i gammalt kvarter Trimma värmesystemet sid. 16 Inget hopp utan vatten i Lugnet Rörliga rör i rätt klamma sid. 7 Kokhett i kökskranen

Transkript

1 TRYCK MARS TÄVLA MED VÄRSTA KOPPLINGEN baksidan idéer, nyheter och lösningar från dahl Trimma värmesystemet sid. 16 Inget hopp utan vatten i Lugnet sid. 10 Rörliga rör i rätt klamma sid. 7 Kokhett i kökskranen sid. 18 nya lösningar Mattias och john hittar i gammalt kvarter Utbilda fler montörer i dåliga tider Nils Otterstål, sid. 8 Fyra firmor fyra vägar till Dahl sid. 13 Bara mässingen i Mora sid. 14

2 ventilerat Foto: Institute of Physics in Berlin-Adlershof Skörda regnet Det är inte längre bara torra delar av världen som skördar regnvatten. På flera håll i Europa, inte minst i Tyskland, har man börjat anlägga regnvattencisterner i allt större skala. Förutom minskad risk för okontrollerad breddning vid höga vattenflöden kan man spara stora mängder energi genom att använda regnvatten, exempelvis till att spola toaletter med och för bevattning. Fysikinstitutet vid Berlins universitet (bilden) har ett slutet system för dagvatten. Regnet magasineras i fem cisterner och används i huvudsak till bevattning av gröna tak och fasader samt för att kyla tilluft. Stora flöden hanteras med en breddning till en damm. Mannen med guldhylsan När Paavo Piitulainen, vd för Raumaster i Västerås, skulle använda sin nyinköpta hylsnyckelsats första gången höll han på att ramla baklänges. En av hylsorna i lådan visade sig vara av rent guld. Hylsnyckelsatsen är tillverkad av Bahco och Paavo Pitulainen köpte den på Dahlcenter i Västerås. Hylsnyckelsatserna från Bahco skickades ut till samtliga Dahlcenter i Sverige i somras i samband med en kampanj. I hemlighet placerades guldhylsan i en av satserna och det var alltså Paavo Piitulainen som hittade skatten. Hylsan har ett guldvärde på drygt kronor. Kök vs bad Badrummen går om köken som renoveringsobjekt (enligt en undersökning i Vi i Villa) Och köken är på väg att gå om badrummen i antalet vattenskador. Detta visar statistik från Säker vatten och försäkringsbolagen. En av orsakerna är felaktigt installerade köksmaskiner som inte klarar svenskt vattentryck Enligt Uppsala Vattencentrum finns det ungefär miljarder miljarder liter vatten på jorden. Lägre gränsvärde för bly Gränsvärdet för bly i tappvattenarmatur bör sänkas från dagens 20 mikrogram till 5 mikrogram. Det föreslår Boverket i sitt förslag till revision av byggreglerna. Bly är skadligt i stora doser, framför allt för spädbarn där nervsystemet och hjärnans utveckling kan påverkas. Enligt en vetenskaplig rapport från EFSA, European Food and Safety Agency, borde gränsvärdet för bly i tappvattnet sänkas till 2 mikrogram för att vara helt ofarligt för spädbarn. Halten bly mäts utifrån den totala mängd bly som följer med vattnet ut ur armaturen efter det att vattnet stått stilla i 24 timmar. Om man spolar ur kranen innan man tar vatten är halten bly betydligt lägre. Vatten och sanitet är något av det allra mest grundläggande och påverkar möjligheter till utbildning, inkomster och självklart hälsa. Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare, Water Aid 2 TRYCK / MARS

3 3 SMARTA appar Redaktionens favoriter just nu. Fakturera på studs Skriver du fortfarande fakturor med penna och papper? Med appen Mobilfakturera kan du planera dina jobb, skicka fakturor och offerter direkt på plats och spara många sköna timmars arbete. Android och IOS. Pris 79 kr per månad inklusive tio fakturor. 20 extra fakturor 249 kr. Många pumpar små Teknikutvecklingen går snabbare än omställningen till energisnåla uppvärmningssystem. I den rådande lågkonjunkturen är det fullt förståeligt att många fastighetsägare drar sig för att göra de relativt stora investeringar som krävs för att byta ut hela värmesystem. Men det finns andra snabba besparingar att göra, till gagn för både fastighetsägares ekonomi och jordens klimat, med mindre investeringar som är enkla att räkna hem. Det mest givna är att byta ut en gammal, ofta överdimensionerad, cirkulationspump till en modern frekvensstyrd med effektivare motor. Det spelar ingen roll att den gamla pumpen har en livslängd på ytterligare tio, femton år, investeringen lönar sig nästan direkt. Framför allt gäller det bostadsfastigheter som är större energiförbrukare än hela den svenska industrin. Här har hela VVS-industrin, från leverantörer till installatörer, en enorm möjlighet att påverka utvecklingen bara genom att upplysa fastighetsägarna om möjligheten. Du som är ute och träffar fastighetsägare och fastighetsskötare, du som underhåller gamla värmesystem eller gör andra nyinstallationer, passa på att fråga om andra delar i värmesystemet, om fastighetsägarna har räknat på vilka besparingar de kan göra. För sin egen del. Och för klimatet. I artikeln på sidan 16 serverar vi dig många vassa säljargument. Fram med legget ID06-legitimation är obligatoriskt på byggen. Om du inte kan hålla dig tills du sitter framför datorn kan du beställa nytt ID-kort med appen ID06. Med den i telefonen kan du också fixa en snygg bild på dig själv och kolla om ett IDkort är giltigt eller inte. Android och IOS. Gratis. Tomas Johansson, vd Dahl Sverige AB Enda koden du behöver Appen Passwords & pins håller reda på alla dina lösenord och pinkoder. Eller portkoder för den delen. Det enda du behöver hålla koll på är koden till appen. IOS. Pris 7 kr. Tryck ges ut av Dahl Sverige AB, tre gånger per år. Ansvarig utgivare: Tomas Johansson Chefredaktör: Lisa Brattmyhr Redaktionell produktion: Appelberg Redaktörer: Eriq Agélii, Karin Strand Formgivning: Fredrik Andersson Tryck: Edita 2013 På omslaget: Mattias Sjöbäck och John Sjöstrand, LR-Installation Foto: Lina Alriksson Adress: Dahl Sverige AB, Box 67, Järfälla Telefon: Webb: dahl.se Kontaktuppgifter till ditt Dahlcenter hittar du på dahl.se/kontakt Frågor om prenumeration, tävlingar och material till tidningen? Mejla tryck@dahl.se Nästa nummer av Tryck kommer ut i juni. Citera oss gärna, men ange alltid källan. MARS / TRYCK 3

