalseger mot Henrik El-Kher. Efter remier i de två ordinarie matchpartierna vann Pedersen två särskiljande snabbschackpartier. Undgår matt men tillåter springarbytet. Efter t.ex Sb6 65. Sf6+ Kh6 66.Tg8 hotar 67.h5 med snar matt. 65.Sf6+ Kh6 66.Sg4+ Sxg4 67. Txg4 Kh5 68.Ta4 uppg. Ett enkelt vunnet tornslutspel har uppnåtts och Larsen gav slaget förlorat. Det här var mitt längsta parti i Pinamar. Larsen var inte särskilt intresserad av att analysera det, och något kanonparti var det väl inte direkt heller, men för mig utgör det i alla fall ett fint minne. Eftersom Larsen hade fått startspår tolv i turneringstabellen så skulle jag ha de vita pjäserna igen och denna gång mot nuvarande Argentinamästaren Guillermo Soppe. I ett komplicerat parti kom jag lite bättre i mittspelet och i lätt tidsnöd försvarade han sig inte på bästa sätt. I drag 40 sträckte han vapen och kosan styrdes åter mot det lockande argentinska matbordet. Så långt hade jag i turneringen vunnit de vita partierna och remiserat de svarta. Med 5 poäng av 6 låg jag i ledningen men inte ensam för Lafuente hade repat sig efter vårt inledande möte och vunnit fem raka! Inför nästa speldag, som utgjorde turneringens andra (och sista) dubbelrond, hade jag siktet inställt på 1½ poäng för att sedan försöka ta 2 poäng på de tre sista ronderna vilket skulle räcka till den där efterlängtade GM-inteckningen. Dagens första motståndare var Carlos García Palermo, känd bland annat från Schacknytt- Festivalen i Malmö 1987/88. Han kom ihåg två saker från denna turnering, dels att han startade den bättre än han avslutade den och dels att det var förskräckligt kallt i Malmö. García Palermo utmärker sig i Argentinaeliten för ett kompromisslöst spel som har fällt många starka spelare genom åren, bl.a. Karpov mitt under dennes tid som världsmästare. I Pinamar hade han dittills haft en usel turnering men någon gång skulle väl hans tur vända och jag kände på mig att detta skulle bli mitt mest kritiska parti. Carlos García Palermo Johan Hellsten Sicilianskt (B 40) Kvällen innan förberedde jag mig noggrant mot diverse av García Palermo spelade varianter i Nimzoindiskt, Damindiskt, Trom povsky och Colle. När han så utan omsvep utförde 1.e4 kändes det som om jag skulle ha använt de timmarna till att sova istället. Efter 1...c5 2.Sf3 e6 kom snabbt nästa obehagliga överraskning: 3.De2 Ett drag som jag inte alls var förberedd på. Senast jag hade den ställningen uppe var mot Jesper Hall i kvalet till Svenska Cupen 1997, ett ganska underhållande parti i vilket jag var kvalitet under utan kompensation efter tjugotalet drag, men som vände i mittspelet för att slutligen avgöras i tidsnödsraffel där Jesper drog det längsta strået. 3...b6 Samtidigt med turneringen i Pinamar organiserades Copa Entel i Santiago, den starkaste turneringen någonsin i Chile. Suverän segrare med 9½ av 11 och eloprestation runt 2750 blev Julio Granda, den peruanske stormästaren och f.d. underbarnet som nämndes flyktigt tidigare i denna artikel. Han hade i första ronden vunnit ett trevligt parti med svart mot 3.De2-varianten och jag mindes något så när hur han hade ställt upp sig och beslöt att spela likadant i brist på bättre råd. 4.g3 Lb7 5.Lg2 d6 6.O-O Sf6 7.d3 Le7 Kanske borde svart ha övervägt 7...g6!? för att vara bättre rustad mot en eventuell vit framstöt på kungsflygeln. Det direkta 8.e5 ger en utjämnad ställning efter 8...dxe5 9.Sxe5 Lxg2 10.Kxg2 196

9 Lg7. 8.Sg5! Springaren banar väg för f-bonden. Idén är inte ny och jag fick själv erfara den i ett parti mot Ferdinand Hellers i Allsvenskan Efter 8.c3?! O-O 9.a3 Sbd7 10.Sbd2 Tc8 11.b4 Tc7 12.Lb2 Da8 13.Se1 b5! 14.d4 cxd4 15. cxd4 Sb6 hade svart redan de bättre chanserna i partiet And. Rodriguez-Granda, Santiago García Palermos fortsättning är ambitiösare. 8...Sc6 8...h6 9.Sh3 kan infogas nu eller senare. 9.c3 9.f4!? direkt är också intressant då det är oklart vad svart tjänar på att lägga in 9...Sd4 10.Dd d5 För att utmana vit i centrum. Intressant var också 9...h6!? 10.Sh3 O-O 11.f4 e5. Efter 12.f5 d5 13.exd5 Sxd5 14.Sf2 uppstår en tveeggad ställning i vilken vit har ett fint fält på e4 men också en potentiell svaghet på d3. 10.f4 Efter 10.e5?! Sd7 tvingas vit retirera med springaren till f3 för att undvika bondeförlust h6 11.Sh3 11.Sf3?! ger svart chansen att bryta upp centrum genom 11...c dxe4 Här var jag inne på att spela 11...c4 12.dxc4 Sxe4, men besvärades av 13.f5!?. Så här i efterhand verkar 13...O-O spelbart. Vit kan i princip aldrig ta på e4 på grund av svarts kompensation på den långa diagonalen, och för övrigt är svart bättre utvecklad. 12.dxe4 Dc7? En missbedömning; nu når vits springare det fina fältet e4 utan att svart får någon positionell kompensation. Bättre var 12...e5 13.fxe5 Sxe5 14.Sf4 O-O med ömsesidiga chanser. 13.Sa3 a6 14.e5! Sd7?! 14...Sd5 var aktivare och troligen bättre. 15.Sf2 b5 16.Se4 O-O-O 17.Le3 17.Td1!? Sb6 18.Le3 var inget dåligt alternativ f5 Annars följer 18.Tfd1 och svart kan inte stoppa 19.Sd6 med förödande effekt. Vit kunde nu ha fått klar positionsfördel genom 18.exf6 gxf6 19.f5! vilket säkrar e4 för springaren. Han kan sedan fortsätta med Df2, Sc2 och a4 med spel på damflygeln. Med sitt nästa drag försöker Carlos få ut mer ur den lovande ställningen. 18.Sd6!? Lxd6 19.exd6 Dxd6 20. Tfd1 Dc7 21.b4!? 