SÖDERRINGENS NYA TIDNING Helsingforsresa i höst Förklädeskurs Arnes räkneruta

Transkript

1 SÖDERRINGENS NYA TIDNING Helsingforsresa i höst Förklädeskurs Arnes räkneruta 1

2 Mars Mån 5 Gammaldanskurs kl Ons 7 Dansövning kl Mån 12 Gammaldanskurs del 2 kl Ons 14 Dansövning kl Mån 19 Gammaldanskurs kl Styrelsemöte kl i Söderringssalen Ons 21 Vi besöker Viksjö Dansgille Manusstopp för SNYT nr 3 Mån 26 Gammaldanskurs kl Ons 28 Lör 31 Dansövning kl Distriktets årsmöte Intern danskurs April Sön 1 Intern danskurs Mån 2 Gammaldanskurs kl Ons 4 Dansövning kl Ons 11 Dansövning kl Mån 16 Gammaldanskurs kl Tis 17 Styrelsemöte i Söderringssalen samling kl Ons 18 Dansövning kl Mån 23 Gammaldanskurs avslutning kl

3 Ansvarig utgivare: Kjerstin Lindström Redaktionen: Lars-Åke Callander Roland Sandström E-post: Hemsida: Adress till SNYT: c/o Lars-Åke Callander Ramsdalsvägen Haninge Adress till danslokalen: Söderringssalen Palmfeltsvägen 65 Enskede Gård Telefon till danslokalen: Föreningen Söderringen bildades 1944 och är ansluten till Svenska Folkdansringen. V i i redaktionen är tyvärr inte några duktiga skribenter, utan får helt lita oss till att få bidrag till tidningen från medlemmarna. Om du är på någon kurs, dans eller annan aktivitet som har anknytning till vår verksamhet, så tar redaktionen tacksamt emot ett litet reportage, gärna med bilder. Lördag 18 februari firade Örjansringen att de hade haft dans i Alvik i 40 år. Tensta spelmanslag stod för musiken, och spelade lika bra som vanligt. Det var troligen den sista gammeldansen i Alvik, då hyran för lokalen höjts så mycket att Örjansringen inte har råd att vara kvar. Deras gammeldanskvällar kommer i stället att vara i Hägerstensåsens medborgarhus. Inte lika stort som Alvik men med att bra dansgolv. / Roland & Lars-Åke 3

4 Grattis Karl-Einar Stridh 10/3 80 år Claes Gode 12/3 Ragnar Nyberg 16/3 Anita Gabrielsson 26/3 Tom Parnell 27/3 Gunilla Andersson 2/4 85 år Bengt Magnusson 4/4 75 år Bengt Hellkvist 5/4 Monica Lang 11/4 Sigrid Svedmyr 14/4 Lars-Åke Callander 18/4 Eivor Gädda 21/4 75 år Roland Sandström 23/4 Jan Lindström 23/4 Arne Lake 27/4 Kajsa Jansson 28/4 Samkvämsfixare Eftersom vi besöker Viksjö Dansgille 21 mars, så blir det inget samkväm förrän 30 maj då vi firar Söder-Inge. De lyckliga vinnarna i onsdagens lotteri blev: Berit Callander (sammank.) Eva-Britt Wernborn Ingalill Hallström Birgitta Thylin Kjerstin KåJi Lindström Marianne Wiander (reserv) Ny adress Eva-Britt Wernborn Maj Brings väg SKÖNDAL Nytt mobilnr: I övrigt oförändrat Kerstin Nilsson har ny e-postadress: kerstin.m.nilsson@live.se Birgitta Ekman har nytt arbetsnr: och nytt mobilnr privat: Hemnr oförändrat. 4

