Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 199/17 Val av justerare LS /17 Fastställelse av föredragningslist

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Regionstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 24 oktober 2017, kl. 13:00 17: Gruppmöten Sammanträde Plats: Regionens hus, Kungsängen plan 5, Storgatan 27, Uppsala Beslutande: Börje Wennberg (S), ordförande Malena Ranch (MP), 1:e vice ordförande Stefan Olsson (M), 2:e vice ordförande Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S) Majlene Westerberg (S) Johnny Svahn (S) Ida Svensson (S) Annika Forssell (MP) Jenny Lundström (MP) Sören Bergqvist (V) Måns Vilhelmsson (M) Allan Kruukka (M) Christina Sääf (M) Carl Nettelblad (L) Karolina Hilding (L) Annika Krispinsson (C) Anna-Karin Klomp (KD) Simon Alm (SD) Tomas Andersson (S) Thomas Eriksson (S) Johan Sundman (S) Kerstin Ramdén (S) Lene Schill (MP) Sofia Rogozinska (V) Bengt-Ivar Fransson (M) Christina Nygårdh (M) Johan Örjes (C) Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) Ersättare:

2 Kallelse/föredragningslista Föredragningslista Nr Ärenden Dnr 199/17 Val av justerare LS /17 Fastställelse av föredragningslista LS /17 Regiondirektörens rapport - KOMPLETTERAS LS Planer, regelverk, styrning m.m. 202/17 Revideringar och tillägg i Regionplan och budget LS /17 Politisk organisation för Region Uppsala mandatperioden KOMPLETTERAS LS /17 Ägardirektiv Gamla Uppsala Buss LS /17 Bolagsordning Gamla Uppsala Buss LS /17 Delårsrapport för regionstyrelsens övergripande verksamheter LS /17 Delårsrapport januari-augusti 2017 Region Uppsala LS /17 Hantering av över- respektive underskott i verksamheten LS /17 Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning Region Uppsala LS /17 Finanspolicy Region Uppsala LS /17 Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala KOMPLETTERAS LS /17 Innovationsstrategi för hälso- och sjukvården inom Region Uppsala LS /17 Arkivmyndighetens tillsyn 2016 LS Strategiska fastighetsfrågor 214/17 Programarbete för nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset LS Ekonomi 215/17 Riktade FoU-medel Region Uppsala 2018 LS Hälso- och sjukvård 216/17 Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning - hälso- och sjukvård LS

3 Kallelse/föredragningslista Yttranden 217/17 Remissyttrande avseende betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning LS /17 Remissyttrande avseende Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 LS /17 Remissyttrande avseende översiktsplan 2035 med utblick mot 2050 Knivsta kommun LS Motionssvar 220/17 Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden LS /17 Motionssvar avseende Miljoner att spara, barn att skydda: vaccinera alla nyfödda med rotavirus LS /17 Uppföljning av regionfullmäktiges givna uppdrag till och med juni 2017 LS /17 Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den 29 november 2017 LS /17 Anmälan av beslut enligt delegation LS /17 Skrivelser för kännedom LS /17 Valärenden LS

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Anne Nilsson Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Socialdepartementet avseende betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde en anpassning till EU:s dataskyddsförordning lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Under 2018 kommer den nya dataskyddsförordningen och dataskyddslagen att träda i kraft. Samtidigt förändras patientdatalagen och en brottsdatalag tillkommer. Även andra registerlagar som tillämpas i vården förändras. Hälso- och sjukvården kommer i och med detta att få ett omfattande och komplicerat regelverk att förhålla sig till när det gäller hantering av personuppgifter och dataskydd. Den personuppgiftsbehandling som sker inom den rättspsykiatriska vården kommer att styras av brottsdatalagen och delar av patientdatalagen. Olika lagstiftning kommer att gälla för personuppgiftsbehandling på en och samma avdelning beroende på om patienten är dömd till vård eller inte, vilket medför att lagstiftningen blir svår att tillämpa. Till detta kommer att det är oklart vilka regler i patientdatalagen som blir tillämpliga på personuppgiftsbehandlingen inom den rättspsykiatriska vården. Ett förslag är att patientdatalagen kompletteras med en bestämmelse som påminner om kravet i artikel 9.3 i dataskyddsförordningen om att känsliga personuppgifter endast får behandlas av eller under ansvar av den som omfattas av tystnadsplikt. Det är oklart om förslaget innebär att det inte längre är möjligt att överlåta hanteringen av känsliga personuppgifter till personuppgiftsbiträden som inte omfattas av den straffrätts- Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 2 (2) grundande tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagen. Detta skulle få stora konsekvenser för Region Uppsala då det sällan är myndigheter som har uppdrag att hantera dessa uppgifter åt regionen. Uppdragen utförs i stor omfattning av privata företag som endast har en avtalsreglerad tystnadsplikt. Om alla personuppgiftsbiträden ska omfattas av en lagreglerad tystnadsplikt krävs en lagändring. De förslag till förändringar i patientdatalagen avseende kvalitetsregister som utredningen lämnar är av mindre omfattning. Konsekvenser Det omfattande regelverk om personuppgiftsbehandling som träder i kraft 2018 innebär stora ekonomiska konsekvenser för regionen. Dels införs ett krav på dataskyddsombud, vilket medför ökade personalkostnader. Regionen måste dessutom se över alla avtal och register för att anpassa dem till det nya regelverket. I nästa steg kommer sannolikt även många IT-system att behöva förändras, vilket leder till omfattande kostnader. Det krävs också stora utbildningsinsatser för alla som hanterar personuppgifter inom regionen. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Socialdepartementet

6 Juridiska enheten Anne Nilsson Tfn E-post Dnr LS Socialdepartementet Remissyttrande avseende betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde - en anpassning till EU:s dataskyddsförordning Sammanfattande överväganden Region Uppsala ställer sig i huvudsak positiv till utredningen förslag, men har synpunkter enligt följande. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen gäller inte rättspsykiatrisk vård Enligt artikel 2.2. i dataskyddsförordningen ska förordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter som behöriga myndigheter utför i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, i vilket även ingår att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Vård som bedrivs enligt lagen om rättspsykiatrisk vård ska hänföras till områden som t.ex. verkställighet av straff. Med beaktande av detta gäller förordningen inte rättspsykiatrisk vård. Inte heller den förslagna dataskyddslagen kommer att omfatta rättspsykiatrisk vård. Patientdatalagen kommer delvis att gälla för den rättspsykiatriska vården. Lagen kommer dock att kompletteras med en bestämmelse som innebär att vissa bestämmelser i lagen inte ska tillämpas vid behandling av personuppgifter inom rättspsykiatrisk vård. Utredningen lämnar dock inte något förslag till vilka bestämmelser som inte ska tillämpas, utan det ska ske i fortsatt lagstiftningsarbete. Utredningen om 2016-års dataskyddsdirektiv har föreslagit en ny brottsdatalag. Behandling av personuppgifter som sker i samband med verkställighet av rättspsykiatrisk vård ska omfattas av den föreslagna brottsdatalagen. Brottsdatalagen ska dock inte gälla om det finns avvikande bestämmelser i annan lag eller förordning. När personuppgiftslagen upphävts, dataskyddsförordningen börjat tillämpas och brottsdatalagen trätt i kraft kommer patientdatalagen att kompletteras av brottsdatalagen. Synpunkt: Personuppgiftsbehandlingen i den psykiatriska vården som ges med samtycke och i viss mån med tvång kommer att regleras dels av Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

7 2 (3) dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och patientdatalagen. Den personuppgiftsbehandling som sker inom den rättspsykiatriska vården kommer emellertid att styras av brottsdatalagen och delar av patientdatalagen, dock är det oklart vilka delar som avses. Olika lagstiftning kommer att gälla för personuppgiftsbehandling på en och samma avdelning beroende på om patienten är dömd till vård eller inte, vilket medför att lagstiftningen blir svår att tillämpa. Till detta kommer att det är oklart vilka regler i patientdatalagen som blir tillämpliga på personuppgiftsbehandlingen inom den rättspsykiatriska vården. Region Uppsala kan med beaktande av det anförda inte tillstyrka förslaget. Känsliga personuppgifter Förslaget är att patientdatalagen kompletteras med en bestämmelse som påminner om kravet i artikel 9.3 i dataskyddsförordningen på att känsliga personuppgifter endast får behandlas av eller under ansvar av den som omfattas av tystnadsplikt. Synpunkt: Det är oklart om det är möjligt att överlåta hanteringen av känsliga personuppgifter till personuppgiftsbiträden som inte omfattas av den straffrättsgrundande tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagen. Det är oklart om texten under ansvar innebär att det är tillräckligt att den personuppgiftsansvarige omfattas av tystnadsplikten i offentlighets- och sekretesslagen och att personuppgiftsbiträden har en avtalsreglerad tystnadsplikt. En annan tolkning är att det också krävs att personuppgiftsbiträden omfattas av en reglerad tystnadsplikt. Det senare tolkningen skulle få stora konsekvenser för Region Uppsala då det sällan är myndigheter som har uppdrag att hantera känsliga personuppgifter åt regionen, utan uppdragen utförs i stor omfattning av privata företag. Om den senare tolkningen gäller krävs det att en lagreglerad tystnadsplikt införs även för privat verksamma personuppgiftsbiträden. Kvalitetsregister De förslag till förändringar i patientdatalagen avseende kvalitetsregister som utredningen lämnar är av mindre omfattning. Kap 7 patientdatalagen kompletteras med en bestämmelse om att uppgifter om hälsa får behandlas i kvalitetsregister. Andra känsliga personuppgifter, t.ex. får behandlas i kvalitetsregister om regeringen eller myndighet medger det. Innebörden i bestämmelsen är i princip inte förändrad mot tidigare reglering, förutom i ett avseende. Det gäller känsliga personuppgifter om genetiska och biometriska uppgifter och uppgifter om sexuell läggning. Dessa uppgifter får inte behandlas i ett kvalitetsregister, förutom om de även utgör en uppgift om hälsa. Då kan de med stöd av 7 kap 8 tredje stycket patientdatalagen behandlas i ett register utan att särskilda uppgifter meddelats om det. Utredningen har kommit fram till att det inte behövs ett förtydligande om detta i den aktuella bestämmelsen pga av att det inte finns något behov av att behandla den nya sortens känsliga uppgifter i kvalitetsregister. Patientdatalagen kompletteras med en bestämmelse som påminner om kravet i dataskyddsförordningen på att känsliga personuppgifter endast får behandlas av eller under ansvar av den som omfattas av tystnadsplikt. Synpunkter: Samma fråga som ovan avseende tystnadsplikten.

8 3 (3) Konsekvenser för Region Uppsala Enligt utredningens bedömning innebär förslagen inte några ekonomiska konsekvenser. Det omfattande regelverk om personuppgiftsbehandling som träder i kraft 2018 innebär stora ekonomiska konsekvenser för Region Uppsala. Regionen har t.ex. inte något personuppgiftsombud, eftersom det har saknats krav på detta tidigare. Det införs nu ett krav på dataskyddsombud, vilket innebär ökade personalkostnader. Regionen måste dessutom se över alla avtal och register för att anpassa dem till det nya regelverket. Sannolikt kommer även många IT-system att behöva förändras, vilket leder till omfattande kostnader. Det krävs också stora utbildningsinsatser för alla som hanterar personuppgifter inom regionen. Med hänsyn till det anförda bör den kommunala finansieringsprincipen aktualiseras. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

9 Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde en anpassning till EU:s dataskyddsförordning Betänkande av Socialdataskyddsutredningen Stockholm 2017 SOU 2017:66

10 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN ISSN X

11 Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet Genom beslut den 16 juni 2016 bemyndigade regeringen statsrådet Annika Strandhäll att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera konsekvenserna av EU:s s.k. dataskyddsförordning för behandlingen av personuppgifter inom Socialdepartementets verksamhetsområde och föreslå författningsändringar till följd av dataskyddsförordningen. Från och med samma dag förordnade Annika Strandhäll ordföranden i Arbetsdomstolen Sören Öman som särskild utredare. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 19 september 2016 departementssekreteraren Niclas Fogelström (Socialdepartementet), ämnesrådet Jimmy Järvenpää (Socialdepartementet), kanslirådet tidigare departementssekreteraren Caroline Nilsson (Socialdepartementet) och departementssekreteraren Annika Remaeus (Socialdepartementet). Som experter förordnades samma dag chefen Peter Andrén (Försäkringskassan), chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren (Inspektionen för socialförsäkringen), chefsjuristen Anette Enberg (Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd), biträdande chefsjuristen Bo Granath (Folkhälsomyndigheten), juristen Ulrika Holfelt (Inspektionen för vård och omsorg), avdelningsdirektören Suzanne Isberg (Datainspektionen), juristen Ulrika Marusarz (Socialstyrelsen), stabschefen och chefsjuristen Karin Nylén (Myndigheten för vård- och omsorgsanalys) och juristen Anne Vilval (Pensionsmyndigheten). Som sekreterare i utredningen har arbetat verksjuristen Hélène Runsten från och med den 8 augusti 2016 och hovrättsassessorn Jonna Wiborn från och med den 1 september Jur. stud. Ebba Hagelroth har kontrollerat hänvisningarna i betänkandet.