21.Sc2 med idén 22.a4 var troligen inte heller dåligt, men vit har fått syn på en mer direkt möjlighet c4 Här var jag ganska nöjd, hade sett 22.Sc2 Sb6! varefter det värsta borde vara över för svart. Carlos hand tog mycket riktigt tag i springaren men drog den i en helt annan riktning Sxb5!? axb5 23.a4 En kalldusch. Vit har en hel pjäs mindre och förfogar än så länge inte över några direkta hot. På lång sikt är ställningen emellertid livsfarlig för svart. Vit kommer att få en fribonde på damflygeln, a-linjen kommer att öppnas och löparna står perfekt riktade för ett angrepp. Ett eventuellt byte av vitfältslöparna skulle försvaga flera fält kring svarts kung. Kort uttryckt, ett offer i Tals anda som lättare pareras vid köksbordet än i turneringssalen, och för övrigt precis den typ av spel som Carlos gillar. Jag tog nu gott om tid på mig för att räkna på varianterna och även för att ställa om psykologiskt inför ett partiförlopp som jag minst av allt önskade i den givna situationen Sb6 Låter vit ta en bonde för att under tiden byta av lite pjäser. Här hade jag redan inte mer än sju åtta minuter kvar men var åtminstone fullt koncentrerad. Efter 23...bxa4 24.b5 Sa5 25. Txa4 Sc5 öppnar vit ställningen med 26.b6! (26.Txd8+? Txd8 27.Txa5 Dxa5 28.Dxc4 [28. Lxc5 Lxg2 29.Dxe6+ Kb7 30. Df7+ Dc7 och slutspelet är vunnet för svart.] 28...Td1 29.Lf1 Kd7! och partiet vänder.) och får ett mycket obehagligt angrepp efter 26...Dxb6 (26...Txd Dxd1 Dxb6 28.Lxb7+ Saxb7 29. Ta8+ och vinst) 27.Tda1 Sab3 28.Tb4. 24.axb5 Txd1+ 25.Txd1 En annan möjlighet var 25. Dxd1!? Se7 (25...Td8 ser logiskt ut men ger vits dam en bättre ruta. Efter 26.De2 Se7 27.Ta7 Sed5 28.Ld4 är svarts ställning mycket kritisk, t.ex Kd7?! 29.Df2! Sc8 30.b6! Db8 [30...Dc6 31.b5] 31.Le5 Sd6 32. Lxd6 Kxd6 33.Dc5+ och efter dubbla slag på d5 faller den ihop.) 26.Ta7 Sed5 27.Ld4 med fortsatt farligt initiativ för vit Sd8 För att kunna ta tillbaka med springaren på b7 vilket hindrar vits torn från att nå d6. Tyngd av stundens allvar var jag nästan beredd att spela 197

10 25...Td8?! 26.bxc6 Txd Dxd1 Lxc6 för att åtminstone få en normal ställning på brädet. Men efter 28.Lxc6 Dxc6 29.Ld4 står vit klart bättre; löparen är stark och den garderade fribonden på b4 är en resurs. 26.Df2?! Undviker löparbytet, men tappar fart i angreppet. Den kritiska fortsättningen var 26.Lxb7+ Sxb7 (26...Dxb7? 27. Td6 och ställningen kollapsar.) 27.Ld4. Här hade jag planerat att spela 27...Td8! (27...Te8? tillåter 28.Le5 och efter 28...De7 29.Dg2! är vits angrepp omöjligt att stoppa, t.ex Sd5 30.Da2 Sb6 31.Da7 med vinst.). Efter 28.Dxe6+ Kb8 29.Dxf5 har vit tagit igen materialet men svarts kung är i relativ säkerhet, och det finns en taktisk idé med Txd4 och c4-c3 ifall vits torn lämnar d-linjen. Ställningen verkar oklar Sd5 27.Ld4 Sf7 Riktat mot 28.Le5. 28.Tb1? Ett kritiskt ögonblick. Vit vill skjuta fram de två b-bönderna, men svart hinner i tid och tornet hamnar passivt på b1. Om 28.Lxg7?! så 28...Td8 med idén Sd6 och svart mobiliserar sig; en eller annan bonde är av mindre vikt. Efter 28.b6?! Dc6 29.Ta1 Sd6 30.Ta5 Sb5 har svart neutraliserat vits hot. Korrekt var 28.Ta1! med samma idé som partidraget, men med tornet på en aktivare ruta Sd6 29.Ta5 (nu hotar 30.b6) 29...Kd7! 30.b6 med fortsatta komplikationer, t.ex Dc6 31.Tc5 (31.Lxd5 exd5 32.Tc5 Dxb6) 31...Da4 32.Lxd5 Dd1+ (32...Lxd5!?) 33.Df1 Dxf Kxf1 Lxd5 35.Tc7+ Ke8 36.Lc5 Sb7 37.Txg7 med ett märkligt slutspel där vit verkar ha full kompensation Sd6 29.Le5 Td8 Svart har mobiliserat styrkorna och hotar härnäst 30...Db6 med dambyte eller bondevinst. 30.Lxd5? Vit var också i tidsnöd och kanske såg han inte svarts replik. Men även efter 30.Dc5 Kd7 följt av 31...Tc8 har svart vänt på steken exd5! För första gången i partiet visar svart aggressiva avsikter: d5-d4 och damen till den långa diagonalen Lxd5 31.b6 Dc6 32.Ta1 Sb5 är också spelbart men textdraget är mycket mer aktivt. 31.Ta1? Ett misstag kommer sällan ensamt. 31.Ld4 Sxb5 32.Lb6 Dc6 33. Lxd8 d4! är en variant på temat. Sista chansen var 31.Dd4. Jag hade planerat motoffret Sxb5!? 32.Lxc7 Sxd4 33.Lxd8 Se2+ 34.Kf1 Sxc3 och så här i efterhand verkar svarts fribönder avgöra partiet efter 35.Tc1 Kxd8 36.Txc3 d4 37.Tc1 (37.Txc4? La6) 37...c3, t.ex. 38.Ke2 La6+ 39.Kd1 Ld3 med idén Le4 jämte aktivering av kungen d4! 32.cxd4 32.Dxd4 Sxb5 33.Lxc7 Txd4 34. cxd4 Kxc7 och svart vinner Df7 33.d5 Ger svart en sista chans att sätta bort sig. 33.h3 Dd5 34.Kh2 Sxb5 med lätt vinst Dxd5 Givetvis inte 33...Lxd5? 34. Dc5+. Och i denna hopplösa ställning gav vit upp. 34.uppg. Den här räddningen från ett svårt läge mot turneringens kanske farligaste motståndare hade en stärkande effekt på sinnesstämningen och jag kände mig lugn inför kvällens parti mot Sergio Giardelli, en argentinsk IM och av landsmännen ibland kallad el padrino (gudfadern) för vissa med filmpersonligheten identiska later. Jag var inställd på att spela ett lugnt parti och pressa lite försiktigt utan att avlägsna mig alltför långt från remihamnen. Återigen blev partiförloppet inte det väntade. Johan Hellsten Sergio Giardelli Grünfeld (D 94) 1.d4 d5 2.c4 c6 3.Sc3 Sf6 4.e3 g6 5.Sf3 Lg7 6.Le2 O-O 7.O-O dxc4 8.Lxc4 a6 9.a4 c5!? En variant som jag själv har tittat på för svart, fast via dragomkastning från a6-varianten i slaviskt (4...a6 istället för 4...g6). 10.d5 Se8 Springarens flytt till d6 kostar två tempon men ger löparen på g7 bättre sikt. Svart vill senare byta den andra löparen och spela Sd7, varefter han kan börja avancera på damflygeln med c5-c4 och eventuellt b7-b Lg4!? direkt är också möjligt, även om jag tror att vit generellt sett står lite bättre i de här ställningarna på grund av den sundare bondestrukturen. 11.h3!? Ett infall vid brädet som avsåg att begränsa svarts vitfältslöpare. En annan idé är 11.e4 Sd6 12. Le2 Lg4 (12...Lxc3 13.bxc3 Sxe4 14.Db3 jämte c3-c4 och Lb2 med kompensation för bonden.) 13.Sd2!? för att undvika bytet på f3; kanske är springaren mer värd än vitfältslöparen i den här halvblockerade ställningen Sd6 12.Ld3 Lf5?! Här måste svart ha underskattat det som nu följer. Efter 12...e6 13.e4 exd5 14. Sxd5 Sc6 är 15.Lg5! ett starkt drag. Men 12...e5! hade fått 11.h3 att se mindre värdefullt ut. Efter 13.e4 (13.dxe6?! Lxe6 14. e4 Sc6 ger svart ett mertempo jämfört med 12...e6-varianten, 198