4 SYNAT Nya stammar i K-märkta Valnötsträdet Om väggar kunde tala. Det önskar ibland Mattias Sjöbäck som byter stammar i Valnötsträdet, Kalmars äldsta kulturkvarter. En utmaning som kräver både nytänkande och tålamod. Text: Janna Li Holmberg Foto: Lina Alriksson S kolelever, mentalpatienter och krigsinvalider har genom åren befolkat det pampiga kvarteret Valnötsträdet i Kalmar med anor från 1300-talet. Men sedan september förra året har kvarteret fått nya invånare. I byggdammet under fyra meters takhöjd pågår ett intensivt arbete med rörmokare, snickare, elektriker, betongborrare och ventilationsmontörer som kuggar i ett välsmort maskineri. Bakom den K-märkta fasaden sker just nu en total ombyggnation av salarna som ska bli bostäder. Kvarterets yttre får inte ändras, annars ska mer eller mindre allt bytas ut värme, el, avlopp och vatten. Men husets inre takhöjd och takmålningar får inte heller röras, något som försvårar uppdraget. Renoveringen av Valnötsträdet har kantats av tidningsrubriker och en upprörd opinion i Kalmar. Juridiska överklaganden har inneburit en lång process på närmare fyra år, från upphandlingsförfarande till byggstart. De flesta Kalmarbor har en relation till byggnaden. Dessutom har vi ett starkt länsmuseum som bevakar sina intressen med arkeologiska utgrävningar och överklaganden. Samtidigt är det tack vare dem som vi har en sådan välbevarad stadskärna i Kalmar, säger Thomas Sjöblom. Han är ansvarig för VS-installation på LR-Installation som fått uppdraget att byta stammar i kvarterets två fastigheter. Varsamt och med Kalmarbornas ögon på sig. Till hösten ska 40 mindre hyresrätter stå inflyttningsklara. Fastighetsägare är Glebe fastigheter, som också är byggherre. 4 TRYCK / MARS

5 Förr hade ett stambyte av den här storleken krävt minst tre montörer. Med dagens teknik och utrustning klarar Mattias Sjöbäck och praktikanten John Sjöstrand jobbet själva. Dags för polygripen att göra sitt. Mattias Sjöbäck efterdrar alla kopplingar före provtryckning och isolering av rören. I den spöklika källaren dyker Mattias Sjöbäck upp under ett av valven. Han är VSmontör på plats, för bland annat stambytet, och ser jobbet som en av sina häftigaste utmaningar hittills. Ibland önskar man att väggarna kunde tala, säger han och knackar på väggen, metertjock på sina ställen och fylld med isoleringsmaterial från mitten av 1800-talet och framåt. Vass, lera, tegelbruk, betong och puts ligger som årsringar i väggarna. Håltagningar måste göras i två decimeter tjocka träbalkar. Hänsyn till byggnadens bevarandeplan och till de andra yrkesgrupperna ställer stora krav på tålamod. Här kan man inte bara blåsa ut. Ritningarna överensstämmer inte med verkligheten och man får hitta lösningar under resans gång. Det gäller verkligen att tänka efter hela tiden. Genom de tjocka väggarna och kraftiga träbjälkarna drar LR-Installation Wavins Asto-rör. De är gjorda i mineralförstärkt PP-plast och har förenklat installationen samtidigt som deras egenskaper motsvarar Installatör med egna butiker LR-Installation AB är ett familjeägt företag som bedriver entreprenad inom el, vatten, värme och sanitet, samt försäljning av el- och VVS-artiklar från egna butiker. Företaget finns i Karlskrona, Mönsterås, Växjö, Västervik, Kalmar och Oskarshamn. LR-Installation sysselsätter sammanlagt 155 anställda och omsätter cirka 170 miljoner kronor per år. Vissa väggar är flera meter tjocka. De består av många lager vass, tegel, murbruk, betong, puts och lera som lagts på under historiens gång. byggherrens höga krav på brandklassning och ljudisolering (se artikel om typgodkännande på nästa uppslag). Det är en av få produkter som klarar de tuffa ljudkraven för bostäder. Vi drar fortfarande gjutjärn, men de rören är dyra och inte helt lättarbetade. Plaströr väger mindre och är lättare att såga, en klar fördel när man jobbar i gamla byggnader med takhöjder på över fyra meter och tjocka väggar. I det här fallet finns det heller inga estetiska problem, eftersom rören är dolda i hela huset utom i källaren, säger Lennart Wirblad, projektledare för installationerna. Bra produkter räcker långt, men en snillrik installatör räcker längre. Mattias Sjöbäck gillar att hitta nya lösningar och väl på plats kläckte han idén om att gjuta in brandtejp även i träbjälklagen. De är så grova att det visade sig vara svårt att borra exakta hål. Nu kan vi borra större hål, för att få marginal. Sedan omsluter vi plaströren med papprör utvändigt och gjuter genomgångarna med brandtejp som stryper åt röret om det börjar brinna. Det vanligare alternativet, brandstrypare i plåt, skulle vara både dyrare och MARS / TRYCK 5