12 Utredningen (S 2016:05) har antagit namnet Socialdataskyddsutredningen. Härmed får utredningen överlämna betänkandet Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. Utredningsarbetet fortsätter enligt tilläggsdirektiven dir. 2017:67. Stockholm i augusti 2017 Sören Öman /Hélène Runsten Jonna Wiborn

13 Innehåll Sammanfattning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslag till ändringar i förslaget till lag om behandling av personuppgifter inom verksamheten för Inspektionen för socialförsäkringen Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslag till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning Förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

14 Innehåll SOU 2017: Förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslag till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367) Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622) Förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ Förslag till lag om ändring i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram Förslag till lag om ändring i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel Förslag till förordning om ändring i förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:708) om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen

15 SOU 2017:66 Innehåll 1.24 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Förslag till förordning om ändring i förordningen (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:94) om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Förslag till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:194) om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1422) om behandling av personuppgifter i Statistiska centralbyråns verksamhet med framställning av statistik över kommunalt vårdnadsbidrag Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:116) om register hos Socialstyrelsen över läkemedel som lämnats ut från apotek i Jämtlands län Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter Förslag till förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2015:458) Förslag till förordning om upphävande av förordningen (1994:565) om vårdnadsbidragsregister Förslag till förordning om upphävande av förordningen (1998:156) med bemyndigande för Datainspektionen att meddela säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister

16 Innehåll SOU 2017:66 2 Utredningsarbetet och betänkandet Utredningsarbetet Betänkandets disposition BAKGRUND Kort om gällande rätt Europarådet Europakonventionen Dataskyddskonventionen Rekommendation om skyddet av hälsouppgifter Rekommendation om skyddet av personuppgifter som behandlas för ändamål rörande social trygghet Dataskyddsdirektivet Inledning Tillämpningsområde Grundläggande krav och principer Känsliga personuppgifter Rättigheter och skyldigheter Tillsynsmyndighet och anmälningsplikt När uppgifter behandlas i strid med lagstiftningen Överföring till tredjeland Personuppgiftslagen Tillämpningsområdet Hanteringsregler Ostrukturerat material Registerförfattningar inom Socialdepartementets verksamhetsområde Ett stort antal författningar Lagstiftning som reglerar en verksamhet Lagstiftning som reglerar ett register eller en informationssamling

17 SOU 2017: Innehåll Lagstiftning som bland annat reglerar behandling av personuppgifter Lagstiftning som reglerar uppgiftsskyldigheter Dataskyddsförordningen Inledning Skillnaden mellan en EU-förordning och ett EU-direktiv Dataskyddsförordningens innehåll Materiell och territoriell avgränsning Definitioner Grundläggande principer Laglig behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser Den registrerades rättigheter Personuppgiftsansvarigas och personuppgiftsbiträdens skyldigheter Dataskyddsombud Överföring av personuppgifter till tredjeland Tillsynsmyndigheter När uppgifter behandlas i strid med dataskyddsförordningen Konkurrens med andra rättigheter Övrigt Pågående översynsarbete Dataskyddsutredningen Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv Övrigt översynsarbete med anledning av dataskyddsförordningen Förslaget till myndighetsdatalag

18 Innehåll SOU 2017:66 GENERELLA ÖVERVÄGANDEN Allmänna utgångspunkter Behandling som i dag är laglig ska kunna fortsätta men författningsstöd för annat bör inte införas nu Författningsreglering som motsvarar bestämmelser i dataskyddsförordningen bör behållas om det blir tydligare Konsekvenserna av att dataskyddsförordningen börjar tillämpas Inledning Personuppgifter kommer inte att kunna behandlas med stöd av missbruksregeln Möjligheterna för myndigheter att behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning minskar Rättslig grund för behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter Färre uppgifter omfattas av de begränsningar som gäller för uppgifter om lagöverträdelser m.m Utökade rättigheter för den registrerade Personuppgiftsincidenter ska anmälas Konsekvensbedömning Skyldighet att utse dataskyddsombud Sanktioner Verksamheter som inte har en registerförfattning

19 SOU 2017:66 Innehåll 9 Allmänt om befintliga bestämmelser Inledning Det är tillåtet att begränsa myndigheters möjligheter till behandling och utöka deras skyldigheter Nationella bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i dataskyddsförordningen Registerförfattningarnas syfte Registerförfattningarnas tillämpningsområde Registerförfattningarnas förhållande till annan dataskyddsreglering Personuppgiftsansvar Begreppet allmänt intresse Bestämmelser om allmänt intresse i dataskyddsförordningen och dataskyddsdirektivet Att bedriva verksamhet som ska finnas i enlighet med internationella rättighetsstadgor är ett viktigt allmänt intresse Redan gjorda bedömningar av allmänt intresse har alltjämt giltighet Principer för behandling av personuppgifter Rättslig grund för behandling av personuppgifter Laglig behandling av personuppgifter vid rättslig förpliktelse, allmänt intresse och myndighetsutövning Samtycke som rättslig grund Finalitetsprincipen Känsliga personuppgifter Förbud mot att behandla känsliga personuppgifter och möjligheterna till undantag

20 Innehåll SOU 2017: Undantag vid fullgörande av skyldigheter och rättigheter inom arbetsrätten och på områdena social trygghet och socialt skydd Undantag för viktiga allmänna intressen Undantag för hälso- och sjukvård samt social omsorg Undantag för folkhälsoområdet Fler uppgifter blir känsliga personuppgifter Uppgifter om lagöverträdelser Personnummer Överföring till tredjeland Den registrerades rättigheter Utökade rättigheter för registrerade Begränsningar av rättigheter Säkerhetsåtgärder Den generella regleringen om säkerhetsåtgärder/skyddsåtgärder Bestämmelser om säkerhetsåtgärder i registerförfattningar Gallring och bevarande Den generella regleringen om gallring och bevarande Överväganden Tillsyn Sanktioner Skadestånd Administrativa sanktionsavgifter Straff och vite Överklagande av beslut som fattats av en myndighet i egenskap av personuppgiftsansvarig Uppgiftsskyldigheter Barns personuppgifter

21 SOU 2017:66 Innehåll SÄRSKILDA ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG Författningar som reglerar en verksamhet Patientdatalagen (2008:355) Lagens tillämpningsområde Lagens syfte Förhållandet till annan dataskyddsreglering Tillämpningsområdet för kapitlet med grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Samtycke som grund för behandlingen Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Personuppgifter som får behandlas Känsliga personuppgifter Sökbegränsningar Skyldigheten att föra patientjournal Säkerhetsåtgärder Upplysningsbestämmelser och allmän bestämmelse om utlämnande Sammanhållen journalföring Nationella och regionala kvalitetsregister Rättigheter för den enskilde Omhändertagande och återlämnande av patientjournaler Skadestånd Överklagande Patientdataförordningen (2008:360) Förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m Förordningen (2008:363) om provtagning för hivinfektion

22 Innehåll SOU 2017: Apoteksdatalagen (2009:367) Lagens tillämpningsområde Krav på behandling, hantering och förvaring Förhållandet till annan dataskyddsreglering Den enskildes inställning till behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser Säkerhetsåtgärder Gallring Rättelse och skadestånd Information som ska lämnas självmant Apoteksdataförordningen (2009:624) Lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel Lagens tillämpningsområde Förhållandet till annan dataskyddsreglering Krav på behandling Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter Säkerhetsåtgärder Uppgiftsskyldigheter Gallring Rättelse och skadestånd Information som ska lämnas självmant Förordningen (2016:533) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel Lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lagens tillämpningsområde

23 SOU 2017: Innehåll Förhållandet till annan dataskyddsreglering Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Personnummer, känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser Upplysningsbestämmelse Rättelse och skadestånd Överklagande Bemyndiganden Förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förordningens tillämpningsområde Upplysningsbestämmelser Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter Säkerhetsåtgärder Uppgiftsskyldigheter Överföring av personuppgifter till tredjeland Bemyndiganden Förordningen (2009:1422) om behandling av personuppgifter i Statistiska centralbyråns verksamhet med framställning av statistik över kommunalt vårdnadsbidrag Förordningens tillämpningsområde Personuppgiftsansvar Förhållandet till annan dataskyddsreglering Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Rättelse och skadestånd

24 Innehåll SOU 2017: kap. socialförsäkringsbalken Beslut genom automatiserad behandling kap. socialförsäkringsbalken Kapitlets tillämpningsområde Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Förhållandet till annan dataskyddsreglering Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser Sökbegränsningar Säkerhetsåtgärder Överföring av personuppgifter till tredjeland Information som ska lämnas på begäran Gallring Avgifter Rättelse och skadestånd Tystnadsplikt Överklagande Förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Förordningen (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet Förordningens tillämpningsområde Personuppgiftsansvar Förhållandet till annan dataskyddsreglering Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas

25 SOU 2017:66 Innehåll Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Säkerhetsåtgärder Information som ska lämnas på begäran Rättelse och skadestånd Förslag som lämnats i betänkandet Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen (SOU 2014:67) Uppdraget Förslag till lag om behandling av personuppgifter inom verksamheten för Inspektionen för socialförsäkringen Övriga författningsförslag Författningar som reglerar ett register eller en informationssamling Lagen (1996:1156) om receptregister Inledning Förande av receptregistret Förhållandet till annan dataskyddsreglering Den enskildes inställning till behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Säkerhetsåtgärder Uppgiftsskyldigheter Gallring Information som ska lämnas självmant Upplysningsbestämmelse Rättelse och skadestånd Avgifter Bemyndigande Förordningen (2009:625) om receptregister

26 Innehåll SOU 2017: Lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning Inledning Skyldighet att föra register Personuppgiftsansvar Förhållandet till annan dataskyddsreglering Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Säkerhetsåtgärder Återkallelse av samtycke Bevarande och gallring Information som ska lämnas självmant Information som ska lämnas på begäran Upplysningsbestämmelse Rättelse och skadestånd Avgifter Förordningen (2009:626) om läkemedelsförteckning Förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal Skyldighet att föra register Förhållandet till annan dataskyddsreglering Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Säkerhetsåtgärder Uppgiftsskyldigheter Information som ska lämnas självmant Rättelse och skadestånd Lagen (1998:543) om hälsodataregister och tillhörande förordningar Bemyndiganden Förande av hälsodataregister

27 SOU 2017:66 Innehåll Personuppgiftsansvar Förhållandet till annan dataskyddsreglering Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Säkerhetsåtgärder Uppgiftsskyldighet Upplysningsbestämmelse Rättelse och skadestånd Information som ska lämnas självmant Lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram Lagens tillämpningsområde Förhållandet till annan dataskyddsreglering Rätten att invända mot behandling av personuppgifter Personuppgiftsansvar Ändamål och grund för behandling av personuppgifter Personuppgifter som får behandlas Uppgiftsskyldighet Säkerhetsåtgärder Upplysningsbestämmelse Rättelse och skadestånd Information som ska lämnas självmant Förordningen (1992:62) om bevarande av registret rörande vissa alkoholbrott m.m Författningar som bl.a. reglerar behandling av personuppgifter Lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. och förordningen (2002:746) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m Inledning Register över biobanker

