Ystads stad LEDNINGSSCHAKT

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning 2015 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:3 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk förundersökning 2015 Ystads stad LEDNINGSSCHAKT RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk förundersökning 2015 Ystads stad Ledningsschakt RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:3 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Ett schakt i Hospitalsgatan i Ystad. I bakgrunden skymtar franciskanerklostret. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Österlenarkeologi 2016

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik 5 Tidigare undersökningar i Ystad 5 Undersökningsresultat 6 1. Harmonigatan 7 2. Hospitalsgatan 7 3. Liregatan 8 4. Maria Munthes gata Teatergränd Kv. Fredrik 15 och Vädergränd Östergatan 13 Sammanfattande tolkning och utvärdering 14 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 16

6 Figur 1. Skåne med platsen för Ystad i den södra delen av landskapet markerad med en röd prick. Figur 2. Den centrala delen av Ystad med platsen för undersökningarna markerad med röda stjärnor. Fornlämning RAÄ Ystad 50:1 är blåmarkerad. 1. Harmonigatan 2. Hospitalsgatan 3. Liregatan 4. Maria Munthes gata 5. Teatergränd 6. Kv. Fredrik 15 och Vädergränd 7. Östergatan. Kartunderlag: Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS). 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

7 Inledning Med anledning av ledningsschakt för VA och fjärrvärme i Ystads stad har Österlenarkeologi utfört arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar. Dessa utfördes i Ystads medeltida bebyggelseområde, registrerat som fornlämning 50:1 i Ystads stad. Under perioden genomfördes sju (7) arkeologiska förundersökningar inom fornlämning 50:1. Arbetena genomfördes i Harmonigatan, Hospitalsgatan, Liregatan, Maria Munthesgata, Teatergränd, Vädergränd och Östergatan. Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Länsstyrelsens beslut avser samtliga ledningsschakt och liknande mindre schaktningsarbeten som Ystads kommun är ansvariga för. Läge och topografi Ystad ligger vid Skånes sydkust i den stora bukten mellan Smyge och Kåseberga. Den s.k. sydostmoränen, i huvudsak en kalkrik moränlera, dominerar backlandskapet nordväst och norr om staden (Tesch 1983, s. 6). Historik Som ort nämns Ystad första gången i skrift Franciskanerklostrets grundläggning år 1258 eller 1267 talar för att en stad funnits på platsen vid 1200-talets mitt. Stadens ursprung kan sökas i ett av kronan kontrollerat fiskeläge vid åmynningen och i skydd av ett rev. Det ökade handelsutbytet med de tyska hansestäderna omkring anses vara en viktig utgångspunkt för anläggandet av köpstäder som t.ex. Ystad. Mariakyrkan påbörjades i början av 1200-talet. Öster om kyrkan uppkom ett regelbundet planerat torg, Stortorget, som kan ha föregåtts av en långsmal marknadsplats söder om kyrka. Ystads medeltida rådhus låg vid Stortorget, mellan torg och kyrka. Rådhuset brann ner, tillsammans med en stor del av stadens arkivalier, år Det återuppbyggdes strax därefter, bl.a. med byggnadsmaterial från S:t Nicolai kyrka (Tesch 1983, s. 10ff). Under medeltiden fungerade torget som en slags arena där borgerskapet kunde exponera sin relativa självständighet genom att visuellt lyfta fram dess förnämsta uttryck: rådhuset. De medeltida rådhusen låg ofta i ett läge mellan stadskyrkan och torget, vilket gav dem visuellt företräde. På så sätt kunde borgerskapet ta initiativet i kampen om stadsrummets betydelse (Larsson & Anglert 2008, s. 92f). Mellan kyrkan/torget och stranden låg de tyska köpmännens område (fit) och kompanihus. Under medeltiden fanns ytterligare en kyrka, S:t Nicolai, som kan ha varit församlingskyrka öster om ån. Under medeltiden tillkom även flera kyrkliga institutioner. Utanför Österport låg ett spetälskehospital och något längre bort fanns en vallgravsförsedd borg. Vilken roll borgen haft för staden är oklart, men möjligtvis skall den ses mot bakgrund av kungamaktens intresse för stadens utveckling (Tesch 1983, s. 10f; Larsson & Anglert 2008). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR I YSTAD Inom den medeltida stadens begränsningar (RAÄ Ystad 50:1) har ett relativt stort antal arkeologiska undersökningar och observationer gjorts genom åren (se t.ex.tesch 1983 och karta 6a). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 5