6 I Kalmar överklagas byggnadsbeslut i åratal innan man kan komma till skott. Lite omständligt för oss i branschen, men fördelen är att renoveringar görs varsamt vilket har lett till att vi har en bevarad gammal stadskärna. Thomas Sjöblom, ansvarig för VS-verksamheten på LR-Installation krångligare, anser Mattias Sjöbäck som rekommenderar brandtejp för brandklassning. Tejpen är storleks mässigt som en livrem och kräver både mindre ut rym me och mindre installationsarbete jämfört med en brandstrypare. Upphängningsystemet med gummibeklädda klammor underlättar också installationen och ger ytterligare ljudisolering. Eftersom de tillåter att stammarna rör sig lite ger det inget slitage mot genomgångarna. Okej, det är något billigare med vanliga svep och många använder det, men det är numera lag på gummibeklädda, konstaterar Mattias Sjöbäck (läs mer om gummiklädda klammor på nästa sida). LR-Installations uppdrag handlar inte bara om att byta stammar i den stora byggnaden som en gång varit lasarett, hospital för krigsinvalider, skola och senast hotell. Det ingår även stambyte av kvarterets andra fastighet som i dag inhyser Café Söderport. Det ska öppna i de ombyggda lokalerna till våren, men ännu återstår mycket av VS-arbetet, som utförs av Mattias Sjöbäck med god hjälp av John Sjöstrand, praktikant från Lars Kaggskolan i Kalmar. Otroligt häftigt första jobb. Det är skarpt läge och man får tänka två steg längre. Det måste bli perfekt, annars är det kört, summerar John Sjöstrand. För bara ett tiotal år sedan hade jobbet aldrig kunnat genomföras med en montör plus praktikant. Det konstaterar Mattias Sjöbäck när han pressar ihop presskopplingarna på värmesystemet. Å andra sidan har det blivit mer pappersarbete i dag med bitvis tung dokumentation och egenkontroller. Det var väl inte direkt därför man valde det här jobbet. Samtidigt ger det större ansvar och man minimerar fel. Bakom kvarteret Valnötsträdet reser sig gravstenar på den plats där Kalmars slottskyrkogård tidigare låg och hela välbevarade Gamla stan. I brist på talande väggar har Mattias Sjöbäck fått husets historia berättad för sig av de många Kalmarbor som har en relation till byggnaderna. Bland annat av Lennart Wirblad: Jag gick här på högstadiet och har nu fått återuppleva min skoltid, vilket gick fort, hahaha. Det var väl därför man blev praktiker, säger han. Typat och säkrat Marcus Tillman, certifieringsingenjör på SP Sitac (Sveriges tekniska forskningsinstitut) arbetar med att typgodkänna rörprodukter. Han har typgodkänt Wavins Asto-rör och nu även företagets enklare PP-rör. Det är ett gediget testunderlag som visar systemets egenskaper. Att rören överhuvud taget är testade av tredje part är en stark kvalitetssäkring i sig. Ett typgodkännande innebär att rören ska uppfylla de krav som ställs i BBR (Boverkets Byggregler). Produkternas egenskaper verifieras med hjälp av europeiska standarder. Tillverkningen ska omfattas av egenkontroll och oberoende tredjepartskontroll. Det finns inga nivåer av typgod kännande. Rören måste uppfylla alla krav för att typgodkännas. Ljud- och brandegenskaper verifieras utifrån testrapporter. 1. Mattias Sjöbäck och Lennart Wirblad, projektledare, konstaterar att ritningarna sällan stämmer med verkligheten i gamla fastigheter. 2. Mattias Sjöbäck trycker ihop presskopplingarna på värmesystemet. 3. Asto-rören ger både bra ljudisolering och brandskydd. 4. Ingjuten brandtejp även i träbjälklagen ger bättre isolering och säkrare brandklassning, enligt Mattias Sjöbäck TRYCK / MARS

7 Text: Eriq Agélii Foto: Robert Hagström detalj Ledhållande, profilerad insida på nedre klamma 1gör att röret kan expandera 6 i en riktning, uppåt. Krama stammen Klammor med gummiinlägg håller avloppsrören på plats och ger bra ljudisolering. Vi satte en Bismat 1000 under luppen. Glidande, slät insida på övre klamma med snabblås. 2 Steglös justering mot infästningen minskar risken för skador på rören. 5 Dubbla klammor i förzinkat stål bär 820 N i vertikal belastning (från Ø 83 mm). Ljuddämpande EPDM-gummi (testad enligt DIN ). För rör i plast, stål och gjutjärn, Ø mm. 4 MARS / TRYCK 7

8 personligt Namn: Nils Otterstål Jobb: Verksamhetschef vid VVS-Branschens Yrkesnämnd Ålder: 60 år Familj: Fru, två vuxna barn, fem barnbarn Bor: Lägenhet i Nacka utanför Stockholm Karriär: Rörmontör under 1970-talet, arbetsledande befattningar vid Calor Celsius VVS under 1980-talet, egen rörverksamhet tillsammans med sin bror fram till 2005 Läst senast: Steve Jobs en biografi av Walter Isaacson Utbildning är en knäckfråga för hela branschen 8 TRYCK / FEBRUARI MARS

