Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde. 1 Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2017/28 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 4 oktober 2017, klockan Rådhuset Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Lena Stenström Ärende 1 Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) SON 2017/246 2 Ersättningar hemtjänst LOV 2018 SON 2017/298 3 Ersättningar daglig verksamhet LOV 2018 SON 2017/299 4 Information. Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 SON 2017/307 5 Information. Målgruppsinventering barn och unga 2017 SON 2017/275 6 Information. Verksamhetsplan 2018 SON 2017/328 7 Medborgarförslag. Utredning om egna behandlingshem för vuxna missbrukare SON 2017/241 8 Information. Integration på arbetsplatsen 9 Socialdirektören informerar 10 Övrigt Kommentar Bilaga Bilaga skickas senare Bilaga skickas senare Bilaga Bilaga Bilaga Monika Eriksson 1: e vice ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Mårten Åström, Cecilia Berg, SOF Leif Ohlsson, Kajsa Lingström, HSF Bilaga 1 Tjänsteskrivelse SON 2017/246 HSN 2017/ september 2017 Socialnämnden Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningarnas förslag till yttrande och lämnar det till Socialdepartementet som sitt eget. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Regeringen beslutade den 3 december 2015 att utse en särskild utredare som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män (dir.2017:127). I kunskapsstyrningen ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. För att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård bedömer utredningen att huvudmännen själva måste äga de processer de sist och slutligen ändå är ansvariga för. För att skapa bättre förutsättningar för professionerna att verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att få tillgång till nationellt kunskapsstöd lämnar utredningen lagförslag som syftar till att utveckla den statliga styrningen samt ge tydligare krav på att landsting och kommuner tar ett ökat ansvar för nationell kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, Region Gotland, har fått möjlighet att yttra sig över betänkande om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården (dir2017:127). Utredningens uppdrag har varit att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Hälso- och sjukvårdsnämnden och 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

3 Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/246 HSN 2017/318 Socialnämnden, Region Gotland har valt att lämna ett gemensamt svar på valda delar av utredningen. Betänkandet i korthet Utredningen har haft i uppdrag att kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd som pågår på olika nivåer inom hälsooch sjukvården. Kartläggningen visar på ett stort antal aktörer inom kunskapsstyrningen och att en stor mängd aktiviteter och initiativ pågår. Kartläggningen visar hur komplex kunskapsstyrningen är och på behovet av förenkling. Utredningen lämnar förslag på ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, så att landstingen tydligare ska vara skyldiga att samverka nationellt om kunskapsstyrning och att landstingen och kommunerna som är belägna i landstinget ska vara skyldiga att samverka om kunskapsstyrning. Professionerna ska ha goda förutsättningar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och att det är huvudmannen respektive verksamhetschefen som har ansvaret att skapa dessa förutsättningar. Utredningen föreslår också att läkemedelskommittéer upphävs och ersätts av vårdkommittéer. Särbehandlingen av läkemedelsområdet upphör därmed och läkemedelskommittéernas uppdrag vidgas till att omfatta all vård. Vårdkommittéerna ska verka för att nationella kunskapsstöd används och att vårdens resultat följs upp samt på annat sätt stödja hälso- och sjukvården i arbetet med att nå en kunskapsbaserad och jämlik vård. Vårdkommittéernas arbete ska även omfatta den kommunala hälso- och sjukvården. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer upphör som separat kunskapsstödsprodukt. Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet för rekommendationer om läkemedelsbehandling och Läkemedelsverket bistår vid behov Socialstyrelsen med erforderliga underlag. Utredningen föreslår att en nationell kunskapstjänst inrättas i syfte att skapa förutsättningar för vårdprofessionerna hos alla sjukvårdshuvudmän och vårdgivare att enkelt söka och få tillgång till kunskap. I tjänsten bör, förutom kvalitetssäkrade kunskapsstöd, även avgiftsfri tillgång till vetenskapliga artiklar ingå. Enligt förslaget ska SBU utveckla den nationella upplysningstjänsten och stödet till systematisk utbildning och handledning till de som gör kunskapsunderlag. Förslaget innebär att SBUs uppdrag att skriva fram och sprida vetenskapliga systematiska kunskapsöversikter upphör. Socialstyrelsens instruktion ändras för att förtydliga Socialstyrelsens roll i kunskapsstödjande och styrande hänseende. Med detta ges Socialstyrelsen en särställning bland de kunskapsstödjande myndigheterna. Detta innebär också förändringar i förordningar till övriga myndigheter som för närvarande ingår i Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst föreslås koncentrera sitt arbete till frågor som endast rör socialtjänst och byter namn till Rådet för statlig styrning med kunskap avseende socialtjänst. Även förordningen som reglerar rådets arbete byter namn till förordningen om statlig styrning med kunskap avseende socialtjänst. Den nya Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd föreslås ingå i Rådet. 2 (3)