5 Styrelsens konstituering Alldeles efter årsmötet i söndags 19 februari hade vi ett kort styrelsemöte och vi har konstituerat oss enligt följande: Ordförande - Kjerstin Lindström, Sekreterare - Gudrun Fors Kassör - Göran Werner Vice ordf. - Hans Andersson Ledamot - Lars-Åke Callander, dataansvarig och medlemrapportör Ledamot - Christer Kvarne Distriktsombud - Kjerstin Lindström (sammankallande), Gudrun Fors och Gunnar Eriksson (vald av årsmötet). Suppleanter för DO Övriga styrelseledamöter plus Kjell Aggefors (vald av årsmötet) Styrelsemöten under 2012: - måndag 19 mars kl 20 i Söderringssalen - tisdag 17 april kl 18 i Söderringssalen - måndag 28 maj hos Berit & Lars-Åke, Vendelsö - måndag 27 augusti kl 18 i Gudruns kolonistuga - måndag 24 september kl 18 i Söderringssalen - måndag 22 oktober kl 18 i Söderringssalen - tisdag 20 november kl 18 hos Britt-Marie & Göran i Viksjö/Järfälla. Det är mycket ledsamt att vår äldsta medlem inte längre finns bland oss. Vicke Wandegren dog hemma på lördag morgon den 11 februari. Våra tankar går nu till Åsa som fick många härliga dansår med sin Vicke. /Kjerstin 5

6 Till minne av Viktor Wandegren 29 november februari 2012 Viktor eller Vicke, som han kallades, kom till Söderringen redan 1955 efter en danskurs på Vasa Real. Vicke var en ung charmör och mycket duktig dansare. Han deltog i aktiviteter i Maria ungdomsråds hus Bergudden i Skärholmen, som Söderringen disponerade. Åsa och Vicke var Söderringens mesta dansare under många år. Ställde alltid upp på uppvisningar och lekledningar. Musiken har varit en väsentlig del av hans tillvaro. De var ofta ute i landet på spelmansstämmor, som också kombinerades med friluftsliv i skog och mark. Naturen var bådas stora intresse och den kännedom som Vicke hade om blommor, växter och träd var imponerade. Vårt stora och varma deltagande går nu till Åsa. En mycket god vän har lämnat oss. Jag är övertygad om att de som haft förmånen att känna Vicke minns honom med glädje och tacksamhet. /Britt Welén Begravningen äger rum tisdag den 20 mars 2012 kl 12:00 i Hoppets kapell, Skogskyrkogården Bär gärna din bygdedräkt. Därefter inbjuds till minnesstund på Enskede terrassen. Anmälan om deltagande till Fonus telefon: senast 12 mars. I stället för blommor tänk på Naturskyddsföreningen PG WWF PG Vi-skogen PG Annons i tidning kommer efter begravningen 6

7 Det är onsdag, den 22 februari och Söderringarna träffas till samkväm. Det serveras goda semlor och Peter Hagberg, assisterad av Ulla Sevelin, båda från Örjansringen sätter fart på dansen med ett urval av sånglekar, som inte hör till de vanligaste. Allt detta har jag fått kännedom om av mina kompisar i DoM. Samma tid fanns Lillemor och jag i Konsertsalen och lyssnade på Wiener Filharmonikers fantastiska framförande av musik av Mozart och Wagner. Man kan inte vara med överallt. Onsdagsträningen rullar på. Den finlandsvenska nordleksdansen Menuett från Lappfjärd kräver mycket övning. I dagsläge verkar det inte kunna blir några uppvisningar av Söderringen i Norge. Därtill fattas det dansare. Glädjande är dock, att vi deltar med ett framträdande på Folkdansringens Dag i maj på Stortorget. I Kungsan tänker vi som vanligt hålla igång publiken när det firas Internationella Dansens dag. Närmare information om dessa aktiviteter kommer i nästa Snyt. Till sist ett viktigt kom ihåg. Onsdagen den 21 mars är vi bjudna till Viksjö dansgille. /Peter K 7

