Fö 2 TSEA81 Datorteknik och realtidssystem
|
|
- Christer Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fö 2 TSEA81 Datorteknik och realtidssystem Shared Resources Shared resources En gemensam resurs är något som används av en eller flera processer. Det kan t ex var: Data: variabel, buffer, databas Hårdvara: display, timer, A/D-omvandlare, kärnan i en CPU
2 Critical regions En kritisk region är en sekvens i programkoden för en process där en gemensam resurs används. Kritiska regioner kan vara: Relativt odelbara Processen får avbrytas, men ingen annan process får använda den gemensamma resursen Absolut odelbara Processen får INTE avbrytas. Avbrott stängs av under den kritiska regionen. Detta görs t ex i realtidssystemets kärnfunktioner. Mutual exclusion Mutual exclusion (ömsesidig uteslutning) innebär att endast en process åt gången får använda den gemensamma resursen. Förkortas som mutex
3 Readers-Writer(s) Då endast en process åt gången skriver till en gemensam resurs så kan flera andra processer läsa samma resurs utan ömsesidig uteslutning, under förutsättning att läsningen kan ske atomärt. T ex nuvarande klockslag. En process uppdaterar klockan och flera andra processer kan läsa av klockvärdet. Atomär avläsning innebär att hela datamängden kan läsas konsistent utan avbrott. [09:59 -> 10:00 på 8-bitars processor] Ätande filosofer Problemet består i att konstruera ett beteende/algoritm så att alla filosofer kan äta alternativt tänka oberoende av varandra. 1. Tänk tills vänster gaffel är ledig, sen ta upp den 2. Tänk tills höger gaffel är ledig, sen ta upp den 3. Med båda gafflarna, ät under en bestämd tid 4. Lägg ned höger gaffel 5. Lägg ned vänster gaffel 6. Börja om från början Död låsning kan uppstå om alla filosofer hinner ta upp vänster gaffel samtidigt.
4 Ätande filosofer Modifiera beteendet/algoritmen så att filosofen lägger tillbaka vänster gaffel inom en slumpmässig tid om inte höger gaffel blir ledig innan dess. 1. Tänk tills vänster gaffel är ledig, sen ta upp den 2. Tänk (slumpmässig tid) tills höger gaffel är ledig, sen ta upp den, annars gå till 5 3. Med båda gafflarna, ät under en bestämd tid 4. Lägg ned höger gaffel 5. Lägg ned vänster gaffel 6. Börja om från början Död låsning undviks, men svält kan istället uppstå för den filosof som ger upp vänster gaffel och kanske aldrig får äta (båda gafflarna). Försök till mjukvarulösning av mutual exclusion int owner=0; //task 0 while (owner!=0) /* do nothing */ owner=1; CRITICAL REGION owner=0; //task 1 while (owner!=0) /* do nothing */ owner=1; CRITICAL REGION owner=0; Fungerar detta? Ja, om den ena processen kollar owner först. Nej, om processerna kollar owner samtidigt. (race condition)
5 Mjukvarumetod: Peterson s Algorithm /* global variables */ volatile int flag[2]; volatile int turn; //task 0 flag[0]=1; turn=1; while (flag[1] && turn==1); CRITICAL REGION flag[0]=0; //task 1 flag[1]=1; turn=0; while (flag[0] && turn==0); CRITICAL REGION flag[1]=0; Fungerar detta? Om bara en process begär access (flag[x]=1): Ja Om båda processerna begär access (flag[0,1]=1, turn=0/1: Ja, eftersom turn kan ju bara vara antingen 0 eller 1 Mjukvarumetod: Peterson s Algorithm Notering: Tag bort alla referenser till flag[], dvs använd bara turn. Mutual exclusion fungerar fortfarande men processerna kan då bara använda CRITICAL REGION varannan gång. Peterson s algorithm fungerar för två processer, kan expanderas till flera men blir då betydligt mer komplex. Reality check: Problem 1: Kompilatorn vet inte att minnespositioner (turn,flag[]) kan ändras av andra processer. Lösning: volatile Problem 2: Moderna processorer kan ändra på ordningen av läsningar och skrivningar, s k Out of Order Execution (OoOE). Lösning: Använd speciell memory-barrier-instruktion.