9 På jakt efter fler elever profilen Redan när han började yrkesskolan reagerade Nils Otterstål på att läroböckerna var så gamla. Fyra decennier senare leder han arbetet vid VVS-Branschens Yrkesnämnd och har deltagit i utformningen av nya kurser till gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram. F yra trappor upp i ett av Solnas kontorstäta om råden utanför Stockholm tar Nils Otterstål emot bakom sitt höj- och sänkbara skrivbord. Jag står alltid när jag jobbar här på kontoret, säger han och påpekar att han fick beröm av en ergonom som var på besök några dagar tidigare. Drygt 20 års fysiskt krävande jobb med rörinstallationer och service har satt sina spår. Liksom många kollegor i branschen har han problem med knän, axlar och rygg något som bidrog till att han för tio år sedan bestämde sig för att byta yrkesinriktning. Då började han som utbildningskonsulent på VVS-Branschens Yrkesnämnd, och 2005 tog han över som verksamhetschef. Jag har alltid varit intresserad av utbildning. Det är en knäckfråga för hela branschen, säger Nils Otterstål. När han började yrkesskolan 1969 tyckte han att de praktiska momenten var bra, men konstaterade med förvåning att en del av de teoretiska läromedlen var från 1940-talet. Efter genomförd lärlingstid blev Nils Otterstål certifierad rörmontör 1974, och i början av 1980-talet pluggade han till VVS-ingenjör på Stockholms Tekniska Institut. Jag funderade mycket på varför det är så täta skott mellan Text: Susanna Lidström Foto: Kristofer Samuelsson skolor och företag. Man har ganska liten insyn i varandras områden. Nu är detta en fråga han arbetar aktivt med genom Yrkesnämnden. Den är ett partsgemensamt organ för arbetsgivarorganisationen VVS Företagen och fackförbundet Byggnads och ett av uppdragen är just att främja samverkan mellan skolor och branschen. En milstolpe i utvecklingen var när branschprovet infördes Tidigare var certifieringen bara ett intyg på genomförd utbildning och arbetad tid som lärling. Nu ställdes även tydliga kunskapskrav. Det var ett sätt för branschens parter att höja nivån i detta tekniskt komplexa yrke, säger Nils Otterstål och poängterar att kraven på systemkunnande hela tiden ökar, även om själva hantverket i grunden är sig likt. Yrkesnämnden ansvarar för att kvalitetssäkra branschcertifieringen, och inom VVS genomförs i dag branschprov på tre platser i landet: Katrineholm, Sundsvall och Hässleholm. Under fyra dagar testas såväl teoretiska som praktiska färdigheter. Men innan de blivande VVS-proffsen får göra branschprovet måste de ha avslutat gymnasieutbildningen med godkänt resultat och gått som lärlingar i cirka två år. Rekrytering av nya elever är en stor fråga som vi jobbar med hela tiden, oavsett konjunktur. Med tanke på att det i snitt tar fem år från utbildningsstart till certifiering borde egentligen fler utbildas när det är dåliga tider för att vara klara när konjunkturen vänder, säger Nils Otterstål. Samtidigt poängterar han att det alltid är tråkigt när ungdomar som har utbildats inte lyckas hitta lärlingsplats på något företag. Just nu gör det ekonomiska läget till exempel att det är tufft för många att komma in på arbetsmarknaden. Hur stort det framtida behovet av VVS-montörer kommer att bli är det ingen som riktigt vet. Vi använder ett grovt nyckeltal som anger att mellan 600 och 700 nya bör certifieras per år. En titt på statistiken visar att den siffran stämmer någorlunda överens med det faktiska utfallet de senaste åren. År 2011 fick exempelvis 612 nya VVSmontörer ut sitt certifikat efter godkänt branschprov. Intresset för yrket har ökat de senaste åren. I dag har vi tre sökande per plats till gymnasieutbildningen, konstaterar han nöjt. Sedan förra läsåret utbildas VVS-montörer vid det nya VVSoch Fastighetsprogrammet istället för det tidigare Energiprogrammet. Det är ett upplägg Nils Otterstål gillar. Via Yrkesnämnden har han själv deltagit i utformningen av kurserna. Nu finns tre utgångar från utbildningen. Första året är gemensamt. Sedan väljer man VVS-montör, isoleringsmontör eller industrirörsmontör. På så sätt tydliggörs slutmålet redan vid utbildningsstarten. Det gör att kursinnehållet kan styras bättre i karaktärsämnena. Samarbete mellan arbetsgivare och fack VVS-Branschens Yrkesnämnd är en gemensam organisation för VVS Företagen och Byggnads. Genom nämnden samarbetar arbetsmarknadens parter när det gäller yrkesutbildning inom VVS-branschen. I uppdraget ingår exempelvis att stödja skolorna i deras rekrytering av elever till gymnasieutbildningen, bidra med råd när kursplaner och läromedel tas fram, samt att ansvara för det branschprov som avslutar lärlingsutbildningen. FEBRUARI / TRYCK 9

10 effekt 10 TRYCK / MARS

11 Gravgrävare. Per-Olov Mellin från Ericson i Lima gör det varmt och skönt för rören. Det är råkallt uppe i hoppbacken. En ruggig, fuktig kyla som tränger genom märg och ben. Men dimman som sveper in över Lugnets skidstadion och sänker sig över gruvstaden är artificiell. När snökanonerna uppe på Lugnet går varma sägs det att man huttrar nere i Falun. TEXT Caroline Ford FOTO Per Eriksson S Uppfräschad 40-åring Området Lugnet i Falun hyser sju större sportoch idrottsarenor varav Riksskidstadion är en, byggd till skid-vm En stor satsning på infrastrukturen görs nu inför VM 2015 på uppdrag av det kommunala bolaget Lufab och utförs av fem olika entreprenörer. Förutom att hopptornen renoveras på Riks skidstadion byggs bland annat en ny publik tunnel, nya läktare, ny entré, nya toaletter, fjärrvärme, ny fiberoptik och ett komplett konstsnösystem. nöröken som bildas av snökanonerna långt där nere på skidstadion berör inte arbetslaget vid hopptornen nämnvärt. Sista handen läggs vid gabionmuren nedanför ut hoppet i 120-metershopptornet med hjälp av grävmaskiner med larvfötter som susar upp och ner i väldig fart. Stenfyllda nätkorgar befäster utfyllnaden av det 45-gradiga uthoppet som höjts och byggts upp under hösten. Anläggningsarbetet vid riksskidstadion Lugnet i Falun är gigantiskt med utmaningar utöver de vanliga. Lastbil efter lastbil har kört genom Falun med ton kross som sedan har vinschats upp med en bandtraktor som säkrats i vajer och dragits upp för den branta hoppbacken. Uppdraget att rusta hopptornen från 1974 inför skid-vm år 2015 gick i augusti i fjol till entrepenören Ericson i Lima. Ett familjeföretag från norra Dalarna vars referenser och kunder imponerar, men framför allt lutar. Far och två söner med anställda har rivit, schaktat och hittat praktiska lösningar i en arbetsmiljö som bitvis lutar mer än 45 grader. När vi lade i snökanonrören använde vi helikopter för att skyddsfylla med sand, berättar en av sönerna i företaget, Daniel Bröyt. På 90 minuter flögs 50 kubikmeter sand upp 70 meter i hinkar. En spektakulär fas av projektet som fortfarande har sina åskådare, via filmklipp på Youtube. De största utmaningarna i Lugnet har hela tiden varit de branta lutningarna där man har lyft upp backhöjden nedanför uthoppet. Ingen arbetsplats för den höjdrädde, avstampet från ståltornet är lika tvärt som backens nya förlängning är avgrundsbrant. Vi har ändrat lutningen på uthoppen och byggt upp underbacken som inte ändrats sedan Boklöv införde V-stilen, fortsätter Daniel Bröyt. Nämnde Jan Boklöv blev inte bara en svensk stolthet med sina många segermedaljer i backhoppning utan reformerade i mitten på 80-talet hela sporten med sin nydanande, lång flygande V-stil. Tävlingsreglerna ändrades radikalt och hopptornens formler för lutning och byggnation finns numera hårt reglerade hos Internationella skidförbundet, FIS, som har synpunkter och krav på det mesta av arbetet på Lugnet. Lugnet är inte bara hela Sveriges riksskidstadion utan ett landmärke och en lokal angelägenhet lika kär för Faluns invånare som koppargruvan. Lugnetanläggningen har 40 år på nacken och under de åren har man inte kunnat lägga så mycket pengar på underhåll, förklarar Liselotte Jonsson, vd för det kommunala bolaget Lufab. Anläggningen levde helt enkelt inte upp till standardkraven längre och behövde ett rejält lyft inom alla områden från VA till konstsnöanläggningar och fiberteknik. VM 2015 är ett delmål i utvecklingen för att höja nivån på vår verksamhet, fortsätter Liselotte Jonsson och delar med sig av kommunens visioner. Hundra man i backen Ericson i Lima AB är familjeföretaget som grundades 1956 i Lima, nära Sälen i norra Dalarna. Företaget utför anläggningsarbeten och schaktverksamhet på entreprenörsbasis. I augusti 2012 fick Ericson i Lima entreprenaden för VA-, VVS- och markarbetet i hoppbackarna på Lugnet i Falun. Som mest sysselsätter projektet hundra man under de stora markarbetena som väntas stå klara i augusti MARS / TRYCK 11

