Fastigheten Erik 30, Ystad MILJÖSANERING

Transkript

1 Arkeologisk undersökning 2016 Fastigheten Erik 30, Ystad MILJÖSANERING RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:16 Lars Jönsson

2

3 Arkeologisk undersökning 2016 Fastigheten Erik 30, Ystad MILJÖSANERING RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län

4 Österlenarkeologi Lars Jönsson Bellevuevägen 13A Ystad Tel: E-post: Webb: Arkeologisk undersökning 2016 Fastigheten Erik 30, Ystad Miljösanering RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2016:16 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Miljösaneringen i det nordvästra hörnet av fastigheten Erik 30 har påbörjats. Österlenarkeologi 2016

5 Innehåll Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och tidigare undersökningar 5 Undersökningsresultat 6 Provgropar 7 Miljösanering 8 Tolkning 9 Fynd 10 Utvärdering 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12

6 Figur 1. Skåne med platsen för Ystad i södra Skåne markerad med en röd prick. Figur 2. Ystad med platsen för miljösaneringen inom fastigheten Erik 30 markerad med en röd stjärna. 4 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16

7 Inledning Med anledning av miljösanering av ett område inom fastigheten Erik 30 i Ystad har Österlenarkeologi utfört en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Området skulle saneras från förekomster av bly. Miljösaneringen skedde i den östra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde (RAÄ Ystad 50:1). Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsens dnr ). Läge och topografi Ystad ligger vid Skånes sydkust i den stora bukten mellan Smyge och Kåseberga. Den s.k. sydostmoränen, i huvudsak en kalkrik moränlera, dominerar backlandskapet nordväst och norr om staden (Tesch 1983, s. 6). Historik och tidigare undersökningar Som ort nämns Ystad första gången i skrift Franciskanerklostrets grundläggning år 1258 eller 1267 talar för att en stad funnits på platsen vid 1200-talets mitt. Stadens ursprung kan sökas i ett av kronan kontrollerat fiskeläge vid åmynningen och i skydd av ett rev. Det ökade handelsutbytet med de tyska hansestäderna omkring anses vara en viktig utgångspunkt för anläggandet av köpstäder som t.ex. Ystad. Mariakyrkan påbörjades i början av 1200-talet. Öster om kyrkan uppkom ett regelbundet planerat torg, Stortorget, som kan ha föregåtts av en långsmal marknadsplats söder om kyrka. Ystads medeltida rådhus låg vid Stortorget, mellan torg och kyrka. Rådhuset brann ner år Det återuppbyggdes strax därefter, bl.a. med byggnadsmaterial från S:t Nicolai kyrka. Mellan kyrkan/torget och stranden låg de tyska köpmännens område (fit) och kompanihus. Under medeltiden fanns ytterligare en kyrka, S:t Nicolai, som kan ha varit församlingskyrka öster om ån. Under medeltiden tillkom även flera kyrkliga institutioner. Utanför Österport låg ett spetälskehospital och något längre bort fanns en vallgravsförsedd borg. Vilken roll borgen haft för staden är oklart, men möjligtvis skall den ses mot bakgrund av kungamaktens intresse för stadens utveckling (Tesch 1983, s. 10f; Larsson & Anglert 2008). DEN ÄLDSTA BEBYGGELSEN INOM KV. ERIK Den äldsta idag stående byggnaden inom kv. Erik är en större magasinsbyggnad i korsvirke (Grönwallska gården) uppförd år Den ligger i den nordöstra delen av kvarteret. Inom kvarteret har tidigare legat en korsvirkesbyggnad, uppförd under 1500-talet och numera flyttad till kv. Nordier samt en korsvirkesbyggnad uppför år 1510 (Borgmästarhuset). Den flyttades till Klosterplanen år 1907 (Tesch 1983, s.59, karta 8.). TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR INOM KV. ERIK På innergården till fastigheten Erk 30 utfördes år 2016 en miljöteknisk undersökning i form av fyra provborrningar. Rent generellt verkade det som att kulturlagermäktigheten i den norra delen av fastigheten var minst 1,80 meter. I den södra delen av fastigheten var kulturlagermäktigheten minst 1,50 meter. Under de förmodade kulturlagren fanns därefter brun eller mörkbrun sand med skikt av svagt organisk sand. Under sanden fanns svart högförmultnad torv (Jönsson 2016). ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16 5

