2008 Nr 3 Föreningen Bengalkattens medlemsblad. Vinnarbilderna i fototävlingen Besök hos Korshki i Skottland Mer om snöanlaget. bengalkatten.

Transkript

1 2008 Nr 3 Föreningen Bengalkattens medlemsblad Vinnarbilderna i fototävlingen Besök hos Korshki i Skottland Mer om snöanlaget bengalkatten.n

2 Grattis till våra BIS-Katter Tamleopardens Star of Ice BIS i Kalmar den 29 jni GIP på SW 30/8 Ägare: Ssanna Berling Leopardettes Golden Geisha BIS i Kristianstad 16/8 Ägare: Ssanna Berling Styrelse 2008 Ordförande: Gisela Grünwedl Adr: Bnsövägen 31, Saltsjö-Boo Tfn: bengalkatten@fairyqeens.se Vice ordförande: Robert Leonardi Adr: Gränsv 350, Spånga contact@coolbengals.se Sekreterare: Katrin Björksten Tel: Stora filer skickas hit katrin.bjorksten@yahoo.se Kassör Gisela Grünwedl (se Ordförande) (Skicka ppdateringar av adress, e-post, tfn): Ledamöter: Jessica Lindgren Tfn: j_li2@hotmail.com Ann-Catrin Ljsberg Tel: info@catteryofthar.se Sppleanter: Elisabeth Arborelis Tel: elisabeth.arborelis@brevet.se Annelie Dahlskog Tel: anneli.dahlskog@spray.se Fnktionärer 2007 Redaktör Katrin Björksten (Skicka in material till Bengaltassen): bjorksten@glocalnet.net för större mail (pp till 10mb) använd katrin.bjorksten@yahoo.se Redigerare: Åsa Brström Tfn: mediaprodktion@rnaways.ac.se Webmaster Yvonne Berglnd (Skicka in material till hemsidan): bengalkatten@bedazzling.se Revisor: Anette Wiholm anette_wiholm@bredband.net Revisorsppleant: Lars-Erik Svensson larserik.svensson@telia.com S*Bonneas Pegass Dream blev BIS den 11 maj i Stockholm. Ägare: Gisela Grünwedl BIS blev även hskatten Måns, som är ppvxen hos oss. Titelkatt eller BIS? Extra roligt om Ni sänder in bilder som ni tagit själva. Har din katt tagit titel i år? Maila bild på katten, kattens namn, titel, var och när titeln togs samt ägarens namn till redaktören - så kommer din katt med i tidningen, i mån av plats Omslagsbild: Indra, Vinnare i fototävlingen Ägare och fotograf: Elisabeth Arborelis Vilket katthem skall vi stödja i år? Vi vill ha förslag på katthem eller liknade verksamhet som vi ska stödja i år. MAILA DITT FÖRSLAG senast den förslag november till: bengalkatten@fairyqeens.se Motivera gärna ditt förslag Förra året gav föreningen sitt stöd tilll Kastreringsgrppen som d knde läsa om i förra nmret av Bengaltassen

3 Mja på er allihopa Jag hoppas att ni och alla era kissar har haft en skön sommar tillsammans. Här hemma har vi haft en kll ngar så min sommar har varit extra rolig, men också arbetskrävande jst därför. Denna kll var jättespännande att få för stamtavlorna innehåller 4:a generationer av mina Fairy Qeen s-katter. Om jag jämför med hr min första Bengal såg t och hr den här kllen ser t kan jag se en rejäl tveckling. Under sommaren har det inte varit så mycket verksamhet i föreningen, förtom att vi har haft en klbbträff med kattsnack och kräftor. Vi var 12 medlemmar som samlades hemma hos oss och hade en trevlig kväll. Det skrivs en del om HCM* på bengaler i flera amerikanska bengaltidningar. Eftersom många av våra avelsbengaler kommer från Amerika, finns det anledning att misstänka att även våra bengaler kan vara drabbade i mer eller mindre stor omfattning. Vi har kort sagt i dagsläget ingen rimlig aning om detta. Därför har vi tankar på att nder hösten Bengaldatabasen Det är ett instrment man kan använda för t ex provparningar. Gå gärna in och titta. Gör så här: Sänd in kopia på stamtavlan till Anna och efter ca 1 månad är databasen ppdaterad med din katts stamtavla. Då kan d t ex gå in och göra