Broderi 1 PLANERING PLANERING AV BRODERI 2 3

Transkript

1 4 00 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PLANERING PLANERING AV BRODERI 2 FRITT 3 FRITT BRODERI PLANER INTRODUKTION ARBETSPLAN BRODERIMÖNSTER FLORA BRODERI STYGN FÖRSTYGN, EFTERSTYGN STJÄLKSTYGN, PLATTSÖM SCHATTÉRSTYGN, KEDJESTYGN LANGETTSTYGN, KNUTAR 4 BUNDET 5 BUNDET BRODERI PLANER INTRODUKTION ARBETSPLAN RITA EGET MÖNSTER BRODERI STYGN KORSSTYGN, TWISTSÖM MYRGÅNG, PETIT POINT LÅNGSTYGN, STOLPHÅLSSÖM 6 MASKINBRODERI INTRODUKTION, TIPS OCH IDÉER 7 ALFABET RUNSKRIFT KLASSISK STIL MODERN STIL RUND STIL 8 ÖGON, NÄSOR, MUN ÖGON FANTASIÖGON NÄSOR MUN 9 LÅNGSTYGN PLANERING ARBETSPLAN LÅNGSTYGNSRAM 10 MONTERINGAR RAM I KVADRAT BILDMONTERING TAVELRAM RUND RAM OVAL RAM SLÖJD 2000 Copyright Freja Skapargård 2000

2 4 23 ARBETSPLAN FRITT BRODERI Namn: Klass: Exempel på stygn: efterstygn, kedjesöm, plattsöm, langett Bild på broderiet Plats för färgprover SLÖJD 2000 Copyright Freja Skapargård 2000 Får kopieras till egen undervisning!

3 4 15 STJÄLKSTYGN OBS! I stjälkstygn lägger Du antingen tråden till höger om nålen om Du är högerhänt eller till vänster om Du är vänsterhänt. Stjälkstygn sys ofta efter linjer - raka eller böjda. Det är vanligt att man bara syr konturerna runt en form för att framhäva den lite extra eller låta stjälkstygnen visa den rena formen. Visste Du att: Stjälksöm finns bevarad på kläder från urbefolkningen på Nya Zeeland. På och 1700-talen var männens dräkter oftast rikt broderade, särskilt i Europa. Det var populärt bland rika män med västar och rockar av siden. Dessa var troligen sydda i Asien efter skisser gjorda här i Europa. I England på 1500-talet sydde man många linjer med stjälkstygn och fyllde på så sätt stora ytor. I Skåne syddes många dynor och täcken av ull med mycket färgrika broderier i ullgarn. I broderierna kan man bl.a. se två sömmar av stjälkstygn sydda tätt ihop. Stjälkstygn sydda i kulört lingarn eller bomullsgarn på linne eller bomullstyg är vanligt i allmogebroderi. Tex. innehåller Järvsösöm, Hallandsöm, Blekingesöm m.fl. stjälkstygn.

4 4 03 KORSSTYGN Korsstygn är ett bundet broderi och sys genom att man räknar trådarna i tyget. Det finns också specialvävar tex. AIDA-väv där stygnens storlek redan är givna. De två vanligaste sätten att sy korsstygn på är: Metod nr.1: Varje stygn sys var för sig. Denna metod passar bäst när man bara ska sy något/ några stygn. Metod nr.2: Denna metod är vanligast när det gäller att fylla en hel rad av samma färg. Man syr den första delen av stygnet först. När antalet stygn är rätt, syr man tillbaka över de första sneda stygnen. Metoden gör att det går snabbare och blir ett jämnare resultat. Visste Du att: Korsstygn är den mest utbredda broderisömmen i världen. Fram till 1500-talet var det bara de finare familjerna som fick brodera korsstygn, men sedan spred sig korsstygnet till alla samhällsklasser. Korsstygn används både som kontursöm och för att fylla hela ytor. Förr i tiden syddes korsstygn på olika sätt beroende på var någonstans i världen man befann sig. Det finns dock många variationer kvar och stygnen har då oftast fått sitt namn efter ursprungsplatsen.

5 4 29 RUNSKRIFT LITEN STIL Visste Du att runor var vanliga i Skandinavien fram till omkring 1000-talet. På runstavar och ibland i vanlig skrift var runor i bruk i Dalarna och på Gotland även på 1800-talet. I England kan man fortfarande använda sig av runor för att beskriva vissa ljud. SLÖJD 2000 Copyright Freja Skapargård 2000 Får kopieras till egen undervisning!

6 4 46 FANTASIÖGON Ögonidé Mönster SLÖJD 2000 Copyright Freja Skapargård 2000 Får kopieras till egen undervisning!

7 4 11 PLANERING FÖR LÅNGSTYGN 1. Rita bilden inom den lilla rutan på arbetsplanen. 2. Bestäm färger. Fäst fast garnproverna på Din planering. 3. Skriv eller rita in färgerna i de olika fälten på bilden. 4. Klipp ut en kvadrat 20 x 20 cm av stramalj-väv. 5. Nåla fast motivet under stramalj-väven. 6. Rita ramen runt om motivet. 7. Rita in bilden med blyertspenna och sedan med tuschpenna i samma färger som bilden ska sys i. Tuschen måste torka innan Du börjar sy! 8. För att inte stygnen ska bli alltför stora, delar Du av stora fält. Rita gärna dessa linjer lite böjda, så blir bilden mer naturlig. 9. Sy långstygn på väven. Titta på långstygns-bladet och studera stygnen innan Du börjar sy. 10. Fäst trådarna på baksidan som bilden visar.

8 4 47 LÅNGSTYGNSRAM MED HEL BAKSIDA 1. Rita med blyerts en linje 8 rutor från Din sydda bild. 2. Klipp ut bilden noga i blyertslinjen. 3. Välj tyg till ramen. Tyget ska vara minst 4 cm större än bildtyget på alla sidor. 4. Lägg tyget till ramen med avigsidan upp. 5. Lägg bilden med rätsidan upp ovanpå tyget. 6. Nåla fast bilden på tyget med en nål på varje sida. 7. Mät och rita ut 4 cm runt om tyget. Använd linjal. 8. Klipp ut tyget i linjen noggrant.

9 Vik in ramtygets alla ytterkanter 2 cm (=precis mot bildens tygkant). Stryk till kanterna. 10. Vik in ramen en gång till (2 cm). 11. Tvärnåla sidorna först. 12. Stryk till sidorna och sy fast dem med raksöm 2 mm från kanten. 13. Vik in ramens översida och undersida på samma sätt som Du gjorde innan. Peta in de fula extrahörnen. 14. Nåla och stryk kanterna. 15. Sy raksöm 2 mm från kanten. 16. Stryk ramen från baksidan.