4 Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/246 HSN 2017/318 Socialstyrelsen ges en särställning och huvudansvar för att stödja huvudmännen i frågor som syftar till att utveckla och använda kunskapsstöd genom ökad digitalisering, bland annat genom standarder, nationellt fackspråk och informationsstruktur. Socialstyrelsens nationella riktlinjer renodlas till årliga underlag för planering och prioritering till stöd för politiker och andra beslutsfattare inom landsting och kommuner. Riktlinjerna ska innehålla underlag för både horisontella och vertikala prioriteringar och inte vara obligatoriska. Utredningen föreslår att nationella kunskapsstöd i form av nationella vårdprogram successivt kommer att tas fram av landstingen själva i takt med att landstingens planerade kunskapsstödsstruktur etableras. Utredningen föreslår en förstärkt nationell uppföljning av kunskapsbaserad och jämlik vård. Syftet är att stimulera till förbättring, öka vårdens transparens nationellt samt identifiera och sprida goda exempel. Vidare ska uppföljningen ge regeringen förutsättningar att se när jämlikhet och kvalitet brister och lägga detta till grund för ansvarsutkrävande och samråd om möjliga förbättringsåtgärder. Författningsförslag Förslagen leder till en ny lag om vårdkommittéer samt ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) samt i lagen (1996:1156) om receptregister. Ändringar i följande förordningar, (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket, (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, (2007:1233) med instruktion för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2007:1431) med instruktion för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg, (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten, (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten, (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet,(2015:155) om statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst, (2015:284) med instruktion för Socialstyrelsen, (2017:292) med instruktion för Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Beredning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och har valt att lämna ett gemensamt svar på valda delar av utredningen. Bedömning Se yttrande separat skrivelse. Beslutsunderlag Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Tjänsteskrivelse daterad 21 september Yttrande daterat 21 september Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mårten Åström och Cecilia Berg, socialförvaltningen Leif Olsson och Kajsa Lingström, hälso- och sjukvårdsförvaltningen 3 (3)

5 Region Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 1 Yttrande SON 2017/246 HSN 2017/ september 2017 Socialdepartementet Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, Region Gotland, har fått möjlighet att yttra sig över betänkande om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Utredningens uppdrag har varit att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, Region Gotland har valt att lämna ett gemensamt svar på valda delar av utredningen. Synpunkter på övervägande och förslag 16.2 Professionernas och patienternas förutsättningar ( och ) Förvaltningarna ställer sig bakom utredningens förslag om att patientens ställning behöver stärkas. En del i detta är att utveckla gemensamma digitala e-hälsotjänster som skapar förutsättningar för delaktighet och där patienternas egna resurser tas tillvara. Förvaltningarna ställer sig inte bakom förslaget om att införa förtydliganden i hälsooch sjukvårdslagen gällande huvudmannens, vårdgivarens- och verksamhetschefens ansvar att säkerställa att professionerna har goda förutsättningar att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Förvaltningarna anser att det redan idag finns lagstöd för detta och att ytterligare reglering därför inte behövs Förslag om att inrätta vårdkommittéer Förvaltningarna är positiva till förslaget om inrättande av vårdkommittéer. Inrättande av vårdkommittéer kan stärka den sammanhållna vårdens kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvård och kommun. Förvaltningarna ställer sig inte bakom förslaget av upphävande av läkemedelskommitté. Läkemedelskommittéerna har idag en hög kompetens inom området och en stark förankring och förtroende i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Nya samarbetsformer tar tid att etablera och risken är stor att kompetens och förtroende förloras under uppbyggnadsfasen. Läkemedel är idag en stor del i den medicinska behandlingen och är kostnadsdrivande beroende på snabb utvecklingstakt med ett stort antal nya läkemedel. Möjligen kan vårdkommittéernas och läkemedelskommittéer integreras i framtiden. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