6 Mjukvarumetod: Peterson s Algorithm Relevanta begrepp: (googla, kolla wikipedia) Sequence points in C/C++ (kontrollpunkter av tidigare evalueringar) Out-of-Order Execution (instruktioner i omvänd ordning, effektivare CPU-utnyttj.) Memory barrier (minnesskydd p g a OoOE) Speciella instruktioner: Assemblerinstruktioner för synkronisering loop: TAS (a0) BNE loop CRITICAL REGION CLR.B (a0) ; Test And Set, update Z flag ; wait of not set ; release lock Synkronisering av processer Synkronisering behöver göras av olika skäl: Vanlig synkronisering: För att på ett säkert sätt använda gemensamma resurser Assymetrisk synkronisering: För att vänta in en annan process. Lämplig i situationer där processer behöver köra om vartannat, efter varandra (man lämnar över stafettpinnen s a s) Symmetrisk synkronisering: För att utväxla information/data. Två eller flera processer kan samtidigt behöva vara på en specifik plats i koden för att informationsutbyte ska kunna ske.
7 Semaforer Har ett värde >= 0 Initialiseras till ett visst värde, vanligtvis 1 (gemensam resurs är ledig) Har två operationer: Wait: Om semaforens värde > 0, minska värdet med 1, annars vänta, dvs placera processen i väntekö associerad med semaforen: (Executing -> Blocked) Signal: Om ingen process väntar, dvs semaforens väntekö är tom, öka semaforens värde med 1, annars gör någon process ur väntekön körklar: (Blocked -> Ready) Mutex ( binär semafor ) Datatyp med tre operationer: Initiering (semafor med värdet 1) Lock (ungefär wait ) Unlock (ungefär signal )
8 Mutex-exempel // task 1 for(i=0; i <= 9; i++) array[i] = i; // Roterar array[] while(1) tmp=array[0]; for(i=0; i <= 8 ; i++) array[i]=array[i+1]; array[9] = tmp; // task 2 // Summera array[] while(1) sum=0; for(i=0; i <= 9; i++) sum += array[i]; printf("summa: %d\n", sum); usleep( ); Fråga: Vad kommer task 2 att skriva ut? Mutex-exempel-fixed // task 1 for(i=0; i <= 9; i++) array[i] = i; // Roterar array[] while(1) pthread_mutex_lock(&mutex); tmp=array[0]; for(i=0; i <= 8 ; i++) array[i]=array[i+1]; array[9] = tmp; pthread_mutex_unlock(&mutex); // task 2 // Summera array[] while(1) pthread_mutex_lock(&mutex); sum=0; for(i=0; i <= 9; i++) sum += array[i]; pthread_mutex_unlock(&mutex); printf("summa: %d\n", sum); usleep( );
9 Semafor: wait ( lock ) i Simple-OS void si_sem_wait(si_semaphore *sem) int pid; DISABLE_INTERRUPTS; // wait operation on semaphore sem // process id // atomic section begins if (sem->counter > 0) // check counter sem->counter--; // decrement else pid = process_get_pid_running(); // get pid of running process ready_list_remove(pid); // remove it from ready list wait_list_insert( // insert it into the sem->wait_list, WAIT_LIST_SIZE, pid); // semaphore waiting list schedule(); // call schedule ENABLE_INTERRUPTS; // atomic section ends Semafor: signal ( unlock ) i Simple-OS void si_sem_signal(si_semaphore *sem) int pid; DISABLE_INTERRUPTS; // signal operation on semaphore sem // process id // atomic section begins if (!wait_list_is_empty( // check if processes sem->wait_list, WAIT_LIST_SIZE)) // are waiting on semaphore pid = wait_list_remove_highest_prio( // get pid with sem->wait_list, WAIT_LIST_SIZE); // highest priority ready_list_insert(pid); // make this process ready to run schedule(); // call schedule else sem->counter++; // increment counter ENABLE_INTERRUPTS; // atomic section ends
10 Semafor vs Mutex (förenklad bild) Semafor: Mutex: Linux sem_wait count-- sem_post count++ pthread_mutex_lock count=0 pthread_mutex_unlock count=1 Simple-OS si_sem_wait count-- si_sem_signal count++ Semaforer i multicore CPU loop: TAS (a0) BNE loop CRITICAL REGION CLR.B (a0) ; Test And Set, upd. Z ; wait of not set ; release lock core1 loop: TAS (a0) BNE loop CRITICAL REGION CLR.B (a0) ; Test And Set, upd. Z ; wait of not set ; release lock core2
11 Semaforer i multicore CPU Via olika tekniker måste processortillverkaren lösa detta, t ex: Minnes-lås på bussar och DMA-accesser Hårdvaran ger endast access för en process åt gången Uppdatering av minne via cache snooping Hårdvaruövervakning av cache-minnet för att se vilken process som gör vad Olika cache-minnes-tekniker för att uppnå cache coherency Hårdvarulösning som säkerställer att olika cache-minnen har samstämmighet GIT Versionshantera koden!! Det är MYCKET effektivt att utveckla programkod stegvis och genom att spara framstegen blir det LÄTT att backa tillbaka när problemen uppstår. Använd gärna Gitlab på IDA. Undvik helst Github (publika repositorier) Instruktioner för Gitlab@IDA: Kort enkel GIT-manual:
12 C header files Vid C-programmering brukar man skapa s k header-filer, i vilka man placerar programkodens funktionsprototyper, eller funktionshuvuden (därav namnet header file). void foo(int x); void bar(int y); file.h void foo(int x); void bar(int y); file.c #include file.h void foo(int x) bar( ); void bar(int y) foo( ); void foo(int x) bar( ); void bar(int y) foo( ); C header files Eliminerar forwarddeklarationer (bättre inkapsling/abstraktion) Från själva programkoden (de ligger ju förstås i header-filen) Ger snabbare/bättre programmering och återanvändning av kod Kod som delas upp i flera filer/moduler blir mer överblickbar och hanterbar Underlättar team work Flera programmerare som samtidigt arbetar på samma fil leder lätt till problem Ger snabbare kompilering Med flera små header-filer måste endast de c-filer som inkluderar en förändrad header-fil kompileras om
13 C header files Inkludering av header-filer är i princip detsamma som att filens innehåll kopieras in på den platsen. Det är typiskt ingen bra ide att kopiera in innehållet, då det lätt leder till krockar med multipla definitioner. En bra praxis är att alltid ha en header-fil för varje C-fil. T ex till C-filen file-a.c skapar Man en header-fil med namnet file-a.h. Stoppa in alla konstanter, globala variabler och funktionsprototyper i header-filer och inkludera dessa där de behövs. Egna header-filer inkluderas med #include filnamn.h Systemfiler inkluderas med #include <filnamn.h> C header files (exempel) Makefile proj: file-a.c file-b.c file-a.h file-b.h gcc file-a.c file-b.c -o proj file-b.h #ifndef FILE_B_H #define FILE_B_H clean: rm -rf proj *~ *.o int sum(int x, int y); int square(int x); file-a.c #include <stdio.h> #include file-a.h" int product(int x, int y) return x * y; void main(void) #endif printf("sum : %d\n", sum(a, B)); printf("product : %d\n", product(a, B)); printf("square: %d\n", square(a)); file-a.h #ifndef FILE_A_H #define FILE_A_H #define A 7 #define B 4 int product(int x, int y); #endif file-b.c #include file-b.h" int sum(int x, int y) return x + y; int square(int x) return product(x, x);
14 C Makefile En Makefile har som syfte att underlätta kompileringsprocessen, både för användaren och för kompilatorn. Istället för att var gång man gjort en förändring, utan skrivfel, behöva skriva: gcc file-a.c file-b.c o proj räcker det med att skriva: make proj Kompilatorn kan via en Makefile styras till att bara behöva bygga de programdelar vars källkod har förändrats. Det blir användbart i stora projekt där kompileringsprocessen kan tänkas ta lång tid. C Makefile Syntaxen för en Makefile: target [target ] : dependency dependency --TAB-- command T ex: proj : file-a.c file-b.c file-a.h file-b.h gcc file-a.c file-b.c -o proj clean: rm -rf proj *~ *.o Target proj är till för att bygga projektet. Glöm inte att lägga till eventuellt nyskapade filer som ska ingå. Target clean är till för att rensa. Dels själva programmet proj, men även tidigare backupfiler (*~) samt objektfiler (*.o).
15 C Pointer #include <stdio.h> int *p, a=5; Void main() printf( %x\n, a); printf( %x\n, &a); p = &a; printf( %x\n, *p); printf( %x\n, p); *p = 7; printf( %x\n, a); cc cc 7 I minnet: 6008c9 6008ca 6008cb 6008cc cd 6008ce C Struct struct int hours; int minutes; char alarm_text[20]; clock; clock.hours = 11; clock.minutes = 30; clock.alarm_text[] = lunch time ; Struct:ar används för att abstrahera information och för att gruppera sådant som hör ihop. clock är statiskt allokerad
16 C Struct + Pointer typedef struct int hours; int minutes; char alarm_text[20]; clock_data_type; void clock_set(clock_type c) c->hours = 11; c->minutes = 30; c->alarm_text[] = lunch time ; typedef clock_data_type* clock_type; clock_type clock; clock = (clock_type) malloc(sizeof(clock_data_type)); clock_set(clock); Struct:ens fält refereras nu till via operatorn -> clock är dynamiskt allokerad C Programming resources Pekare!!
