Instruktioner för. Rapportlayout och den administrativ processen

Transkript

1 Instruktioner för Rapportlayout och den administrativ processen Författare: Mathias HEDENBORG Termin: VT2014 Ämne: Datavetenskap Nivå: G2F Kurskod: 2DV00E, 15 hp

2 Sammanfattning Detta dokument har flera syften. Dels ger det instruktioner angående det layoutmässiga utseendet på rapporter och andra skriftliga arbeten som produceras vid institutionen, dels informerar det examensarbetare om arbetsgången (se bilaga A.4) och den generella strukturen för ett innehållsligt upplägg samt kort förklara de efterarbeten som skall göras med varje rapport. Dokumentets utseende bygger på en tidigare upplaga av layoutinstruktioner samt på diskussioner inom kollegiet.

3 Innehåll 1 Instruktioner Layout Pappersformat och marginaler Sidhuvud, -fot och -numrering Typsnitt, teckenstorlek och radavstånd Stycken, sektioner och rubriker Noter Referenser Numrering av figurer och tabeller Löpande referenser baserat på IEEE-systemet Mallar Word-mall LaTeX-mall Resurser Program Biblioteket Studieverkstaden Efterarbete Digital publicering Plagiatkontroll Mer att läsa 7 5 Generella examenskrav 8 A Bilagor 1 A.1 Rapportstruktur A.2 Diva A.3 Urkund A.4 Arbetsprocess A.5 Examenskrav för kandidatexamen A.6 Examenskrav för magisterexamen A.7 Examenskrav för masterexamen A.8 Examenskrav för högskoleingenjörsexamen

4 1 Instruktioner Följande riktlinjer har sammanställts i syfte att skapa en enhetlig utformning av de rapporter och skriftliga arbeten som framställs vid institutionen för datavetenskap vid Linnéuniversitetet. Publicering av rapporter i tidskrifter eller inför finansiärer kan kräva annat upplägg, men dessa instruktioner bör kunna ligga till grund för övrig publicering. 1.1 Layout Denna sektion beskriver detaljerna i den layout som författare till rapporter bör följa. Saker som pappersformat, marginaler, sidnumrering, typsnitt, stycken, rubriker och noter samt sätt att skriva referenser diskuteras Pappersformat och marginaler Originalrapporter ska vara i A4-format. Bredden på sidomarginalerna skall vara 3,0 cm, toppmarginalen 2,0 cm och bottenmarginalen 2,5 cm. Text skall ej skrivas i flera kolumner Sidhuvud, -fot och -numrering Det skall inte finnas något sidhuvud eller någon sidfot som innehåller rapportens namn eller någon annan information. För varje sida i rapporten, förutom omslagets fram-, bak- och insidor, skall sidnummret vara centrerat. De inledande sidorna fram till kapitel 1 numreras med i, ii, iii etc. Från och med kapitel 1 används romerska siffror. Noter, tabeller och figurer skall numreras (se rubrikerna respektive 1.1.7) Typsnitt, teckenstorlek och radavstånd En rekommendation är att typsnittet Times New Roman med en teckenstorlek på 12 punkter används allmänt, samt enkelt radavstånd. Andra typsnitt kan användas om det sker konsekvent. Detta kan vara lämpligt i matematisk text eftersom Times inte ger bästa möjlighet till utskrift av formler. För markeringsändamål i text, använd fetstil eller kursiverad stil undvik understruken text. För citat görs indrag till både vänster och höger med 2 cm Stycken, sektioner och rubriker Undvik blanka rader mellan stycken. Gör istället en högerjustering av första raden i varje nytt stycke med 0,5 cm. Detta gäller dock inte för det första stycket efter en ny rubrik. Sektionsrubriker skall numreras och skrivas i samma typsnitt som övrig text. Använd bara tre nivåer av numrerade sektioner. Finns det behov av fler nivåer kan detta erhållas genom att utnyttja punktlistor. För dokumentets omslagets skall 22 punkter användas, för titeln 30 punkter och för undertiteln 18 punkter kursiv. För övrigt gäller att rubriker på första nivå skall ha teckenstorlek 14 punkter med fet stil. För rubriker på andra och tredje nivå skall teckenstorlek 12 punkter och fet stil användas. För mer omfattande rapporter såsom examensarbeten eller avhandlingar skall varje nytt kapitel starta på ny sida. 1