8 Nordlek 9-15 juli i Steinkjer, Norge Vi blir söderringare som åker till Nordlek i sommar. Vi tar oss dit per bil, flyg och tåg. Många var intresserade från början men de flesta har ändrat sig, mest för att det blir så dyrt. Vi vet ju alla att Norge tyvärr är ett dyrt land. Vårt vänlag Brage Ordförande Gudrun Wikström har föreslagit att vi ska träffas helgen 6-7 oktober i Noux/Victhis Elohovi, Finland. Noux ligger ca 50 km norr om Helsingfors invid Noux nationalpark och enligt Gudrun kommer vi att hinna dansa mycket och även hinna utforska nationalparken. Förslaget är att vi blir upplockade vid båten på lördag fm och far till Noux; ev lunch danskurs (hon skriver så) och sedan bastu (för den som vill) och mat; därefter dansstuga. Övernattning samt frukost, naturvandring på söndagen i Noux, alternativt sevärdheter i Helsingfors eller något annat program. Vi åker buss tillbaka till färjan och tar färjan hem på söndag eftermiddag. Nationalparken har en hemsida: Gudrun har preliminärt bokat utrymme + mat + övernattning + strandbastu + morgonmål åt oss alla. Enligt offert är priset för detta är EUR 116,--; kurs idag EUR 1 = SEK 8,85. Gudrun tror att de kan få understöd någonstans ifrån och då kan det bli billigare. Vi får ju naturligtvis räkna med att lägga en slant för bussfärden. Britt-Marie har kontaktat Viking Line och priset för en B-hytt (fyra personer) är 2210,-- kr, dvs 552,50 per person. Pris just nu för frukost är 90 kr per väg; Viking-buffé kostar 295 kr inkl dryck och à la carte 333 kr exkl dryck (förrätt + varmrätt + efterrätt). För säkerhets skull har Britt-Marie redan nu bokat sju hytter. Gudrun vill veta hur många vi blir som kommer, eftersom de i Noux vill ha besked i april/maj. Senast den 28 mars vill vi ha besked från dig om du vill åka med till Finland. Om du är intresserad men inte riktigt vet om du kan eller vill åka med, så får du mycket gärna meddela oss det också. / Kjerstin 8

9 Förklädeskurs Om man får något skall man bjuda igen, det har jag lärt mig. Därför vill jag nu berätta om kursen Förkläden i tradition som Berit och jag fick deltaga i. Vi träffades kl på Skansens klädkammare. Wiveka Linderström pratade om Modehistoria och förkläden i Europa och Norden. Kl bjöds det på kaffe, the, frukt och goda smörgåsar. Christina Araskog Toll pratade om och visade förkläden från Skåne. Eva Strömbäck pratade om och visade förkläden från Dala-Floda. De allra äldsta förklädena var arbetsförklädena, som var till för att skydda kläderna och de kunde vara gjorda av vad som helst. Männen hade stora förkläden, som ofta var gjorda av skinn och kallades förskinn. Kvinnorna hade små midjeförkläden av tyg eller en gammal utsliten kjol ovanpå vardagskläderna - lagårdskjol. Kvinnorna brukade även skörta upp vardagskjolen, dvs. att hon satte fast fållen i linningen, för att skydda kjolens nederdel. Modet i historien Från början hade man bara skinn/ djurhudar, sedan lärde man sig att tova och att väva tyger. Då tog man ett långt stycke och klippte hål för huvudet, men så småningom lärde man sig att sätta i ärmar. I Sverige på Vikingatiden bar man ett underplagg och två våder tyg ovanpå och dessa våder sattes ihop med band på vardera axeln. På 1200-talet kom kolten med kilar i sidorna från Samerna. På talet började man forma överdelarna, först på männens och sedan på kvinnornas kläder och runt midjan hade man något slags bälte, som höll ihop kläderna. Från nu börjar kläderna bli olika för män och kvinnor. På 1500-talet lärde man sig att sätta i ärmkilar på överdelarna. (Forts. på sidan 10) 9