6 Region Gotland Bilaga 1 Tjänsteskrivelse SON 2017/246 HSN 2017/ Rekommendationer till landstingen Förvaltningarna ser inget behov att tillskapa av ett nytt juridiskt organ för att reglera landstingens nationella struktur för kunskapsstyrning Förslag om nationell digital kunskapstjänst Förvaltningarna är positiva till utredningens förslag om en nationell digital kunskapstjänst för att nå ut med kliniska kunskapsstöd till patientmötet Förslag om en utvecklad roll för Socialstyrelsen Förvaltningarna ställer sig bakom utredningens förslag att ge Socialstyrelsen en särställning bland de kunskapsstödjande myndigheterna, i syfte att förtydliga och stärka samordningen av myndigheternas kunskapsstödjande arbete. Det är av stor vikt att samordningsansvaret omfattar kunskapsstyrningsfrågor både inom hälso- och sjukvård och socialtjänst och har en helhetssyn på människan Förslag om Socialstyrelsens riktlinjer Förvaltningarna ställer sig bakom utredningens förslag om att renodla de nationella riktlinjerna till underlag för planering och prioritering till stöd för politiker och andra beslutsfattare inom landsting och kommuner. De nationella riktlinjerna bör då också omfatta både landsting och kommun. Utredningen gör bedömningen att nationella vårdprogram på sikt kommer att tas fram inom ramen för landstingens gemensamma struktur för kunskapsstyrning. Här vill förvaltningarna peka på att denna gemensamma struktur ännu inte är etablerad. Det är ett komplext uppdrag och det kommer att krävas en lång uppbyggnadstid för att genomföra uppdraget. Resurser för kunskapsutveckling ser olika ut beroende på storlek på landsting och anknytning till universitet. Större landsting har fler möjligheter att omfördela resurser från befintliga kunskapsstrukturer. Mindre landsting kommer att få svårigheter att effektivisera sina begränsade resurser för kunskapsutveckling/samordning och förvaltningarna ser att förslaget kan innebära en merkostnad Förslag om Rådet för statlig styrning med kunskap Förvaltningarna ställer sig inte bakom förslaget att Rådet för statlig styrning av kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst i framtiden endast ska omfatta socialtjänst. Förvaltningarna anser att kunskapsstödjande arbete bör hållas ihop för hälso- och sjukvården och socialtjänsten och att ansvaret för samordning bör ligga hos Socialstyrelsen Förslag om förändringar gällande SBU Förvaltningarna är tveksamma förslaget att SBU:s arbete med systematiska kunskapsöversikter fasas ut och att framtagande av kunskapsöversikter övergår till huvudmännen vid framtagande av kunskapsstöd. SBUs tjänster avseende framtagande av kunskapsöversikter kommer landsting och kommuner även fortsättningsvis att behöva. Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör 2 (2)

7 Regeringskansliet Bilaga 1 Remiss S2017/03403/FS Socialdepartementet Remiss av betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Justitiekanslern (JK) 3 Datainspektionen 4 Socialstyrelsen 5 Läkemedelsverket 6 Folkhälsomyndigheten 7 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 9 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) 10 Tandvårds- och läkemedels förmån s verket 11 E-hälsomyndigheten 12 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) 13 Myndigheten för delaktighet 14 Statskontoret 15 Vetenskapsrådet 16 Regekådet 17 Karolinska Institutet 18 Sahlgrenska universitetssjukhuset 19 Linnéuniversitetet Telefonväxel: Postadress: Stockholm Fax: Besöksadress: Fredsgatan 8 Webb: E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

8 Bilaga 1 20 Linköpings universitet 21 Falu kommun 22 Gotlands kommun 23 Haparanda kommun 24 Helsingborgs kommun 25 Hässleholms kommun 26 Jokkmokk kommun 27 Kiruna kommun 28 Krokoms kommun 29 Linköpings kommun 30 Stockholms kommun 31 Sundsvalls kommun 32 Svenljunga kommun 33 Södertälje kommun 34 Torsby kommun 35 Uppsala kommun 36 Vilhelmina kommun 37 Västerviks kommun 38 Blekinge läns landsting 39 Dalarnas läns landsting 40 Gävleborgs läns landsting 41 Hallands läns landsting 42 Jämtlands läns landsting 43 Jönköpings läns landsting 44 Kalmar läns landsting 45 Kronobergs läns landsting 46 Norrbottens läns landsting 47 Skåne läns landsting 48 Stockholms läns landsting 49 Södermanlands läns landsting 2(5)

9 Bilaga 1 50 Uppsala läns landsting 51 Värmlands läns landsting 52 Västerbottens läns landsting 53 Västernorrlands läns landsting 54 Västmanlands läns landsting 55 Västra Götalands läns landsting 56 Örebro läns landsting 57 Östergötlands läns landsting 58 Sveriges läkarförbund 59 Svenska Läkaresällskapet 60 Svensk sjuksköterskeförening 61 Vårdförbundet 62 Svenska barnmorskeförbundet 63 Sveriges tandhygienistförening 64 Sveriges tandläkarförbund 65 Akademikerförbundet SSR 66 Optikerförbundet 67 Sveriges Psykologförbund 68 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 69 Fysioterapeuterna 70 Sveriges Farmaceuter 71 Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR) 72 Svenska naprapatförbundet 73 Dietisternas riksförbund 74 Svenska Logopedförbundet 75 Pensionärernas Riksorganisation (PRO) 76 Funktionsrätt Sverige 77 Lika unika 78 FAMNA 79 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 3(5)