5 1.1.5 Noter Noter skall endast användas om det är absolut nödvändigt Referenser Det finns flera olika sätt att i rapporttexten referera till källor samt att utforma referenslistor. Flera exempel anges av Higham (1993), som är ett exempel på referens enligt Harvardsystemet (namn och år). Inom vårt ämnesområde använd företrädesvis IEEE-systemet. När det gäller webbreferenser skall dessa inte bara innehålla aktuell länk, utan även inkludera när den senast besöktes. Typen av rapport och eventuell publicering i tidskrift avgör bland annat vilken variant som används Numrering av figurer och tabeller Figurer och tabeller numreras lämpligen i sekvens inom ett kapitel. Detta innebär för figurnumrering att man inom kapitel ett numrerar figurerna 1.1, 1.2, 1.3 osv. Figurer i kapitel två får då numreringen 2.1, 2.2 osv. Tabeller har separat numrering, d v s rapportens första och andra tabell i kapitel två får då nummer 2.1 och 2.2. Till varje figur eller tabell skall det finnas en kort förklaringstext. Figurer och tabeller. som hämtats från annan källa, skall ha en referens inklusive aktuellt sidnummer i angiven referens. Figur 1: Kvadrat och cirkel, [[1], sid.54]. Figurer har figurtexten under figuren, se Figur 1, och på samma sätt hanteras tabeller, se Tabell 1. I den löpande texten skall det finnas hänvisningar och förklaringar till dessa figurer, tabeller och diagram. Placeras dessa i så nära anslutning som möjligt till denna hänvisning. Figurer får läggas in mellan stycken, men texten får då enbart vara i linje med figuren och inte flöda tätt med figuren (det vill säga det får inte vara någon text till höger eller vänster om figuren) Tabell 1: En tabell med siffror. 2

6 1.2 Löpande referenser baserat på IEEE-systemet Alla påståenden som man gör i detta kapitel måste kunna styrkas med referenser till litteratur. Detta gör man med så kallade löpande referenser eller källhänvisningar. All refererad litteratur skall också återfinnas i referenslistan i slutet av rapporten/uppsatsen. Löpande referenser kan göras på i huvudsak två olika sätt, se exempel 1 och 2. Det kan vara trevligt att växla lite mellan de två olika sätten, beroende på vad som passar. Man skall alltid använda författaren efternamn och det aktuella referensnumret. Detta räcker för att man skall kunna hitta referensen i referenslistan. Exempel 1: Mening mening mening mening ([#]). Exempel 2: Enligt Efternamn ([#]) mening mening mening... Ibland finns det två författare till ett verk, då skriver man som i exempel 3. Om det finns tre eller fler författare skriver man som i exempel 4. Ibland vill man stärka ett påstående med två eller fler referenser, då gör man som i exempel 5. Referenserna ordnas då i bokstavsordning. Exempel 3: Enligt Efternamn1 och Efternamn2 ([#]) mening mening mening mening. Exempel 4: Enligt efternamn et al, [#] mening mening mening mening. Exempel 5: Mening mening mening mening ( [#], [#]). När man gör citat bör man ange sidnummer. Exempel 6 visar hur man skriver kortare citat och exempel 7 visar hur man skriver längre citat. Exempel 6: Text text. Citat citat citat... ([#], sidnummer). Text text text text text och så vidare. Exempel 7: Text text text text text och så vidare. Text text text text text och så vidare. Citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. Text text text text text och så vidare. Citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. Citat citat citat citat citat citat. [2, s. 1] Text text text text text och så vidare. Detta var de vanligaste fallen av hur man skriver löpande referenser och flera av dem illustreras i avsnittet 4. Det finns också ett antal mer speciella fall, exempelvis rapporter utgivna av myndigheter och webbsidor. Se därför också i metodlitteraturen kring hur man gör löpande referenser. 3