28 Innehåll SOU 2017: Skyldigheten att dokumentera i patientjournal Utlämnande av journalhandling Uppgiftsskyldighet PKU-registret Rättelse och skadestånd Tillsyn Överklagande Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m Inledning Förhållandet till annan dataskyddsreglering Skyldigheten att föra journal och bevarande Uppgiftsskyldigheter Lagen (2006:496) om blodsäkerhet och förordningen (2006:497) om blodsäkerhet Inledning Förhållandet till annan dataskyddsreglering Register som förs av den som har tillstånd att bedriva blodverksamhet Register som förs av Inspektionen för vård och omsorg Rättelse och skadestånd Uppgiftsskyldighet Lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler och förordningen (2008:414) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler Inledning Förhållandet till annan dataskyddsreglering Register som förs av vävnadsinrättning Register som förs av Inspektionen för vård och omsorg Rättelse och skadestånd Uppgiftsskyldigheter

29 SOU 2017:66 Innehåll 12.5 Lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ och förordningen (2012:346) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ Inledning Förhållandet till annan dataskyddsreglering Register Rättelse och skadestånd Uppgiftsskyldigheter Patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Inledning Register Uppgiftsskyldigheter Lagen (2009:366) om handel med läkemedel och förordningen (2009:659) om handel med läkemedel Inledning Elektroniskt system för direktåtkomst Avgifter Uppgiftsskyldigheter Skyldighet att lämna ut uppgifter elektroniskt Skyldighet att föra register Läkemedelslagen (2015:315) och läkemedelsförordningen (2015:458) Inledning System för säkerhetsövervakning Personuppgiftsansvar Känsliga personuppgifter Hälsodataregister Uppgiftsskyldigheter Förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter Inledning Känsliga personuppgifter Personuppgiftsansvar

30 Innehåll SOU 2017: Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Inledning Upplysningsbestämmelse Känsliga personuppgifter Överföring till tredjeland Tobakslagen (1993:581) Alkohollagen (2010:1622) Inledning Register Rättelse och skadestånd Uppgiftsskyldigheter Socialtjänstlagen (2001:453) och socialtjänstförordningen (2001:937) Inledning Behandling av personuppgifter Register över verksamheter Säkerhetsåtgärder Information och rättelse Uppgiftsskyldigheter Gallring Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade Inledning Krav på dokumentation Säkerhetsåtgärder Information och rättelse Uppgiftsskyldighet Register över verksamheter Gallring Förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter Förordningen (2010:425) om ersättning för kostnader för sjuklön

31 SOU 2017:66 Innehåll Förordningen (1998:562) med vissa bemyndiganden för Försäkringskassan Lagen (1991:1047) om sjuklön Bostadsbidragsförordningen (1993:739) Förordningen (1996:1036) om underhållsstöd Förordningen (1998:1340) om inkomstgrundad ålderspension Förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd Författningar med uppgiftsskyldigheter Obsoleta författningar Förordningen (1994:565) om vårdnadsbidragsregister Förordningen (1998:156) med bemyndigande för Datainspektionen att meddela säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister AVSLUTANDE DEL Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande Övergångsbestämmelser Regleringen i dataskyddsförordningen Överklagande av myndighetsbeslut Skadestånd Övriga övergångsbestämmelser Konsekvenser av att utredningens förslag genomförs Inledning Uppdraget och de ändringar som föreslås Konsekvenser enligt kommittéförordningen Konsekvenser för den personliga integriteten

32 Innehåll SOU 2017:66 17 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Förslaget till ändringar i förslaget till lag om behandling av personuppgifter inom verksamheten för Inspektionen för socialförsäkringen Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) Förslaget till lag om ändring i apoteksdatalagen (2009:367) Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Förslaget till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622)

33 SOU 2017:66 Innehåll Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:708) om medicinskt födelseregister hos Socialstyrelsen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2005:363) om läkemedelsregister hos Socialstyrelsen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2006:94) om register hos Socialstyrelsen över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal

34 Innehåll SOU 2017: Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2008:194) om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2009:1422) om behandling av personuppgifter i Statistiska centralbyråns verksamhet med framställning av statistik över kommunalt vårdnadsbidrag Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2011:116) om register hos Socialstyrelsen över läkemedel som lämnats ut från apotek i Jämtlands län Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets verksamhet i fråga om det statliga tandvårdsstödet Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2013:413) om kosmetiska produkter Förslaget till förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2015:458) Förslaget till förordning om upphävande av förordningen (1994:565) om vårdnadsbidragsregister Förslaget till förordning om upphävande av förordningen (1998:156) med bemyndigande för Datainspektionen att meddela säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister Referenser Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016: Bilaga 2 Dataskyddsförordningen

35 Sammanfattning EU:s dataskyddsförordning blir tillämplig i Sverige den 25 maj 2018 och ersätter då personuppgiftslagen. Utredningen har inför det sett över registerförfattningarna inom Socialdepartementets verksamhetsområde. Utredningens målsättning, eller utgångspunkt, har varit att den behandling av personuppgifter som är laglig i dag ska kunna fortsätta. Den målsättningen har uppnåtts efter en ingående analys av både dataskyddsförordningen och registerförfattningarna. Utredningens förslag, som i huvudsak är av författningsteknisk karaktär, inskränker alltså inte nuvarande möjligheter att behandla personuppgifter, med det undantaget att en nödvändig s.k. skyddsåtgärd föreslås införas i läkemedelsförordningen. Å andra sidan föreslås inte heller författningsstöd för sådan behandling som inte är laglig i dag. Dataskyddsförordningen EU har beslutat om en förordning den s.k. dataskyddsförordningen som utgör en ny generell reglering för behandling av personuppgifter inom EU. Dataskyddsförordningen ska börja tillämpas den 25 maj 2018 och vid samma tidpunkt kommer personuppgiftslagen att upphävas. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig och dess bestämmelser är tvingande. Nationell lagstiftning på området kommer därför endast att komplettera dataskyddsförordningen i den utsträckningen det är möjligt att göra undantag eller förtydliganden i förhållande till dataskyddsförordningen. Dataskyddsutredningen har föreslagit en ny lag dataskyddslagen som, om förslaget leder till lagstiftning, kommer att innehålla bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen på en generell nivå. 27

36 Sammanfattning SOU 2017:66 Det har sedan över ett år tillbaka dessutom pågått ett omfattande arbete med att anpassa befintliga registerförfattningar till dataskyddsförordningen. Registerförfattningarna kommer att komplettera dataskyddsförordningen på verksamhetsspecifik nivå. Den föreslagna dataskyddslagen kommer att vara subsidiär i förhållande till registerförfattningarna och är tillämplig i verksamheter som omfattas av en särskild registerförfattning endast om inget annat följer av registerförfattningen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Socialdataskyddsutredningen har haft i uppdrag att analysera vilka konsekvenser dataskyddsförordningen medför i fråga om behandling av personuppgifter inom Socialdepartementets verksamhetsområde samt föreslå behövliga och lämpliga anpassningar av författningar inom verksamhetsområdet till följd av den nya förordningen. I det följande sammanfattas de viktigaste bedömningarna och förslagen i betänkandet. Utgångspunkter för översynen En utgångspunkt för utredningen har varit att de personuppgiftsansvariga ska kunna fortsätta att behandla personuppgifter på samma sätt som de får i dag. Det innebär att översynen har inriktats på att undersöka om behandling som i dag är laglig kommer att kunna ske när dataskyddsförordningen ska tillämpas. Konsekvenser för verksamheter som inte har en registerförfattning När personuppgiftslagen upphävs försvinner möjligheten att behandla personuppgifter med stöd av den s.k. missbruksregeln (5 a personuppgiftslagen). Någon motsvarande regel finns inte i dataskyddsförordningen. Offentliga myndigheter får enligt dataskyddsförordningen inte behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning när de fullgör sina arbetsuppgifter, vilket lär innefatta de arbetsuppgifter de utför inom den myndighetsspecifika verksamheten. Möjligheterna för myndigheter att behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning minskar därmed. 28

37 SOU 2017:66 Sammanfattning Det har inte framkommit att några myndigheter eller verksamheter inom Socialdepartementets verksamhetsområde som inte har en registerförfattning behöver kompletterande föreskrifter till följd av att personuppgiftslagen upphävs och dataskyddsförordningen börjar tillämpas. Utredningen har dock genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda behovet av en särskild författning med bestämmelser om behandling av personuppgifter för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Det uppdraget ska redovisas senast den 15 januari Nationella bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i dataskyddsförordningen Medlemsstaternas nationella lagstiftning får enligt artikel 6.2 och 6.3 i dataskyddsförordningen innehålla mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av dataskyddsförordningen för såväl myndigheter som enskilda när det gäller behandling av personuppgifter som är tillåten enligt artikel 6.1 c eller e. Det innebär att det är möjligt att i registerförfattningarna närmare reglera förutsättningarna för behandling när behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse, för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse, eller för att utföra en arbetsuppgift som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Därutöver hindrar dataskyddsförordningen inte att medlemsstaterna i nationell rätt inför mer restriktiva bestämmelser än enligt dataskyddsförordningen för sina egna myndigheters behandling av personuppgifter eller ålägger dem utökade skyldigheter. Registerförfattningarnas tillämpningsområde Nationell lagstiftning som kompletterar dataskyddsförordningen kan ha både ett vidare och ett snävare tillämpningsområde än dataskyddsförordningen. Bestämmelser om registerförfattningars tillämpningsområde behöver därför i regel inte ändras med anledning av dataskyddsförordningen. Patientdatalagen, lagen om behandling av per29

38 Sammanfattning SOU 2017:66 sonuppgifter inom socialtjänsten och den tillhörande förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten omfattar dock viss behandling av personuppgifter som syftar till att verkställa straffrättsliga påföljder, såsom rättspsykiatrisk vård och ungdomsvård. Sådan behandling omfattas inte av dataskyddsförordningen utan av det nya dataskyddsdirektivet som i Sverige föreslås bli genomfört genom en ny brottsdatalag. Utredningen föreslår därför att lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och den tillhörande förordningen inte ska gälla vid sådan behandling av personuppgifter som omfattas av den föreslagna brottsdatalagen. Patientdatalagen föreslås däremot gälla utöver den föreslagna brottsdatalagen vid behandling av personuppgifter inom rättspsykiatrisk vård. Rättslig grund för behandling av personuppgifter Ändamål Behandling av personuppgifter är laglig enligt dataskyddsförordningen endast om och i den mån åtminstone ett av villkoren i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen är uppfyllt. Villkoren i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen är i huvudsak desamma som anges i artikel 7 i dataskyddsdirektivet och 10 personuppgiftslagen. I registerförfattningar anges ofta de ändamål för vilka personuppgifter får behandlas. Utredningen har konstaterat att de ändamål som anges i de registerförfattningar som setts över grundar sig på rättsliga förpliktelser eller arbetsuppgifter av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Ändamålen har därmed stöd i dataskyddsförordningen och kan behållas. Nya krav på den rättsliga grunden Det har i och med dataskyddsförordningen tillkommit vissa nya krav på de rättsliga grunderna för behandling av personuppgifter. När det gäller behandling som är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna uppfylla en rättslig förpliktelse eller utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning måste grunden fastställas i nationell rätt eller 30