provparningar med påtänkt avelshane/ hona och se inavelsprocenten! Skicka in dina stamtavlor till: Anna Peltovori Simtna Kaby Fjärdhndra knna starta pp någon form av ndersökning vad gäller HCM på våra bengaler, men vi vet inte i dagsläget hr vi ska göra det på bästa sätt. Det finns dock några andra rasringar som har hälsoprogram för sin ras jst vad gäller HCM, och kanske kan vi samarbeta med någon av dessa och dra nytta av deras erfarenheter om detta problem. Vi klarar dock inte att göra det tan att våra ppfödare också hjälper till med detta arbete. Om vi verkligen bryr oss om våra bengaler och vill på sikt försöka bli kvitt sådana hemskheter som HCM bland dessa om det finns i en större tsträckning (vi vet j inte det innan vi har kollat), så ska det nog gå. Mer information om detta kommer. Med detta önskar jag er alla en fin höst tillsammans med era katter! Gisela *)HCM= Hypertrofisk Kardiomyopati - läs mer på sid 16 Hjärtligt välkomna all nya medlemmar! Korva Ssanna Björnberg Jeanette Kold Hseby Lissie Dalfors Jessica Lindqvist Ann-Sofi Aboemira Sami Höglnd Fredrick Wahlberg Alexander Fornstedt Magdalena Kleemola Katri Tvhav Gllberg Eva Larsson Jonny Blomdahl Rebecca Roskvist Carlsson Ulla Larsson Elisabeth Sköndal Kristianstad Hammaren Frdal Kållered Skogås Sndbyberg Västerås Johanneshov Helsingfors Vaxholm Höllviken Sävsjö Kngshamn Kngshamn Besök hos Korshki i Skottland Margerite Kendall bor med sin man Terry i södra Skottland. De bor mitt te på landet med sina bengaler, lamor, höns och hnden Jeska. Det är ett nderbart böljande landskap med frisk lft från havet. Det är otroligt vackert och människorna är mycket gästvänliga. Katterna bor tomhs och har små hs med hägn i ansltning. Hanarna bor en bit bort från honorna. Honkatternas hs omgärdar en innergård, där de tras om att komma t och bsa rnt. Hankatterna kommer att få ett ytterligare bs- och lekhägn motsvarande honornas innergård framöver. Där kommer de att knna leka krragömma när de har besök av en av honorna. När kattngarna är nästan flyttklara kommer de in i hset och Margerite leker med dem varje dag. Man kan se att katterna mår bra av den friska lften och lgnet. Margerite började föda pp bengaler för 10 år sedan, dvs Namnet Korshki kommer från det ryska ordet koshka, som betyder katt. Hon fastnade för denna speciella ras eftersom de var ganska ovanliga vid den tidpnkten. Margerite är även konstnär och föll direkt för dessa vackra och estetiska varelser, som då var mycket dyra. Det som fascinerade henne mest var de spännande mönstren, variationerna och typen. Hon ser det som en av sina stora tmaningar att ta fram det vilda ttrycket i den domesticerade bengalen. Margerite har inte fött pp någon annan kattras, men många andra djrslag. Hon tycker själva 4 5

4 ppfödningen är en tmaning i sig och det har nog en del med modersinstinkten att göra också, menar hon. Margerite tillbringar mycket tid med katterna, speciellt när hon har kattngar, eftersom det behövs mycket tid för socialisering, lek och gos. När det någon gång finns tid över brkar hon måla vackra tavlor med vitt skilda motiv. Målet med ppfödningen är starkt länkad till tanken på den vilda leopardkatten, som är bengalens rsprng. I början var hennes mål spottade katter med mycket glitter, men idag arbetar hon för att få fram bengaler med det vilda tseendet kombinerat med rosetter. Genom att importera bengaler för sin avel ser hon möjligheten att förbättra och tveckla rasen, men det är även viktigt på vägen dit, enligt Margerite. Själv ppskattar hon