8 Figur 3. Provgropar (PG 1-4) och saneringsschakt på innergården till fastigheten Erik 30 i Ystad. Undersökningsresultat Undersökningen började med att fyra provgropar (PG 1-4) grävdes med maskin i den nordvästra delen av innergården. I samband med provborrningar i detta område hade det tidigare påträffats en stor mängd bly (Jönsson 2016). Provgroparna placerades inom en ca 6x6 meter stor yta i det nordvästra hörnet av fastigheten. Syftet med provgroparna var att försöka avgränsa miljögiftet genom att ta prover i lagren i alla fyra groparna. Analyser av proverna skulle sedan ligga till grund för den slutgiltiga miljösaneringen. Vid miljösaneringen grävdes ett ca 1,60x2,70 meter stort schakt. Nedan följer först en beskrivning av de arkeologiska iakttagelserna i provgroparna. Denna görs i tabellform. Därefter följer en beskrivning av de arkeologiska iakttagelserna i samband med själva miljösaneringen. 6 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16

9 PROVGROPAR Provgrop Storlek (m) Lager Djup u. markytan Fynd Kommentarer 1 0,90x0,60 1. Bärlager och sand 2. Gråbrun sandig humus med inslag av tegelkross, taktegelfragment, kalkbruk och djurben. 3. Gråbrun sand. 0,00 0,30 m 0,30 1,00 m 1,00 1,10 m Lager 2 var ett relativt homogent lager. Eventuellt ett bakgårds-/odlingslager. 2 1,20x0,70 1. Bärlager och sand 2. Gråbrun sandig humus med inslag av tegelkross, tegelbrockor, gul tegelsten och djurben. 3. Som lager 2, men något lerigare. 4. Gråbrun sand. 0,00 0,30 m 0,30 0,75 m 0,75 0,95 m 0,95- m I lager 2 fanns två fragment av sågat och bearbetat ben (fnr. 1). Fragmenten har passning. Ev. restprodukt vid kamtillverkning. Lager 2 var ett relativt homogent lager. Eventuellt ett bakgårds-/odlingslager. 3 1,10x0,60 1. Bärlager och sand 2. Mörkgrå lerig humus med inslag av tegelkross, tegelbrockor, taktegelfragment och djurben. 3.Brungrå sandig humus med inslag av tegelkross, tegelbrockor och djurben. 0,00 0,40 m 0,40 0,70 m 0,70 1,40 m I lager 3 fanns en järnkniv med tånge i dåligt skick (fnr. 2) och en skärva nästan stengods (fnr. 3). Något sandlager återfanns inte i botten av provgrop 3. Kan innebära att lager 3 är fyllning i en brunn eller en större grop. 4 1,00x0,60 1. Bärlager och sand 2. Brungrå sandig humus med inslag av tagtegelfragment, tegelkross, tegel-brockor och djurben 3. Mörkbrun sand 0,00 0,30 m 0,30 0,95 m 0,95 m Lager 2 var ett relativt homogent lager. Eventuellt ett bakgårds-/odlingslager. Tabell 1. Fyra provgropar i den nordvästra delen av innergården till Erik 30. Syftet med provgroparna var att försöka avgränsa miljögiftet genom att ta prover i lagren i alla fyra groparna. Analyser av proverna låg sedan till grund för den slutgiltiga miljösaneringen. Figur 4. Provgrop 3 i den sydvästra delen av området som skulle saneras. Foto mot söder. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16 7