10 Bilaga 1 80 SPF Seniorerna 81 Vårdföretagarna 82 Apotekarsocieteten 83 LIF 84 Nepi (nätverk för läkemedelsepidemiologi) 85 Swedish Medtech 86 Läkemedelskommittén Örebro läns landsting. Att. Marie Palmetun Ekbäck Remissvaren ska ha inkommit till Socialdepartementet senast den 20 oktober Vi vill att ni endast skickar dem i elektronisk form och då både i wordformat och pdf-format. Remissvaren ska skickas till följande e-postadresser: s.registrator@regeringskansliet.se och s. fs@regeringskansliet. se Ange diarienummer S2017/03403/FS och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Ytterligare exemplar av betänkandet kan beställas hos Wolters Kluwers kundservice, Stockholm. Telefon , fax , e-post kundservice@wolterskluwer.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. 4(5)

11 Bilaga 1 Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats xv - x- ~ Torkel Nyman Departementsråd Kopia till Wolters Kluwers kundservice, Stockholm 5(5)

12 Bilaga 1 REGERINGSKANSLIET Förvaltningsavdelningen Remissinstanser RK Service Erbjudande till remissinstanser att ta betänkanden elektroniskt Som en del i Regeringskansliets miljöledningsarbete och digitaliseringsarbete är en målsättning att minska antalet tryckta exemplar av publikationerna Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsskrivelser (Ds). Ni erbjuds därför möjligheten att övergå till att få betänkandena elektroniskt genom att de skickas i en pdf-fil. Om ni önskar detta skickar ni er e-postadress till fa.kommittereception(5)regermgskansliet.se Frågor kan ställas till: Sektionschef Anne-Marie Chernström Telefon: E-post: anne-marie.chernstrom@regeringskansliet.se

13 Bilaga 1 Länk till SOU 2017:45 kunskapsbaserad och jämlik vård 8_kunskapsbaserad och jamlik vard forutsattningar for en larande halso och sjukvard.pdf

14 Ia Lönngren Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år under 90 timmar/ungdom. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej till jobb Jobbade Flickor Pojkar Slutförde sitt jobb 393 st 254 st 36 st 225 st 113 st 112 st 212 st En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter samt överväga möjligheten att 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

15 Bilaga 4 Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/307 anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad Tjänsteskrivelse daterad Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef IFO Kjell Gardarfv, enhetschef IFO Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

16 Bilaga 4 RAPPORT Kommunala sommarjobb 2017 Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/307 Version [1.0] Kommunala sommarjobb Bakgrund För många ungdomar är det deras första sommarjobb, en först kontakt med en arbetsgivare och början till ett CV. Förhoppningsvis ska denna insats leda till att ungdomarna så småningom kan söka sommarjobb på egen hand. Ansvaret för kommunala sommarjobb 2017 har vilat på familjestödsenheten inom individoch familjeomsorgen. Uppdraget har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år och under 90 timmar per ungdom(budgeterade medel 3,1 mnkr). Enhetschef inom familjestödsenheten har haft det övergripande ansvaret för sommarjobben och en administrativ assistent har svarat för att administrera sommarjobben. Underlaget för rapporten bygger på sammanställda uppgifter från familjestödsenheten. 2. Krav För att kunna få ett erbjudande om ett kommunalt sommarjobb ska ungdomen ha svenskt personnummer, ha kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Av intyget ska framgå varför ungdomen ska prioriteras till kommunalt sommarjobb. 3. Ansökningsförfarande Ansökan till de kommunala sommarjobben sker via webben och i två steg. Möjlighet att göra en första webbansökan var möjlig från februari 2017 tom 5 mars Några ansökningar har gällt ungdomar som varit äldre än 18 år. För dessa har en särskild behovsbedömning gjorts vilket resulterat i att några också erbjudits sommarjobb. Antalet platser har beräknats utifrån budgeterade medel. Det har varit fler sökande än antalet platser. I samband med ansökningsförfarandet upprättades en reservlista. Totalt inkom 393 ansökningar om kommunala sommarjobb varav 254 erbjöds jobb. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