11 men 13.a5!? är intressant.) 13...b6 har svart en solid ställning. 13.e4 Lxc3 14.exf5 Lg7 15.fxg6 hxg6 Ställningen ser förrädiskt lugn ut och Giardelli reste sig i trolig riktning mot en kopp kaffe. Jag hade haft denna ställning i åtanke vid utförandet av elftedraget, dock utan att tro att den skulle uppkomma. Essensen i ställningen är den ovanliga frånvaron av en svart h-bonde och då säger vits nästa drag sig självt. Det riktigt kliade i fingrarna! 16.h4! Vits enkla plan är att låta denna bonde luckra upp svarts kungsflygel och sedan ska allt spel förläggas dit. Nu var det jag som gick och hälsade på hos kaffebryggaren Sd7 17.h5 Innan svarts springare når f gxh5 18.Lb1! För att bana väg för damen på diagonalen b1-h7 och för tornet på tredje raden. 18.Sg5 Sf6 vore mindre flexibelt Sf6 19.Ta3 På 19.Sh4 finns 19...Dd7! med idén 20...Dg Dc7 En naturlig reaktion; svart avser att utrymma kungsflygeln. Dock tror jag att ställningen redan här är svår för honom Dd7?! tillåter 20.Se5, medan 19...Sc4 20.Td3 inte verkar direkt meningsfullt. 20.Lf4 Tfd8 21.Sh4 Dd7 22.Tg3 Kf8 Här ägnade vi båda gott om tid åt Johan Hellsten utanför Universidad de Tarapacá, där han jobbar som schacklärare (se artikel i förra numret). att beräkna den spännande varianten 22...Sde4 23.Lxe4 (23.Te3 är också möjligt, men löparslaget är mer tvingande.) 23...Sxe4 24.Txg7+! Kxg7 25.Dxh5 Dxd5 (Allt annat leder till matt eller materialförlust, t.ex Th8 26. Le5+ Sf6 27.Sf5+ Kg8 28.Dg5+ med snar matt.) 26.Sf5+ Kf6 27. Dh6+ Kxf5 28.g4+! Kxg4 29.f3+ Kf5 30.fxe4+ Kxe4 (30...Dxe4 31.Lg3+ Kg4 32.Dh4 matt) 31.Dh7+! (förhindrar Kd3 med flykt till damflygeln, varefter svart skulle få vissa remichanser även efter att ha förlorat damen mot vits torn) 31...f5 (31...Kd4 32. Td1+ Kc4 33.Dc2+ Kb4 34.Txd5 Txd5 35.Dc3+ Kxa4 36.Dc4+; 31...Df5 32.Te1+ Kxf4 33.Tf1+) 32.Dxe7+ Kd3 33.De3+ och det är matt på c3 i nästa! Jag hade sett fram till 30...Kxe4 under partiet men 31.Dh7+! var jag inte ens nära och distraherades istället av 31.Dh1+?! Kf5, varefter bästa draget är 32.Dh5+! för att kunna spela 32..Ke4 33.Dh7+!. Inte helt oväntat var det datorn som gjorde fyndet. 23.Lxd6 Dxd6 Sämre är 23...exd6? 24.Sf5 Lh8 (Vit vinner pjäs efter 24...Sg4 25.Sxg7 Kxg7 26.f3.) 25.Dd2 och svart är förlorad, t.ex Sg8 (25...Sg4 26.Txg4 hxg4 27.Dh6+ leder till samma sak) 26.Txg8+ Kxg8 27.Dg5+ Kf8 28. Dh6+ Kg8 29.Se7+! och det är matt i nästa. 24.Txg7? Ett förbiseende i en vunnen ställning. Efter 24.Sf5! Dxd5 (Jag gillade inte ställningen efter 24...Df4 25.Txg7 Txd5, men i efteranalysen upptäcktes det vackra 26. Tg8+! och vit vinner.) 25.Td3 Dxd3 26.Lxd3 c4 27.De2 cxd3 28.Dxe7 Kg8 29.Td1 har vit vinstställning Dxd5 25.Dxd5 Dambyte ingick knappast i pla- 199

12 nerna och det tog mig lång tid att acceptera att han fick slinka undan till ett slutspel. Problemet var att min planerade fortsättning 25.Dc1 Kxg7 26. Sf5+ Kf8 27.Dh6+ Ke8 28.Te1 strandade på 28...Sg8! och inte heller så här i efterhand ser jag något för vit, t.ex. 29.Dxh5 (29. Dh8 Kd7) 29...Dd2 följt av Kf8 och e Txd5 26.Tg3 Td4 27.Sf5 Txa4 28.Tf3! För att motverka planen e7-e6 jämte Ke7 och för att möjliggöra nästa drag Te8 29.g3 Fixerar svarts h-bonde. Vi hade nu trätt in i den eviga tidsnöd som uppstår när den nya FIDEbetänketidens ursprungliga en och en halv timma har förbrukats och man får hålla till godo med halvminuten som varje nytt drag belönas med. Kvalitén blir därefter och jag har därför inte kommenterat återstoden av partiet särskilt utförligt; det påminner mest om ett långt blixtparti Tb4 Intressant var 29...Ta1!? för att försöka byta av ett tornpar. 30.b3 Tb6 Bättre var kanske 30...c4!? för att minska materialet på brädet och öka damflygelböndernas rörlighet. Vits bästa chans är nog 31. bxc4 Txc4 32.Sd6! exd6 33.Txf6 för att splittra svarts kungsflygelbönder. Efter t.ex Te6 34. Tf3 med idén La2 har vit alltjämt vissa vinstchanser. 31.Tc1 Tc6 32.Kg2 Td8 33.Tfc3 e6 34.Se3 b6 35.Ld3! På väg mot h b5 36.Le2 Tdc8 37.Lf3 T6c7 38.Th1 Kg7 39.Lxh5 Th Sd5 var nog ett bättre försök. 40.Lf3 Txh1 41.Kxh1 Sd7 42.Le2 Sf6 43.Td3 Se8 44.Td1 44.Td8 verkar starkare Kf6 45.Kg2 Ke7 46.f4 Sd6 47.g4 Bättre var 47.Kf3 f5 48.Ta1! Tc6 49.Th Se4 48.Ld3 Sc3 49.Tc1 Sd5 Efter 49...Td7 50.Txc3 b4 51. Txc5 Txd3 52.Sc4 Txb3 53. Tc7+! Kd8 (53...Kf6 54.Se5) 54. Tb7 vinner vit. Men aktivare var 49...Sa2 50.Ta1 Sb4 51.Le4 Td7. 50.Kf3 Sb4 51.Le4 a5 52.g5! Det i mittspelet avbrutna kungsangreppet återupptas i slutspelet Kd6? Förlorar två tempon. Men även efter 52...a4 53.bxa4 bxa4 54.Sc4 bör vit vinna. 