7 1.3 Mallar Mallar för ordbehandlare (Word, LaTeX) enligt institutionens standard finns att tillgå via kursens webbplats och dessa mallar följer instruktionerna i denna rapport. Tankar kring strukturen och det innehållsliga upplägget för ett examensarbete finns i bilaga A.1, men via ett separat dokument Rapportskrivning på kursens webbplats Word-mall Word-mallen för rapporter är strukturerad enligt riktlinjerna ovan och är lämplig att utgå ifrån när man skriver en rapport där inslaget av matematiska symboler är få och man känner sig bekväm med denna ordbehandlare LaTeX-mall Det finns även en LaTeX-mall, som har en anpassad formatering. Denna mall ger en utökad möjlighet till hantering av matematisk text, men är också vanligt förekommande vid publicering i tidskrifter. 4

8 2 Resurser Det finns flera olika resurser som kan hjälpa till och ge ett stöd när rapporten skall skrivas. Några av dessa beskrivs i detta avsnitt. 2.1 Program Det finns många program för hantering av referenser, figurer och diagram när man håller på att skriva en uppsats eller bara vill skapa en lista (bibliotek) av referenser. Ett sådant program är EndNote, som låter dig att söka efter referenser på bl a universitetsbiblioteket, LIBRIS och hundratals andra bibliotek. Andra bibliografiska program är Reference Manager, ProCite, Wikindx och WriteNote. När programmet kopplas ihop med ett ordbehandlingsprogram som stödjer sådana funktioner genereras ofta referenserna automatiskt. Rapporterna ska inför presentationen levereras i form av en pdf-fil och därför finns det tillgång till en pdf-konverterare i våra datorsalar. Konverteraren fungerar som en virtuell skrivare, med den skillnaden att en fil i pdf-format skapas istället för en utskrift på papper. Denna fil genreras med automatik i LaTeX. 2.2 Biblioteket Biblioteket kan hjälpa till flera olika sätt. De visar på de resurser som finns tillgängliga och ger utbildning i bibliotekssökning. De håller också kurser i EndNote. 2.3 Studieverkstaden Knutet till universitetsbiblioteket finns en resurs som kallas Studieverkstaden, som erbjuder handledning i akademiskt skrivande på svenska och engelska för studenter och doktorander. Läs mer på bibliotekets webbplats. 5

9 3 Efterarbete Detta kapitel behandlar kort olika delar av efterarbeten som görs i samband med publiceringen av institutionens rapporter. 3.1 Digital publicering Varje rapport av forsknings- eller examensarbeteskaraktär ska publiceras i bibliotekets digitala publikationssystem Diva. En kort information ges i bilaga A.2. För vidare information, besök universitetsbibliotekets webbplats. 3.2 Plagiatkontroll Alla rapporter av examensarbeteskaraktär kontrolleras med avseende på plagiat. På Linnéuniversitetet används programvaran Urkund för detta ändamål. En kort information ges i bilaga A.3. 6

10 4 Mer att läsa Goda instruktioner för att skriva bra rapporter på engelska ger Higham ([3]), Beer ([4]) och Björk, Räisänen ([1]) i sina böcker. Higham ger rådet att studera välskriven matematisk litteratur och framhåller, bland andra, Halmos ([5]) och Grabiner ([6]) som goda exempel på detta. Motsvarande instruktioner ger Backman ([7]) när det gäller rapportskrivning på svenska. Generellt ger dessutom studier av tidskrifter och rapporter inom aktuellt ämne idéer om upplägget för en rapport. Information om andra referenssystem, speciellt Harvardsystemet finns publicerat på nätet av bland annat Högskolan i Borås ([8]). 7