17 Region Gotland Bilaga 4 Kommunala sommarjobb Alla som ansökte erhöll ett informationsbrev med uppgifter om de skulle erbjudas sommarjobb eller inte. De som erbjöds sommarjobb fick ytterligare en webbenkät (steg 2) och där de fick svara på frågor om vad de skulle vilja arbeta med. De som inte svarade på denna enkät erbjöds inte sommarjobb. Ungdomarna tillsammans med vårdnadshavare bjöds in till gemensamma informationsmöten i Visby, Slite och Hemse. På mötet informerades ungdomarna och vårdnadshavare om lönerutiner, arbetstider, rutiner vid frånvaro och allmänna regler för ett sommarjobb. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej 393 st 254 st 36 st 4. Sommarjobben En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. I januari 2017 tillfrågades dessa arbetsgivare om de hade möjlighet att ta emot ungdomar sommaren Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för sommarjobben. Sommarjobben finns inom olika branscher såsom restauranger, caféer, livsmedelsaffärer, klädbutiker, byggvaruhus, hästhall, hunddagis, frisör, lantgårdar, förskolor, dagbarnvårdare, personlig assistans. 4.1 Projekt UNIKA Inom ramen för kommunens sommarjobb har för tredje året projektet Unika (syftar på unika ungdomar) genomförts. Unika riktar sig till ungdomar som har stort behov av stöd och handledning. Unika har bestått av ett arbetslag som utgått från Traume och omfattat ca 60 ungdomar uppdelade på tre perioder med 20 ungdomar per period. Arbetslagen har arbetat med målning, röjning och diverse andra utomhussysslor för privatpersoner. Sex personer har arbetat som arbetsledare för arbetslaget. Arbetsledarna handplockades för uppdraget från i huvudsak socialpedagogutbildningen i Fårösund. Arbetsledarna har erhållit särskild utbildning och handledning inför detta uppdrag. En av arbetsledarna hade erfarenhet av att arbeta i arbetslaget från sommaren Film på Gotland Inom ramen för sommarjobben har ett projekt kallat Film på Gotland genomförs i samarbete med fritidsgården i Fårösund. Fem ungdomar fick vara med och ordna en festival för barn i åldrarna 6-14 år. Ungdomarna arbetade md allt från layout och sociala medier till att förbereda luncher och göra skyltar. Ärendenr SON 2017/307 Datum Lön Lönen som ungdomarna erhåller är enligt avtal och baseras på ålder. Timersättningen för 2017 har legat mellan 65 kr/tim till 91 kr/tim. Semestersättning har ingått samt för vissa ersättning för obekväm arbetstid och övertid. Inför sommaren genomfördes ett möte med lönekontoret och därefter har fortlöpande kontakt hållits med lönekontoret. 2 (4)

18 Region Gotland Bilaga 4 Kommunala sommarjobb Jobbade 2017 Flickor Pojkar Slutförde sitt arbete Anställda över 18 år Ordnade egna arbetsgivare 225 st 112 st 113 st 212 st 9 st 63 st Åldersfördelning på de ungdomar som slutförde sitt sommarjobb 13 år 4 st 14 år år 49 st 16 år 49 st 17 år 43 st 18 år 48 st 19 år 7 st 20 år 2 st 6. Synpunkter från ungdomar, arbetsgivare och arbetsplatser I stort sett samtliga ungdomar och vårdnadshavare har lämnat positiva kommentarer kring upplevelsen av sommarjobben. Synpunkter från ett antal arbetsplatser har inhämtats (Willlys, Coop Hemse, Pizza Mac i Slite, Caré Mirell i Slite, Ö&B, Stadium, Ica Maxi och Skuggspel). Flertalet är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några beskriver att de fått göra några tillrättavisningar, skiftat arbetsuppgifter eller arbetsområden men att ungdomarna därefter utfört sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. De beskriver också ungdomar som inte passat tider, tagit långa raster, lekt, inte hört av sig mm. I kontakten med arbetsgivarna kan man konstatera att arbetsgivarna gör en stor insats med att leda ungdomarna och att det finns ungdomar som behöver mycket stöd och handledning på arbetsplatsen. Det är främst ett företag som uppger att de inte tänker ta emot ungdomar för Regionens sommarjobb 2018 och orsaken är främst att ungdomarna ofta behöver mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. 7. Reflektioner från familjestödsenheten Tidigare intervjuades samtliga ungdomar i samband med ansökan. Införandet av webbenkäterna har underlättat arbetet med själva ansökningsförfarandet. Ungdomarna fick en månad på sig att fylla i enkäten vilket visade sig var för lång tid, många glömde att fylla i och en påminnelse fick gå ut. Förslagsvis bör den ansökningstiden ändras till 14 dagar. Ärendenr SON 2017/307 Datum Arbetsledarna för Unika-projektet erbjöds en ledarskapsutbildning på tre dagar innan ungdomarna började. Utbildningsinsatsen är angelägen för att arbetsledarna ska ges förutsättningar för att möta ungdomar i behov av särskilt stöd. Förslagsvis bör möjligheten att få ett kommunalt sommarjobb erbjudas under max tre år så att fler ungdomar ska kunna komma i fråga. 3 (4)

19 Region Gotland Bilaga 4 Kommunala sommarjobb En ny annonsering om jobb till Unika 2018 bör riktas mot äldre ungdomar som har svårt att göra saker på egen hand, saknar närstående som kan stödja och som behöver extra stöd för att komma ut i sommarjobb. Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som har kontinuerlig (under året) kontakt med banken av arbetsgivare samt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare. Ca 80 % av sommarjobben erbjuds hos privata arbetsgivare. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som krävs för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter. Överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. Ärendenr SON 2017/307 Datum (4)