10 Figur 5. Sektion på saneringsschaktet på innergården till fastigheten Erik 30. Lagerbeskrivning: 1. Bärlager av makadam. 2. Sättsand. 3. Mörkgrå sandig humus med inslag av kalkbruk, tegelkross och djurben. 4. Mörkbrun lerinblandad sandig humus med inslag av kalkbruk, tegelkross, taktegelfragment och djurben. Sektion mot norr. Skala 1:20. MILJÖSANERING När analysen av proverna var klar konstaterades att det endast fanns behov av att sanera en mindre yta i det nordvästra hörnet av fastigheten. Området som sanerades var ca 1,60x2,70 meter stort (öst-väst). Vid saneringen grävdes alla lager bort ner till en meters djup. De förorenade lagren transporterades omedelbart bort från platsen. Figur 6. Saneringsschaktet på innergården till fastigheten Erik 30. Foto mot väster. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Lagerbeskrivning En 2,50 meter lång sektion av den norra schaktväggen dokumenterades. Från den nuvarande marknivån och ner till 0,20 0,26 meter från marknivån fanns stenplattor, bärlager och sättsand. Därefter fanns det mellan 0,70 0,80 meter tjocka kulturlager. I botten av schaktet fanns gråbrun sand. Överst i kulturlagersekvensen fanns ett 0,16 0,28 meter tjockt lager av mörkgrå sandig humus med inslag av kalkbruk, tegelkross och djurben (lager 3). Lagret ökade i tjocklek mot öster. Lagret kan tolkas som ett utfyllnads- eller utjämningslager. I lagret fanns tre skärvor fajans (fnr. 4), en skärva porslin (fnr. 5), en mynningsskärva till ett fat av godstypen yngre rödgods (fnr. 6), två keramikskärvor till ett kärl av godstypen yngre rödgods (fnr. 7) och två mörkgröna glasskärvor till en butelj (fnr. 8). Lagret kan dateras till tal. Underst i kulturlagersekvensen fanns ett 0,40 0,64 meter tjockt lager av mörkbrun lerinblandad sandig humus med inslag av kalkbruk, tegelkross, taktegelfragment och djurben (lager 4). Lagret var relativt homogent och utan någon tydlig stratifiering. Lagret kan tolkas som ett odlingslager på bakgården. I lagret fanns en keramikskärva av godstypen yngre rödgods (fnr. 9) och en stengodsskärva från ett krus från Westerwald (fnr 10). Strax ovan sanden fanns ett benredskap med två spetsar i den ena änden (fnr. 11). Eventuellt har föremålet använts vid någon form av textilarbete. Föremålet kan även ha använts vid arbete med fiskenät. Lagret kan dateras till tal. 8 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16

11 Figur 7. Den norra sektionen på saneringsschaktet på innergården till fastigheten Erik 30. Foto mot norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. TOLKNING Med undantag för provgrop 3 visade provgroparna på en relativt enhetlig och homogen lagerbildning i det nordvästra hörnet av fastigheten. Lagerbildningarna i provgrop 1,2 och 4 kan tolkas som odlingslager inne på bakgården. I de tre provgroparna fanns ett brungrått sandlager ca en meter under dagens marknivå, men i provgrop 3 var lagerbilden annorlunda. Här fanns inget sandlager utan istället fortsatte kulturlagerbildningarna ner till minst 1,40 meter under dagens marknivå. Detta kan tolkas som att det på platsen för provgrop 3 finns en stor grop eller eventuellt en brunn. I det nedre lagret (lager 3) i provgrop 3, drygt en meter under dagens marknivå, framkom ett knivblad av järn (fnr, 2) och en skärva från ett krus av godstypen nästan stengods (fnr 3). Nästan stengods, eller protostengods, förekommer framförallt under 1300-talet, men kan även uppträda en bit in i 1400-talet. Detta innebär att den nedre lagerbildningen i provgrop 3 möjligtvis kan dateras till hög- eller senmedeltid. Tyvärr gick det inte att fastställa till vilken typ av kontext lagerbildningen hör, dvs. om det egentligen är en fyllning i en grop eller möjligtvis en brunn. I det större saneringsschaktet, som grävdes mellan provgrop 1 och 2, fanns i stort samma lagerbildning som i provgroparna. Det övre lagret (lager 3) i schaktet hade dock inte noterats i provgroparna. Lagret var 0,16 0,28 meter tjockt och innehöll bl.a. kalkbruk, tegelkross och djurben. I lagret fanns fajans, porslin, en mynningsskärva till ett fat av godstypen yngre rödgods, två keramikskärvor till kärl av godstypen yngre rödgods och två mörkgröna glasskärvor till en butelj. Lagret, vilket med hjälp av fyndmaterialet dateras till tal, kan tolkas som ett utfyllnadseller utjämningslager. Det undre lagret (lager 4) var däremot en likartad lagerbildning som i provgroparna 1, 2 och 4. Lagret var 0,40 0,64 meter tjockt och innehöll bl.a. kalkbruk, tegelkross, taktegelfragment och djurben. Lagret var relativt homogent och utan någon tydlig stratifiering. I lagret fanns en keramikskärva av godstypen yngre rödgods och en stengodsskärva från ett Westerwaldkrus. Strax ovan sanden fanns ett benredskap med två spetsar i den ena änden. Lagret, vilket grovt kan dateras till tal, kan tolkas som ett odlingslager på bakgården ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16 9