39 SOU 2017:66 Sammanfattning EU-rätt. Vidare måste syftet med behandling som sker på den grunden att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse fastställas i den rättsliga grunden. I fråga om behandling för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning gäller i stället att syftet med behandlingen ska vara nödvändigt för ändamålet. Den författning eller det beslut som utgör den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter för att uppfylla en rättslig förpliktelse eller utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning måste slutligen också uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Myndighetsutövning måste alltid ha stöd i författning och rättsliga förpliktelser är till sin natur sådana förpliktelser som redan framgår av eller meddelas med stöd av gällande rätt. Arbetsuppgifter av allmänt intresse härrör från uppdrag och åligganden som framgår av olika verksamhetsorienterade författningar eller regeringsbeslut. Är den rättsliga grunden inte fastställd i annan författning, är den dessutom i vart fall fastställd genom registerförfattningens ändamålsbestämmelser. Utredningen bedömer därför att kravet på att grunden ska vara fastställd genomgående är uppfyllt. Syftet med en behandling av personuppgifter med anledning av en rättslig förpliktelse kan enligt utredningens bedömning framgå av en registerförfattning eller av exempelvis den författning som reglerar själva verksamheten. För arbetsuppgifter av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning får det förutsättas att tidigare bedömningar av lagligt stöd för behandling av personuppgifter även innefattat ett ställningstagande till att syftet med behandlingen för det aktuella ändamålet också är nödvändigt för ändamålet. Även kravet på att den författning eller det beslut som utgör den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter måste uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas får anses vara uppfyllt genom tidigare ställningstaganden. 31

40 Sammanfattning SOU 2017:66 Samtycke Samtycke utgör enligt både dataskyddsdirektivet och dataskyddsförordningen en rättslig grund för behandling av personuppgifter. Utredningen har funnit att bestämmelser i registerförfattningar som tilldelar den registrerades samtycke betydelse kan behållas. Finalitetsprincipen Utredningens utgångspunkt är att i den mån det är möjligt behålla de möjligheter att behandla personuppgifter som myndigheter och vissa enskilda aktörer har i dagsläget. Det krävs därför att det är tydligt att de uppräknade ändamålen i registerförfattningarna inte är uttömmande när så har gällt tidigare. Utredningen behåller därför i sina förslag bestämmelser i registerförfattningar med innebörden att personuppgifter, som behandlas för i författningen uttryckligen angivna ändamål, får behandlas också för andra ändamål när det inte strider mot finalitetsprincipen. Känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser Nya kategorier av känsliga personuppgifter Det har i dataskyddsförordningen tillkommit några nya kategorier av känsliga personuppgifter genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter om sexuell läggning. Att nya kategorier lagts till de befintliga innebär att det kommer att vara fler uppgifter som kategoriseras som känsliga och som därmed omfattas av artikel 9 i dataskyddsförordningen. Eftersom huvudregeln enligt artikel 9.1 är att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, måste något av undantagen i artikel 9.2 vara tillämpligt för att behandling av sådana uppgifter ska vara tillåten. Bestämmelser i särskilda registerförfattningar som tillåter att alla kategorier av känsliga personuppgifter enligt nuvarande definition får behandlas bör avse alla känsliga personuppgifter enligt den utvidgade definitionen i dataskyddsförordningen. Bestämmelser som endast tillåter behandling av någon eller några av kategorierna av känsliga personuppgifter enligt nuvarande definition bör där32

41 SOU 2017:66 Sammanfattning emot som utgångspunkt inte utvidgas till att omfatta även de nya kategorierna av känsliga personuppgifter. Utredningen har dock i två fall, när det gäller patientdatalagen och läkemedelsförordningen, föreslagit förtydliganden som innebär att viss behandling av de nytillkomna kategorierna av känsliga personuppgifter ska vara tillåten även i fortsättningen. Detta eftersom det bedömts nödvändigt för en ändamålsenlig behandling av personuppgifter i de aktuella verksamheterna. Tillåten behandling av känsliga personuppgifter Utredningen bedömer att bestämmelser i registerförfattningar som tillåter behandling av känsliga personuppgifter med stöd av ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 8.4 i dataskyddsdirektivet är förenliga med artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen. I ett fall, när det gäller läkemedelsförordningen, har dock regleringen inte bedömts leva upp till det nya kravet på att det ska finnas bestämmelser om lämpliga skyddsåtgärder i den nationella lagstiftningen. Utredningen har därför föreslagit en begränsning som innebär att behandling av de där aktuella personuppgifterna endast får ske för angivna ändamål. Viss behandling av känsliga personuppgifter enligt lagen om blodsäkerhet, lagen om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa samt lagen om register över nationella vaccinationsprogram som tidigare tillåtits med stöd av ett viktigt allmänt intresse enligt artikel 8.4 i dataskyddsdirektivet har utredningen bedömt vara tillåten med stöd av det s.k. folkhälsoundantaget i artikel 9.2 i i dataskyddsförordningen. Även bestämmelser i registerförfattningar som tillåter behandling av känsliga personuppgifter inom hälso- och sjukvården samt inom social omsorg, såsom socialtjänst, är förenliga med dataskyddsförordningen. Sådana bestämmelser bör dock kompletteras med en bestämmelse som påminner om det nya kravet enligt artikel 9.3 i dataskyddsförordningen på att känsliga personuppgifter endast får behandlas av eller under ansvar av den som omfattas av tystnadsplikt. 33

42 Sammanfattning SOU 2017:66 Uppgifter om lagöverträdelser Nuvarande bestämmelser i registerförfattningarna om uppgifter om lagöverträdelser omfattar, utöver vad som gäller enligt dataskyddsförordningen, även uppgifter om friande brottmålsdomar och administrativa frihetsberövanden och innebär oftast restriktioner för behandlingen. Att dessa uppgifter, som omfattas av motsvarande bestämmelse i dataskyddsdirektivet, inte omfattas av dataskyddsförordningens reglering gör det möjligt att ta bort sådana restriktioner. Det är dock enligt utredningens mening svårt att se varför myndigheter och enskilda skulle få behandla sådana kategorier av personuppgifter i större utsträckning än de hittills har bedömts ha behov av bara därför att dataskyddsförordningen gör det möjligt. Med stöd av möjligheten att införa nationella bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i dataskyddsförordningen bör även de begränsningar för uppgifter om lagöverträdelser som inte omfattas av artikel 10 i dataskyddsförordningen behållas. Personnummer Bestämmelser om att personnummer får registreras, t.ex. i en databas, eller att (bara) personnummer får användas som sökbegrepp vid vissa sökningar kan enligt utredningens mening inte i sig anses ställa upp några särskilda villkor för behandlingen av personnummer enligt artikel 87 i dataskyddsförordningen. Det behöver därför inte iakttas några sådana lämpliga skyddsåtgärder som krävs enligt samma artikel. Skulle sådana bestämmelser trots allt anses ställa upp särskilda villkor, är de bestämmelser som redan finns i registerförfattningarna att anse som lämpliga skyddsåtgärder. Överföring till tredjeland Dataskyddsförordningens bestämmelser om överföring till tredjeland är direkt tillämpliga och medför inte något behov av nationella bestämmelser som tillåter överföring av personuppgifter till tredjeland. En nationell bestämmelse om att överföring av personuppgifter till tredjeland i en viss situation är tillåten har dock en klargörande verkan och får anses vara en sådan mer specifik, eller särskild, 34

43 SOU 2017:66 Sammanfattning bestämmelse som det är tillåtet att ha i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en rättslig förpliktelse eller en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Bestämmelserna i registerförfattningarna som anger när överföring av personuppgifter till tredjeland är tillåten har bedömts förenliga med dataskyddsförordningen och behöver därför inte ändras. Rättigheter och skyldigheter Nya rättigheter och skyldigheter Det är utredningens övergripande bedömning att de nya rättigheter för registrerade och de nya skyldigheter för personuppgiftsansvariga som dataskyddsförordningen medför normalt sett inte kan anses så betungande för de personuppgiftsansvariga att det med fog kan sägas vara nödvändigt och proportionerligt att begränsa dem ens vid behandling av personuppgifter som rör viktiga mål av generellt allmänt intresse. Utredningens utgångspunkt är därför att det inte bör finnas begränsningar i registerförfattningarna som innebär att de registrerade inte får mera rättigheter än i dag trots att nya rättigheter följer av dataskyddsförordningen. Rätt att göra invändningar Den registrerade ska, enligt artikel 21.1 i dataskyddsförordningen, av skäl som hänför sig till hans eller hennes specifika situation, ha rätt att när som helst göra invändningar mot behandling av personuppgifter avseende honom eller henne som grundar sig på allmänt intresse, myndighetsutövning eller en intresseavvägning. Flera registerförfattningar innehåller bestämmelser som begränsar rätten att göra invändningar. Utredningen har i fråga om sådana bestämmelser gjort en prövning av om begränsningen är tillåten enligt den undantagsmöjlighet som anges i artikel 23.1 i dataskyddsförordningen i förhållande till varje enskild registerförfattning. Prövningarna har lett till slutsatsen att det även fortsättningsvis är tillåtet att begränsa rätten att göra invändningar på det sätt som skett. 35

44 Sammanfattning SOU 2017:66 Information till registrerade Bestämmelser i registerförfattningar om att den information som ska lämnas till registrerade ska innehålla fler upplysningar än vad som följer av dataskyddsförordningen kan och bör behållas om skyldigheten avser myndigheter eller den ursprungliga behandlingen grundas på att den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Krav på information till registrerade som motsvarar krav som finns i dataskyddsförordningen bör tas bort. Bestämmelserna bör kompletteras med en upplysning om att information även ska lämnas enligt dataskyddsförordningen. Rättelse Dataskyddsförordningens bestämmelser om rättelse, radering och begränsning av behandling är direkt tillämpliga. Bestämmelser i registerförfattningar med hänvisningar till bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse bör således upphävas och inte ersättas av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Automatiserade beslut Utredningen bedömer att artikel 22.1 i dataskyddsförordningen omfattar enbart beslut som grundas på automatiserad behandling och inkluderar profilering. I den mån det inom Socialdepartementets verksamhetsområde förekommer sådana beslut, krävs att något av de undantag som anges i artikel 22.2 i dataskyddsförordningen är tillämpligt. Vanligare är dock att beslut fattas genom automatiserad behandling utan att det inkluderar profilering. Sådana beslut omfattas enligt utredningens tolkning inte av artikel 22 i dataskyddsförordningen, och dataskyddsförordningen ställer inte heller i övrigt några krav på att sådant beslutsfattande ska regleras särskilt. 36

45 SOU 2017:66 Sammanfattning Säkerhetsåtgärder Bestämmelser om säkerhetsåtgärder/skyddsåtgärder som finns i registerförfattningar är enligt utredningens bedömning sådana mer specifika, eller särskilda, bestämmelser som det är tillåtet att ha i nationell rätt för att reglera behandling som grundar sig på en rättslig förpliktelse eller en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning. Myndigheter kan vidare genom nationell lag åläggas krav på säkerhetsåtgärder utan hinder av dataskyddsförordningen. Vid viss behandling av känsliga personuppgifter krävs det dessutom att skyddsåtgärder regleras i nationell rätt. Så är fallet även vid behandling av uppgifter om lagöverträdelser som inte utförs under kontroll av en myndighet. Gallring Bestämmelser i registerförfattningar om gallring och bevarande och bemyndiganden att meddela föreskrifter om bevarande kan behållas under förutsättning att den ursprungliga behandlingen grundar sig på en rättslig förpliktelse eller en arbetsuppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning eller därför att bestämmelserna endast avser myndigheters behandling av personuppgifter. Formuleringar i registerförfattningarna om bevarande av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål bör dock ändras till att avse arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål i enlighet med formuleringen i dataskyddsförordningen. Enligt utredningens bedömning innebär omformuleringen inte någon skillnad i sak. Tillsyn Av Dataskyddsutredningens förslag till dataskyddslag framgår att tillsynsmyndighetens befogenheter enligt dataskyddsförordningen ska gälla även vid tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i dataskyddslagen och andra författningar som kompletterar dataskyddsförordningen. Det behövs därför inte några särskilda be- 37