17 Lab 1 : Introduction, shared resources Modifiera set_clock.c : intervall 1:00-12:59, dubbel hastighet Använd mutex i odd_even.c : så att programmet visar rätt
Fö 7 TSEA81. Scheduling
Fö 7 TSEA81 Scheduling Reflektion Lab 3 Operation Linux Simple OS * wait pthread_mutex_lock si_sem_wait * signal pthread_mutex_unlock si_sem_signal * await pthread_cond_wait si_ev_await * cause pthread_cond_broadcast
Fö 5+6 TSEA81. Reflektion av Lab 2. clock.c (module) Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Reflektion av Lab 2 main.c void * clock_task(void *unused) int hours, minutes, seconds; while(1) clock_get_time(&hours,&minutes,&seconds); display_time(hours,minutes,seconds);
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum Lokal
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum 2018-04-0 Lokal G6 Tid 14-18 Kurskod TSEA81 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik och realtidssystem Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 16 (inklusive
Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS
Fö 5+6 TSEA81 Real-time kernel + Real-time OS Stackens användningsområde * JSR / RTS : returadress * Temporärdata (push / pop) void myfunc(void) { int i; // hamnar nog i register int test[10]; // hamnar
Mekanismer. (implementation)
Mekanismer (implementation) Repetition Semafor Räknar tillgängliga resurser Initieras med startvärde Vid förbrukning: väntar tills resurs finns Användning: invänta händelse Lås Markerar att en variabel/datastruktur
Fö 7+8 TSEA81. Scheduling + Real-time Linux. wait. } else { sem->wait_list, WAIT_LIST_SIZE, pid); // semaphore waiting list
Fö 7+8 TSEA81 Scheduling + Real-time Linux wait void si_sem_wait(si_semaphore *sem) int pid; DISABLE_INTERRUPTS; // wait operation on semaphore sem // process id // atomic section begins if (sem->counter
Synkronisering - Semaforen. Om att vänta men inte i onödan
Synkronisering - Semaforen Om att vänta men inte i onödan Dörrvakten Har order uppifrån pga brandregler: Släpp in max 40 personer Garanterar att det aldrig är fler insläppta än order angivit Kommer fler
Repetition C-programmering
Repetition C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. Repetition
Fö 4 TSEA81. Monitors and Message passing
Fö 4 TSEA81 Monitors and Message passing Condition variables - händelsevariabler Kan användas för att implementera villkorliga kritiska regioner Tre operationer: Initiering(C, S) interna data för villkorsvariabeln
Synkronisering. Ordning och reda
Synkronisering Ordning och reda Banköverföring struct account { int balance; char* owner; }; struct account account[ NUM_ACCOUNTS ]; bool transfer( int amount, unsigned from, unsigned to ); 2 Banköverföring
Introduktion C-programmering
Introduktion C-programmering Viktor Kämpe C Historik Utvecklades först 1969 1973 av Dennis Ritchcie vid AT&T Bell Labs. Högnivå språk med kontakt mot maskinvara. Ett utav de mest använda språken. 2 C Standarder
Summering av fält 1.1. Synkronisering - Semaforen. Summering av fält 1.3. Summering av fält 1.2. Summering av fält 2.3 (INTE GK)
Summering av fält 1.1 Synkronisering - Semaforen Om a6 vänta men inte i onödan Vi har en stor array: int array[2_000_000_000] Vi har variabler för a6 lagra summor och delsumor av arrayen. Dessa iniferas
Summering av fält. Synkronisering. Summering av fält. Bounded Buffer. Bounded Buffer (get) Bounded Buffer (put)
Summering av fält Synkronisering Ordning och reda function sum_low is begin for i in 0..999_999_999 sum += array[i] end sum_low function sum_high is begin for i in 1_000_000_000..1_999_999_999 sum += array[i]
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum Lokal
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum 2018-08-24 Lokal TER1 Tid 14-18 Kurskod TSEA81 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik och realtidssystem Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 17
Tentamen. Datorteknik och realtidssystem
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum 2017-01-09 Lokal U1 Tid 08-12 Kurskod TSEA81 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik och realtidssystem Institution ISY Antal frågor 5 Antal sidor (inklusive
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
Fö 4 TSEA81. Monitors and Message passing. Condition variables - händelsevariabler
Fö 4 TSEA81 Monitors and Message passing Condition variables - händelsevariabler Kan användas för att implementera villkorliga kritiska regioner Tre operationer: Initiering(C, S) interna data för villkorsvariabeln
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs
TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 31 oktober 2014 Översikt 2/41 Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor Arbeta
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Ulf Assarsson
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volatile, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgifter: v2. Föregående
Tentamen. Datorteknik och realtidssystem
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum 2017-04-18 Lokal KÅRA Tid 14-18 Kurskod TSEA81 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik och realtidssystem Institution ISY Antal frågor 5 Antal sidor (inklusive
Det finns många flaggor till g++,
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se Inge Frick, inge@nada.kth.se Alexander Baltsatsis hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m.