8 Figur 3. Den centrala delen av Ystad med ledningsschakten som schaktningsövervakades rödmarkerade. 1. Harmonigatan. 2. Hospitalsgatan. 3. Liregatan. 4. Maria Munthes gata. 5. Teatergränd. 6. Kv. Fredrik 15 och Vädergränd. 7. Östergatan. Schakten är ej inmätta digitalt. Kartunderlag: Ystads kommun. Undersökningsresultat Under år 2015 har sju (7) arkeologiska förundersökningar i form av schaktningsövervakningar genomförts inom RAÄ Ystad 50:1, Ystads gamla bebyggelseområde. Schaktningsövervakningarna har skett i samband med ledningsschakt för VA och fjärrvärme. Arbetena utfördes i 1. Harmonigatan, 2. Hospitalsgatan, 3. Liregatan, 4. Maria Munthesgata, 5. Teatergränd, 6. Kv. Fredrik 15 och Vädergränd och 7. Östergatan. Nedan redovisas resultaten från schaktövervakningarna i respektive gata samt i kv. Fredrik ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

9 Figur 4. Schaktning för VA-arbete i Harmonigatan. Foto mot öster. Foto: Per Sarnäs, Skånearkeologi. 1. HARMONIGATAN I Harmonigatan grävdes ett mindre schakt med anledning av VA-arbete. I en av schaktväggarna fanns en mindre kulturlagerrest bevarad. Kulturlagret påträffades ca 0,20 meter under dagens marknivå och var ca 0,40 meter tjockt och 0,30 meter brett. Överst fanns ett humöst lager, därunder ett ca 0,05 meter tjockt grått sandlager. Under sanden fanns ett ca 0,10 meter tjockt lager av brungul lera. Under leran fanns ett ca 0,03 meter tjockt lager av mörkgrå humös lera. I botten av kulturlagersekvensen fanns en fragmentarisk stenläggning bestående av ovala och runda stenar. Möjligtvis utgör stenläggningen en äldre föregående till Harmonigatan. Inga daterande föremål påträffades i kulturlagren. I övrigt fanns det i schaktet endast moderna ledningar och igenfyllnadslager. Figur 5. Kulturlagerrest i en av schaktväggarna i schaktet i Harmonigatan. Foto: Per Sarnäs, Skånearkeologi. 2. HOSPITALSGATAN I korsningen Hospitalsgatan och Bryggaregången, strax norr om klostret grävdes ett ca 1,8 x 1,6 meter stort och 1,0 meter djupt schakt. I den östra delen av schaktet fanns ett kompakt lager bestående av gråbrun, lerinblandad humus, med stort inslag av tegelkross, kalk- och lerprickar, enstaka småsten, hälften av en takpanna samt en modern gatsten. Lagret tolkades som ett relativt modernt igenfyllnadslager med oklar datering. I merparten av schaktet fanns endast recenta fyllnadslager av sand och grus, ditkomna i samband med nedläggning av en modern VA-ledning. Figur 6. Schaktet i korsningen Hospitalsgatan och Bryggaregången i Ystad. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 7. Den östra sektionen i schaktet i korsningen Hospitalsgatan och Bryggaregången i Ystad. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 7