46 Sammanfattning SOU 2017:66 stämmelser om tillsyn i de registerförfattningar som omfattas av översynen. Sanktioner Skadestånd Bestämmelserna i dataskyddsförordningen om skadestånd är direkt tillämpliga även på sådan behandling av personuppgifter som omfattas av en registerförfattnings tillämpningsområde, under förutsättning att det rör sig om sådan behandling som också omfattas av dataskyddsförordningen. Bestämmelser i registerförfattningar med hänvisningar till bestämmelserna om skadestånd i personuppgiftslagen bör därför upphävas och inte ersättas av hänvisningar till dataskyddsförordningen. Sanktionsavgifter I artikel 83 i dataskyddsförordningen finns en uttömmande uppräkning av när det är möjligt att utfärda sanktionsavgifter. Eftersom endast överträdelser av nationell lagstiftning som antagits på grundval av kapitel IX omnämns i artikeln, kan sanktionsavgifter påföras endast vid överträdelser av sådana nationella bestämmelser. Vid överträdelser av bestämmelser i de registerförfattningar som omfattas av utredningens översyn, som samtidigt innebär en överträdelse av dataskyddsförordningens bestämmelser, är det dock enligt utredningens bedömning möjligt att påföra administrativa sanktionsavgifter i enlighet med artikel 83 i dataskyddsförordningen. Utredningen bedömer att det inte finns något behov av bestämmelser om administrativa sanktionsavgifter i registerförfattningarna. Överklagande Dataskyddsutredningen har föreslagit att dataskyddslagen ska innehålla en bestämmelse om överklagande av personuppgiftsansvariga myndigheters beslut. Den bestämmelsen kommer att vara tillämplig även inom registerförfattningarnas tillämpningsområde, på samma 38

47 SOU 2017:66 Sammanfattning sätt som personuppgiftslagens bestämmelser är det i dag. Något skäl att reglera överklagandemöjligheten på annat sätt än vad Dataskyddsutredningen föreslagit har inte framkommit. Bestämmelser om överklagande i registerförfattningar som enbart avser beslut om behandling av personuppgifter bör därför upphävas. I de fall registerförfattningen även innehåller överklagandebestämmelser avseende andra beslut än sådana som berör behandling av personuppgifter bör det dock införas en upplysning om att det finns bestämmelser om överklagande i den föreslagna dataskyddslagen. Uppgiftsskyldigheter För ett utlämnande av behandlade personuppgifter gäller enligt utredningens bedömning i princip samma förutsättningar enligt dataskyddsförordningen och dataskyddsdirektivet. Utlämnandet måste ske med stöd av ett primärt eller sekundärt ändamål eller vara förenligt med finalitetsprincipen alternativt omfattas av ett tillåtet undantag från den principen. De bestämmelser om uppgiftsskyldighet som finns inom Socialdepartementets verksamhetsområde är därmed lika tillåtna enligt dataskyddsförordningen som enligt dataskyddsdirektivet. När uppgiftsskyldigheten fullgörs måste dock den personuppgiftsansvarige beakta den reglering om dataskydd som finns i bl.a. dataskyddsförordningen. Barns personuppgifter Utredningen har tänkt på barnens rättigheter enligt barnkonventionen när förslagen skrivits. Det behövs inte några nya bestämmelser för att uppfylla det som krävs enligt dataskyddsförordningen i fråga om skyddet av barns personuppgifter. Författningar som bör upphävas Utredningen har kommit fram till att två av de författningar som ingått i översynen, förordningen om vårdnadsbidragsregister och förordningen med bemyndigande för Datainspektionen att meddela säkerhetsföreskrifter för socialförsäkringsregister, är obsoleta, 39

48 Sammanfattning SOU 2017:66 överspelade. De författningarna bör därför inte anpassas till dataskyddsförordningen utan i stället upphävas. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Författningsändringar till följd av dataskyddsförordningen bör träda i kraft den 25 maj 2018, medan författningsändringar till följd av den föreslagna brottsdatalagen bör träda i kraft den 1 maj Utredningen föreslår att övergångsbestämmelser införs avseende bestämmelser om överklagande och skadestånd. Konsekvenser Utredningens förslag leder inte till att möjligheten att behandla personuppgifter förändras, med det undantaget att en nödvändig s.k. skyddsåtgärd föreslås införas i läkemedelsförordningen. Skyddsåtgärden innebär ett förstärkt skydd av den personliga integriteten. I övrigt medför förslagen inga konsekvenser. Däremot får förstås den direkt tillämpliga dataskyddsförordningen konsekvenser, vilka är generella för alla verksamheter i Sverige och beskrivs översiktligt. 40

49 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Remissyttrande avseende Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Stockholms läns landsting avseende Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Landstinget Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län har yttrat sig över samrådsförslaget som var på remiss sommaren I förslag till yttrande av utställningsförslaget kommenteras hur tidigare yttrande har hanterats samt nya ställningstaganden som gjorts som en konsekvens av samrådet. Kostnader och finansiering Förslaget till yttrande medför inga kostnader. Beredning I förslag till yttrande har synpunkter inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen, hälsooch sjukvårdsavdelningen samt Kultur och bildning Bilagor Remissyttrande Remiss Tidigare samrådsyttrande från Landstinget Uppsala län Tidigare samrådsyttrande från Regionförbundet Uppsala län Kopia till Stockholms läns landsting Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

50 Enheten för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Stockholms läns landsting Remissyttrande avseende regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Stockholms läns landsting har översänt rubricerat förslag till Region Uppsala för synpunkter som anför följande. Sammanfattande överväganden I samband med samrådet för RUFS 2050 gav dåvarande Regionförbundet Uppsala län samt Landstinget Uppsala län var sitt yttrande. Sedan 1 januari 2017 är de båda organisationerna hopslagna. Region Uppsala instämmer i huvudsak i Stockholms läns landstings förslag, och yttrandet kommenterar särskilt hur utställningsförslaget förändrats med anledning av samrådet. I Trafikverkets förslag till nationell plan fördelas medel till en utbyggnad av en första etapp av fyrspåret mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholm. Etappen medger framförallt möjlighet till ett ökat bostadsbyggande och förbättrad tillgänglighet till Stockholmsregionen från Uppsalas sydöstra och sydvästra delar. Etappen innebär dock inte någon ökning i kapaciteten på banan med möjlighet till att köra flera tåg. Region Uppsala behöver därför tillsammans med bland annat landstinget Stockholms län säkerställa att fyrspåret byggs ut i sin helhet utan fördröjning. Det är först med ett fyrspår hela sträckan som de båda regiondelarna i Stockholm och Uppsala kan integreras för bättre matchning på utbildnings- och arbetsmarknaderna samt en bättre fungerande bostadsmarknad. Region Uppsala vill också betona behoven av ytterligare kapacitet på Ostkustbanan även mellan Arlanda-Märsta och centrala Stockholm. Övergripande rumslig inriktning för östra Mellansverige och Stockholmsregionen En betydande del av Uppsala läns utvecklingsförutsättningar relaterar till relationerna med huvudstadsregionen. Det är viktigt att se bortom administrativa gränser och bejaka de funktionella sambanden. Stockholm och Uppsala har tillsammans betydande tillgångar av nationell karaktär och tillför och kompletterar den målbild RUFS ger uttryck för. Region Uppsala ställer sig därför positiv till att Uppsala i planen pekas ut som en nordlig nod i huvudstadsregionen. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

51 2 (4) I samrådsförslaget presenterades två alternativa rumsliga utvecklingar, A och B. Alternativ A innebär en fortsättning på den flerkärniga struktur som återfinns i föregående RUFS. Alternativ B innebär en fortsättning på det senaste decenniets mera centraliserade bebyggelseutveckling. I utställningsförslaget är dessa principer nedtonade till förmån för en tillbakagång till alternativ A, som innebär en fortsättning på tidigare gjorda överenskommelse med en flerkärnig utveckling i enlighet med tidigare RUFS. Region Uppsala inser vikten av att hålla fast vid långsiktiga överenskommelser när det gäller rumslig regional utveckling men vill samtidigt poängtera behovet att korrigera inriktningar när omvärlden förändras. Så har rimligen de olika regionala stadskärnorna olika funktioner och förutsättningar till utveckling, vilket bör speglas i inriktningen för dem, när det till exempel gäller krav på tillgänglighet. I den plankarta för Stockholms län som också har en formell status inom länet men inte utanför länsgränsen pekas Uppsala stad ut som en regional stadskärna. Region Uppsala bejakar ändå det men vill samtidigt poängtera att de båda regionerna behöver ta ställning till vad det innebär och vilka behov av ställningstaganden som följer av det. Dessa och andra frågor av rumslig art bör hanteras i ABC-samarbetet. Tematiska frågor I utställningsförslaget påpekas korrekt att ansvaret för genomförandet av RUFS 2050 vilar på många parter. Region Uppsala vill i detta sammanhang påpeka ett behov att ytterligare tydliggöra genomförandet på parter med olika ansvar. Detta kan till exempel ske genom att aktörer kommer överens om olika åtaganden i anslutning till antagandet av RUFS Bostadsmarknad och bostadsförsörjning Region Uppsala delar bedömningarna i RUFS om att en välfungerande bostadsmarknad är viktig för att säkerställa en god livsmiljö för alla invånare och för att främja tillväxt i Stockholmsregionen. Tillgången till bostäder har stor betydelse för arbetsmarknadens utveckling och möjligheten för företag att etablera sig i regionen. Region Uppsala vill särskilt framhålla betydelsen av att sambanden mellan bostadsbyggande och kollektivtrafik samt mellan gång och cykel stärks så att ny bebyggelse alltid samplaneras med god kollektivtrafikutbyggnad som grund. Att en god tillgänglighet med gång och cykel mellan bebyggelse och kollektivtrafik säkerställs är angeläget. Region Uppsala vill framhålla att en viktig utmaning att hantera för såväl Stockholms län som Uppsala län är att klara bostadsproduktionen. Region Uppsala vill påpeka att Uppsala län till vissa delar är en gemensam bostads-och arbetsmarknad framförallt i ABC-stråket. Bostäder och verksamhetslokaler behöver därför planeras tillsammans med kollektivtrafik och infrastrukturens utbyggnad samt med ett vitalt nätverk av gröna och blå stråk för att samtidigt skapa hållbara livsmiljöer. Tillgänglighetsaspekter, klimatmål, samt människors rörelsemönster är några av de faktorer som är av central betydelse att väga in i planeringen. Kompetensförsörjning, utbildning och arbetsmarknad Kompetensförsörjning är en högst aktuell fråga och många arbetsgivare, såväl offentliga som privata, upplever svårigheter att rekrytera. I Stockholm-Mälarregionen finns en hög grad av beroende mellan olika län för att kunna nå en bättre matchning på

52 3 (4) arbetsmarknaden. Stockholms län är genom sin storlek en motor för regionen och det är mycket viktigt att bland annat arbetet med kompetensplattformar får en tydlig struktur och ansvarsfördelning. Kultur, kulturarv och kulturmiljö Region Uppsala delar uppfattningen att den kulturella dimensionen i samhällsplaneringen behöver stärkas. Samtidigt har konst och kultur ett värde för sin egen skull, som något livsnödvändigt. Dokumentet skulle kunna stärkas i dessa delar, liksom också vikten av att kulturlivet inte bara är rikt utan också fritt. Region Uppsala anser vidare att avsnittet om kulturarv och kulturmiljö är mycket inspirerande och samt välformulerade om riskerna kring att vi tar kulturmiljövärden för givna. Transportsystemet Region Uppsala ställer sig också positiv till att skrivningarna angående behov av kapacitets-och tillgänglighetsförstärkningar på Svealandsbanan mot Strängnäs och Eskilstuna, Mälarbanan mot Enköping och Västerås samt Ostkustbanan mot Arlanda, Uppsala och Gävle har förtydligats Mycket talar för att Solna station kommer att utvecklas till en regional tågstation. Tvärspårväg och ny tunnelbana gör att denna station ger en mycket hög tillgänglighet till viktiga målpunkter, såsom arbetsplatser och den för Uppsala så viktiga Hagastaden, med bland annat universitet och innovationssystem. Mot bakgrund av den befolkningsutveckling och näringslivsutveckling som våra gemensamma befolkningsframskrivningar ger vid handen anser Region Uppsala dock att det i planen bör göras ett ställningstagande om lokalisering av ett framtida Stockholm Nord, med uppehåll för regionaltåg, samt med goda omstigningsmöjligheter till tvärförbindelser. Region Uppsala noterar att Helenelund och Arlanda pekas ut vid sidan av Solna station på Ostkustbanan som kommande regionaltågsstationer. Ur ett Region Uppsalaperspektiv är Helenelund en mycket stark kandidat som ger bra tillgänglighet till viktiga målpunkter. Det är dock viktigt att relevanta aktörer i till exempel ABC-samarbetet deltar i det förberedande arbetet inför ett utpekande, vilket inte skett. Helenelund (Kista)-Sollentuna-Häggvik har pekats ut i tidigare planering men även Arlanda kan ha en roll. Tillgängligheten till och från Arlanda från regionala stadskärnor norr om Mälaren pekas också ut som ett behov. Detta är naturligtvis rimligt och har också en betydelse för Region Uppsala. I sammanhanget bör nämnas att på sikt behöver tillgängligheten också från västra delarna av Mälardalen stärkas till Arlanda. Region Uppsala anser att en ny järnväg mellan Enköping och Uppsala uppfyller den funktionen på sikt. En alternativ korridor Bålsta-Rosersberg-Arlanda har diskuterats. Region Uppsala efterfrågar Stockholmsregionens syn på detta och ser gärna ett ställningstagande för sträckan Enköping-Uppsala då den ger dels god tillgänglighet till Arlanda, dels stärker förutsättningarna för en flerkärnig Stockholm-Mälarregion där restiden med kollektivtrafik mellan Västerås och Uppsala kan sänkas från 70 till ca 35 minuter och mellan Enköping och Uppsala från 45 till ca 20 minuter.