10 På 1400-talet uppfanns spinnrocken. Lin fanns sedan tidigare, men nu kunde man spinna tunnare trådar. 100 år senare lärde man sig att göra spetsar, som sattes som prydnad på kragar och manchetter. Modet spreds upp genom Europa från Spanien. På 1500-talet var svart högsta mode i SPANIEN och det kom från de svartklädda änkorna. I Sverige levde änkedräkten kvar som sorgdräkt fram till 1950 i svenska kungahuset. I våra svenska bygdedräkter har vi kvar två typer av vita förkläden och det är högtidsförklädet med broderad rand nertill och det vita sorgeförklädet med sina speciella fållar. Man hade hög 2/3, mellanhög 1/2, och låg 1/3 fåll på sitt förkläde och man hade dem ett halvår vardera och visade var man befann sig i sorgen. Förklädena bars endast till högtid eller i kyrkan på söndagen. Det var status att äga många förkläden och man nötte inte på de finaste i onödan. Förklädena försvann hos de högre stånden först på 1600-talet. Hos allmogen levde de kvar längre, men nu hade de blivit vackra med broderad tambursöm. Från Spanien drog modet vidare upp genom Europa till ENGLAND. Maria Stuart var gift med en prins och därför bar hon alltid svarta kläder. Drottning Elisabeth gillade färg. Hon bar en kertil, en kjol som har en mycket vacker framsida och baksida i ett enklare tyg och över denna bar hon en gaun, en fin klänning i ett rött tyg med djup fyrkantig ringning. Underst hade hon en underkjol. 10 På 1800-talet kom kattuntygerna och lite senare kom Ikat-färgningen, som användes när man vävde vackra förkläden. Förklädena utvecklades och förändrades efter modet. De kunde vara randiga med olika breda bårder, randiga på längden eller tvären, vita med spetsinfällningar, broderade och sydda i ylle, ylledamast, bomull, linne eller silke. Banden var hemvävda i bomull eller linne och vackert mönstrade. De kunde vara fastsydda eller lösa. En del förkläden hade sidenband, men det var nog bara för rika damer. Man sålde även band man vävt. Holland hade ett rikt dräktskick och likaså de finska dräkterna från Karelen. I Karelen fanns mycket skickliga knypplerskor, som på talet kom till Blekinge och lärde ut sin konst. Estland hade blommiga kattunsförkläden. Vi fick också lära oss om förvaring av förkläden. De skall vikas på längden flera gånger och därefter på tvären flera gånger, så att det blir ett litet fyrkantigt (Forts. på sidan 12)

11 skall absolut inte strykas ut, utan finast blir man med de rutiga vecken kvar. Förklädena hade inga breda fållar utan man sydde en 10 cm bred skoning nertill, för att det skulle föra ut. Nu till Sverige På 1500-talet var förklädena långa, smala och ofta smyckade med spetsar På 1600-talet blev förklädena lite bredare och broderade, men även med spetsar, som visar på status. Spetsar var dyrt. I slutet av århundradet blev förklädena små och korta. På 1700-talet blev förklädena bredare och gick från sida till sida. Ännu mera spetsar och broderier vitt i vitt. Efter ett krig med Karl XII 1718 blev det en lång fredsperiod med högkonjunktur och bättre ekonomi. Kattuntygerna kom med mönster på ljus botten, som skulle efterlikna sidenet, som inte alla hade råd med trots välståndet. Även den ljusa kalminken kom i den här eran. Under 1800-talets början kom Empiren och man sydde förkläden av bomullsbatist kom tyllmaskinen och man vävde bomullstyll. Efter Empiren kom Bieder Meier perioden där midjan sjönk lite lägre än under empiren, men inte riktigt till sin rätta plats. Ärmarna blev vidare och färgerna mörkare i grönt och skotskrutigt. I mitten av 1800-talet hade folkmängden ökat och det blev svårare tider igen. Allmogens kvinnor repade upp trådar ur sidentyger och vävde in i bomullstygerna, för att de skulle bli finare och se dyra ut år senare blev förklädena mörkare och kom de svarta sidenförklädena. Siden var dock inte för allmogen, utan bara till rika damer. I början av 1900-talet kom de vådskurna förklädena och även kjolar och klänningar. Man hade arbetsförkläden t.ex. skomakare och i hemmet och vi hade bröstlappar/överdelar på kvinnornas förkläden. Vi hade serveringsförkläden med stor rosett bak och runt 1950 hade vi små värdinneförkläden och lite senare hade vi städförkläden, små korta med fickor för putsmedel o.d. SKÅNE. På och 1600-talet var Skåne ett mycket rikt landskap, tack vare Ystad och hamnen för handel med varor. Skåne tillhörde Danmark fram till 1658, då det kom att tillhöra Sverige. Därmed blev Skåne en avkrok och handeln stagnerade och seder och bruk konserverades. Skåningarna ville inte vara svenskar. Skåne bestod av härader och indelades i fyra olika dräktområden i N,S,Ö,V och i mitten blandades allt. Man vävde i rosengång, krabbasnår och tuskaft och använde bomull, rask, linne och ylle i sina förkläden. Ofta bar man dubbla förkläden med det finaste överst. Runt 1850 var förklädena så breda att de möttes mitt bak, likaså sorgeförklädet, som skulle knytas med en enkel knut. Förklädesbanden skulle vara fem alnar långa. Förklädena togs upp i bouppteckningarna efter dödsfall. 11