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1. Karl Palmskog september 2010
Programsystemkonstruktion med C++: Övning 1 Karl Palmskog palmskog@kth.se september 2010 Programuppbyggnad Klassens uppbyggnad en C++-klass består av en deklaration och en definition deklaration vanligtvis
Ulf Assarsson. Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer. Läromoment:
Grundläggande C-programmering del 2 Pekare och Arrayer Ulf Assarsson Läromoment: Pekare Absolutadressering (portar): typedef, volafle, #define Arrayer av pekare, arrayer av arrayer Hemuppgi9er: v2. Föregående
Välkommen till. Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion. eller DOA
Välkommen till Datastrukturer, algoritmer och programkonstruktion eller DOA Jag: Christer Labbassar: Caroline: Johan: Agenda, före lunch Inledning om DOA-kursen Backspegel Mål Syfte Examination Om lärande
Tentamen. Datorteknik och realtidssystem
Tentamen Datorteknik och realtidssystem, TSEA81 Datum 2017-08-18 Lokal TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA81 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik och realtidssystem Institution ISY Antal frågor 5 Antal sidor (inklusive
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd
Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.
Datorteknik Föreläsning 5 Realtidssystem och realtidsprogrammering Mål Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av flera processer Att du ska förstå begreppet tråd
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen. Anrop via pekare
Funktionspekare, inledning: funktionsanropsmekanismen Vid funktionsanrop läggs aktuella argumentvärden och återhoppsadressen på stacken, därefter sker ett hopp till adressen för funktionens första instruktion.
Fortsä'ning Pekare. Ulf Assarsson. Originalslides av Viktor Kämpe
Fortsä'ning Pekare Ulf Assarsson Originalslides av Viktor Kämpe Pekare och Arrayer/VK 2 Pekare och Arrayer/VK 3 Förra föreläsningen Pekare Bll data Arrayer fix storlek och adress Dynamisk minnesallokering
En kort text om programmering i C.
En kort text om programmering i C C skapades 1972 av Brian Ritchie och Dennis Kerighan på Bell Labs i USA Det blev det språk som är mest använt genom tiderna Det finns många olika språk Pascal, FORTH,
Dynamiskt minne. Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar
Dynamiskt minne Agenda Vad är dynamiskt minne Motivering Hur gör man i C Övningar Minne Datorns primärminne används till olika ändamål De flesta system partitionerar minnet efter användningen: Programkoden
Fö 8 TSEA81. Real-time Linux
Fö 8 TSEA81 Real-time Linux Real-time Linux Olika sätt att åstadkomma Real-time Linux: * Linux 2.6 har CONFIG_PREEMPT option, dvs även processer som gör systemanrop kan preemptas. * Linux 2.6 kan köras
En klass behöver både deklaration och definition. Daniel Aarno Globala funktioner och variabler är OK.
2 1 0 / ) - & 9 > ; 7 * ( ) ) En klass behöver både deklaration och definition Deklaration i h (hh) och definition i cc (cpp) Private är förvalt Student::learn() Student::Student() Student::~Student()
Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3
DSV Tentamen *:58/ID100V Sid 1(5) Tentamen *:58/ID100V Programmering i C Exempel 3 Denna tentamen består av fyra uppgifter som tillsammans kan de ge maximalt 22 poäng. För godkänt resultat krävs minst
Föreläsning 15: Parallella subrutiner. Parallellitet. Varför parallella underprogram?
Föreläsning 15: Parallella subrutiner Parallellitet Processer och trådar Semaforer, monitorer och synkroniseringsmeddelanden Parallellitet Ofta är det nödvändigt eller önskvärt att programdelar exekveras
Programsystemkonstruktion med C++
Programsystemkonstruktion med C++ Övning 1 Daniel Aarno bishop@kth.se Översikt övning 1 Kompilering och länkning Makefile Preprocessordirektiv Funktioner Funktionen main() Datatyper Minneshantering Pekare
Agenda. Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer. Övningar nu och då
Agenda Arrayer deklaration, åtkomst Makron Flerdimensionella arrayer Initiering Strängar Funktioner och arrayer Övningar nu och då 1 Motivering I de flesta problem ingår att hantera multipla data I de
Johan Karlsson Datavetenskap för teknisk kemi, 10p, moment 1 Datavetenskap Umeå Universitet. Tentamen
Tentamen för teknisk kemi, 10p, moment 1 29 november 1999 Skrivtid 9-15 Hjälpmedel: av följande böcker. - U. Bilting och J. Skansholm: Vägen till C - A. Kelley & I. Pohl: A Book on C Maxpoäng: Gräns för
Övning 3 i 2D1324. Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning
Övning 3 i 2D1324 Strukturering h filer deklaration vs definition Debuggning gdb Preprocessorn #define assert(s) FILE LINE Länkning Avancerad c-programering och repetition Typisk h-fil #ifndef special_a
Att använda pekare i. C-kod
Att använda pekare i C-kod (Bör användas av de som känner sig lite hemma med C-programmering!) Rev 1, 2005-11-23 av Ted Wolfram www.wolfram.se Syfte: Man kan tycka att det är komplicerat att använda pekare
Realtidssystem. - Semaforer, trådsynkronisering - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 2
Realtidssystem - Semaforer, trådsynkronisering - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 2 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad
grundläggande C++, funktioner m.m.