53 4 (4) För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

54

55

56 Förbundsstyrelsen Karin Lindeberg Dnr: RFUL 2016/58 Ert Dnr: KT Stockholmslänslandsting Tillväxt - och regionplaneförvaltningen Box Stockholm Stockholms läns landsting. Regional utveckl ingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Yttrande Stockholmslänslandstinghar skickatovan rubriceradeärendepå remisstill regionförbundetsom anför följande. Den regionalautvecklingsplanenför Stockholmsregionen (RUFS) är ett övergripande planeringsdokument som pekarut riktningenför regionensutveckling. Utvecklingsplanenligger till grundför såväldenfysiskaplaneringensomför tillväxtarbeteti Stockholmsregionen. Stockholmslänslandstingönskarsynpunkterpå mål och delmål,prioriterade åtgärder,den rumsligastrukturensamtrufs2050 som regionensgemensamma kontrakt. Nedanföljer regionförbundetssynpunkter. Mål och delmål för regionens långsiktiga utveckling I samrådsförslaget beskrivsfyra övergripandeoch långsiktigamål för regionensom siktar mot år 2050: En tillgänglig region med god livsmiljö En öppen,jämställd,jämlik och inkluderanderegion En ledandetillväxt -och kunskapsregion En resurseffektivoch resilient region Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Fax Hemsida Postgiro Box 1843, Uppsala

57 Dnr: RFUL 2016/58 För att styraarbetetmot de övergripandemålenfinns ocksåmätbaradelmålatt uppnå fram till år Regionförbundetbedömeratt målensammantaget bidrar till att regionenfår ett tydligt fokus i arbetetframåt.de olika målnivåernakan dock bli svåraatt förhålla sig till i planeringen,på grundav olika tidsperspektivoch flera målnivåer.figur 7 visar att samtligaprioriteradeåtgärderskagenomförastill år 2026 för att delmålenskanås2030. Dettaskaparenligt regionförbundetsmeningen otydlighetom perioden2026 och En förenkling av målstrukturoch tidsperspektivskulle underlättaplaneringenoch bidra till ökad tydlighet i ambitionerna. Utifrån underlagetkan regionförbundetinte bedömaom de siffersattamålenangerrätt ambitionsnivå.en ökadtydlighet i nulägeoch påverkansmöjlighetgenomföreslagna insatservore att föredra. Regionförbundethar i egetförslagtill regionalutvecklingsstrategi,som är på remisstill , hämtatinspirationfrån arbetetmedrufs.vissa mål är därför gemensamma och jämförbara.dessutomvilar bådadokumentenpå liknande grundanalysoch utmaningar. Prioriterade åtgärder De prioriteradeåtgärdernaär konkretainsatsereller insatsområden som gäller framförallt underplanensgiltighetstid syftet är att stärkagenomförandet och ge en tydligareansvarsfördelningmellanaktörernai regionen. Regionförbundetvill påpekaatt tidigareprognoser tenderatatt överskattabilåkandetoch underskattakollektivtrafikresandet, framför allt den spårburnakollektivtrafiken som ökat mer än beräknat.därför finns det anledningatt mer styraplaneringenmot utpekade mål, ävenosäkraprognoser.när det gäller exempelvisbebyggelseutveckling förespråkastäta strukturerlängskommunikationsstråkför att underlättaarbetsresoroch bidra till ett effektivt resursutnyttjande. En betydandedel av Uppsalalänsutvecklingsförutsättningarrelaterartill relationerna medhuvudstadsregionen. Regionförbundetvill därför lyfta fram att Uppsalastadbör utvecklassom en nordlig nod i huvudstadsregionen, i enlighetmedden storregionala målbilden.i planenbör utövergörasett ställningstagande om lokaliseringav ett framtidastockholmnord, med uppehållför regionaltåg,samtmed goda omstigningsmöjligheter till tvärförbindelser. Det är viktigt att sebortom administrativagränseroch bejakade de funktionella samband en. Stockholm och Uppsalahar tillsammansbetydandetillgångar av nationell karaktäroch tillför och kompletterardenmålbild som RUFS ger uttryck för. Ytterligare två spårmellanuppsalaoch Stockholm är därför av störstabetydelseför att stärkaoch 2 (4)

58 Dnr: RFUL 2016/58 tillmötesgåden framtidasamhällsutvecklingen i stråket.det behövsävenen tydligare koppling till skrivningarnai EBS om ny järnväglängsarosstråket(dvs. järnväg Enköping-Uppsala). Regionförbundetanservidarei likhet med RUFSatt en av de viktigasteutmaningarn a att hanteraför såväluppsalasom Stockholmslän är att klara bostadsproduktionen. Det är i dettasammanhang viktigt att påpekaatt Uppsalalän till vissadelarär en gemensam bostads -och arbetsmarknad framförallt i ABC-stråket.Bostäderoch verksamhetsl okaler behöverdärför planerastillsammansmedkollektivtrafik och infrastrukturensutbyggnad samtmedett vitalt nätverkav grönaoch blå stråkför att samtidigtskapahållbara livsmiljöer. Tillgänglighetsaspekter, klimatmål, samtmänniskorsrörelsemönste r är någraav de faktorer som är av centralbetydelseatt vägain i planeringen. Den rumsliga strukturen Samrådsförslaget RUFS2050 presenterartvå strukturbilder;a och B. I strukturbild A spridsbebyggelsennågotmer än i strukturbild B där bebyggelsenfördelastill regionens centraladelar.bådaalternativenbyggerdock på en koncentrationav befolkningtill de störrestäderna/centrala orternaoch en förtätningi kollektivtrafiknäralägen,dock mer i alternativb än i alternativa. Regionförbundetkan konstateraatt de bådaalternativenföljer de samhällsutvecklingstrender som pågåttde senastedecennierna.regionförbundet nämneri avsnittetprioriteradeåtgärderatt planensmål och konsekvenserbehöver bedömasutifrån fördelningav bostäder,arbetsplatser samttrafikering och infrastruktur eftersomplaneninnehållertvå alternativabilder för bebyggelseplanering och regionala transportsammanhang. Transportsystemet fram till år 2030är gemensamtför de båda strukturbildernaoch utgårfrån redanbeslutadeåtgärder.dessautgör stommenför den fysiskaplaneringenmed fokus på hållbarutveckling. Regionförbundetvill framhållaatt planeringför en hållbarsamhällsutvecklingi Stockholmsregionen bör bidra till ökad konkurrenskraftoch ett framgångsrikt näringsliv, samtidigtsom denväxanderegionenska minskabelastningenpå miljön, minskaträngseln,möjliggörahållbaratransporteroch främja folkhälsan.det är därför positivt att utvecklingsplanengenomsyrasav perspektivethållbarutvecklingoch att den också problematiserarhur avvägningarofta måstegörasmellan de olika perspektiven. Regionförbundetbedömeratt RUFS 2050tar hänsyntill det storregionalaperspektivet på ett tydligt sättdär Uppsalalän i allra högstagrad påverkasav mål och planeringsinriktning i RUFS 2050.Regionförbundetansluterdärför till grundförslaget till rumslig struktur,såsomdet beskrivsi strukturbild 2050i karta19. Motsvarandebild har konkretiseratsi denregionalautvecklingsstrateginför Uppsalalän, med kommunikationss tråk och prioriteradenodersom bärandeelement. 3 (4)

59 Dnr: RFUL 2016/58 Sammanlänkningav bostäder,arbetsplatser, handel,privat service,offentlig omsorg samtrekreationminskardet totala transportbehovet och ökar tillgänglighetenför invånarna.i anslutningtill stationslägen och centrumkärnorbör en balansmellan byggandeav bostäderoch verksamhetsytoreftersträvas.täta funktionsblandade stadsmiljöerär generelltattraktivaför näringsverksamhet, inte minst för olika kontaktoch/ellerkunskapsintensiva näringar. Regionförbundetförordar en strukturmed fokus på de regionalastadskärnorna i relation till Stockholmsom har en storregionalfunktion. Samspeletmellanlandsbygd,tätorter och städerär en förutsättningför fortsatthållbarutveckling.stad-landperspektivet behöver därför beaktasi planeringensolika dimensionerför att stärkatillgängligheten till de omkringliggandelänenrunt Stockholm. Regionförbundetär en del av det storregionalasamarbeteten bättresits (EBS). Samarbetetpekarut ett antal prioriteradebehov fram till år 2030.Det ligger väl i linje meddet storregionalaperspektivsom lyfts fram i strukturbild B. I strukturbild B koncentrerasden internationellatillgänglighetentill Arlandaflygplats, som utifrån idag kändautredningarberäknassvaraför cirka arbetstillfällenår 2025.Det medför storakrav på att säkerstäl la tillgänglighetentill och från flygplatsenpå ett långsiktigt och hållbartsätt.två nya spårpå denhårt belastadesträckanstockholm-skavstaby, dvs. fyra spårpå hela sträckanstockholm-uppsala,är en förutsättningför storregionens framtidafunktion och tillgänglighet.förstärktkapacitetsöderom Uppsalahar stor betydelseför tillgänglighetentill Arlandaoch Stockholmfrån länennorr om Uppsala län. Vi anserdärför att den skrivning som finns i samrådsförslaget RUFS2050 inte tillräcklig för att ti llgodosetransportbehovet. RUFS 2050 som regionens gemensamma kontrakt För att planenska bli verklighetår 2050 är det avgörandeatt genomförandetskeri samverkanmellan Stockholmslän och närliggandelän i hela östramellansverige. Regionförbundetmenar därför att ett fortsattlänsöverskridande samarbetei olika frågor såsombostadsförsörjning, infrastruktur(såvälvägaroch spårsom digitalt), transporter och näringslivsutvecklingär helt avgörandeför framgångi hela östramellansverige. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN JohanEdstav CatharinaBlom Förbundsstyrelsens ordförande Regiondirektör 4 (4)