spottade bengaler och tycker inte att de bör försvinna. De har ofta den vildare looken och en F1 med vild look och tan rosetter tycker hon är mycket vacker. Teckningen bör vara tydlig även med rosetter. ansvar med att föda pp och man behöver vara hängiven och passionerad. Katterna kommer i första hand och det är inte alltid lätt att få tid över för sig själv och andra intressen. Kattngarna måste hanteras dagligen för att socialiseras optimalt. Kom också ihåg att både hanar och honor sprejar rin! Råd gällande hälsa: Håll inte för många katter tillsammans, eftersom det är en stressfaktor och bidrar till att virs och bakterier sprider sig lätt. God hygien är mycket viktigt. Bengaler har överlag lättare att få problem med magen speciellt i ng ålder och det beror till stor del på att de har en kortare tarm än andra katter, vilket även gör att de flesta mår bäst av att äta rått kött (de är j rovdjr!). Deras något känsligare magar har innan ca 1 års ålder svårt att hantera processat/tillverkat foder, men vid 1 års ålder har de som regel vant sig och deras magar stabiliserar sig. Värna om bengalerna! Det är en nderbar ras. Intervjade och fotograferade gjorde Ann- Catrin Ljsberg Hälsningar från Margerite i Skottland. att se till spridningen, så att avelsbasen blir så bred som möjligt. Det är ett ansvar som hon ser som ppfödare att inte alla arbetar med samma linjer. När hon importerar nya katter ser hon till de delar av hennes avelsarbete som behöver förbättras och söker avelsdjr som har de element som fattas, eller som behöver förstärkas. Olika linjer ger olika kvalitéer till aveln, vilket man bör beakta. Margerite vill medverka till att föra rasen framåt och i det arbetet kommer alltid temperamentet i första hand. Storleken på bengalen är beroende på vilken ALC-linje man arbetar med, men i det vilda är de relativt små även om storleken varierar. Bengalerna bör kännas tnga när man lyfter dem, vilket beror på deras msklösa kropp och kraftiga benstomme. Råd till dem som vill eller fnderar på att börja föda pp: Fråga dig varför d vill föda pp och gör det inte för pengarna. Det är mycket arbete och Som en god gest ge dina kattngeköpare ett års medlemskap i bengalkatten Det finns en tendens att ppfödare koncentrerar sig för mycket på att ta fram bengaler med rosetter och glömmer typen 6 7

5 Veterinären svarar I varje nmmer av Bengaltassen svarar veterinär Anette Wiholm Zander från Sjöstadens veterinärpraktik på läsarnas frågor. Fråga till veterinären Anser d att man som bengalppfödare bör HCM-testa sina avelskatter? Jag vet inte hr stort problemet är i Sverige. Jag har dessvärre inga ppgifter om hr många som har drabbats i Sverige, visst kan det vara bra att mota Olle i grind och kolla pp detta om det finns möjlighet. Vi har j färre individer i Sverige än i USA och rasen är mindre än skogkatten. Eros poserar, Ägare Maria Andersson Prenmerera n så får d kattlivs matskål På köpet! Skicka in kpongen så får d sex spinnande nmmer av Kattliv. När d betalar din prenmeration får d Kattlivs matskål som premie. Portot är betalt. Erbjdandet gäller endast nya prenmeranter inom Sverige. Ja, jag vill prenmerera på Kattliv. När jag betalt får jag Kattlivs matskål på köpet 350 NaMN adress POStaDRESS telefon E-POSt Frankeras ej. Kattliv bjder på portot! KATTLIV Svarspost Kngsbacka 8 9 kl407pren.indd Till vänster Gordon, till höger Gnista. Fotograf: Anneli Dahlskog När katten blir sjk kontakta Sjöstadens veterinärpraktik Anette Wiholm Zander Leg. veterinär Mottagning och hembesök Kvällsöppet måndag-torsdag. För information och tidsbeställning: djrdoktorn@bredband.net Tfn: Adress: Lgnets allé 65, STOCKHOLM