12 Vi har ändrat lutningen på uthoppen och byggt upp underbacken som inte ändrats sedan Boklöv införde V-stilen. Daniel Bröyt, Ericson i Lima Per-Olov Mellin och Robin Skeppström lägger rör för allt som ska in under backen, från fiberoptik till snökanonsystemet. Dahl levererar Till ombyggnaden av Lugnet har Dahl bland annat levererat: meter kabelrör, 110 mm 25 elkabelbrunnar 450 meter isoleringslådor meter optoslang för fiberdragning Diverse rör och böjar. För att uppdatera Lugnet och locka fler besökare, bland annat med en bergbana upp till toppen där man ska kunna besöka hopptornen och njuta av vyerna, investerar kommunen mellan 250 och 300 miljoner kronor. Lugnet tycks hålla andan, efter att ha grävts upp och fyllts ut på vertikalen. Inget syns längre av de kabelrör och vattenspridare som ligger begravda under sand- och krossmassorna uppe i branten och som ska kopplas ihop så fort trapporna dit har återuppbyggts. Det som i dag ligger synligt är gapande kabelgravar av sand, kross och snö i väntan på vår, rörmokare, installatörer och FIS. Allt är förberett inför VA- och VVSanslutningar nere på vad man kallar bromsplan. Vatten till tillfälliga toaletter ska installeras utöver de fasta som byts ut nere på skidstadion. Grunden är lagd. Nu väntar Lugnet på rören. Torbjörn Johansson, Areco Kretslopp i kanonerna Det är inte bara skidhoppsteknik som för utvecklingen framåt i skidanläggningar. De senaste årens ökade intresse för längdskidåkning har gjort att snötillverkningen letts in i nya och mer miljövänliga banor. Tack vare det ökade intresset för längdskidåkning har konstsnöindustrin vaknat och blivit mer modern, säger Torbjörn Johansson på Areco i Östersund som ansvarar för Lugnets nya konstsnösystem. Hela anläggningar med konstsnöspår har tvingat fram nya lösningar när det gäller tekniken med hög- och lågpunkter. Där man förr förlitat sig på minflöden ute i anläggningen för vattnets dränering har man istället tagit fram ett system där vattnet cirkulerar. Det som tidigare rann rätt ut från berg och slänter kan nu användas om och om igen. Vid väderomslag och stopp i snötillverkningen behöver man inte längre dränera ut vattnet utan kan istället leda tillbaka det in i en pumpstation. Systemet går då i standby-läge med lägre tryck och vattnet cirkulerar. När det sedan blir kallare ökar trycket, anläggningen går från standby till driftläge och snötillverkningen sätts igång igen via frekvensstyrning. På så vis sparas både energi och miljö. Ssnötillverkningen vid Lugnets längdskidspår byttes ut redan för två år sedan. Sex kilometer rör lades ut till pumpstationen som nu i vår ska byggas om i samband med färdigställandet av hoppbackarnas nya snösystem. Den gamla snö tillverkningen var väldigt provisorisk med slingor och vattnet försvann ut i skogen. Nu blir det mer lättjobbat säger Torbjörn Johansson och berättar om en speciellt framtagen vagn som kommer att kopplas på vinschar för att få upp och flytta runt kanonerna i den branta underbacken. Grunden till det nya bevattningssystemet med sina 15 vattenspridare är redan borttrollad under den nya backbeläggningen. Det enda som syns är dräneringsbrunnen för snökanonsystemet som slås in med isoleringsplattor innan graven fylls igen. 12 TRYCK / MARS