60

61 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050 Knivsta kommun Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Remissyttrande till Knivsta kommun avseende Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050 lämnas enligt bilaga. Ärendebeskrivning Region Uppsala yttrade sig våren 2017 över samrådsförslaget av översiktsplan för Knivsta. I yttrandet efterfrågades bland annat en tydligare konsekvensanalys av de tre befolkningsscenarierna som redogörs för i planförslaget samt förtydligande kring kopplingen mellan dessa och planförslaget samt också en koppling mellan förslaget och regional utvecklingsstrategi men också till Arlandaregionens strukturplan. I utställningsförslaget har förtydliganden gjorts men det saknas fortsatt en koppling till Arlandaregionens strukturplan. I förslaget till yttrande efterfrågas en tät dialog mellan Region Uppsala, Uppsala kommun och Knivsta kommun behov och konsekvenser för den utveckling av bland annat transportsystemet som kommunens utveckling skapar. Kostnader och finansiering Förslaget till yttrande innebär inga kostnader för Region Uppsala. Beredning Synpunkter har inhämtats från kollektivtrafikförvaltningen samt Kultur och bildning. Bilagor Remissyttrande Remiss Kopia till Ola Kahlström Knivsta kommun Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

62 Enheten för hållbar utveckling Ola Kahlström Tfn E-post Dnr LS Knivsta kommun Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050 Knivsta kommun Region Uppsala har tidigare yttrat sig över samrådsförslaget där det bland annat efterfrågades hur översiktsplanen relaterar till regionala och storregionala styrdokument såsom RUS, RUFS 2050 samt Arlandakommunernas strukturplan. Vidare en tydligare redogörelse för hur en ändamålsenlig struktur ska kunna uppnås mot bakgrund av kommunens snabba utveckling inte minst när det gäller transportsystemet, kollektivtrafiken och hälso- och sjukvård. Regionala mål, strategier, planer och program Region Uppsala noterar att utställningsförslaget nu redogör för den regionala utvecklingsstrategin och hur kommunen kan bidra till att uppnå de mål som finns där. Dock kan fortfarande hur kopplingen till Arlandaregionens strukturprogram förstärkas. Befolkningsutveckling i kommunen Region Uppsala anser att det är positivt att Knivsta kommun är beredd att ta på sig ett stort ansvar för det bostadsbehov som följer av Uppsala läns utveckling. I utställningsförslaget finns vissa förtydliganden kring olika scenarier i befolkningsutvecklingen i kommunen. Utifrån pågående arbete med statens förhandlare gällande överenskommelser om byggande av nya städer kan det högsta scenariot falla in, under förutsättning att utbyggnaden sker långt utöver tidigare nivåer. En teoretisk täthetsstudie redovisas om hur befolkningstätheten i Knivsta och Alsike påverkas av de olika scenarierna, där de två lägre scenarierna innebär ca respektive ca invånare. Enligt Region Uppsalas mening behöver den redovisade plankartan utvecklas ytterligare för att kommunicera ut de olika scenarierna och där Region Uppsala kan biträda i arbetet. Utveckling av infrastruktur, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård Region Uppsala och Knivsta kommun kommer i det fortsatta arbetet att behöva fördjupa samverkan och belysa effekter, konsekvenser och behov i transportsystemet, kollektivtrafiken och övrig samhällsservice till följd av kommunens starka utveckling. Som underlag för detta arbete behöver Knivsta kommun ta fram underlag för planering Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

63 2 (2) och beslut inom dessa områden inkluderat hälso- och sjukvård. I sammanhanget bör det också påpekas att ett nära samarbete med Uppsala kommun är nödvändigt med tanke på de stora utbyggnadsplanerna runt Bergsbrunna. För Region Uppsala Börje Wennberg Regionstyrelsens ordförande Staffan Isling Regiondirektör

64 Datum Diarienummer BMK Information om utställning för ny översiktsplan, Knivsta kommun Härmed blir ni informerade om utställning för Knivsta kommuns nya Översiktsplan (ÖP) Översiktsplan för Knivsta kommun 2035 med utblick mot 2050 från och med 21 augusti 2017 till och med 22 oktober Denna information sänds till statliga myndigheter, statliga verk, regionala organ, Knivstas grannkommuner, organisationer och föreningar. Alla som vill lämna synpunkter är välkomna att göra så under utställningen för översiktsplanen. Vi läser och registrerar alla inkomna synpunkter och de synpunkter som bedöms vara väsentliga i planärendet beaktas i den mån det bedöms möjligt och lämpligt. Översiktsplanen var på samråd från den 3 maj till den 3 juni Under denna period fanns det möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Kommunen sammanställde och kommenterade på inkomna synpunkter vilka är presenterade i en samrådsredogörelse. Synpunkterna ligger som grund till de ändringar och förbättringar som gjorts till utställningshandlingen. Efter utställningen kommer kommunen återigen att sammanställa alla inkomna yttranden och synpunkter. Utifrån de inkomna synpunkterna från revideras förslaget och antagningshandlingar tas fram. Översiktsplanen planeras att antas av kommunfullmäktige i december Bakgrund Den 28 april 2015 beslutade Knivstas samhällsutvecklingsnämnd att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan för kommunen. En översiktsplan ska vara aktuell och redovisa hur kommunen ska utvecklas på lång sikt. Knivsta kommun bedömer att Översiktsplan för Knivsta kommun 2006 och Fördjupad översiktsplan för Knivsta och i Alsike tätorter 2012 i stor grad är inaktuella. De båda dokumenten ska därför ersättas av en ny aktuell översiktsplan som på ett bättre sätt redovisar kommunens vision och strategier för utveckling. Sammanfattning Den nya översiktsplanen för Knivsta kommun är vägledande och ska fungera som underlag för beslut om detaljplaner och bygglov med flera. Knivstas nya översiktsplans tidshorisont sträcker sig till 2035 och har utblick ända till Översiktsplanen utgår från Knivstas vision 2025 och de förutsättningar och åtgärder som är viktiga för att förverkliga den. Planen går inte för djupt in i detaljer utan visar på riktlinjer och grova drag gällande den framtida utvecklingen. I översiktsplanen redovisas bland annat vilka delar av kommunen ska prioriteras vid planerings- och utvecklingsarbete, vilka områden lämpar sig för utveckling av bostäder, handel, verksamheter och service samt var nya vägar, cykelstråk eller parker ska utvecklas. Översiktsplanen består av fyra huvuddokument (Del 1: Planförslag, Del 2: Knivsta idag, Del 3: Miljökonsekvensbeskrivning, Del 4: Samrådsredogörelse). Del 1 innehåller förslag till utveckling och kommunens viktigaste ställningstaganden. Del 2 är en nulägesdel, som beskriver Knivsta och alla allmänna intressen som kommunen tar hänsyn till vid utvecklingen. Del 3 är en miljökonsekvensbeskrivning av förslaget. Del 4 presenterar de synpunkter som inkom under samrådet samt kommunens kommentarer till dessa. Till de fyra huvuddelarna tillkommer tre bilagor: VA-plan, Dagvattenstrategi och Grönstrukturplan. Samhällsbyggnadskontoret Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta kommunhus Centralvägen 18 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se Org. nr

65 Här hittar du planen Under utställningen återfinns utställningsförslaget på Knivsta kommunhus, Centralvägen 18, där även en postlåda att lämna dina synpunkter står. Informationen finns även tillgänglig på kommunens hemsida där du även kan lämna dina synpunkter via digitalt formulär. Önskas planhandlingarna i pappersform, kontakta planenheten på Samhällsbyggnadskontoret på tel eller genom mail, knivsta@knivsta.se. Skriftliga synpunkter lämnas senast den 22 oktober antingen till Planenheten KNIVSTA eller till knivsta@knivsta.se Ange diarienummer BMK på handlingen. Samhällsbyggnadskontoret Postadress: Knivsta Besöksadress: Knivsta kommunhus Centralvägen 18 Telefon: Fax: E-post: knivsta@knivsta.se Org. nr

66 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen avslås med hänvisning till redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion angående att möjliggöra Facetimesamtal för 1177 vårdguiden. Motionären föreslår att Region Uppsala uppdrar till 1177 vårdguiden att möjliggöra för mottagande av Facetimesamtal för att lättare kunna göra en korrekt bedömning av en patients tillstånd och på så vis även minska antalet besök på akutmottagningen. Regionfullmäktige beslutade , 9 att anta Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala. Vidare fastställde regionstyrelsen , 69, uppdrag för digital utveckling och e-hälsa och anslog särskilda utvecklingsmedel för genomförandet. Inför framtagandet av uppdragen genomfördes en nulägesanalys genom inventering av behov och önskade prioriteringar från Region Uppsalas förvaltningar. Med Apples Facetime kan man ringa samtal och videosamtal kostnadsfritt från en Iphone, Ipad eller Macdator. Men den fungerar bara med andra Appleanvändare och inte andra smartphones, plattor eller datorer. Idag finns många möjligheter till videosamtal via nätet men de är bundna till olika system, applikationer eller enheter. Ett videosamtal från en enskild invånare kräver alltså att 1177 kan ta emot från motsvarande system/enhet. För att skapa en jämlik vård behöver 1177 därför utgå från mer allmängiltiga videosamtalssystem som inte utesluter invånare med fel system eller enheter. Under 2017 kommer Cambio cosmics tjänst e-besök att testas i primärvården. Det är en integrering av Skype i patientjournalen Cosmic. Skype är inte lika system- eller enhetsberoende som Facetime utan kan användas av de flesta invånarna. Pilotprojektet ska genomföras på Fålhagens vårdcentral och minst 80 unika videomöten ska Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

67 2 (2) genomföras under en tvåmånadersperiod av olika professioner på vårdcentralen. Videomöten ska erbjudas patienter som själva ska kunna boka sina tider via 1177.se. Regionstyrelsen delar motionärens bild om att detta är ett prioriterat område men mot bakgrund av att 1177 vårdguidens telefonrådgivning kommer att tas över av Primärvården i mars 2018 är det mer prioriterat att bygga vidare på den mer allmängiltiga och journalintegrerade videosamtalsfunktionen som under 2017 prövas i primärvården. Beredning Ärendet har beretts av vårdstyrelsen. Svaret har tagits fram tillsammans med enheten för e-hälsa vid Regionkontoret. Bilagor Motion Beslut vårdstyrelsen , 116. Kopia till Regionfullmäktige

68

69 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden Beslut Vårdstyrelsens beslut Regionstyrelsen föreslås föreslå fullmäktige att avslås motionen med hänvisning till redovisningen av ärendet. Bilaga 116 Reservationer Roger Elsborg, Anna-Karin Klomp (KD), Lars-Göran Birkehorn Karlsen (M), Roger Elsborg (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Ärendebeskrivning Nina Lagh (M) har inkommit med en motion angående att möjliggöra Facetimesamtal för 1177 vårdguiden. Motionären föreslår att Region Uppsala uppdrar till 1177 vårdguiden att möjliggöra för mottagande av Facetimesamtal för att lättare kunna göra en korrekt bedömning av en patients tillstånd och på så vis även minska antalet besök på akutmottagningen. Regionfullmäktige beslutade , 9 att anta Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala. Vidare fastställde regionstyrelsen , 69, uppdrag för digital utveckling och e-hälsa och anslog särskilda utvecklingsmedel för genomförandet. Inför framtagandet av uppdragen genomfördes en nulägesanalys genom inventering av behov och önskade prioriteringar från Region Uppsalas förvaltningar. Med Apples Facetime kan man ringa samtal och videosamtal kostnadsfritt från en Iphone, Ipad eller Macdator. Men den fungerar bara med andra Appleanvändare och inte andra smartphones, plattor eller datorer. Idag finns många möjligheter till videosamtal via nätet men de är bundna till olika system, applikationer eller enheter. Ett videosamtal från en enskild invånare kräver alltså att 1177 kan ta emot från motsvarande system/enhet. För att skapa en jämlik vård behöver 1177 därför utgå från mer allmängiltiga videosamtalssystem som inte utesluter invånare med fel system eller enheter. Under 2017 kommer Cambio cosmics tjänst e-besök att testas i primärvården. Det är en integrering av Skype i patientjournalen Cosmic. Skype är inte lika system- eller enhetsberoende som Facetime utan kan användas av de flesta Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23 (39)