53.Td1+ Ke7 54.f5 Med avgörande fördel exf5 55.Sxf5+ Ke6 56.Td6+? Enklast vann 56.Kf4 Td7 57.Te1! Sd5+ 58.Kg4 och svart kan inte värja sig mot avdragsschacken Ke5 57.Td8 Ke6 58.Te8+? En inte alltför svår variant var 58.Kf4! (för att återvända med tornet till d6 under bättre omständigheter) 58...Td7 59.Te Kd7 59.Tf8 Här var jag på vippen att förenkla vinsten genom 59.Te7+? Kd8 60.Txc7 Kxc7 61.Sh6. Men efter 61...a4 62.bxa4 bxa4 63. Sxf7 a3 64.Lb1 Kd7 65.g6 Ke7 verkar svart ha klarat sig Ke6 60.Ta8!? Objektivt starkare var 60.Td8! med den redan bekanta idén 61.Kf4 och vit vinner omgående c4 61.Sd4+ Poängen med Tf8 två drag tidigare visar sig; svarts kung hamnar i en gaffel Ke7 62.Sxb5 Tc5 63.bxc4 Txc4 Även efter 63...Txg5 64.Txa5 Tc5 65.Ta7+ Ke6 (65...Kd8 66. Sd6) 66.Tc7! Txc7 67.Sxc7 Kd6 68.Sd5 vinner vit. I teoretiskt vunna slutspel såsom kung, löpare och springare mot kung är systemet med 30 sekunders tilläggstid inte till nackdel. 64.Ta7+ Ett drag i samma anda som det femtionionde: svarts kung luras till en taktiskt utsatt ruta Ke6 65.Txa5 Tc5? Ett sista misstag även om slutspelet med pjäs mindre och bönder på brädet förstås är förlorat. 66.Sd4+ uppg. Giardelli gav upp inför åsynen av 66...Kd6 67.Sf5+ och tornet går förlorat. Vi var båda slutkörda efter denna dust och återigen fick maten och drycken göra sitt. Åtta ronders spel hade resulterat i sju poäng vilket jag själv knappt kunde tro var sant. Läget inför GM-inteckningen var utmärkt; endast 50 % krävdes på de tre sista ronderna och detta mot en spelare i mittfältet och två i svansen, som man säger här. Med den katastrofala avslutningen av fjolårets Malmö Masters färsk i minnet, där jag också behövde 50 % på de tre sista partierna (om än mot mer kvalificerat motstånd) men brände allt genom ett vanvettig satsning i det första och till sist inte fick ihop mer än en halv poäng, beslöt jag att denna gång vara nöjd med remier och lämna kampschacket till en annan turnering utan inteckningsspöket. Rent allmänt var spelarna trötta efter åtta ronder på sex dagar i vilka endast en knapp tredjedel av partierna slutat remi, och inte oväntat noterades det ett antal korta remier i de tre sista ronderna, däribland i mina egna partier. Medan mina motståndare uppenbarligen var tillfreds med en halvpoäng och även någon extra ratingpoäng så hade jag själv gärna satsat mer i dessa partier om det inte vore för stormästarinteckningen som hade högre 200

13 prioritet än allt annat denna gång. Går nu allt som det ska så hoppas jag få titeln på FIDE-kongressen i oktober. De två första inteckningarna tog jag för övrigt i en öppen turnering i Kavala, Grekland i augusti förra året och med Limhamns SK i Europacupen på Kreta en dryg månad senare. Medan jag gled i mål med remier hade min främste konkurrent Pablo Lafuente tappat någon halvpoäng i senare delen av turneringen men vann i sista ronden och kom därmed i kapp mig på 8½ poäng. Vi delade således på förstapriset medan jag kom etta efter särskiljning. 19-årige Pablo är en säker och välförberedd spelare och tänker satsa ordentligt på schacket framöver. Stormästarinteckningen i Pinamar var hans första. På tredje plats parkerade Pablo Ricardi med tre vinster och åtta remier, turneringens fredligaste resultat. Bent Larsen, som startade utmärkt med 5 av 7, föll tyvärr tillbaka mot slutet och tog endast en halv poäng på de fyra sista partierna och slutade sexa. Omständigheterna vid hans förlustparti mot Giardelli i sista ronden var tragikomiska. I ett läge bjuder Giardelli remi vilket Larsen, som vanligt djupt koncentrerad, överhuvudtaget inte uppfattar. Draget därpå ställer Larsen en hel dam i slag vilket Giardelli förstås utnyttjar. Jag vet inte hur majoriteten av dagens stormästare skulle reagera i ett sådant läge, men Larsen har i alla fall alltid varit en gentleman och efter att ha utstött ett stilla oops, skakat hand och ställt upp pjäserna med ett sånt som händer -leende på läpparna, gick han till synes oberörd iväg och tog sig en kopp kaffe! Turneringen i Pinamar kommer jag förstås att minnas länge, främst på grund av resultatet men även för den trevliga och kamratliga stämningen mellan spelare, funktionärer och arrangörer. Jag knöt nya kontakter och funderar på att framöver spela mer i Argentina och i Brasilien, och gärna i nästa års turnering i Pinamar. Arrangören Luis Rodi förklarade emellertid att jag inte är aktuell eftersom han har tröttnat på att det kommer svenskar och vinner hans turnering (2001 var Ulf Andersson på besök och vann ensam!). Däremot hälsar han eventuella svenskor hjärtligt välkomna till Pinamar! Vad säger ni i damlandslaget... Johan Hellsten Bent Larsen Malmö (simultan) e4 Sc6 2.d4 d5 3.Sc3 dxe4 4.d5 Se5 5.Dd4 Sg6 6.Dxe4 Sf6 7.Da4+ Ld7 8.Lb5 a6 9.Lxd7+ Dxd7 10.Dxd7+ Kxd7 11.Sf3 b5 12.a3 h6 13.O-O c6 14.Td1 cxd5 15.Sxd5 Sxd5 16.Txd5+ Kc6 17. Td1 e5 18.Ld2 Ld6 19.Lc3 The8 20.Te1 f6 21.Lb4 a5 22.Lxd6 Kxd6 23.Tad1+ Kc6 24.Te2 Tad8 25.Ted2 Txd2 26.Txd2 Sf4 27. Sh4 Se6 28.Kf1 Sd4 29.c3 Sb3 30.Td1 h5 31.Sf5 g6 32.Sh4 Tg8 33.Ke2 f5 34.Sf3 Te8 35.Sh4 remi Kombinationer 1. Luukkonen-Sinervuo Finland Lehtinen-Norri Finland Fahrner-Kuba Österrike 2004 Vit drar Vit drar Svart drar Lösningar på sidan

14 Dam-EM i Dresden: Kosteniuk mot Peng Foto: Cathy Rogers Alexandra Kosteniuk Peng Zhaoqin Dam-EM i Dresden slutade med ett särspel. Det var Peng Zhaoqin som imponerade mest i själva turneringen, men Alexandra Kosteniuk lyckades efter en tidig förlust kämpa sig upp jämsides. När det var dags för särspel med snabbschack visade det sig att det var en spelform som passade Kosteniuk bäst. Pia Cramling berättar om kampen om EM-titeln och om svenskkvartettens framfart, om yogapass, bubbelbad, sauna och turkiska bad. Men också om hungriga schackspelare och ett hotell besvärande långt borta från stadens brus. 202