10 Figur 9. Sektion av den östra schaktväggen i schakt 1 i Liregatan. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 8. Översikt på schakten (schakt 1-5) i Liregatan. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 3. LIREGATAN I Liregatan, från Hamngatan i väster till Tvärgränd i öster, grävdes fem schakt (schakt 1-5) i samband med VA-arbeten i gatan. Samtliga fem schakt hade redan grävts innan antikvarisk personal anlände. Nedan beskrivs schakten från väster till öster. Schakt 1 Schakt 1 grävdes strax öster om Hamngatan. Schaktet var ca 2,50 x 0,95 meter stort och 1,25 meter djupt. Den östra schaktväggen rensades fram, varvid ett parti av den östra sektionen fotodokumenterades. I den norra delen av sektionen fanns bl.a. en rest av en träpinne/-stolpe och ett sandigt lager i kanten av pinne. I övrigt fanns det endast recenta ledningar och igenfyllnadslager i schaktet. Figur 10. Ett avsnitt av den östra schaktväggen i schakt 2 i Liregatan. I den nedre högra delen skymtar orörda kulturlager. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Schakt 2 Öster om schakt 1 hade ytterligare ett schakt grävts. Schaktet var ca 1,70 x 1,35 meter stort och 1,35 meter djupt. I den södra schaktväggen, ca 0,80 meter under dagens marknivå, kunde en 0,57 meter tjock kulturlagersekvens iakttagas. Närmast botten fanns ett ca 0,35 meter tjockt brungrått lager (L1). Detta var mycket fett, smetigt och gödselaktigt med inslag av sand, träavfall och djurben. På det gödsliga lagret låg ett ca 0,07 meter tjockt lager av gulbrun lera (L2). Ovan lerlagret fanns därefter ett ca 0,05 meter tjockt brandlager med bitar av träkol och enstaka djurben (L3). På brandlagret låg ett ca 0,10 meter tjockt brunt sandlager (L4). Inget daterande fyndmaterial framkom i lagren. Hur kulturlagersekvensen skall tolkas är oklart då lagren enbart kunde iakttagas i den södra sektionen, förutom lagret närmats botten av schaktet. Det nedre lagret (L1) kan möjligtvis utgöra ett utfyllnadslager med diverse avfall. Lerlagret (L2) kan vara ett lergolv, medan brandlagret (L3) möjligtvis är rester av ett hus som brunnit. Den ovanliggande sanden (L4) kan vara ett utjämningslager inför nästa byggnationsfas eller sättsand som anlagts inför en första gatunivå. I den norra delen av schaktet fanns det endast recenta ledningar och moderna igenfyllnadslager. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

11 Figur 11. Den östra delen av den södra schaktväggen i schakt 2 i Liregatan. I botten fanns ett gödsligt lager (L1). Ovan detta fanns ett lerlager (L2). På lerlagret låg ett brandlager (L3) och ovan detta ett sandlager (L4). Foto mot sydost. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Schakt 3 Detta schakt var ca 4,50 x 1,10 meter stort och 1,35 meter djupt. I schaktet fanns endast moderna ledningar och recenta fyllnadsmassor. Schakt 4 Schaktet var ca 2,00 x 0,90 meter stort och 1,20 meter djupt. I schaktet fanns endast recenta fyllnadslager och moderna ledningar. Schakt 5 Det östligast belägna schaktet i Liregatan var ca 2,50 x 1,50 meter stort och 1,20 meter djupt. I botten av schaktet fanns ett gödsligt lager med inslag av träavfall, tegelskrot och djurben. Samma typ av lager kunde även iakttagas i botten av schakt 2. I lagret framkom en liten skärva grönt glas från en butelj (1600- eller 1700-talet). I övrigt fanns det endast moderna ledningar och recenta fyllnadsmassor i schaktet. Figur 12. I botten av schakt 5 fanns ett gödsligt lager med inslag av träavfall, tegelskrot och djurben. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 13. Översikt på schakt 5 med ett gödsligt lager i botten av schaktet. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 9