13 Text: Eriq Agélii helt logiskt Illustration: Roccomontoya/iStockphoto Alla vägar bär från Dahl Beställ på webben, telefon, i eget system eller över en fika i Dahlcentret. Oavsett vad som passar dig har du tillgång till hela Dahls sortiment. Det är du som bestämmer. Henrik Ahlbin på Arbetslaget Hjelm & Co i Malmö, som har ett 40-tal olika hantverkare, stort eget lager med artiklar för hela bygget och egen butik med utställning. Allt material som beställs förs in på huvudlagret innan det kan levereras ut till montörer eller något projekt. Lagret ser ut ungefär som i Dahls egna butiker med pallställningar och streckkoder på varje hylla. Vår lagerchef beställer nya varor från Dahl varje dag från ett Apple-baserat system. Montören får sedan sin beställning i sin Iphone med all information om sin inblandning i projektet. Montören har även sitt eget lager, kopplat till huvudlagret. Med ett par enkla knapptryck vet vi vårt exakta lagersaldo. Framför allt minimerar vi tiderna för montörerna då vi har allt material i vårt eget hus, annars skulle killarna behöva springa runt bland leverantörerna. Samtidigt har vi stenkoll på både projektens flöde av arbetstimmar och material. Linda Mikaelsson inköpare på NVS installation, med cirka installatörer över hela landet. Vi beställer allt material själva i vårt system via EDI (Electronic Data Interchange). Vi slipper mellanhänder och sparar mycket tid på det. Eftersom vi har så många projekt är det viktigt att allt kommer rätt, även i fakturering. Det mesta skickas direkt till arbetsplatserna, men vi har ett litet eget lager också. Vad jag beställde senast? Kopparrör, tror jag. Det går åt varje dag. Christer Nordholm förrådsman på teknik- och servicekontoret i Laholms kommun som ansvarar för ett lager på VA-artiklar. Vi har 2,5 mil till närmaste Dahlcenter och jag beställer 90 procent på webben. Den funkar jättebra. Jag ser till exempel om något är restnoterat. Senaste beställningen var IQ dagvattenrör i måndags för leverans i morse, onsdag. Om jag beställer före klockan 15 har jag leverans morgonen efter. Martin Odehammar på Odehammars rör i Upplands Väsby, gör de flesta av sina materialköp på Dahlcentret. Hämtlagret är mitt lager. Jag la upp ett konto på Dahls webb, men det har aldrig blivit av att jag använder det. Jag var i butiken i morse och köpte kopparrör och pressdelar och ska dit en sväng snart igen. Jag bor nära, det är enkelt med personlig kontakt. Man får svar direkt om det är några frågor. Vi är flera firmor som jobbar ihop och vi träffas där, fikar och hämtar material. Det är inte så stora volymer, det mesta jag jobbar med finns på hyllan. Men om man ska ha en värmepump eller något annat stort och vet vad man vill ha, kan det vara en poäng att beställa på webben och få allt utkört. Eller ringa Ulla eller Jimmy som jag brukar handla av. MARS / TRYCK 13

14 direkt från fabrik Text: Karin Strand foto: Xxxx Xxxxx Moras Den lilla byn Östnor utanför Mora är berömd för fyra saker: Morakniven, Moraklockan, Mora-Nisse och FMM Mora Armatur. Foto: Emil Tavassoli/Rebenga 14 TRYCK / MARS

15 Rostfritt stål, zink, kompositer och plast är också möjliga material i kranar, men av tradition har de tillverkats av mässing. Morgan Nilsson, Ostnors produktionsdirektör Det är inte många själar som befolkar den lilla byn Östnor, nordväst om Mora var det närmare bestämt 534 stycken. Men Östnor finns ändå på världskartan, inte minst tack vare de båda varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur. Sedan 2003 verkar de under det gemensamma koncernnamnet Ostnor. Som så mycket i Siljansbygden har FM Mattsson och Mora Armatur djupa historiska rötter. Det var 1876 som mässingsgjutaren Frost Matts Mattsson gjöt sin första kran i den verkstad som fick namnet FM Mattsson. Företaget togs så småningom över av hans söner Anders och Karl och på 20-talet tog Karl med sig tolv av arbetarna och startade en egen fabrik på andra sidan vägen, Mora Armatur. I dag har de båda varumärkena cirka 65 procent av den svenska armaturmarknaden och konkurrerar framgångsrikt i Nordeuropa, Australien och Saudiarabien. Produkterna är intimt förknippade med begreppet skandinavisk design, men också med hög kvalitet. Vi lägger extremt stor vikt vid kvaliteten, berättar Ostnors produktionsdirektör Morgan Nilsson. Under hela tillverkningsprocessen har vi ett stort antal kontrollstationer och produkterna både mäts och provtrycks samt genomgår visuella kontroller. Företaget arbetar med flera system för kvalitetsstyrning och bara under 2012 genomfördes förbättringar i produktionen. Det finns ett stort engagemang och alla är delaktiga i förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetet. Ledorden är rätt från mig, förklarar Morgan Nilsson. Mässingsgjuteriet är hjärtat i Ostnor. Mässing är en kopparlegering med främst zink som är bra att gjuta, bearbeta och löda. Säkerhetsblandaren ett i raden av FM Mattssons patent. Från klockor till kranar Ostnor omfattar de båda varumärkena FM Mattsson och Mora Armatur. FM Mattsson grundades 1865 av mässingsgjutaren Frost Matts Mattsson. Inledningsvis tillverkades främst detaljer till Moraklockor. Mora Armatur grundades 1927 av Frost Matts Mattssons son Karl. Koncernen omsätter drygt 900 miljoner kronor och har cirka 475 anställda. Produktionen är koncentrerad till Östnor utanför Mora, där också huvudkontoret finns. All tillverkning av kranhus, nipplar, anslutningar och andra metalldetaljer som ingår i kranarna tillverkas på plats i Östnor. Här finns följaktligen också mässingsgjuteriet, som utgör grunden för hela tillverkningen. Gjuteriet, som är ett av Europas modernaste, tillämpar lågtrycksgjutning där den tusengradiga smältan trycksätts med luft och fyller formrummet på ett kontrollerat sätt. Skälet till att kranarna är av mässing är att materialet har bra egenskaper för att transportera vatten. Det är ett relativt bearbetningsvänligt material med bra korrosionsegenskaper. Rostfritt stål, zink, kompositer och plast är också möjliga material i kranar, men av tradition har de tillverkats av mässing, berättar Morgan Nilsson och tillägger att det säkert inte var av en slump som Frost Matts grundade ett mässingsgjuteri i Östnor. Mässing består ju av koppar och zink och den gamla kopparleden mellan Falun och Röros gick genom bygden här. Den sand som behövs för att göra formarna finns det dessutom överskott av i marken kring Mora. Cirka en miljon blandare per år lämnar fabriken i Östnor. Och det är inte bara nyskapande design som världen kan tacka den lilla orten för, Ostnor ligger i framkanten även när det gäller ny teknik. Mora Armatur var till exempel först med energibesparande kranar och FMM först med keramisk tätning, trädgårdskranar som inte fryser och de två världsunika lösningarna mjukstängande ettgreppsblandare och säkerhetsblandare. MARS / TRYCK 15