6 RESULTAT FOTOTÄVLING Vad roligt att artikeln om kattfotografen Thomas Wester inspirerade så många. N har Thomas valt t pristagarna bland alla tävlingsbidrag och vinnarna presenterar här: Övriga deltagare kommer få sina bilder pblicerade längre fram. NR 1 Här kommer vår kattbild. Det är på våra katter, syskonen Gordon och Gnista (främst). Den togs förra sommaren på katternas ettårsdag och är tagen i trädgården tanför hset. Vi bor på landet och dagtid får katterna gå lösa te hr mycket de vill. Bengt och Helene Ragnemalm Thomas Wester kommentarer Ett dbbelporträtt i tre dimensioner, fint placerade katten i en härlig lgn miljö. Krispig skärpa och fina ttryck hos katterna. Halsbanden förtar lite av bildens natrlighet, de är så påtagliga, de gröna färgerna är lite för mättade och lite lila har smgit sig in i kanterna av löven. En härlig sfinxliknande bild av två i mitt tycke vackra katter. NR 2 En solig och blåsig dag i jni. Jag gick omkring på skogstomten till vårt frtitidshs vid havet tanför Valdemarsvik och samlade ihop mängder av alla torra kvistar som ständigt faller från tallarna och andra träd. Jag hade hållt på en lång stnd och var svettig och varm - när jag pötsligt ser Indra på trappan i solen. Han är totalt avslappnad - han bara är. Om han överhvdtaget fnderar över sin livsppgift så är det att ta till vara på livet som han fått som gåva. Så fort jag tog kameran visste jag att det sklle bli Bilden med stort B. Jag tycker att denna bild har något att säga till oss alla om att bara få vara - i tillit - i solens värme. Elisabeth Arborelis Priser kommer sändas t till vinnarna inom kort! Thomas Wester kommentarer Indrakatten som innehåller en sådan fantastisk kontemplativ och harmonisk stämning, Den TOTALT avslappnade sovande katten på den lite slitna trätrappan, med ena baktassen hängande töver trappkanten i lften, färgernas kontrast, den sååå mjka rödbrna pälsen hos det lilla sovande vilddjret, trappans svagt lavagröna nyans, några gröna grässtrån. Solens ljs på ansiktet, något riktat varmt och tassarna ger sina djpskggor. Man tröttnar inte att se denna bild, man liksom sgs in i den och förblir sittande och väntar att katten långsamt ska vakna och komma in i min värld åter igen, var helst hon n varit i drömmarnas världar. En kamera med fler pixlar och skärpa hade förståss varit att längta efter med tanke på denna vackra Indra. NR 3 Här kommer mitt bidrag till Bengaltassens fototävling. Jag har själv en silverspotted bengalflicka hemma, men den här bilden tog jag när jag hälsade på en kompis som bor en bit bort. Hon har två riktiga gose-siameser som helst är nära hela tiden. Kortet är tagen dagtid, och den rödmaskade siamesen Garm har krat ihop sig för en vilopas, som en riktig tänkare. Jag hade kameran redo nder större delen av besöket, för att knna fånga de här nderbara karaktärena. Kameran är en Canon EOS 350D Emma Henning Thomas Wester kommentarer Garm En förnderligt ttryck, mänskligt och samtidigt mysktiskt på denna katt som nog kliar sig eller fnderar lite på något. Svaga men natrliga färger och ypperlig skärpa, tassen mot nosen, så viktig, gör denna bilden, kanske knde varit något ljsare och höger öra sklle nog varit med. Vi tackar Thomas Wester för hans tid och engagemang. Vill d läsa mer om Thomas och de kattböcker där han medverkat gå in på