12 Figur 15. Kulturlager i östra sektionen i schaktet i Maria Munthes gata. Foto mot öster. Foto: Per Sarnäs, Skånearkeologi. Figur 14. Översikt på östra sektionen i schaktet i Maria Munthes gata. I den norra delen av schaktet fanns ett mindre kulturlager. Foto mot öster. Foto: Per Sarnäs, Skånearkeologi. 4. MARIA MUNTHES GATA Maria Munthes gata är belägen i den sydöstra delen av den gamla staden. I gatan grävdes ett ca 1x2 meter stort och 1,30 meter djupt schakt. I den södra delen av den västra schaktväggen fanns det ett ca 0,50 meter tjockt orört kulturlager i botten av schaktet. I kulturlagersekvensen dokumenterades bl.a. ett brandlager med mycket träkol, sot och bränd lera (L4). 5. TEATERGRÄND Teatergränd är belägen i den södra delen av Ystads äldre bebyggelseområde. Schaktet var ca 0,6 meter djupt i gatan och ca 0,3 meter djupt i trottoaren. I schaktet fanns endast moderna ledningar och recenta utfyllnadslager. Figur 16. Kulturlager i västra sektionen i schaktet i Maria Munthes gata. Lagerbeskrivning: 1. Svagt humös sand. 2. Sotig sandlins. 3. Gråbrun humös sand. 4. Brandlager med mycket träkol, sot och bränd lera. 5. Gråbrun lerig sand med inslag av tegelkross. Påfört. 6. Brungrå lerig sand med tegelkross. Påfört. 7. Sättsand. Skala 1:20. Figur 17. Översikt på schaktet i Teatergränd i Ystad. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

13 Figur 18. Den sydöstra delen av kv. Fredrik i Ystad. Schakten i Vädergränd och fastigheten Fredrik 15 är markerade med röd heldragen linje. Den upprättade sektionen är markerad med svarta korta streck. 6. KV. FREDRIK 15 OCH VÄDERGRÄND Kvarteret Fredrik och Vädergränd är belägna i den östra delen av Ystads gamla bebyggelseområde, väster om Österportstorg. En arkeologisk förundersökning genomfördes år 1996 i den västra delen av kvarteret Fredrik, fastigheterna Fredrik 5 och 6. I ett schakt mot Lilla Östergatan påträffades en stensyll samt ett lergolv. I ett annat schakt framkom ett flertal stenläggningar. I de understa kulturlagren påträffades en skärva av äldre rödgods och keramikfragment av förhistorisk karaktär. I schaktet vid Gåsegränd framkom en syllstensrad. I två av schakten fanns ett mörkt sandigt kulturlager. Kulturlagermäktigheten på platsen är ca 1,90 meter under nuvarande marknivå (Anglert 1996). År 2014 genomfördes en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Fredrik 8 i den norra delen av kvarteret. Det konstaterades att en medeltida bebyggelse, i form av ett lergolv och lerförstärkta stolphål, varit förlagd till den norra delen av fastigheten mot Lilla Östergatan. Den centrala och södra delen av fastigheten omfattades av en bakgårdsmiljö med hägnader och odling (Guldåker 2015). Kv. Fedrik 15 När antikvarisk personal anlände till Vädergränd hade ett schakt redan grävts från ett gatuhus inom fastigheten Fredrik 15 fram till fastighetens port vid Vädergränd. Schaktet var ca 1,10 meter djupt och 0,75 meter brett. Men eftersom fjärrvärmeledningarna redan var lagda i botten av schaktet samt övertäckta av fyllnadsmassor kunde endast ca 0,65 meter av schaktets djup dokumenteras. I schaktväggarna kunde enbart recenta utfyllnadslager med enstaka djurben iakttagas Figur 19. Schaktet på fastigheten Fredrik 15. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 11