20 Ia Lönngren Bilaga 5 Tjänsteskrivelse SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Målgruppsinventering barn och unga 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Målgruppsinventeringen barn och unga är ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen strävar efter att erbjuda stöd och hjälp som vilar på bästa tillgängliga kunskap, evidensbaserad praktik. Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de barn och ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten utifrån olika aspekter och frågeställningar. Frågeställningarna bygger på kända riskfaktorer. Resultatet ska användas för att utveckla och förbättra socialtjänstens stöd och insatser till barn och deras familjer. Individ- och familjeomsorgen har genomfört en målgruppsinventering inom barn och familjeenheten och enheten för familjehem och familjerätt. I början av 2017 inventerade socialsekreterarna alla aktuella barn och unga (0-20 år) utifrån givna frågeställningar i en enkät. 376 barn omfattas av målgruppsinventeringen. Arbetet med målgruppsinventering och den enkät som använts kommer ursprungligen från Nacka kommun. Region Gotland planerar att genomföra en ny målgruppsinventering Resultatet visar: Att det är mycket som vi inte vet särskilt om fäderna. Bevittnat våld, ett av de vanligaste problemområdena för barnen (33 %). Relations eller vårdnadskonflikt ett av de vanligaste problemområdena för föräldrarna. 24 % av mödrarna har försörjningsstöd helt eller delvis och 96 barn har mammor som har haft socialbidrag i mer än tre år. 40 % av barnen har en familj som varit känd inom socialtjänsten i 8 år eller mer. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

21 Bilaga 5 Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/275 49% av barnen är eller har varit placerade i samhällsvård. 48 % av barnen har kontakt med BUP. Utifrån resultatet har ett antal utvecklingsområden identifierats och fokus kommer att ligga på följande: Utveckla utredningsarbetet vad gäller barnavårdsutredningarna med fokus på att inventera nätverk, synliggöra fäder och i högre grad samordna utredningar tillsammans med t ex. beroendevården och stöd- och försörjning utifrån ett familjeperspektiv. Utveckla fler insatser utifrån våld i nära relationer och relations och vårdnadskonflikter. En genomlysning av huruvida de insatser som erbjuds är rätt för familjerna. Behovet av kompensatoriska insatser behöver uppmärksammas och hur kan detta utvecklas i samarbete med myndighetsavdelningen inom socialförvaltningen. Förstärka arbetet med ensamstående föräldrar med långvarigt försörjningsstöd. Inrättande av en organisation för familjerådslag och nätverksmöten. Syftet är att stärka familjerna och deras nätverk, fokusera på deras resurser och minska antalet barn placerade i samhällsvård. Utveckla samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Rapport: Målgruppsinventering barn och unga 2017 daterad Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef IFO Gunvor Allqvie, enhetschef IFO Ewa Hall, enhetschef IFO Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

22 Bilaga 5 RAPPORT Målgruppsinventering barn och unga 2017 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/275 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

23 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] Målgruppsinventering barn och unga 2017 Innehåll Målgruppsinventering barn och unga Målgruppsinventeringens syfte och mål Genomförande Resultat Analys av betydande resultat Vad händer med resultatet? Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

24 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 1. Målgruppsinventeringens syfte och mål Målgruppsinventeringen barn och unga är ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen strävar efter att erbjuda stöd och hjälp som vilar på bästa tillgängliga kunskap, evidensbaserad praktik. En del i att arbeta evidensbaserat är att ta reda på vilka individer socialtjänsten möter och deras kontext. Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de barn och ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten utifrån olika aspekter och frågeställningar. Frågeställningarna bygger på kända riskfaktorer. Resultatet ska sedan användas för att utveckla och förbättra socialtjänstens stöd och insatser till dessa barn och deras familjer. Målet är att på gruppnivå få en uppfattning om vilka barn och familjer individ- och familjeomsorgen möter i verksamheten, utifrån: Barnets kön, ålder, ursprung och eventuella egna problem. Familjens boendesituation, antal barn, om föräldrarna lever tillsammans, tidigare kontakt med socialtjänst och andra vårdkontakter. Föräldrarnas situation vad gäller utbildning, sysselsättning, ekonomi, ursprung och egna problem. Socialsekreterarens bedömning av familjens situation samt familjens vilja att ta emot de insatser som socialtjänsten bedömer familjen har behov av. 2. Genomförande Genomförande av målgruppsinventering har sitt ursprung från socialtjänsten i Nacka kommun i samarbete med FoU Södertörn. Målgruppsinventeringen genomfördes av 29 socialsekreterare på barn och familjeenheten och enheten för familjehem och familjerätt vid ett tillfälle i början av Handläggarna inventerade alla aktuella barn och unga (0 tom 20 år) utifrån givna frågeställningar i en enkät. Den enkät som individ- och familjeomsorgen använt bygger på den enkät som Nacka kommun tagit fram för målgruppsinventering. Inventeringen genomfördes i enkätverktyget Easy research. Barnen identifierades med en så kallad UNO-kod. Svaren har sedan bearbetats och sammanställts. 3. Resultat Resultatet omfattar 376 barn. Nedan redovisas resultatet på samtliga frågor: 1. Vilket kön har barnet: 48,1% är flickor och 51,9% är pojkar. 2. Ålder på barnet: 0-5 år 17%, 6-12 år 36%, % och år 4%. 3. Var är barnet fött: 90,7% av barnen är födda i Sverige, 8,5% utanför Europa. Ärendenr SON 2017/275 Datum Lever barnets föräldrar tillsammans:16,5% av barnen har föräldrar som lever tillsammans. För 81,6% av barnen lever föräldrarna inte tillsammans och för 7 barn, 1,9% vet vi inte om föräldrarna lever tillsammans. 5. Hur ser barnets boendesituation ut: 13% av barnen bor tillsammans med båda sina föräldrar, 11,2% bor växelvis hos sina föräldrar. 109 barn, 29 % bor huvudsakligen hos modern och 11,4% bor huvudsakligen hos fadern. 133 barn, 35,4% är placerade utanför hemmet. 3 (10)