12 Fynd Fnr. Provgrop Schakt Lager Sakord Material Antal Antal fragm. Vikt (g) Övrigt 32664:1 2 2 Sågat och bearbetat ben Ben Ev. restprodukt vid kamtillverkning :2 3 3 Knivblad med tånge Järn Kom på ca 0,9 meters djup 32664:3 3 3 Krus Nästan stengods Tunt och fint gods Bottenskärva 32664:4 X 3 Kärl Fajans Bukbitar 32664:5 X 3 Skål Porslin Mynning Blå ornamentik 32664:6 X 3 Fat Yngre rödgods Mynning Gul glasyr 32664:7 X 3 Kruka Yngre rödgods Mynning och buk Brun glasyr 32664:8 X 3 Butelj Glas Botten och buk Mörkgrönt glas 32664:9 X 4 Kruka Yngre Buk, brun glasyr rödgods 32664:10 X 4 Krus Stengods Westerwald Blå saltglasyr 32664:11 X 4 Benredskap Ben Två spetsar i den ena änden. Föremålet kan ha använts vid någon form av textilarbete, eller i samband med arbete med fiskenät. Tabell 2. Fyndmaterialet från den arkeologiska undersökningen inom fastigheten Erik 30 i Ystad. Fyndmaterialet har LUHMnr Figur 8. Fnr. 1. Sågat och bearbetat ben från provgrop 2. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 9. Fnr. 11. Benredskap från lager 4 i saneringsschaktet. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 10. Fnr. 6. Mynningsskärva från ett fat av godstypen yngre rödgods. Funnen i lager 3 i saneringsschaktet. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. Figur 11. Fnr. 2. Knivblad med tånge från provgrop 3. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi. 10 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16

13 Utvärdering Provgroparna och miljösaneringsschaktet visar att kulturlagertjockleken är minst 0,80 meter i den nordvästra delen av fastigheten Erik 30. I botten av samtliga provgropar, förutom provgrop 3, och i saneringsschaktet fanns gråbrun sand. Denna skulle kunna tolkas som den ursprungliga sjösanden (underlaget). Däremot visar resultatet av de miljötekniska provborrningarna på en annan bild. Enligt provborrningarna är kulturlagermäktigheten i den norra delen av fastigheten minst 1,80 meter, medan kulturlagermäktigheten i den södra delen av fastigheten är minst 1,50 meter. Under de förmodade kulturlagren finns brun sand med skikt av svagt organisk sand. Under sanden finns svart högförmultnad torv. Resultatet av de miljötekniska provborrningarna är dock svåra att tolka rent arkeologiskt då ingen antikvarisk personal var med vid provborrningarna (Jönsson 2016). Men troligtvis är sanden i botten av provgroparna och saneringsschaktet inte det naturliga underlaget, utan endast ett avsatt sandlager. Under detta fortsätter sannolikt kulturlagren. Referenser Litteratur Jönsson, L Kv. Erik 30, Ystad. Miljöteknisk undersökning. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Förundersökning år Österlenarkeologi Rapport 2016:4. Larsson, S. & Anglert, M Ystadiana Makten och heligheten. Skånska städer. Ystads fornminnesförening. Ystad. Tesch, S Ystad I. Medeltidsstaden 44. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16 11