14 Figur 20. Den södra delen av den östra schaktväggen i Vädergränd. I den nedre delen av schaktet fanns ett torvaktigt och gödsligt lager. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Vädergränd Längs den östra sidan av Vädergränd grävdes ett ca 21,5 meter långt, 0,60 meter brett och 0,70 0,85 meter djupt schakt. Mellan sex och elva meter från schaktets norra begränsning kunde en kulturlagermäktighet på ca 0,30 meter iakttagas i den nedre delen av schaktet. En två meter lång sektion av den östra schaktväggen dokumenterades. Den övre delen av kulturlagret låg ca 0,50 meter under dagens marknivå. Det övre lagret utgjordes av mörkgrå relativt fet, torvaktig, något gödslig sandinblandad humus (lager 4). I lagret fanns en hel del djurben samt lite tegelkross. Inga fynd påträffades i lagret. Det torviga och gödsliga lagret låg delvis över, och intill, ett lager av gul lera (lager 5). Under lager 4 och 5 fanns ett ca 0,06 meter tjockt lager av vitgrå sand (lager 6). I botten av schaktet fanns mörkbrun, fet och sandinblandad gödselaktig torv med inslag av djurben (lager 7). Figur 21. Den norra delen av schaktet i Vädergränd. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 22. Sektion av den östra schaktväggen i Vädergränd. Lagerbeskrivningar: 1. Modern sättsand. 2. Makadam. 3. Recent utfylllnadssand/grus 4. Mörkgrå relativt fet och torvig, något gödslig sandinblandad humus med inslag av djurben och lite tegelkross. 5. Gul lera som fortsätter norrut. 6. Vitgrå sand. 7. Mörkbrun, fet sandig gödselaktig torv med inslag av djurben. Skala 1: ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

15 Figur 23. I botten i den östra delen av schaktet i Östergatan fanns en stor sten samt några diffusa lagerstrimmor. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 7. ÖSTERGATAN Östergatan är belägen i den centrala delen av Ystads äldre bebyggelseområde. I den östra delen av Östergatan grävdes ett ca 0,9 meter brett och 1,0 meter djupt schakt. Tyvärr var merparten av schaktet redan igenfyllt när antikvarisk personal anlände, varvid endast ca 0,4 meter av schaktets djup kunde iakttagas. I den här delen av schaktet fanns det endast recenta fyllnadslager. Ett parti i den västra delen av schaktet var dock inte igenfylld. Denna del av schaktet var ca 1,0 1,1 meter djup. I botten av schaktet fanns moderna ledningar. I den södra sektionen kunde dock en stor sten i botten av schaktet iakttagas. Stenen var minst 0,28 x 0,20 meter stor, där den övre delen av stenen låg ca 0,9 meter under dagens marknivå. Stenen var ca 0,2 meter hög med plan ovansida. Möjligtvis kan stenen utgöra en syll- eller grundsten till en äldre byggnad. Från stenen och österut sträckte sig några diffusa och oregelbundna humösa lagerstrimmor. Lagren kunde följas i en sträcka av ca 1,5 meter österut. Figur 24. Översikt på schaktet i Östergatan. I bildens nederkant syns en stor sten i botten av schaktet. Foto mot öster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 13