16 SÅ FUNKAR DET Text: Sara Bergqvist illustration: Kjell Thorsson Snabba cash att hämta Många fastighetsägare skulle kunna göra stora besparingar genom att se över sitt befintliga värmesystem utan att behöva byta hela systemet. Med några få mindre investeringar och justeringar kan energikostnaden reduceras med upp till en tredjedel. Se hur det funkar på plats Installationerna som beskrivs i denna artikel finns alla att studera på Klimatcenter i Göteborg. Det är en utställning där energieffektiva produkter för värme, kyla och ventilation presenteras i driftsatt miljö. Syftet är att sprida kunskap om de möjligheter som finns när installerade produkter samarbetar i system för att minimera energiförbrukningen och maximera effekten. Klimatcenter är ett samarbete mellan Dahl och Bevego. klimatcenter.nu Nästan 40 procent av Sveriges samlade energiförbrukning används för att värma upp eller kyla våra bostäder. Men andelen skulle kunna vara betydligt mindre inte bara genom byte av uppvärmningsmetod utan även genom att utnyttja befintliga system bättre. Jag är övertygad om att många fastighetsägare inte vet vilken stor besparing de kan göra. Genom några få mindre investeringar kan de få elräkningen att rasa, säger Thord Johansson, försäljningschef på Wilo i Stockholm, som tycker att alla fastighetsägare borde göra en inventering av sina system. En av de stora utmaningarna ligger i att få fler fastighetsägare att inse hur stora vinsterna kan bli. Ett tips är att uppmana dem att besöka utställningen här på Klimatcenter, där vi visar fördelarna med olika metoder och åtgärder på ett pedagogiskt sätt. Under våren kommer vi även att hålla föreläsningar och utbildningar på området, säger Ulf Magnusson som är ansvarig för Klimatcenter i Högsbo, Göteborg. Största vinsten ligger ofta i byte av cirkulationspump. Den befintliga pumpen behöver inte ens vara speciellt gammal det räcker att byta från en pump av standardmodell till en högeffektiv för att sänka energiåtgången väsentligt. Eftersom energiförbrukningen hos en cirkulationspump står för 90 procent av livscykelkostnaden kan man tjäna mycket på att byta sin standardpump även om den beräknas hålla i tio år till, säger Ulf Magnusson. Andra effektiva åtgärder är till exempel att installera utrustning som avlägsnar svart magnetit och att byta till smarta styrventiler. När Familjebostäder bytte till smarta KTM-ventiler i en undercentral visade deras egna mätningar på markant minskade energikostnader. I två andra identiska hyreshus i Karlskrona sparade man 30 procent i det ena huset genom att byta ventiler, berättar Ove Cednert, försäljningschef på TA Hydronics som tillverkar ventilerna. Fem energibesparande åtgärder i befintliga värmesystem 1 Byt ut äldre cirkulationspumpar av standardmodell mot högeffektiva. Kontrollera att 2 systemet är korrekt manuellt avluftat på alla positioner. 3 Kontrollera att tryckhållningen fungerar genom rätt dimension och rätt förtryck på expansionskärlen. Kontrollera anslutningspunkten på expansionskärlen, så att de sitter på pumpens sugsida. Sätt in smarta styrventiler som ger ett 4 jämnt tryck i hela systemet. 5 Installera utrustning som avlägsnar svart magnetit. 16 TRYCK / MARS

17 Säljande argument Åtgärderna är billiga och har en kort avskrivningstid. Energibesparingen blir mycket stor med några få åtgärder kan man sänka sina energikostnader med upp till en tredjedel, beroende på utgångsläget. Väl fungerande system ökar den totala livslängden på systemet. Minskad energiåtgång reducerar negativ klimatpåverkan. Ett bra inomhusklimat får människor att må bra. 2 1 spara 90 procent på pumpen Eftersom en högeffektiv cirkulationspump drar upp till 90 procent lägre energi än en standardpump tjänar man in sin investering även om en ny pump kostar dubbelt så mycket. Att de nya pumparna är så mycket bättre beror bland annat på att de har EC-motorer med högre verkningsgrad, förbättrad hydraulik i pumphusen och varvtalsreglering. De högeffektiva motorerna ger samma resultat med lägre antal watt, ungefär som att byta en glödlampa mot en lågenergilampa. Tips! Byt cirkulationspumpen för VVCsystemet samtidigt där finns också stora besparingar att göra. 3 4 smart ventil ger jämnt tryck Fastigheter med fjärrvärme kan tjäna mycket på att byta till smarta ventiler som reglerar trycket på det inkommande vattnet. Åtgärden är ett billigt och enkelt sätt att spara energi och installationen tar oftast bara någon timme. 5 Rent vatten ren värme Svart magnetit sliter på systemet, får ventiler att fastna och pumpar att gå sönder i förtid. Med en automatisk avluftningsventil kan man enkelt rensa bort magnetit ur systemet. En magnetstav som sticks in underifrån i röret drar åt sig magnetiten. När man sedan drar ut staven faller magnetiten ned. Om huset är upp till tio meter högt klarar ventilen även av att rensa bort mikro bubblor, som bidrar till ytterligare magnetitproduktion. Tips! Är huset högre än tio meter kan det vara bra att komplettera med en vakuumavgasare. MARS / TRYCK 17