70 Vårdstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: invånarna. Pilotprojektet ska genomföras på Fålhagens vårdcentral och minst 80 unika videomöten ska genomföras under en tvåmånadersperiod av olika professioner på vårdcentralen. Videomöten ska erbjudas patienter som själva ska kunna boka sina tider via 1177.se. Vårdstyrelsen delar motionärens bild om att detta är ett prioriterat område men mot bakgrund av att 1177 vårdguidens telefonrådgivning kommer att tas över av Primärvården i december 2017 är det mer prioriterat att bygga vidare på den mer allmängiltiga och journalintegrerade videosamtalsfunktionen som under 2017 prövas i primärvården. Yrkanden Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag om avslag till motionen. Roger Elsborg (M) yrkar, med instämmande av Anna-Karin Klomp (KD), LarsGöran Birkehorn Karlsen (M), Johan Enfeldt (L) och Kristina Freerks (C), bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på eget yrkande om avslag mot Roger Elsborg (M) m.fl. yrkande om bifall och finner bifall till eget yrkande. Vårdstyrelsen beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24 (39)

71

72 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Motionssvar avseende Miljoner att spara, barn att skydda, vaccinera alla nyfödda mot rotavirus Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Motionen bifalls med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Ärendebeskrivning Lina Nordquist (L) föreslår i en motion att vaccination mot rotavirus ska bli en del av barnavårdscentralernas allmänna vaccinationsprogram. Rotavirus är den vanligaste orsaken till sjukvårdskrävande diarrésjukdom hos spädbarn, och står för över dödsfall årligen globalt. I Sverige är dessa infektioner sällan dödliga på grund av gott näringsläge i befolkningen, bra sjukvård och tillräckliga sjukvårdsresurser. Varje år insjuknar dock tusentals spädbarn i Sverige i svåra diarréer som kan leda till kraftiga vätskeförluster, med behov av livräddande sjukhusvård som följd. Enterit (magsjuka) orsakad av rotavirus är också en av de vanligaste infektionssjukdomarna som drabbar förskolebarn och kostar därmed samhället stora summor i uttag av föräldrapenning och bortfall av arbetstid. Det finns effektiva vaccin mot rotavirus, och i nuläget har 78 länder i världen inlett allmän vaccination av spädbarn i enlighet med WHO:s rekommendation. Där vaccinationstäckningen är god har insjuknande i rotavirusorsakad diarré minskat dramatiskt och sjukhusinläggningar av denna orsak har nästan helt upphört. Hittills har inte vaccination mot rotavirus varit en del av det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige. Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot rotavirusinfektion uppfyller smittskyddslagens tre kriterier för att införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten bedömer vidare att rotavirusvaccination är effektiv och minskar sjukdomsbördan. Tillgängliga vacciner har god effekt mot rotavirusinfektion och kan effektivt minska sjukdomsbördan och förhindra spridning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

73 2 (2) Folkhälsomyndigheten bedömer även att det är en rimlig relation mellan vaccinationens hälsoeffekter och kostnader, vilket motiverar ett införande i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Region Uppsala har i remissyttrande till folkhälsomyndigheten ställt sig positiv till ett införande av rotavirusvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I budget 2018 tilldelades vårdstyrelsen medel för rotavirus med 1,6 mnkr. 50 procent att omfördela till Akademiska sjukhuset och resterande som centralt tillskott. Vaccinering mot rotavirus kommer att läggas in som ett uppdrag i förfrågningsunderlag/regelbok för barnhälsovård att börja gälla från och med den 1 januari Mot bakgrund av det arbete som pågår med att införa rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Region Uppsala föreslås att motionen bifalls. Ärendet är berett i hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet. Bilagor Motion Kopia till Regionfullmäktige

74

75 Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Motionssvar avseende Miljoner att spara, barn att skydda: vaccinera alla nyfödda med rotavirus Beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Regionstyrelsens föreslås föreslå regionfullmäktige att motionen bifalls med vad som anförs i redovisningen av ärendet. Bilaga 66 Ärendebeskrivning Lina Nordquist (L) föreslår i en motion att vaccination mot rotavirus ska bli en del av barnavårdscentralernas allmänna vaccinationsprogram. Rotavirus är den vanligaste orsaken till sjukvårdskrävande diarrésjukdom hos spädbarn, och står för över dödsfall årligen globalt. I Sverige är dessa infektioner sällan dödliga på grund av gott näringsläge i befolkningen, bra sjukvård och tillräckliga sjukvårdsresurser. Varje år insjuknar dock tusentals spädbarn i Sverige i svåra diarréer som kan leda till kraftiga vätskeförluster, med behov av livräddande sjukhusvård som följd. Enterit (magsjuka) orsakad av rotavirus är också en av de vanligaste infektionssjukdomarna som drabbar förskolebarn och kostar därmed samhället stora summor i uttag av föräldrapenning och bortfall av arbetstid. Det finns effektiva vaccin mot rotavirus, och i nuläget har 78 länder i världen inlett allmän vaccination av spädbarn i enlighet med WHO:s rekommendation. Där vaccinationstäckningen är god har insjuknande i rotavirusorsakad diarré minskat dramatiskt och sjukhusinläggningar av denna orsak har nästan helt upphört. Hittills har inte vaccination mot rotavirus varit en del av det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige. Folkhälsomyndigheten bedömer att vaccination mot rotavirusinfektion uppfyller smittskyddslagens tre kriterier för att införas i det nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Folkhälsomyndigheten bedömer vidare att rotavirusvaccination är effektiv och minskar sjukdomsbördan. Tillgängliga vacciner har god effekt mot rotavirusinfektion och kan effektivt minska sjukdomsbördan och förhindra spridning. Folkhälsomyndigheten bedömer även att det är en rimlig relation mellan vaccinationens hälsoeffekter och kostnader, vilket motiverar ett införande i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Region Uppsala har i remissyttrande till Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 (23)

76 Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet Protokoll Sammanträdesdatum: folkhälsomyndigheten ställt sig positiv till ett införande av rotavirusvaccination i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I budget 2018 tilldelades vårdstyrelsen medel för rotavirus med 1,6 mnkr. 50 procent att omfördela till Akademiska sjukhuset och resterande som centralt tillskott. Vaccinering mot rotavirus kommer att läggas in som ett uppdrag i förfrågningsunderlag/regelbok för barnhälsovård att börja gälla från och med den 1 januari Mot bakgrund av det arbete som pågår med att införa rotavirus i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Region Uppsala föreslås att motionen bifalls. Yrkanden Ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till utsänt förslag och finner bifall. Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet beslutar enligt utsänt förslag. Kopia till Regionstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20 (23)

77

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Uppföljning av regionfullmäktiges givna uppdrag till och med juni 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande: Redovisningen av regionfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med juni 2017 godkänns. Ärendebeskrivning Regiondirektören redovisar uppföljning av regionfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med juni Bilagor Redovisning Kopia till Regionfullmäktige Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

79 Dnr LS Uppföljning av regionfullmäktiges givna, ej utförda, uppdrag till och med juni 2017 Dnr Beslutsdatum Uppdrag till Uppdrag Nulägesrapport CK , 126 Regionstyrelsen Att fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projekteringen av byggnad B9 och B12 och att i planeringen beakta behovet av en primärvårdsakut i anslutning till akutmottagningen. Att för detta få disponera 70 mnkr av tidigare bedömda totalkostnader för genomförandet av B9 och B12 om mnkr. Om det efter genomförda effektiviseringar och kostnadsminskningar krävs finansiering av de ökade driftskostnaderna så begränsas denna, enligt hittills gjorda utredningar, till 89 mnkr per år och finansieras genom budgettillskott till Akademiska sjukhuset. Genomförandebeslut avvaktas med anledning av framtagande av strategisk lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset.

80 CK , 34 Regiondirektören Utreda landstingets hjälpmedelsavgifter och komma med förslag på ändringar Regeringen har gett en särskild utredare uppdraget att se över tillgången till och användningen av hjälpmedel och lämna förslag i syfte att öka likvärdigheten och minska skillnaderna i fråga om avgifter och regelverk. Därtill ska frågan om nationell reglering och ett samlat huvudmannaskap ses över. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj Avrapportering med förslag till fortsatt hantering av ärendet sker till regionstyrelsen under hösten CK , 24 Sjukhusstyrelsen Diagnostiskt centrum. Följa utvärderingen av nuvarande två diagnostiska centra för att därefter ta ställning till om ett sådant centrum ska bildas inom landstinget. Pågår. LS , 52 Regionstyrelsen Genomföra förstudie för nytt produktionskök Fastighets- och servicenämnden gav förvaltningsdirektören för Fastighet och service, , 53, i uppdrag att genomföra en förstudie för nytt produktionskök inklusive personalmatsal samt konferenslokaler och medicinskt bibliotek. Regionfullmäktige kommer vid sitt sammanträde ta ställning till programarbete. LS , 7 Regionstyrelsen Komplettera indikatorerna med 2016 års Komplettering sker vid siffror, när dessa finns tillgängliga, samt regionfullmäktiges sammanträde i med mål för november LS , 8 Regionstyrelsen Ta fram en genomförande- och uppföljningsplan av den regionala utvecklingsstrategin för Pågår.

81 LS Regionstyrelsen Återkomma med förslag till reviderat regelverk för hantering av underrespektive överskott i verksamheterna Regionstyrelsens sammanträde i oktober 2017.

82 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Ärenden till regionfullmäktiges sammanträde den 29 november 2017 Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen hemställer hos regionfullmäktiges ordförande att följande ärenden tas upp för behandling vid fullmäktiges sammanträde den 29 november 2017: 1. Revideringar och tillägg i Regionplan och budget Politisk organisation för Region Uppsala mandatperioden Programarbete för nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset 4. Ägardirektiv Gamla Uppsala Buss 5. Bolagsordning Gamla Uppsala Buss 6. Delårsrapport januari augusti 2017 Region Uppsala 7. Placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning Region Uppsala 8. Finanspolicy Region Uppsala 9. Fastighetsinvesteringsprocessen Region Uppsala 10. Hantering av över- respektive underskott i verksamheten 11. Motionssvar avseende Möjliggör för digitala möten mellan patient/vården 12. Motionssvar avseende Möjliggör Facetimesamtal för 1177 vårdguiden 13. Motionssvar avseende Miljoner att spara, barn att skydda, vaccinera alla nyfödda mot rotavirus Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

83 TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionkontoret Jessica Bräck Tfn E-post Dnr LS Regionstyrelsen Anmälan av beslut enligt delegation Förslag till beslut Regionstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut anmälda under perioden 16 september 13 oktober 2017 godkänns. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom regionstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Delegationsbeslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

84 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med eller löpnummer ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Konferenser Beslut om kurser och konferenser Regionstyrelsens arbetsutskott LS Medelsförvaltning Pensionsmedelsförvaltningen och marknadsutvecklingen Regionstyrelsens arbetsutskott 1 (2)

85 Anmälan av delegationsbeslut till Regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Brådskande beslut Initiering av upphandling av barnvaccin Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande LS RUN Brådskande beslut Hastighetsöversyn väg 76 Börje Wennberg, regionstyrelsens ordförande 1 (2)

86 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med eller löpnummer ärendegrupp Ärenderubrik RUN Avtalsteckning, löpande åtgärder Medfinansiering av projekt; med ursprung i Staffan Isling, regiondirektör ÖMS Smart specialisering, delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden RUN Avtalsteckning, löpande åtgärder Samverkansavtal med Tillväxtverket avseende projekt ÖMS Smart specialisering 1 (2) Beslutsfattare med namn och befattning Staffan Isling, regiondirektör

87 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Besluta om kollektivavtal Förhandling om kollektivavtal om måltidsuppehåll för Avdelning för specialiserad hemsjukvård, verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar (VF, Fysioterapeuterna, Arbetsterapeuterna) Eva Wikström, HR direktör LS Besluta om kollektivavtal Lokalt kollektivavtal för Resursen inom Folktandvården, Uppsala län Eva Wikström, HR direktör 1 (2)

88 Anmälan av delegationsbeslut till regionstyrelsen Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LS Remissyttrande Remissyttrande avseende Läs Mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet LS Remissyttrande Remissyttrande avseende För dig och för alla Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet LS Remissyttrande Remissyttrande avseende Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet LS Remissyttrande Remissyttrande avseende Kunskapsbaserad och jämlik vård Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet 1 (1)