14 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Österlenarkeologis diarienummer Arkivnummer Län... Skåne Kommun... Ystad Socken/stad... Ystad Fastighet... Erik 30 RAÄ-nummer... Ystad 50:1 Ekonomiska kartans blad... 1D9e Koordinatsystem... Sweref 99 TM N koordinat E koordinat M ö.h Fältarbetstid Antal arbetsdagar... 2 Antal arkeologtimmar... 5 Exploateringsyta... Undersökt yta... 7 m 2 Platschef... Lars Jönsson Personal... Lars Jönsson Uppdragsgivare... Brf. Centralryckerier Tidigare undersökningar... Jönsson, L Kv. Erik 30, Ystad. Miljöteknisk undersökning. Förundersökning år Österlenarkeologi Rapport 2016:4. LUHMnr: Fynd:... Stengods, yngre rödgods, fajans, porslin, bearbetat ben Dokumentationsmaterial:... 1 fältritning i A3. 2 schaktöversikter på papper,... minnesanteckningar, foton Kostnader, arkeologi Administration: kr Fältarbete: kr Rapport: kr Tryck av rapport: kr Summa: kr 12 ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16

15 Österlenarkeologi Rapporter Glemminge 39:6. Husbyggnation. RAÄ Glemminge 38:1, Glemminge socken i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 2. Tjustorp 156:6. VA-utbyggnad. RAÄ Smedstorp 64:1, Smedstorps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson 3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 4. Kv. Erik 30, Ystad. Miljöteknisk undersökning. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU år Simrishamn 2:32 Brunnsgatan och Östergatan. Dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år Lars Jönsson. 6. Simrishamn 2:42 Strömmens Strädde. VA-ledning och dagvattenbrunnar. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år Lars Jönsson. 7. Norr om Vallby. VA-arbeten. RAÄ Vallby 39:1, 62:1 och 63:1, Vallby socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson. 8. Flintebro 1 m fl, Skurup. Inför detaljplan. RAÄ Skurup 55:1, Skurups socken i Skurups kommun, Skåne län. AU år Lars Jönsson. 9. GC-väg längs väg 9 mellan Ravlunda och Kivik. Gång- och cykelväg. Ravlunda och Vitaby socknar i Simrishamns kommun, Skåne län. AU, steg 1 år Lars Jönsson. 10. Brösarp 74:16, Brösarps torg. Markarbeten. RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Undersökning år Lars Jönsson. 11. Fiskaregatan, Simrishamn. Fjärrvärme. RAÄ Simrishamn 25:1, Simrishamns stad i Simrishamns kommun, Skåne län. Undersökning år Lars Jönsson. 12. Brantevik 36:2, 36:4 och Brantevik 36:99. Detaljplan. Simris socken i Simrishamns kommun, Skåne län. AU år Lars Jönsson. 13. Lilla Isie och Västra Torps bytomter. RAÄ Lilla Isie 38:1, 43:1 och 44:1. Lilla Isie socken i Trelleborgs kommun, Skåne län. FU år Lars Jönsson 14. Hagestad 44:75 m fl. Nedläggning av markkabel. RAÄ Löderup 4:1, 15:1. 23:1 och 103:1-2, Löderups socken i Ystads kommun, Skåne län. Undersökning år Lars Jönsson. 15. Brösarp 12:156, Brösarps bytomt. Nybyggnation. RAÄ Brösarp 125:1, Brösarps socken i Tomelilla kommun, Skåne län. Avgränsande FU år Lars Jönsson. 16. Fastigheten Erik 30, Ystad. Miljösanering. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. Undersökning år ÖSTERLENARKEOLOGI RAPPORT 2016:16 13