15 Tolv ronder utan lunch E fter Mallorca i oktober och Turin 2006 hoppas Dresden få arrangera schack-os Dam-EM i mars-april blev då ett bra genrep. 108 kvinnor hade lockats till Treff Hotell, cirka 5 km utanför staden, där tävlingen hölls och spelarna även var inkvarterade. Under två veckor skulle mästerskapet, som hade utökats till tolv ronder, avgöras. Fördelen med en extra rond är att den som då klarar en inteckning automatiskt får hela titeln, som i schack-os. Märkliga regler, tycker jag. Det är ett sätt att göra tävlingen mer attraktiv, men titlarna blir allt mindre värda. Ett annat sätt att locka spelarna är med VM-kvalplatser, men när domaren inför sista ronden annonserade att det stod tolv biljetter till VM 2006(!) på spel var det många som log. Då visste vi inte ens var och när årets dam-vm ska spelas. Liksom i fjol var vi fyra svenskor som deltog: Christin Andersson, Emilia Horn och Eva Jiretorn utöver undertecknad med Juan Bellon, min sambo, som sekundant. En lösning jag är glad åt och jag tror att det även i år fungerade ganska bra. Det blev dock mer stressigt för Juan att hinna hjälpa oss alla med förberedelser inför ronderna än det var i Turkiet i fjol. På morgonen fanns det inte så mycket tid innan partiet som man är van vid. Anledningen var starttiden, redan kl. 13, istället för den vanliga tiden kl. 15, något många var missnöjda med. Av Pia Cramling Kanske var det Christin som fann sig bäst tillrätta med spelschemat. Hon vaknade sent och hann som siste man med en kort prepp med Juan strax innan ronden startade. Efter två inledande förluster vände det för Christin och några ronder senare kunde hon koppla av och känna sig nöjd. Hon hade tagit sig över 2200 i flytande elo och därmed blir hon kvinnlig IM. Inteckningarna hade hon klarat vid tidigare tillfällen. Sedan kom en svacka i mitten av tävlingen. När tre ronder återstod hade Christin 3 poäng och behövde vinna de sista tre ronderna för att ta 50 procent. Det gjorde hon också! Sex vinster och sex förluster är ett ganska remarkabelt resultat. Slutronden blev en av våra riktigt bra dagar med tre vinster och en remi. Christin lurade av den betydligt högre rankade Levusjkina en pjäs. Jelena Levusjkina Christin Andersson Franskt (C 05) Dam-EM, rond 12 1.e4 e6 2.d4 d5 3.Sd2 Sf6 4.Ld3 c5 5.e5 Sfd7 6.c3 Sc6 7.Se2 f6 8.Sf4!? De7 9.exf6 Sxf6 Det anses vara mer solitt att ta med damen, som är lite malplacerad på e7. 10.Sf3 cxd4 11.cxd4 Ld7 I några partier har svart prövat 11...Db4+, men efter 12.Ld2 Dxb ger utvecklingsförsprånget och damens lite utsatta position på b2 vit fin kompensation för bonden Kungen dras bort från e-linjen, men e6-bonden förblir ett problem efter vits nästa drag. 13.Te g5!? Vilket drag! Men Christin spelar gärna aggressivt när tillfälle ges. Dessutom var det svårt att gardera bonden. Damen har inga bra fält att gå till. Efter 13...Dd6 14.Sg5 (även 14.Se5 är starkt) hotar vit, utöver att ta e6, även en gaffel på f7. Inte heller 13...h6, för att förhindra Sg5, gick på grund av en annan gaffel: 14.Sg6. 14.Sxg5 Lh6 15.Sgxe6 Tde8 Tornet räddas undan och sätter springaren i en tillfällig bindning. 16.Ld2 Dd6 Nu ser man att vits pjäser börjar stå klumpigt. Springarna måste gardera varandra. Än är det dock ingen fara för vit. 17.Lf5 Se4 18.Lxe4 dxe4 19. Txe4? Vit går fel till slut. 19.d5! hade hållit i pjäsen men det var inte så lätt att se: 19...Lxe6 20.Sxe6 Lxd2 (bättre är 21...Dxd

16 Lxh6 Dxe6 även om vit har en sund merbonde) och nu har vit räddningen 21.Dxd2 Txe6 22. Dc3!. Tornet på h8 hänger och vit tar tillbaka pjäsen Lxe6 20.Txe6 Txe6 21.Sxe6 Lxd2! Enda draget Dxe6? 22.d5! hade förlorat. 22.d5?! Vit behövde inte ge bonden. Bättre var 22.Dg4 Kb8 eller 22.Sc5, men i båda fallen är pjäsen starkare än de tre bönderna. Efter 22.Dxd2 Dxe6 23.d5 behåller svart springaren med 23...Td8 24.Td1 Dd6!? Dxd5 23.Dg4 Dd7 24.Dc4 Te8 25.Sc5 De7 26.g3 Lb4 27. Sd3 Ld6 28.Te1 Dd7 29.Td1 De6 Vit har inte mycket att hoppas på men spelar ändå vidare, som många gör i förlorade ställningar med den nya snabbare betänketiden. Dock är Christin en snabb spelare som nästan aldrig brukar hamna i tidsnöd. 30.Dh4 Dg6 31.b4 a6 32.Dh3+ Kb8 33.a3 Sd4 34.Dd7 De6 35. Sc5 Förlorar en av bönderna. Men om damerna behålls på brädet får Christin korn på kungen, t.ex. 35.Dxh7 Sf3+ 36.Kg2 Dd5 då 37.Sc5 Se Kh3 Dg Kg4 Df3+ 38.Kh3 Lxc5 vinner ännu mer material Lxc5 36.Dxe6 Sxe6 37.bxc5 Sxc5 38.Td5 b6 39.Th5 Te7 40.f4 Kc7 41.f5 Se4 42.Th6 a5 43.g4 b5 44.Ta6 a4 45.f6 Te8 46.Ta7+ Kd6 47.Txh7 Sxf6 48.Th6 Te6 49.g5 Sg4 50.Th4 Se5 51.Kg2 Tg6 52.Th5 Sf7! Det vita tornet stängs in framför sina egna bönder. 