16 Sammanfattande tolkning och utvärdering Under perioden inkom sju (7) ärenden till Österlenarkeologi avseende ledningsschakt för VA och fjärrvärme med Ystads kommun och Ystads Energi som ansvarig exploatör. Merparten av schakten var redan grävda när antikvarisk personal anlände till platsen. I schakten fanns en hel del moderna ledningar och igenfyllnadslager, men även spår av orörda kulturlager och andra arkeologiska lämningar. I Harmonigatan påträffades en mindre kulturlagerrest i en av schaktväggarna. Det ca 0,40 meter tjocka kulturlagret påträffades ca 0,20 meter under dagens marknivå. I botten av kulturlagersekvensen fanns en fragmentarisk stenläggning. I Liregatan grävdes fem schakt. I schakt 1, närmast Hamngatan, fanns bl.a. en rest av en träpinne/-stolpe. I schakt 2, strax öster om schakt 1, kunde en 0,57 meter tjock kulturlagersekvens iakttagas i den södra schaktväggen. Den övre delen av kulturlagret låg ca 0,80 meter under dagens marknivå. Närmast botten, ca 1,30 meter under dagens marknivå, fanns ett brungrått smetigt och gödselaktigt lager med inslag av sand, träavfall och djurben. Ovan detta fanns ett lager av gulbrun lera, därefter ett brandlager med bitar av träkol och enstaka djurben. Det nedre lagret kan möjligtvis utgöra ett utfyllnadslager. Lerlagret kan vara ett lergolv, medan brandlagret möjligtvis är rester av ett hus. Även i det östligast belägna schaktet i Liregatan (schakt 5) fanns i botten av schaktet, ca 1,20 meter under dagens marknivå, ett gödsligt lager med inslag av träavfall, tegelskrot och djurben. I lagret framkom en liten skärva grönt glas från en butelj (1600- eller 1700-talet). I Maria Munthes gata framkom i den västra schaktväggen ett ca 0,50 meter tjockt orört kulturlager i botten av schaktet. I kulturlagersekvensen dokumenterades bl.a. ett brandlager med mycket träkol, sot och bränd lera. Längs den östra sidan av Vädergränd grävdes ett schakt. Mellan sex och elva meter från schaktets norra begränsning kunde en kulturlagermäktighet på ca 0,30 meter iakttagas i den nedre delen av schaktet. Den övre delen av kulturlagret låg ca 0,50 meter under dagens marknivå. Det övre lagret utgjordes av mörkgrå relativt fet, torvaktig, något gödslig sandinblandad humus. I lagret fanns en hel del djurben samt lite tegelkross. Det torviga och gödsliga lagret låg delvis över ett lager av gul lera. Därunder fanns ett lager av vitgrå sand. I botten av schaktet fanns mörkbrun, fet och sandinblandad gödselaktig torv med inslag av djurben. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inom Ystads medeltida bebyggelseområde fortfarande finns orörda kulturlagersekvenser, även om senare tids ledningsschakt i gatorna delvis förstört kulturlagren. Utifrån de sporadiska kulturlagersekvenserna är det inte möjligt att dra några större slutsatser om bebyggelse och gatunivåer i det medeltida och tidigmoderna Ystad. De relativt små ledningsschakten ger oss däremot information om orörda kulturlagersekvenser, bevaringsförhållande och kulturlagerdjup, en kunskap som kan vara användbar inför eventuella exploateringar. Ystads medeltida bebyggelseområde bör även fortsättningsvis stå under antikvarisk kontroll. 14 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

17 Referenser Litteratur Anglert, M Arkeologisk förundersökning av stadslager. Skåne, Ystad kv Fredrik 5 och 6. RAÄ Rapport 1997:74. Guldåker, A Kv Fredrik 8, Ystad. Fornlämning nr 50, Ystad stad socken, Ystad, Skåne. Arkeologisk förundersökning Kulturmiljörapport 2015:3. Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige. Lund. Larsson, S. & Anglert, M Ystadiana Makten och heligheten. Skånska städer. Ystads fornminnesförening. Ystad. Tesch, S Ystad I. Medeltidsstaden 44. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 15

18 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer Arkivnummer Län... Skåne Kommun... Ystad Socken/stad... Ystad Fastighet... Ystads stad RAÄ-nummer... Ystad 50:1 Ekonomiska kartans blad... 1D9e (RT90) Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 9 Antal arkeologtimmar Exploateringsyta... Undersökt yta... Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson/Per Sarnäs Uppdragsgivare...Ystads kommun/ystads Energi Tidigare undersökningar... LUHMnr:... Fynd:... Dokumentationsmaterial:... 2 fältritningar, minnesanteckningar samt digitala foton Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Tryck av rapport: kr Körersättning ,40 kr 16 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3

19 Österlenarkeologi Rapporter Glemminge 39:6. Husbyggnation. RAÄ Glemminge 38:1, Glemminge socken i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 2. Tjustorp 156:6. VA-utbyggnad. RAÄ Smedstorp 64:1, Smedstorps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:3 17