C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel Ett enkelt program i C++, hello.cpp #include
Övning från förra gången: readword
(9 september 2010 T4.1 ) Övning från förra gången: readword /** readword.c * * int readword(char w[], int n) { * * Läser tecken tills en bokstav påträffas. * Läser och lagrar sedan högst n-1 bokstäver
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06. Föreläsning 10
Programmeringsteknik för Ingenjörer VT06 Föreläsning 10 Dagens föreläsning Repetition Strukturer Programmeringsteknik för ingenjörer, VT06 2 Deklaration: char name1[10]; char *name2; Repetition - Strängar
Ett enkelt program i C++, hello.cpp. #include <iostream> int main() { std::cout << "Hello World\n"; return 0; } C++, Övning 1
Ett enkelt program i C++, hello.cpp C++, Övning 1 Jonas Sjöbergh, jsh@nada.kth.se hur man kompilerar och kör make preprocessor minnesallokering, pekare grundläggande C++, funktioner m.m. ett exempel int
Skriv i mån av plats dina lösningar direkt i tentamen. Skriv ditt kodnummer längst upp på varje blad.
5(16) Tentamen på kurserna Programmeringsteknik med C och Matlab Programmering i C Tid: 2/11-11, kl. 9-13 Lärare: Jonny Pettersson Totalt: 60 poäng Betyg 3: 30 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 5: 48 poäng
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??
Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära
Klassdeklaration. Metoddeklaration. Parameteröverföring
Syntax: Class Declaration Modifier Class Body Basic Class Member Klassdeklaration class Class Member Field Declaration Constructor Declaration Method Declaration Identifier Class Associations Motsvarar
Systemnära programmering 2012-11-05. Tentamen. Systemnära programmering, 7.5hp 5 november 2012
Tentamen Systemnära programmering, 7.5hp 5 november 2012 Skrivtid: 9 13 Hjälpmedel: EN av följande böcker Bilting & Skansholm: Vägen till C ELLER J.R. Hanly & E.B. Koffman: C Program Design for Engineers
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)
(Lösningsförslag finns sist i denna fil.) Läser externa signaler. Har 64 ingångar (kanaler), från 0 till 63. Kan bara avläsa en ingång i taget. Avlästa värdet positivt 16-bitars tal. Varje läsning tar
TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar
TDDC74 Lab 04 Muterbara strukturer, omgivningar 1 Översikt I den här laborationen kommer ni att lära er mer om: Tillstånd, och skillnader mellan ren funktionell programmering och imperativ. Skillnaden
Poster ( structar ) Postdeklarationer
Poster ( structar ) Exempel på en postdeklaration: struct person { int id; char namn[20]; int vikt, skonr; p1, p2; Detta definierar två variabler p1 och p2 som poster med termerna id, namn, vikt och skonr.
Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A
Mål Datorteknik Föreläsning 5 Att du ska förstå hur avbrott används för - Mätning - Styrning - Stöd för körning av fle processer Att du ska förstå begreppet tråd Att du ska veta hur odelba resurser kan
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 4
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 4 Dagens kluring Hitta felet (ska skriva ut 10,9,8,7,6,5,4,3,2,1): int n; for(n=10;n0;n--) for(m=0;m
Programmering i C, 7,5 hp
Programmering i C, 7,5 hp Föreläsning 4 VÄLKOMNA! 31 switch-satsen Antag att vi har en heltalsvariabel a som skall styra programflödet Antag vidare att a kan anta tex 5 olika värden 1,2,3,4,5 printf( Mata
*Pekarvärden *Pekarvariabler & *
*Pekarvärden *Pekarvariabler & * Motivering Pekare är ett fundamentalt koncept i C (och C++) Multipla returvärden från funktioner. Arrayer hanteras via pekare Dynamiskt minne (kommer i slutet av kursen)
IS1200 Datorteknik. Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1
IS1200 Datorteknik Övning CE_O4 Maskinnära programmering med C Förberedelser till hemlaboration 1 1 4.1 Little och big endian 2 Nios II? Nios II är Little-endian (men eftersom det är en soft-processor
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Pekare och Listor Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Översikt Internminne Pekare Dynamiska datastrukturer (Enkellänkade) listor 2 / 20 Internminne
Design av inbyggda system. Innehåll. Hårdvarunära design. Hårdvarunära design. Hårdvarunära design. Hårdvarunära design TDD
Innehåll Design av inbyggda system Erfarenhet/Utmaningar värda att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data hur och varför Designspecar bra / dåligt / hur / varför / när Inbyggt
tentamensdags och lab 3
tentamensdags och lab 3 Större program delas normalt upp i flera filer/moduler vilket har flera fördelar: Programmets logiska struktur när man klumpar ihop funktioner som hör ihop (och ibland också struct-def
Datorteknik 2 (AVR 2)
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp Datorteknik 2 (AVR 2) LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Enkel in- och utmatning. Drivrutiner. Bithantering. I denna laboration ska vi förbättra
Design av inbyggda system
Design av inbyggda system Innehåll Hårdvarunära design Erfarenhet/Utmaningar värda att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data Kopplingsschema hur och varför 10 sätt att lyckas
Raspberry Pi och Tellstick, ett program i C.