12 För känndom: I Eslöv finns en butik där man kan köpa dräktdelar. Jag fick intrycket att den är välförsedd. Dalarna Dala-Floda Fem olika förkläden visades upp: 1. Ett skinnförkläde för kvinnor midjeförkläde. Ett arbetsförkläde med en lång snodd i sidan med verktygen kniv, syring och nålask. 2. Treskaftade ylleförkläden. Anilinfärgen kom i slutet av 1800-talet och man fick en starkt blå färg. Dessa förkläden skulle förvaras med syrafritt silkespapper emellan och vikas med avigan ut. Förklädena i landskapet hade långa band, som till en början var fastsydda, sedan blev de korta och knäpptes med knapp och kompletterades med ett långt löst band med tofsar och båda tofsarna skulle nå kjolfållen. 3. Rask, som är ett ylletyg med en högblank sida och en matt sida. Det är ett mycket ömtåligt tyg. 4. Tusenblomsterförklädena, vilket är ett storblommigt förkläde på benvit botten med tryckt mönster. Fanns även tryckt på yllemuslin. Dessa förkläden användes vid stor högtid. Dagen avslutades med att vi tittade på förklädena som några av kursdeltagarna tagit med sig. Fantastiska förkläden med underbara broderier. Dessutom är det så att Skansen Klädkammare har tagit fram ett mönster på en 1700-talsdräkt i två delar. Mönstret heter Smultronflickan och jag kunde inte motstå det, utan köpte ett exemplar. Min tanke var naturligtvis att vi skall sy oss vars en dräkt i SR och jag utnämnde mig på stående fot till kursledare. Berit tyckte det var en bra idé. /Ingalill Hallström 12

13 Barnvästar till Afrika I förra numret av SNYT efterlyste jag stickerskor, som ville sticka västar till de små barnen i Afrika. Tyvärr blev det så, att transporten ner till Centralafrikanska republiken tidigarelades och när du läser detta är containern redan på väg. Jag hann få ut ett mail till stickerskorna, men bara Eva Gustafsson hann lämna sina västar. Lillemors och Kristinas västar får gå med nästa transport och kanske har ni lust att sticka flera västar, för de behövs. Eva hade fem västar färdiga i tisdags kväll och den sjätte på G. I onsdags före dansen fick jag ett mail till från Eva och hon meddelade, att hon suttit uppe halva natten och stickat den sista färdig. Mycket stort TACK. Jag bifogar en bild, så får alla se, hur fina hennes västar är. /Ingalill Hallström 13

14 Arnes räkneruta I samband med viss arkivforskning fann jag att i ett gammalt nummer av tidningen SNYT finns ett antal födelsedagar nämnda. Det var 10 st. medlemmar och alla över 25 år. Ett antal dansare i rad. Ett antal musikinstrument avbildade. Ett antal komihågdatum under rubriken (Vad händer nu då?). En lekvisa med ett antal verser. Ett antal logimöjligheter avbildade. Ett antal lekande barn. Ett antal klädesplagg avsedda för lek. Efter ett visst funderande kom följande räknegåta till: Antalet dansare dividerade med antalet klädesplagg blev lika med antalet musikinstrument. Antalet lekande barn var dubbelt så stort som antalet musikinstrument. Antalet komihågdatum var fem gånger så stort som antalet logi. Antalet komihågdatum var fem gånger så stort som antalet klädesplagg. Antalet musikinstrument -1 blev lika med antalet verser. Antalet födelsedagar var dubbelt så stort som antalet musikinstrument. Antalet verser -1 var lika med antalet logi. Antal födelsedagar antal verser blev lika med antal logi + antal klädesplagg. När Du fått fram de sju okända antalen tar Arne Lake gärna emot svaren per brev eller på tel Om du pratar in det på min telesvarare så glöm ej att nämna ditt namn. Sänd gärna in svaren före 23/3 så hinner de omnämnas i SNYT nr 3. De tre första rätta svaren kommer att få varsitt ex av den gamla SNYT som var upphov till denna räkneövning. Då kan ni kolla riktigheten av det hela. Lycka till säger frågvise Arne 14

15 15

16 16