53.h4 b4 54.Th7 Ke7 55.uppg. En härlig slutställning! Jag tror att Emilia och Eva, liksom jag, tyckte det var lite jobbigt att komma tillrätta med den snabba betänketid som används i Fide-mästerskapen. I Sverige är den, så vitt jag vet, ovanlig. Själv hade jag, till skillnad från i fjol, knappt spelat med den sista halvåret före EM. Försök inte att skapa några mästerverk! Nu är schack sport så spela praktiskt, rådde mig en rumänsk tränare när jag hade genomlevt en djupdykning i mitten av tävlingen. Peng Zhaoqin, som numera spelar för Holland, sa samma sak. Hon försökte bara göra normala drag hyfsat snabbt. Det klarade hon bättre än så gott som alla andra. Emilia fick den tuffaste inledningen av oss alla med tre raka förluster. Sedan kom tre bra ronder med nästan maximal utdelning: 2½ poäng. Därefter följde en ny svacka som vändes i de tre sista ronderna. Jag tror det var då Emilia kom på att hon skulle använda sina solglasögon med den svenska flaggan på under partierna! Emilia Horn Nilufer Cinar Dam-EM, rond 6 Hur spelar vit bäst här? Emilia fick avsluta snyggt med 31.Te1! uppg. Eva hittade inte riktigt storformen från i fjol. Hon slog oftast sina lägre rankade motståndare och förlorade mot dem som hade högre elotal. Men inte alltid. Mot Pavlina Chilingirova från Bulgarien gjorde hon sitt allra bästa parti. Pavlina Chilingirova Eva Jiretorn Engelskt (A 36) Dam-EM, rond 10 1.c4 c5 2.Sc3 Sc6 3.g3 g6 4.Lg2 Lg7 5.a3 a5 6.e3 Bulgariskan ville inte upprepa vad hon spelade mot Emilia i rond 2: 6.Sf3 e5 7.d4!? cxd4 8.Sb5 d6 9.e3 Le6 10.b3!. En förstärkning som hennes landsman Delchev han fanns också på plats i Dresden som sekundant spelat tidigare. Emilia svarade 10...dxe3? (10...d5!? ser spännande ut) men efter 11.Lxe3 e4 12.Sxd6+ Kf8 13.Sxe4 hade hon hamnat fel. 6...e5 7.Sge2 Sge7 8.Sb5 d6 9. d4 0-0 Återigen har vit genomfört d4 men nu med lugna medel. 10.dxc5 Här tycker jag att Chilingirova väljer en lite tam fortsättning. Vit ska kanske behålla spänningen i centrum och rockera. Om 10.d5 så 10...Sa7 (Eva) dxc5 11.Dxd8 Txd8 12.Sec3 Tb8 Det förbereder Le6. Intressant var 12...a4 som Eva påpekar för att öppna vägen för Sc6-a5, som skulle sätta press mot c4 och b3. 13.Sd5 f5 14.e4 För att Eva inte ska få spela e4 och Se5, men nu får svart ett fint centrumfält för en springare Sxd5 15.cxd5 Sd4 16.Sxd4 exd4 Tufft! Nu blir ställningen mycket spännande cxd4 var försiktigare och troligen bättre, men hade inte gett lika roligt spel som i partiet! 17.Lf4 Ta8 18.e5 Te ? 19.e6 kändes givet för att behålla e-bonden. Men svart är inte utan 204

17 motspel efter 19...b5. Planen är att skapa fribönder på damflygeln men också att angripa vits centrumbönder. Ställningen är komplex. Svart måste vara beredd att ge material för vits fribönder men hennes damflygelbönder tycks då se till att kompensationen blir tillräcklig. En variant skulle kunna se ut så här: Lb7 21.Tfe1 a) 21...d3 är intressant men troligen det sämre alternativet: 22.d6 (om 22.Tab1 så 22...Tad8) 22...Lxg2 23.Kxg2 Lxb2 24.Tab1 (eller 24.Ta2 Lc3 25.Ld2 Lxd2 26.Txd2 c4) 24...Lxa3 25.d7 (Vit ska nog försöka 25.Txb5) Lb4 26.dxe8D+ Txe8 och svarts fribönder ser ut att kompensera ett helt torn. b) 21...Tad8 känns säkrare för att eliminera vits farliga fribönder, till exempel 22.d6 (Svart offrar gärna en kvalitet om hon samtidigt får en av centrumbönderna som efter t.ex. 22.Lc7 Txd5.) 22...Lxg2 23.Kxg2 g5! 24.d7 gxf4 25.dxe8D+ Txe8 och svart har fullgod kompensation g5! Naturligtvis inte 19...Lxe5 20. Tfe1 och vit vinner direkt. 20.Lxg5 Lxe5 Att en centrumbonde är mer värd än en bonde på kanten stämmer bra här. Svart har fördel. 21.Tfe1 Ld7 22.f4 Ld6 23.Lf6 d3 24.Lc3 På 24.Le5 ser 24...Ta6 till att d-bonden blockeras c4 25.Txe8+ Lxe8?! Efteråt tyckte Eva att 25...Txe8 var bättre. A-bonden går ju inte att ta: 26.Lxa5? Lc5+ 27.Kh1 (27.Kf1 Te2) 27...Ld4 och svart vinner. Vit kan inte heller byta torn: 26.Te1 Txe1+ 27.Lxe1 Lc5+ 28.Kf1 (28.Lf2 d2 29.Lf3 Lxf2+ 30.Kxf2 La4) 28...Ld4 med vinstspel. 26.Te1 Ld7 27.Lf3 b5 28.Le5 Lc5+ 29.Kf1 Ta6 D-bonden stoppas och då hålls samtidigt Lf3 mer passiv Kf8 var kanske mer exakt: 30.d6 Ta6 och d-bonden faller b4 är Christin Andersson erövrade den kvinnliga IM-titeln. mer tvivelaktigt efter 30.d6 Tc8 31.Lb7, eftersom 31...Tb8 32. Ld5+ Kf8 33.Lxc4 ger vit fördel. Nu hinner vit stoppa böndernas framfart. 30.Tc1! Le3 31.Te1 Lc5 32.Tc1 Le3 33.Ta1 Lc5 34.h3? Alltför optimistiskt. Det vara bara Eva som kunde går ur dragupprepningen om hon skulle vilja spela vidare b4 35.axb4 Lxb4 35.g4 a4 37.d6 Ta5 Efteråt föredrog Eva 37...Kf8 en bra ruta för kungen 38.Ld5 d2, då 39.Lxc4?! Tc6! vinner. Om 40.b3 så 40...fxg4 och vitfältslöparen hittar en ingång till vits planhalva. Svarts ställning är mycket trevlig även efter partidraget. 38.Tc1 d2 39.Td1 På 39.Txc4? följer 39...Lb Kf8?! Nu kunde svart ha spelat aktivare med 39...a3! 40.bxa3 Txa3 41.Ld5+ Kf8 42.Lxc4 Txh3 som vinner. Foto: Björn Ansner 205

18 40.Lc3 Lxc3 41.bxc3 a3 42.Ke2 Ta6! 43.Kxd2 Txd6+ 44.Kc Td3! Enklare än 44...Tb6 45.Txd7 a2 46.Ta7 Tb1+ 47.Kd2! a1d 48. Txa1 Txa1 49.Ld5. 45.Txd3 cxd3 46.c4? Snabbar på slutet. Eva påpekar att vit var tvungen att streta vidare med 46.Ld1 men efter 46...Le6 47.g5 (47.gxf5 Lc4) 47...Ke7 vinner svart i alla fall, t.ex. 48.h4 Kd6 49.h5 Kc5 50.g6 hxg6 51.h6 Lg8 52.h7 (52.Lb3 Lxb3!) 