7 Mer om snöanlaget Min Seal Lynxpointhona Ylva har fått mig väldigt intresserad och fascinerad av anlagen som ger snöfärgerna hos bengaler och hr dessa katter färgar t och förändras. Här försöker jag förklara lite kort och enkelt om albinoanlagen och informationen är hämtad r tidningen Kattliv samt boken Robinson s Genetics for Cat Breeders & Veterinarians. Albinoanlagen Hos våra tamkatter finns det en mängd anlag som styr färg och mönster och de jag tar pp här är dels ett anlag för fllfärg CC och dels fyra olika albinoanlag. CC styr prodktionen Hos våra bengaler har vi de två första av de ppräknade albinoanlagen, dvs brma (Cb) och siames (Cs) (siamesanlaget går ibland även nder namnet himalaya-anlaget). Dessa två anlag ger pphov till tre olika färger och man kallar ofta dessa för snöfärger och bengaler med dessa färger för snöbengaler. Alla ovan ppräknade albinoanlag är recessiva mot fllfärg, det betyder att de behövs i dbbla pplagor för att ge katten en tav snöfärgerna. Dbbla pplagor av brmaanlaget ger en färg på bengalen som vi kallar för Seal Sepia och dbbla pplagor av siamesanlaget ger en Seal Lynxpoint. Får katten däremot ett brmaanlag och ett siamesanlag kallar vi den färgen hos bengalen för Seal Mink. Samma färg kallas hos andra raser för tonkines. Minken är den färg som ej kan bäras som ett dolt anlag, till skillnad mot de andra två färgerna, siames och brmaanlaget som kan gömma sig nder det svarta anlaget hos en brn bengal men något som minkfärgen inte kan. maskningen så strävar vi bengalppfödare mot rakt motsatta mål jämfört med andra kattraser där de avlar på de maskade anlagen. Där avlar de oftast efter så stark färg i masken som möjligt och så ljs kroppsfärg som möjligt, som hos Helig Birma. På snöbengalerna vill man ha så jämn kroppsfärg som möjligt, då pointsen inte vara mörkare än resten av kroppen. Man vill ha istället ha en så ljs bakgrndsfärg som möjligt och mycket färg i mönstret, dvs starka kontraster mellan spottar och bakgrnd och mellan marblemönster och bakgrnd. Katter med brmagen och siamesgen föds mycket ljsa eller helt vita eftersom det är varmt i livmodern. När kattngen föds och kommer t i kyligare temperatr börjar den genast mörkna på de kroppsdelar med lägst temperatr och pointsen får färg allt eftersom. Bengaler färgar oftast t mellan ett och två års ålder men det kan fortsätta att ändra sin färg efter säsonger och ålder. Pälslängden har även teoretiskt en stor betydelse för hr ljs eller mörk kroppsfärgen blir på en maskad katt, desto längre päls ger en varmare katt. Och därmed en ljsare teckenoch kroppsfärg. När en katt blir äldre sjnker även dess kroppstemperatr någor vilket kan ge maskade katter som mörknar markant när de blir gamla. Av: Jessica Nylnd S*Nightmist Ylva 2 år har fått mycket färg i mönstret och har fortfarande helt vit bakgrndsfärg. Ylva som liten tillsammans med kllsyskon. Foto: Caroline Jonsson av svart och rött pigment och är det som hos våra bengaler kallas genetiskt svart och ger den brna färgen, fllfärgen. De fyra albinoanlagen är Cb som heter brma, Cs som heter siames, Ca som ger blåögd albino och sltligen Cc som ger den rödögda albinon. Albinoanlaget bleker grndfärgen på katten och ger ljsa till helt vita katter. Kännetecken för brma- och siamesanlaget är redcerat pigment på kroppen vilket ger en ljsare katt medan kännetecknen för blå- och rödögd albino är avsaknad av pigment på kroppen vilket ger helt vita katter. 12 Temperatrkänsliga anlag Gemensamt för dessa snöfärger är att de är känsliga för temperatr och det är även därför man ofta kallar katter med dessa anlag för pointed eller på svenska för maskade katter. En maskad katt har en mörkare färg på de ställen på kroppen med mindre kroppsvärme; ansikte, öron, svans och ben och points syftar till dessa mörka partier. När det gäller Ylva 1 år och har någorlnda bra färg. Ylva 6 månader, hennes blekaste period. 13