25 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 6. Hur bor barnens mödrar: 254 barn,68% har mödrar med ett eget boende, kontrakt eller ägt boende. För 10% av barnen vet vi inte hur modern bor. 9% har mödrar med socialt kontrakt, 3,5% av barnen har mödrar som bor i andra hand och 6 barn har mödrar som är bostadslösa. 8% har exempelvis skyddat boende, asylboende, avliden eller fängelse. 7. Hur bor barnens fäder: 210 barn, 56% har fäder med ett eget boende. För 107 barn, 29% vet vi inte hur fadern bor. 3% har fäder med socialt kontrakt, 2% har fäder som bor i andra hand, 4% har fäder som är bostadslösa. 9% har fäder som avtjänar straff, avliden, lever utomlands, asylboende, behandlingshem eller är okänd. 8. Hur många barn under 18 år finns det i barnets familj: De flesta barn, 59,8%, bor i familjer med 1-2 barn. En tredjedel, 31,6% bor i familjer med 3-4 barn. 32 barn, 8,5%, bor i familjer som har 5 eller fler barn. 9. Hur många gånger har barnet flyttat: 116 barn, 30,9% har flyttat 3-5 gånger. 63 barn, 16,8% har flyttat 6 gånger eller fler och för 82 barn, 21,8% vet vi inte hur många gånger de flyttat. 10. Har familjen stöd från släkt, vänner eller grannar: För hälften av barnen, 50,3% bedömer socialsekreteraren att barnets familj har stöd av släkt eller vänner. För 17,3% vet vi inte och vi bedömer att 32,4% av barnen har familjer som inte har stöd av släkt och vänner. 11. Moderns huvudsakliga försörjning: 29% av barnen har mödrar som försörjer sig genom eget arbete. 25% har försörjningsstöd helt eller delvis, 11% har sjukersättning eller aktivitetsstöd, 7% är sjukskrivna och 5% har föräldrapenning. För 16% av barnen vet vi inte hur modern försörjer sig. 12. Om modern uppbär försörjningsstöd, när fick hon första kontakten: 96 barn, 25,5% har mödrar som har haft försörjningsstöd i mer än tre år. För 15,7% av barnen vet vi inte hur länge modern haft försörjningsstöd. 13. Moderns utbildning: För hälften av barnen, 49,5% känner vi inte till moderns utbildningsbakgrund. 6,9% har oavslutad grundskola, 18,4% har avslutad grundskola, 19,1% har gymnasium eller liknande och 6,1% har högskoleutbildning. Ärendenr SON 2017/275 Datum Faderns huvudsakliga försörjning: 43% har fäder som försörjer sig genom eget arbete. För 30% av barnen vet inte hur barnets far försörjer sig. 10% har sjukersättning, aktivitetsstöd eller sjukpenning. 8% har försöringsstöd, helt eller delvis och 4% har fäder som är avlidna. 15. Om fadern uppbär försörjningsstöd, när fick han första kontakten: 37 barn, 9,8% har fäder som har haft försörjningsstöd i mer än tre år. För 89 barn, 23,7% vet vi inte hur länge fadern haft försörjningsstöd. 4 (10)