52...Lxh7 53.Lb3 g5 54.fxg5 (54.Kd2 gxf4 53.Kxd3 Lg6 följt av Le8-c6-d5) 54...f4 55.Kd2 Le4 56.La2 f3 57.Ke3 Ld5 58.Lb1 Lc4 59.g6 d2 60.Kxd2 f d2+ 47.Kb1 La4 48.Ka2 fxg4 49.hxg4 d1d 50.Lxd1 Lxd1 51.g5 Lc2 52.Kxa3 Kf7 53.Kb4 Kg6 54.Kc3 La4 55.Kd4 Kf5 56.Ke3 Lc6 57.c5 La8 58.c6 Lxc6 59. uppg. Evas vinnarrecept blev ett yogapass på kvällen. Det fungerade även för mig och jag önskar bara att vi hade startat tidigare! Jag inledde ganska bra med 3½ poäng på de första fyra partierna. Sedan blev det två rätt snabba remier, bland annat mot Peng som stormade fram i tävlingen. Därefter gick det grus i maskineriet och jag förlorade två hemska partier. När jag till slut efter en spurt i de tre sista ronderna kom bland de tio främsta kändes det rätt okej. Mina roligaste partier spelade jag som svart i Sicilianskt. Här ett av dem. Marie Sebag Pia Cramling Sicilianskt (B 41) Dam-EM, rond 4 1.e4 c5 2.Sf3 e6 3.d4 cxd4 4. Sxd4 a6 Jag var nyfiken på vad Sebag skulle hitta på. Ett par veckor tidigare hade vi mötts i franska damlagserien. Nu hade hon en annan sekundant, Andrej Sjekasjtjev. De spelar båda för Cannes, så det var väntat att det skulle bli något nytt. Hon avvek redan här. 5.c4 Sf6 6.Sc3 Dc7 7.a3!? Undviker att svart stör med Lb4 och förbereder, på sikt, b2-b b6 8.Le3 Lb7 9.f3 d6 10.Tc1 Sbd7 11.Le2 Le b4 Tac8 14.Dd2 Db8 15.Kh1 Tfe8 16.Tc2 Ld8 En vanlig manöver i liknande ställningar. Löparen ska till c7 och sedan försöker svart genomföra d5. Jag hade ingen aning om att vi följde ett parti mellan Kasparov och Kramnik från VM-duellen i Moskva Kasparov spelade 17.Sa4, som sätter press på b6 och förbereder c5. Sebag har samma plan, men väljer att backa med löparen först. 17.Lg1 h6 Ett nyttigt drag. Dels förhindras för alltid Dg5, som skulle kunna vara otrevligt om jag genomför d5; vit slår en gång och spelar sedan Sf5. Samtidigt får kungen luft. Nu finns också Lg5 i vissa lägen. Eftersom vit redan garderat h2 tyckte jag inte heller att det var någon brådska med att spela Lc7. 18.Tb1 Da d5 är tvivelaktigt: 19.cxd5 exd5 20.exd5 och svart kan inte slå tillbaka eftersom a6 hänger. 19.Sa4 Se5 20.Sb2 Där står springaren inte bra men vit ville gardera c4 ordentligt Sxe4!? Offret var alltför frestande. Jag kunde även ha spelat 20...d5. Vit slår inte gärna två gånger på d5 eftersom svart skulle få bra pjässpel. Bäst är nog 21.exd5 exd5 22.c5 eller 22.Sf5. 21.fxe4 Lxe4 22.Lf1 Jag trodde att en idé med 20.Sb2 var att kunna spela 22.Ld3. Svart kan då ta en tredje bonde med 22...Lxd3 23.Sxd3 Sxc4 men jag föredrar att behålla löparen och sätta mer press på kungen med 22...Sxd3!? 23.Sxd3 e5 24.Sb3 Te6. Efter t.ex. 25.Tf1 (eller 25. Te1 Tg6 26.Te2 Lg5 27.Dd1 Lf3!) 25...Tg6 26.Tf2 Lg5 27. Dd1 Le3 28.Tfe2 Lxg1 29.Kxg1 Lf3 vinner svart tillbaka material Lg5 23.De1 b5!? 24.cxb5 Draget kom snabbt och överraskade mig lite. Att c-linjen öppnades tyckte jag borde gynna mina torn. Men vits uppgift var inte lätt. 24.Td1 Sxc4!? 25.Sxc4 bxc4 ger god kompensation för pjäsen. Eller 24.c5 Dd5 och svarts alla pjäser står bra Txc2 I det längsta drar jag mig för att byta bort min fina löpare Lxc2 25.Sxc2 Txc2 26.bxa6 Tec8 (planerar Sf3) var mer normalt. Svarts aktiva pjäser betyder mer än vits fribönder. 206

19 25.Sxc2 Tc8!? Intressant även om 25...Lxc2 också dög. 26.Se3! Lxb1 27.Sbc4? Om 27.Sa4 så 27...De4 eller 27. Sec4 axb5 med bra spel, t.ex. 28.Sxd6 Tc1, 28.Sb6 Tc1 (även 28...Dxa3 är bra) 29.Dxc1 Lxc1 30.Sxa8 Lxb2, eller 28.Sxe5 Tc1 följt av 29...dxe5. 27.Dxb1 var självklart även om svart får fördel med 27...axb5 28.Lxb5 Dxa3 29.Sbc4 Dd3!? 30.Dxd3 Sxd3 varefter 31.Sxd6? är dåligt på grund av 31...Tc1! Lxe3! Med vinstspel. Om nu 28.Sxd6 så vinner 28...Lxg1 pjäs. 28.Sxe3 Le4 Även 28...Ld3 29.Lxd3 Sxd3 30. Dd2 Sc1 var bra. 29.bxa6 Sd3 30.Dd1 Dxa6 31.a4 Ta8 32.a5 Om vit spelar 32.Dc2 kan svart välja mellan att gå tillbaka med 32...Tc8 33.Dd1 och nu 33...Tc3, eller 32...Dxa4 33.Lxd3 Lxd3 35.Dxd3 Dxb Db5 33.Sc2 Dg5 34.Lb6 Tb8 35.De2 Dg6 36.Dd2 Tc8 37.Se3 d5 38.Kg1? Där står kungen sämre men min motståndare hade ont om tid Se5 39.Kh1 Sd7 40.Ld4 Eller 40.La6 Sxb6 41.axb6 Td8 42.b7 e e5 41.Lb2 d4 42.Sc4 De6 Vits pjäser tvingas backa och då finns det inte mycket hopp kvar. 43.Sa3 d3 44.Kg1?! Återigen vet Sebag inte vad hon ska göra. Kungen står dock bättre på h Dd5 45.h3 Tc6 46.b5?! Förvärrar saken eftersom fältet c5 blir tillgängligt för svarts dam Tf6 47.Dd1 Dc5+ 48.Kh2 Df2 49.Sc4 Df4+ 50.Kg1 Df2+ 51.Kh2 Tg6 Det lättaste. 52.uppg. Första veckan var den svenska truppen utökad. Göran Ohlson fanns på plats för att förbereda lag-em i Göteborg nästa år. Göran tycker mycket om att titta på schack och det blev naturligt att efteranalysen på kvällarna första veckan förlades till hans rum. Jag avstod dock. Det blir lätt så mycket schack under en tävling och jag tycker det är skönt att tänka på något annat på kvällarna. År 2000 mötte jag en 16-årig lovande ryska i kvalgruppspelet i världscupen i Shenyang. Alex andra Kosteniuk hade jag då aldrig hört talas om men hon skulle vara en stor talang. Jag minns att hon var mycket koncentrerad under partierna redan då hon reser sig aldrig upp. När vi for tillbaka till hotellet ville hon analysera vårt slutspel i minibussen som krängde fram och tillbaka. Det var dessutom mycket mörkt ute på den kinesiska landsbygden och svårt att se pjäserna på fickschacket som hon plockade fram. Då kunde jag aldrig drömma om att den här lilla flickan, hon såg yngre ut med mörka glasögonbågar och alldagliga kläder, framöver skulle bli lite av schackets omslagsflicka. I senaste dam-vm i december 2001 i Moskva gick hon till VM-final men förlorade mot kinesiskan Zhu Chen. Sedan försvann hon nästan från schackscenen upptagen av uppdrag av helt annan karaktär, som modell och även som skådespelare i en film av en känd rysk regissör år Jag tror även att hon studerar vid universitet i Moskva. Kosteniuk har flera sponsoravtal, bland annat med en schweizisk firma som tillverka klockor och med LG-electronics. Hon är ett av deras ansikten utåt i Ukraina och Ryssland. Spännande sådant är vi inte vana vid i schackvärlden! Under ronderna kunde man se hennes schweiziske make 25 år äldre och miljonär, sägs det i spellokalen med en kamera i högsta hugg. Det ska visst vara han