8 Katten med radiosändare Förra sommaren när katten Indra tältade med sin matte och hsse på Gotland var han plötsligt försvnnen efter frkosten vid havsstranden. Dom letade och letade och ropade och ropade. Timmarna gick. Indras matte började ge pp hoppet. Hon fortsatte att leta och kolla i varenda bskage i närheten. Hon vågade och orkade inte tänka tanken hr det sklle vara att leva tan Indrakatten. Vid 17-tiden kom plöstligt en sömnig gäspande katt fram. Han hade legat i en gräsgrop bland några bskar och sovit skönt. Eftersom han hela tiden hörde sin matte och hsse ropa behövde han j inte bekymra sig över dom dom fanns j i hans närhet. När hösten kom trstades Indra med radiosändare. Det stärkte ytterligare hans självkänsla: teknikfreak. Ingen vanlig sketen bonnkatt inte. Desstom ledde det till ökad frihet, hans matte började släppa t honom på kvällarna och han knde ndersöka bskar och gårdar i bostadskvarteren. Ibland hände det att Indra kom hem igen tan radiosändare. Då gav sig hans matte t och sökte inte katten tan radiosändaren för att efter idogt letande och klivande bland taggiga bskar så småningom komma hem med den igen. En mörk höstkväll i oktober återvände Indra änn en gång tan radiosändare. Hans matte sckade lite och gav sig t att leta. Spåren ledde t mot kajen. Hade Indra gjort sig av med radiosändaren (värde 2.500) i vattnet?? Spåren ledde vidare t mot en stor röd bogserbåt. Men Indra kan j inte ha traskat över landgången och gått ombord på en vilt främmande båt!? Det måste vara instrment på båten som gav signaler. Indras hsse fick hjälpa till. Han klättrade pp på övervåningen nder en massa presenningar då han fann att signalerna ledde mot den låsta styrhytten! Men Indra KAN JU BARA INTE ha klättrat omkring på en stor båt nder en massa presenningar på andra våningen, det är j bara inte möjligt. Längst ner på dörren till styrhytten var en kattlcka inmonterad Indras matte låg på drken och sträckte sig in och letade och sökte. Ingen radiosändare. Vad f-n hade katten haft för sig??? Indras matte satte igång ett gigantiskt detektivarbete för att söka ägaren till båten t ifall att. Efter intensiva efterforskningar knde hon så småningom ringa pp ägaren: en msiker i Göteborg. Det framkom att han hade en skeppskatt boende på båten, en stor kraftig hankatt: Lcidor. Men han hade spelningar i Göteborg och sklle inte till Stockholm förrän nästa helg MEN en annan msikerkompis som ibland sov på båten hade nyckel till båten. Och denne man infann sig kvällen därpå och hittade radiosändaren längst inne i styrhytten.. Dagen därpå köpte Indras matte en sele och monterade på radiosändaren eftersom det rimligen sklle vara betydligt svårare att riva av sig en sele än ett halsband. Selen var av resår så att Indra inte sklle bli hängande i en gren eller fastna i en bske. Någon vecka senare kom katten Indra hem tan radiosändare. Indras matte gav sig t och letade. Och letade och letade i fast förvissning om att man knde lita på att signalerna kom från radiosändaren. På ett ställe på gården visade apparaten kraftiga plser. Men där fanns definitivt ingen radiosändare. Förbryllande!? Då tittade Indras matte pp. Där fanns en hög pil där de nedersta grenarna satt ca 4 meter pp. Men Indra