11 5 Generella examenskrav Examensarbete ingår som en viktig del i de moment som genomförs inom utbildningar på olika nivåer. Lnu:s lokala examensordning reglerar de krav som ställs för att kunna ansöka om en examen. Dessa krav behöver även beaktas i samband med examensarbetets genomförande. Kraven varierar beroende på tilltänkt examen och påverkar då även det aktuella examensarbete. Se de olika kraven i appendix A.5 - A.8. 8

12 Referenser [1] C. Björk, Lennart och Räisänen, Academic Writing. Lund: Studentlitteratur AB, [2] J. W. Creswell, Research Design, 4th ed. Croydon: SAGE Publications, Inc., [3] N. J. Higham, Handbook of Writing for the Mathematical Sciences. Philadelphia: Siam, [4] D. F. Beer, Writing and Speaking in the Technology Professions: A Practical Guide, ed. ed. New York: IEEE Press., [5] P. R. Halmos, Finite-Dimensional Vector Spaces. New York: Springer-Verlag, [6] J. V. Grabiner, Who gave you the epsilon? cauchy and the origins of rigorous calculus. Amer. Math. Monthly 90, vol. 3, , [7] J. Backman, Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB, [8] Biblioteket vid HB. (2006) Harvardssystemets utnyttjande enligt högskolan i borås. HB (Högskolan i Borås). [Online]. Available: 9

13 A Bilagor De bifogade bilagorna ger information om delar som är viktiga för att förstå hela examensarbetsprocessen. A.1 Rapportstruktur Här följer ett förslag till disposition för en avrapportering av ett genomfört examensarbete. Ordvalet i förslagets huvudrubriker vill visa på innehåll mer än på exakt rubricering. Diskutera gärna rubrikerna och deras innehåll med era handledare. Titel Abstract (sammanfattning på svenska och engelska samt sökord ) Innehållsförteckning Problemformulering Bakgrund Teori (vid behov) Metodval (diskutera alternativ) Bearbetning (rubrik som speglar det genomförda arbetet) Resultat Resultatdiskussion Slutdiskussion Referenser Bilagor 1

14 A.2 Diva Universitetsbiblioteket ansvarar för det elektroniska publiceringsverktyget Diva. Via detta skall alla avhandlingar (doktor/licentiat) och examensarbeten på kandidat- och magisternivå publiceras. Tanken med Diva är att dels underlätta synligheten, dels öka spridningen av dessa dokument. När det gäller forskningsinriktad information kommer översikten av produktionen att underlättas. Information om publicering för olika typer av dokument, bland annat examensarbeten, finns på universitetsbibliotekets webbplats. Där finns en steg för steg-instruktion för tillvägagångssättet vid publicering. När det är aktuellt att publicera examensarbetet framgår av examensarbetenas processbeskrivning, se Bilaga A.4. 2