18 trendens Text: Eriq Agélii Bild: Robert Hagström Hetaste kranen Att byta köksarmaturen mot en kokvattenkran sparar både tid och energi. Men det är inte självklart att alla kan få kokhett vatten i kökskranen. Dagens byggnorm för nyproduktion tillåter inte kokhett vatten i köksblandare. Men det är tillåtet att byta ut redan monterade vanliga blandare. Grundtanken är god: man ska inte riskera att skålla sig när man vrider på kranen. Den som önskar tevatten direkt ur kranen i sitt nybyggda hus får alltså först montera en standardblandare som sedan byts ut mot en blandare med inbyggd vattenkokare. Kokande vatten i blandaren är smart av många anledningar: det sparar både tid och energi i köket. Vattenkokarna är betydligt mer energieffektiva än till exempel en kastrull på spisen; enligt mätningar drar de nästan hälften så mycket el jämfört med att koka upp vatten på en induktionshäll. Det viktiga är att blandaren har en hetvattenspärr som försvårar för barn och slarviga vuxna att skicka ut 100-gradigt vatten i kranen av misstag. Med dubbla innerrör slipper man dessutom att bränna sig på utsidan. Det senaste året har det dykt upp flera kokvattenkranar på marknaden, men allra hetast i redaktionens tycke är Grohes Red. Den består av en specialarmatur och en vattenkokare i titan som monteras under bänken. Grohe Red finns i fyra- eller åttaliters vattenkokarbehållare, samt i två storlekar på vattenkranarna. Åttalitersmodellen ger åtta liter kokande vatten eller 15 liter 50-gradigt vatten, smidigt i kök som bara har kallvattenanslutning. Titan påverkar inte vattnets smak, är kalkavvisande och motstår korrosion bättre än både koppar och rostfritt. Om hårdheten på vattnet överstiger tio dh ska ett kalkfilter installeras före vattenkokaren. Köksblandare får normalt monteras av vem som helst, men eftersom blandare med vattenkokare klassas som varmvattenberedare ska de monteras av certifierad VVS-installatör. 18 TRYCK / MARS

19 Gör det enkelt för dig, hämta Dahls app! ventilerat Fler lärlingar? Tryck gled in i värmen på Dahlcentret i Falun, fångade några proffs i farten och passade på att fråga dem vad de tror om att ha fler lärlingar i VVS-branschen. Bert Nilsén, 59, BN VVS Ja, jag började ju som lärling en gång i tiden. Yrket går inte att lära sig i teorin. Men är man enmansföretagare som jag kan man inte ha någon med sig då det är full fart hela tiden. Jag tror intresset för att bli rörmokare svänger nu till skillnad från för år sedan då ingen ville smutsa ner sig. Nu gäller det att få ett arbete överhuvudtaget. Håkan och Sivert Larsson, far och son, Gamla berget VVS Vi är fem anställda och har två bra lärlingar, säger pappa Sivert. Det behövs fler lärlingar! Men det är dyrt och de unga kräver mobil och en massa andra grejer. Det är det som är så hopplöst, inflikar Håkan. Mark Ford, 50, LittleBygg Det vore bra med fler lärlingar men framför allt behövs mer lättnader som i Frankrike där jag levt och arbetat i 20 år. Där är lärlingslönerna mycket lägre och hela byggbranschen beskattad på ett annat sätt än i Sverige. Man borde betala efter kompetens, ge mer skattelättnader och så borde rörmokare gå i pension vid 60 och släppa fram de yngre! Dahl i din mobil Dahl Sverige AB lanserar en app till sin e-shop, med stort sortiment och flexibel funktion. Allt fler vill kunna beställa från nätet via mobil eller surfplatta. Inte minst i VVS-branschen, som till stor del består av hantverkare, säger Göran Dahlin, marknads- och inköpsdirektör på Dahl Sverige AB. Hantverkare är en yrkesgrupp som oftast befinner sig på rörlig fot. Dessutom med uppdrag där varje minut ska räknas. Här ger Dahls nya app möjlighet att spara både tid och pengar. Genom vår app är det enkelt att nå Dahls e-shop, var man än befinner sig, fortsätter Göran Dahlin. Förutom att beställa varor, går det att lämna offert direkt på plats hos kunden. Med appen kan man dessutom bland annat skanna streckkoder, lokalisera närmaste Dahlcenter och få tillgång till aktuella priser, saldon samt orderhistorik. Dahls app kan laddas ner från Appstore eller Google Play. Följ och använd #renbygg om ni är trötta på bilden av en osund byggbransch. Det går att förändra! Boel Bengtsson, Sveriges Byggindustrier på twitter.com Bluff om temperaturen Energiexperten Lars Blekastad vill med sin bok Energibluffen slå hål på myter som att energibesparing kräver temperatursänkning. Man måste ta hänsyn till dynamiska beräkningar på byggnaders förmåga att lagra in värme, säger han och anklagar många energirådgivare för att sprida felaktig information. Foto: Johannes Berner monsterkyla När nya gallerian Vimpeln öppnar i Alingsås i höst får kunderna ett behagligt klimat med nyskapande teknik. Expertkyl har installerat en extremt tyst och energisnål komfortkylanläggning med tre RC Manta T-värmepumpar som beräknas ge en årsmedelsverkningsgrad på över COP 6,1. Den 12,5 meter långa och 5,9 ton tunga kylaren lyftes nära hundra meter in i det före detta bomullsväveriet från Märkvärdiga reningsverk Från och med 1 juli 2013 ska alla nya minireningsverk vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Det innebär att de är testade och godkända av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Läs mer på jti.se MARS / TRYCK 19

20 Returadress: Dahl Sverige AB, Box 67, Järfälla VÄRSTA KOPPLINGEN Text OCH FOTO: Eriq Agélii Värsta TÄVLINGSVINNARE kopplingen Johannes Koivuniemi skickade in den här kreativa toainstallationen och kammar hem det utlovade priset, en arbets belysning från Novipro, värd kronor. Skicka in din egen bild och beskrivning på den värsta, snyggaste, egendomligaste eller snurrigaste kopplingen du sett. Du kan bli publicerad i nästa nummer av Tryck och vinna en Novipro laddningsbar LED-handlampa, värd 470 kronor. Mejla din bild, beskrivning och kontaktuppgifter till tryck@dahl.se senast 1 april Det hänger på torken bostadsrätt Trist utsikt från badrummet? Smacka upp en stajlad handdukstork så har du något att vila ögonen på. Torkarna är heta på många sätt. När allt fler kunder vill göra sitt badrum unikt är torken en given signatur. Vi hittade den här platsbyggda torken i svetsade entumsrör i en i Solna.