kan inte klättra i träd mer än som högst 2 meter!? Och inte syntes där någon radiosändare men det var å andra sidan en kall mörk kväll i sltet av oktober. Morgonen därpå när det var ljst skymtade Indras matte något rött bland grenana 4 meter pp. Vaktmästaren kom med en lång stålvajer och lyckades så småningom peta ner radiosändaren. Indra tmanar alla bengalkatter: Vem är mest teknikfreak? Av Elisabeth Arborelis Scandinavien Winner, Fredrikstad 30, 31 /8 Vid rasbordet var Pegge, Bonneas Pegass Dream, reklamkatt som Ni ser på bilden nedan. Medlemmar, blivande kattägare, och blivande medlemmar fick här möjlighet att prata bengal. Eftersom det var så många bengalkatter med på tställningen, hela 36 st, knde de som var nyfikna på rasen verkligen få sitt lystmäte i att spana in olika bengalkatter. Vill d ordna ett rasbord vid någon tställning? Hör av dig till Gisela eller Katrin (kontaktppgift sid 3). Det finns material att låna t: En stor banderoll (går att rlla ihop) samt ett fotokollage som är inplastat. Vid rasbordet informerar vi om hr det är att ha bengal och delar t informationsbroschyren ( broschyren finns att beställa hos Gisela för alla som vi ha och dela t vid tställningar etc) Vi informerar också vad föreningen kan erbjda sina medlemmar. Säljer bengalboken Getting to know the Bengalcat. Samt tröjor och tidigare nmmer av tidningen Bengaltassen Av Katrin Björksten som också fotograferade Grattis Caroline till två Scandinavien Winner! Det här är Leopardettes All Eyes on Hiro (spotted) klass 6-10 mån samt Leopardettes Give me Five (marble) klass 3-6 mån 14 15

9 H Y P E R T R O F I S K KARDIOMYOPATI (HCM) Vad är HCM? Hypertrofisk kardiomyopati är en ärftlig sjkdom som finns hos både katter, hndar, grisar och människor. Nedärvningen är änn ej helt klarlagd. Sedan sjttiotalet vet man att HCM är en vanlig orsak till hjärtsvikt, blodproppar och plötslig död hos katter. En stor stdie som har gjorts på maine coon i USA indikerar att HCM hos dessa katter tycks nedärvas av en enkel dominant gen. HCM karakteriseras av en förtjockning av hjärtmskeln, framför allt i vänstra sidan av hjärtat. Förtjockningen gör att hjärtat blir HCM mindre elastiskt än normalt, och därför kan inte hjärtat fyllas med blod så lätt. Det blir också mindre trymme för blodet i vänster kammare på grnd av förtjockningen i hjärtväggarna. Detta reslterar i att mindre blod pmpas fram vid varje hjärtslag. Det kan också bli onormal trblens i blodet, och klaffar kan börja läcka. Detta kan ge ett blåsljd, som veterinären kan höra i ett stetoskop. Katter med HCM kan få vätska rnt lngorna, vilket kan leda till att katten får svårt att andas. En del katter kanske inte visar några tecken alls på sjkdom förrän de plötsligt dör, oftast då på grnd av en svårt rytmstörning. Andra tvecklar blodproppar som bland annat kan orsaka förlamning i bakbenen. HCM är inte en medfödd defekt, tan en sjkdom som tvecklas långsamt. Drabbade katter har oftast inga symptom på HCM före sex månaders ålder, och det kan i många fall ta flera år innan man kan ställa en diagnos. Därför måste man låta en specialist ndersöka katten vid flera tillfällen. Maine Coon-katten har ett hälsoprogram mot HCM, som startades den 1 janari Uppfödare av alla raser är välkomna att delta,vilket Föreningen Bengalkatten n överväger att göra för att knna kartlägga om HCM är ett problem inom Bengalrasen. Finns botemedel? Tyvärr finns det inget botemedel mot HCM, men drabbade katter kan behandlas med mediciner. Hr går ett HCM-test till? Katterna