Raspberry Pi och Tellstick, ett program i C. Ett program skrivet i C för att med Tellstick tända och släcka en eller flera lampor. Programmet startas med kommandot: /home/pi/development/cprog/tellstick/tellstick-13
Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet
Föreläsning 9 Pekare, länkade noder, länkade listor TDDD86: DALP Utskriftsversion av föreläsning i Datastrukturer, algoritmer och programmeringsparadigm 25 september 2015 Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 6
Arrays (indicerade variabler) Föreläsning 6 Dagens kluring int i; scanf("%d", &i); switch(i) case 1: printf("1"); case 2: printf("2"); case 3: printf("3"); break; case 4: printf("4"); break; case 5: printf("5");
F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Programmering av inbyggda system. Kodningskonventioner. Viktor Kämpe
Kodningskonventioner Viktor Kämpe Varför kodningskonventioner? Förståelse för Skillnaden mellan lokala/globala variabler. Funktionsargument. Returvärde. Möjliggör Mix av assembler och C. Kodningskonventioner/VK
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik
Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 7 mars 2012, klockan 14:00 19:00 i Vic 2, 3. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1. Måndagen den 10 januari 2011,
Programmering, grundkurs, 8.0 hp HI1024, HI1900 etc., Tentamen TEN1 Måndagen den 10 januari 2011, 8.15 12.15 Tentamen består av två delar, del A och del B. Del A innehåller 10 kryssfrågor på olika teman
Operativsystem - Processkommunikation
Operativsystem - Processkommunikation Mats Björkman 2015-01-26 Innehåll Processer (föreläsning 2) Processmodell Processtillstånd Trådar Processkommunikation (föreläsning 3, den här) Semaforer Monitorer
TDIU01 Programmering i C++
TDIU01 Programmering i C++ Föreläsning 6 - Klasser Eric Elfving, eric.elfving@liu.se Institutionen för datavetenskap (IDA) Avdelningen för Programvara och system (SaS) Klasser När vi skapade vår lista
Programmering av inbyggda system. Pekare och Arrayer. Viktor Kämpe
Pekare och Arrayer Viktor Kämpe Pekare Pekarens värde är en adress. Pekarens typ berättar hur man tolkar bitarna som finns på adressen. unsigned char* pek 0x3026 0x3026 0110 0001 typ värdet är en adress...
Tillämpad programmering
Tillämpad programmering C++ make, configure och arrayer Johan Montelius 1 C++ sndcopy.cc #include #include sndreader.h #incldue sndwrite.h int main(int argc, char *argv[]) { 2 C++ sndreader.h #include
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 2: C-programmeringens grunder Henrik Björklund Umeå universitet Björklund (UmU) Programmeringsteknik 1 / 32 Mer organisatoriskt Imorgon: Datorintro i lab Logga
Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek
De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000
Operativsystem (IS1350) :00-12:00
Operativsystem (IS1350) 2017-03-15 08:00-12:00 Namn: Instruktioner Betyg Du får endast ha med dig skrivmateriel. Mobiler etc skall lämnas till tentamensvakterna. Svaren skall lämnas på dessa sidor, använd
#include <stdio.h> #include <string.h>
#include #include void fun(char s[]) int i=-1; while(s[++i]!=0) if('a'
Deadlocks. detektera och undvik
Deadlocks detektera och undvik Enkla exempel Smal bro med en fil En fyrvägskorsning Fyra vägkorsningar Två lås P: Lock A, Lock B.. Rel. A, Rel. B Q: Lock B, Lock A.. Rel. B, Rel. A Vad motsvarar Resurser?