15 A.3 Urkund För att minska risken för fusk har Linnéuniversitetet kravet att varje rapport genomgår en plagiattest. Författarna hålls ansvariga då fusk upptäcks. Här följer en lista av punkter som berör varje för bedömning inlämnat arbete. Författarna garanterar att: Rapporten är resultatet av mitt/min grupps eget arbete, det innehåller egna redovisningar, tankar, idéer, lösningar etc. och är formulerat med egna ord. De redovisningar, tankar, idéer, lösningar etc. som presenteras här är framtagna för just denna kurs och har inte använts i andra kurser med samma eller snarlikt innehåll. Samtliga personer som anges som författare har på ett rimligt och rättvist sätt bidragit till arbetet som helhet. Alla källor och referenser som använts är tydligt angivna i såväl texten som i referenslistan. Eventuella citat som finns med är tydligt och korrekt återgivna, utgör endast en mindre del av den egna texten och används för att motivera egna påståenden. Arbetet inte innehåller material som är plagierat eller kopierat från icke angivna källor. Eventuellt kopierade material (text, bild, ljud, källkod, layout etc.) som förekommer är tydligt angivet i arbetet och har av upphovsrättsinnehavaren uttryckligen förklarats vara fritt att använda, alternativt har jag/vi dennes skriftliga tillstånd att använda det. Jag/vi är medvetna om att läraren kan, och i vissa fall är skyldig att kontrollera ifall arbetet innehåller plagiat genom att skicka det till ett elektroniskt plagiatupptäckarverktyg. Arbetet kommer då att sparas i en databas vilket gör att andra inte heller kommer att kunna plagiera denna text. Jag/vi är medvetna om att läraren är skyldig att rapportera misstänkt fusk och plagiat till universitetets disciplinnämnd, vilket kan leda till varning eller avstängning från studierna i upp till sex månader. Plagiatkontrollen sker genom utnyttjandet av Urkund. Information för lärare om användarid/lösen samt hantering av Urkund erhålls via universitetets IT-support. De studerande får vid behov vidare information via respektive kursansvariga. 3

16 A.4 Arbetsprocess I nedanstående tabell illustreras arbetsgången för ett examensarbete, samt vem som ansvar för att de olika momenten blir genomförda. Moment Ansvarig 1 Förslag till problemställning, upplägg och Student tidsplan sänds till kursansvarig 2 Problemställningen och initial planen bedöms Bedömargrupp 3 Samarbetsform fastställs Handledare 4 Slutlig plan presenteras och diskuteras Student i seminarieform (inkl. metodansats) Handledargrupp 5 Examensarbete fortlöper, inklusive åter- Student, handledare kommande obligatorisk seminarier Kursansvarig 6 Exjobb godkänns för presentation Handledare 7 Presentation och opposition genomförs Student 8 Slutlig rapportversion genereras Student Examinator 9 Slutlig version kontrolleras i Urkund Examinator 10 Resultat rapporteras till sekreterare Examinator 11 Godkänd rapport publiceras i DiVA Student 12 Resultatet blir synligt i LADOK Sekreterare 4

17 A.5 Examenskrav för kandidatexamen Källa: Lokal examensordning för Linnéuniversitetet för grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå", Dnr: LNU 2011/503 Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Nedanstående beskriver målen inom olika områden. Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Examensarbete För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 5

18 Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Inom ovanstående 180 högskolepoäng ska minst 30 högskolepoäng utgöras av kurser utanför huvudområdet. 6

19 A.6 Examenskrav för magisterexamen Källa: Lokal examensordning för Linnéuniversitetet för grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå", Dnr: LNU 2011/503 Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Mål Nedanstående beskriver målen inom olika områden. Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 7

20 Examensarbete För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Inom ovanstående 60 högskolepoäng kan maximalt 15 hp (25 %) från grundnivå ingå. Kurser som ingår i en examen på grundnivå kan inte tillgodoräknas i en examen på avancerad nivå. 8

21 A.7 Examenskrav för masterexamen Källa: Lokal examensordning för Linnéuniversitetet för grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå", Dnr: LNU 2011/503 Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Mål Nedanstående beskriver målen inom olika områden. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och 9

22 visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Examensarbete För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Övrigt Inom ovanstående 120 högskolepoäng kan maximalt 30 hp 25 %) från grundnivå ingå. Kurser som ingår i en examen på grundnivå kan inte tillgodoräknas i en examen på avancerad nivå. 10

23 A.8 Examenskrav för högskoleingenjörsexamen Källa: Lokal examensordning för Linnéuniversitetet för grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå", Dnr: LNU 2011/503 Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. 11

24 Examensarbete För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Inom ovanstående 180 högskolepoäng ska det ingå 22,5 högskolepoäng i matematik, 15 högskolepoäng TMS (teknik, människa och samhälle) och 7,5 högskolepoäng i fysik. 12