ndersöks med ltraljd där man kan se om det finns några förtjockade områden och hr hjärtat rör sig, samt hr blodet flödar. Undersökningen är helt smärtfri och tolereras vanligtvis mycket bra av katterna. Är katten orolig kan det dock vara nödvändigt att ge Friskt hjärta den lgnande medel, eftersom det är viktigt att den ligger alldeles stilla på ndersökningsbordet.. För att få en bra kontaktyta mot kattens skinn, och därmed en bra bild, används ett slags gelé på proben. Undersökningen tar ca minter. Info från Maine Coon - katten där d även läsa mer om Lite bilder från våra medlemmar Tre söta kattngar som sitter fint Foto Maria Andersson Porthos poserar Foto & Ägare Maria Andersson Mijaras Carmen. Foto Eva Söderberg Korshki Crystal Waters. Foto Katrin Björksten Eros Foto & Ägare Maria Andersson 16 17

10 Om Bengalkatten Bengalkatten är en rasring för alla bengalintresserade. Föreningens hemsida: Medlemsbladet kommer t 4 ggr per år. Ansvarig tgivare är Föreningens ordförande. Medlemsavgift 2008 Uppfödare som värvar medlemmar betalar 150 kr Hvdmedlem: 200 kr Familjemedlem: 100 kr. För att bli medlem: Sätt in avgiften enligt ovan på föreningen pg konto skriv namn, adress, telefonnmmer och mailadress och vad betalningen avser. Betalar d via internet komplettera informationen med ett mail till kassören bengalkatten@fairyqeens.se. Glöm ej att meddela adressändring till kassören! Annons i tidningen. Kontakta redaktören för prisppgift! Uppfödning Vill d ha hjälp att komma igång med ppfödning eller har d lite fnderingar kring avel, hör av dig till: ordförande Gisela Grünwedl, bengalkatten@fairyqeens.se, telefon Utställning Vill d ställa t din bengal men känner dig osäker på hr d skall gå till väga, hör av dig till: Elisabeth Svensson, elisabeth.svensson@kgk.se Carina & Mattias Sjölnd tamleopardens@bengalcat.se, telefon Vill d skriva för Bengaltassen? Sänd in text och bilder. Allt material är välkommet! Vi behöver fina bilder till tidningen med hög pplösning så maila dessa till redaktören katrin.bjorksten@ yahoo.se så kanske jst DIN bild kommer med i nästa nmmer av tidningen Ambitionen är att medlemsbladet ska komma t inom tre veckor efter mansstopp. Datm för mansstopp för nästa nmmer är den 15 oktober Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkommet material. Redaktionen förbehåller sig även rätten att refsera inkommet material om redaktionen anser att materialet strider mot Föreningen Bengalkattens syften och verksamhet. Redaktionen ansvarar inte för faktainnehållet i respektive författares material som förekommer i Bengaltassen. Ansvaret ligger på varje enskild författare. Vid tävlingar kan jryns beslt inte överklagas. Eventell vinstskatt betalas av vinnaren. Notera att d måste vara medlem i Bengalkatten i Sverige för att knna tävla. Grattis till våra titel & BIS-Katter Gradena MaChita BIS avelshona 12/7 & 13/7 - järva Ägare: Caroline Jonsson, Foto: Ulrica lindblom Granlid Leopardettes Over Night Sensation BIS avelhane & Champion den 28, 29 jni i Karlstad Ägare: Åke & Marika Jakobsson EC Starwind Star of Bonnea. BIS avelshane 8/6, 12/7 14/7. Ägare: Caroline Jonsson Foto: Ulrica Lindblom Granlid. Leopardettes Unforgettable Star Champion i Sndsvall 8 jni Ägare: Eva Franzen 18 19

11 Absoltely Sper Cooper BIS i Varberg 24/8 Ägare: Ulrika Granlid S KngsgardenCats E-kll BIS-kll i Kristianstad 15, 16/8 Ägare: Ulrika Granlid S KngsgardenCats Design for Mantovani BIS i Kalmar 29/6 Ägare: Hillevi Färhammar Leopardettes Lx of Lama EC i Malmö 13/5 Ägare: Ulrika Granlid