Kompilering och exekvering. Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332. En kompilerbar och körbar java-kod. Kompilering och exekvering
Föreläsning 1 Objektorienterad programmering DD1332 Introduktion till Java Kompilering, exekvering, variabler, styrstrukturer Kompilering och exekvering Ett program måste översättas till datorns språk
Realtidssystem. - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp. Föreläsning 5
Realtidssystem - Dödläge - EDAF85 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp Föreläsning 5 Kursens innehåll motsvarar tidigare omgångar under beteckning EDA698 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial
Det objektorienterade synsättet. Objekt. Datorprogrammet kan uppfattas som en slags modell av den verklighet programmet skall samverka med.
Det objektorienterade synsättet A - 1 Objekt A - 2 Datorprogrammet kan uppfattas som en slags modell av den verklighet programmet skall samverka med. De enskilda variablerna i programmet, de s.k. objekten,
Realtidssystem. - Semaforer, trådsynkronisering - EDA698 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp 2015-09-02
Realtidssystem - Semaforer, trådsynkronisering - EDA698 - Realtidssystem (Helsingborg) Elin A. Topp 2015-09-02 Stora delar baserad på: Föreläsningsmaterial EDA040 (Klas Nilsson, Mathias Haage) samt EDA698
Design av inbyggda system
Design av inbyggda system Innehåll Hårdvarunära design Erfarenhet värd att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data Kopplingsschema hur och varför Designspecar bra / dåligt
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014
Planering Programmering grundkurs HI1024 HT 2014 Föreläsning V36 Föreläsning 1 Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande- Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att
Design av inbyggda system
Design av inbyggda system Innehåll Hårdvarunära design Erfarenhet/Utmaningar värda att tänka på Avbrottsrutiner och huvudloopar hantering av gemensamma data Kopplingsschema hur och varför Designspecar
BINÄRA TRÄD. (X = pekarvärdet NULL): struct int_bt_node *pivot, *ny; X X X 12 X X 12 X X -3 X X
Algoritmer och Datastrukturer Kary FRÄMLING/Göran PULKKIS (v23) Kap. 7, Sid 1 BINÄRA TRÄD Träd används för att representera olika slags hierarkier som ordnats på något sätt. Den mest använda trädstrukturen
Enkla datatyper minne
Enkla datatyper minne 143.56 sant Sonja A falskt 18 1999-10-29 Bertil Gralvik, KTH Ingenjörsskolan 1 Addera två tal Algoritmen Summera tal Mata in två tal Beräkna Skriv ut resultat Mata in tal 1 Mata in
Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till:
Länkade listor i C Länkade listor kan ingå som en del av språket, dock ej i C Länkade listor är ett alternativ till: Dynamiskt allokerad array Arrayer allokerade på stacken Kan alltså användas till att
F5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
C++ Objektorientering - Klasser. Eric Elfving Institutionen för datavetenskap
C++ Objektorientering - Klasser Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 23 Återblick struct struct är bra att ha för att skapa aggregat - slå ihop flera data till en ny datatyp. Ett problem med
F5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
C++ Objektorientering - Klasser. Eric Elfving
C++ Objektorientering - Klasser Eric Elfving 1 / 20 Återblick struct struct är bra att ha för att skapa aggregat - slå ihop flera data till en ny datatyp. Ett problem med struct är åtkomst... 2 / 20 Följande
HI1024, Programmering, grundkurs, 8hp KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: Fredagen den 21 oktober 2011,
KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: Fredagen den 21 oktober 2011, 8.15-13.15 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny
Programmeringsteknik med C och Matlab
Programmeringsteknik med C och Matlab Kapitel 6: Filhantering Henrik Björklund Umeå universitet 13 oktober 2009 Björklund (UmU) Programmeringsteknik 13 oktober 2009 1 / 22 Textfiler Filer är sekvenser
732G Linköpings universitet 732G11. Johan Jernlås. Översikt. Repetition. Muddy. Funktioner / metoder. Punktnotation. Evalueringsordning
Varför? 732G11 Linköpings universitet 2011-02-08 Varför? 1 2 3 Varför? 4 5 Medelvärde av 5000 tal Varför? while-loopen int nrofints = 5000; int [] integers = new int [ nrofints ]; int pos = 0; while (
Varför behövs det? I Allegro finns t.ex. stöd för:
Allegro Introduktion Översikt vad är Allegro? Vad är lib och h-fil Kolla kodexempel Strukturen på ett Allegrospel Hur kommer jag igång? Var kan jag läsa mer Addons Alternativ Vad är Allegro? Ett spelprogrammeringsbibliotek
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer
TDDC76 - Programmering och Datastrukturer Objektorientering - Klasser Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 / 20 Återblick struct struct är bra att ha för att skapa aggregat - slå ihop flera data
Indexerade variabler
Indexerade variabler Vad har vi lärt oss så här långt Den första sammansatta (compound) datatypen: matris. Att arbeta med 1-dimensionella matriser. Att arbeta med flerdimensionella matriser. Matriser med