som sköter hennes hemsida. Peng inledde bäst av alla. Efter sju ronder hade hon bara släppt en remi. Även om hon tog imponerande 9½ poäng på de tolv ronderna räckte det bara till delad seger. Kosteniuk kom på efterkälken efter en förlust redan i tredje ronden mot Elena Sedina, Italien. Ryskan kom igen, besegrade bland andra Antoaneta Stefanova och gick i mål jämsides med Peng. De två segrarna hade mötts i andra halvlek av tävlingen och spelat remi. Peng hade bäst bucholzpoäng, men det är inte värt något alls när medaljer står på spel. En match i snabbschack, femtonminuterspartier plus tio sekunder per drag, avgör. Jag tyckte lite synd om Peng. Hon hade spelat en fenomenal tävling och var den enda spelaren som förblev obesegrad. Men i snabbschacket var hon chanslös. I första finalpartiet styrde Kosteniuk in spelet i en öppning som hon behärskar bättre än Peng. Peng Zhaoqin Alexandra Kosteniuk Damgambit (D 27) Första särspelspartiet 1.d4 d5 2.c4 e6 3.Sf3 Sf6 4.Sc3 dxc4 Det var det här ryskan hade i bakfickan. Varianten är på modet och hon har spelat draget några gånger tidigare. Peng väljer en lugn fortsättning som länkar över spelet i Antagen Damgambit. 5.e3 a6 6.a4 c5 7.Lxc4 Sc Le7 207

20 Kanske det listigaste. Kosteniuk väntar med att slå på d4, något som skulle hjälpa vit att ta ut sina pjäser och som åtminstone tidigare var svarts huvudalternativ. Pengs nästa drag är tvivelaktigt, tycker jag. En normal isolaniställning uppkommer snart men med ett tempo extra för svart. Damen ska stå på e2 men om hon går dit direkt finns möjligheten 9.De2 cxd4 10.Td1 e5!? och efter 11.exd4 exd4 12.Sxd4 Sxd4 13.De5 Dd6! är ställningen ganska jämn. 9.Dd3?! Td1 cxd4 11.exd4 Sb4 12.De2 b6 13.Se5 Lb7 14. Ta3 Tornet tas med i spelet bakvägen och siktar på att nå kungsflygeln Sbd5 15.Tb3 Dc7 16.Lg5 Tfe8 17.Te1 Ld6 18.h4 Ett konstigt drag. Vit vill kanske försöka locka fram en svaghet på kungsflygeln med h5-h6 men det är långsamt. Jag skulle föredra 18.Ld3, för att dels rikta pjäserna mot kungsflygeln och dels undvika att svart har möjligheten Se Sd7 Efter 18...Sxc3 19.bxc3 Se4 ser vit ut att hålla jämvikten med 20.Ld3. En poäng är att 20...Sxc3 (20...Ld5!?) 21.Lxh7+! Kxh7 22. Txc3 Dxc3 23.Dh5+ Kg8 24. Dxf7+ ger remischackar. 19.Sxd7 Dxd7 20.Se4 Lc7 Bonden på b6 garderas lite extra samtidigt som löparen siktar mot Garri Kasparov dök upp i Dresden under dam-em, dels för att signera sin nya bok men också för att stödja den tyska staden i dess strävan att få arrangera schack- OS När Dresdens ansökan högtidligen signerades i rådhuset så fanns Kasparov med på podiet. Tyskland har inte arrangerat ett schack-os sedan Siegen vits kung och tar bort möjligheten Tg3. Men jag skulle nog ha föredragit att behålla löparen på den andra diagonalen med t.ex Lb4 21.Ta1 Lf8. 21.Ta1? Passivt. 21.a5 såg mer naturligt ut för att skapa ett fält på c5 för springaren, samtidigt som Tb3 får en funktion. Svart måste också se upp så att hon inte tillåter något taktiskt på kungsflygeln. Exempelvis skulle ett lugnt drag som 21...Tec8? (21...Tac8 skulle släppa a-bonden) vara dåligt: 22. axb6 Sxb6 (eller 22...Lxb6 23. Lxd5 exd5 24.Sf6+! gxf6 25. Lxf6 och angreppet vinner t.ex Te8 26.Tg3+ Kf8 27.Dd2 Txe1+ 28.Dxe1) och återigen ger 23.Sf6+ gxf6 24.Lxf6 vinstspel. Efter 21.a5 är 21...Dc6 bättre. Men vit är med i partiet med 22.axb6 Lxb6 23.Sc5! ett svårt drag att göra men svart har ingen bra avdragare. Exempelvis skulle 23...Sf4?! 24.Df3 Lxc5 (sämre är 24...Dxf3? 25.gxf3 Sh3+ 26.Kg2 Sxg5 27.Sxb7 och vit vinner) 25. Lxf4 Lxd4 26.Txb7 Dxc4 27.Le5 ge vit de lite bättre utsikterna Dc6! 22.Ld3?! f5 Vits ställning rasar ihop. 23.Tc1 Dxa4 24.Ta3 24.Sc5 bxc5 25.Txb7 var något bättre även om svart står mycket bra Dd7 25.Sc3 Sf4 26.Lxf4 Lxf4 27.Td1 b5 28.Taa1 Dc6 29.d5 exd5 30.Df1?! 30.Df3 var mer logiskt även om svart då kan spela t.ex d4!? 31.Dxc6 Lxc6 32.Se2 Le5 33. Lxf5 d3!? d4 31.Sxb5?! Det fanns hur som helst inte mycket hopp. Om 31.Se2 så 31...Lc7 följt av Dd6 eller Df Df axb5 32.Lxb5 Df6 33.Lxe8 Txe8 dög också. Nu är 32.g3 axb5 33.gxf4 Dxh4 också övertygande. 32.Lc4+ Kh8 33.Sxd4 Dxh4 34. uppg. Det blir matt. Även tredjeplatsen delades. Fyra spelare tog 8½ poäng, en hel poäng mindre än Peng och Kosteniuk. Kvällen innan hade Christin och Eva haft en liten fest på sitt rum. Tävlingen var över för vår del. Men Antoaneta Stefanova skulle spela om bronset. Hon tycktes inte bekymra sig om förberedelser för morgondagen. Dock lämnade hon partyt vid någorlunda tid runt midnatt. Hon vann särspelet mycket övertygande; först 1½-½ mot georgiske juniorvärldsmästarinnan Nana Dzagnidze och sedan 2-0 mot Natalia Zhukova, Ukraina, som vann dam-em Arrangemanget var bra och hotellet trivsamt. Många var dock inte glada åt att det låg så långt ifrån staden i en förort med fina hus och en del grönområden, men utan restauranger, kaféer eller större affärer i närheten. Man kunde ta sig med buss till Dresdens centrum och det var ett sätt för en del spelare att koppla av efter partierna. Min räddning var det lilla gymmet i hotellets källarvåning, där det även fanns två enmans bubbelbad, en liten sauna samt turkiskt bad. Överraskande var dock att nästan alla män och kvinnor, utom schackspelarna, badade nakna. Kanske skrämde det bort spelarna. Vi var få som utnyttjade tränings- och avslappningsmöjligheterna. Eva kom också ned ibland. Det var en höjdpunkt när hon avslutade med att ge mig en yogalektion. På fridagen ordnades bland 208