26 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 16. Faderns utbildning: För de flesta barn, 249 barn, 66,2% känner vi inte till faderns utbildningsbakgrund. 7,2% har oavslutad grundskola, 10,1% har avslutad grundskola, 12,2% har gymnasium eller liknande och 4,3% har högskoleutbildning. 17. Var är modern född: 82,7 % är födda i Sverige och 13,6 % är födda utanför Europa, 2,1 % i Europa och för 1,6 % vet vi inte var de är födda. 18. Var är fadern född: 75 % är födda i Sverige, 13 % utanför Europa, 5,1 % i Europa och för 6,9 % vet vi inte var de är födda. 19. Vilka problem bedömer du att barnet har? (flera kan vara aktuella) Problem som barnet bedöms ha Totalt Procent Bevittnat våld i hemmet % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning % Psykisk sjukdom/ohälsa (diagnoser, depression, självskada, 91 24% ångest m.m) Inga egna problem/visar inga symptom 88 23% Problem med kamrater 82 22% Inlärningsproblem/kognitiva funktionshinder 73 19% Utåtagerande beteende 72 19% Alkohol och drogproblem/misstanke om 34 9% Lagöverträdelser 28 7% Fysisk ohälsa/kronisk sjukdom 26 7% Hemmasittare (stora svårigheter att gå till skolan, vistas huvudsakligen hemma under skoltid) 26 7% Utövar våld mot andra 25 7% Utvecklingsstörning 13 3% Vet ej 11 3% Våldsutsatt i hemmet 8 2% Hederskontext 4 1% Ärendenr SON 2017/275 Datum Annat (ex. anknytningsproblematik, begränsat nätverk, jag svag, stark oro, relationssvårigheter, sörjer förälders död/självmord, språkstörning) 44 12% Siffrorna visar att den vanligast förekommande problematiken för barnen är våld i familjen. Mer än en tredjedel av barnen har bevittnat våld hemma. Vi ser också att 28% av barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket stämmer väl överens med en tidigare analys som genomförts om Psykisk hälsa på Gotland. 5 (10)

27 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 20. Vilka problem bedömer du att föräldrarna har? Problemområden som föräldrarna bedöms ha Modern Fadern Alkohol och/eller drogproblem Avliden/okänd förälder Ekonomiska problem Fysisk bestraffning i uppfostrande syfte Fysisk ohälsa/funktionshinder/sjukdom Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet Hot och stark kontroll inom familjen Inga egna problem Integrationsproblematik Kriminalitet 8 33 Neuropsykiatriskt funktionshinder Psykisk ohälsa/sjukdom Relations eller vårdnadskonflikter mellan föräldrarna Relationskonflikter mellan barn och föräldrar Sexuella övergrepp mot barnet 1 5 Utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning Vanvård/fysisk eller psykisk försummelse Våld mellan familjemedlemmar (förutom våld mot barnet) De tre vanligaste problemområdena för modern respektive fadern är färgmarkerade. Psykisk ohälsa förekommer i högre grad bland mödrar än bland fäder. Fäder har i högra grad problem med alkohol och/eller droger än mödrar. Relations eller vårdnadskonflikter förekommer i lika hög grad både hos mödrar och också fäder. Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

28 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 21. Hur många barnavårdsutredningar har gjorts på barnet (ej yttranden): På 85 barn, 22,7% har det gjorts sex utredningar eller fler. På 29 barn 7,8% har det gjorts 5 utredningar och för 66 barn, 17,6% finns enbart pågående utredning. 22. Hur många insatser har barnet haft: Dygnsvård: 51% av barnen har aldrig varit placerade. 16% har enbart haft nuvarande placering, 13% har varit placerad en gång tidigare, 8 % två gånger tidigare, 7% tre gånger tidigare, 3% fyra gånger tidigare. 13 barn, 4% har varit placerade fem gånger eller fler tidigare. Öppenvård: 23% av barnen har aldrig haft en öppenvårdsinsats, 12% har enbart haft pågående insats, 14% har haft en insats tidigare, 18% två insatser tidigare, 11% tre insatser tidigare, 9% fyra insatser tidigare, och 45 barn, 12% har haft fem eller fler öppenvårdsinsatser tidigare. 23. Hur lång tid har familjen varit känd på Barn och familjeenheten och/eller enheten för familjehem och familjerätt: 65 barn, 17,4% har en familj som varit känd i fyra till åtta år och 149 barn, 39,8% har en familj som varit känd i åtta år eller längre. 24. Familjens andra kontakter inom socialtjänsten: Barn vars familj har/har haft kontakter Antal Procent inom socialtjänsten barn Barn och Familj % Stöd och försörjning % Familjerätten 74 19,8% Tidigare kontakt med socialtjänst i annan 69 18% kommun Beroendevården 61 16% Funktionsnedsättningsenheten (LSS) 51 14% Annat (ex. familjefokus, familjefrid) 45 12% Mini Maria (Beroendemottagning barn och unga) Funktionsnedsättningsenheten (Socialpsykiatri) 21 6% 20 5% Nästan 60% av barnen lever i familjer som har försörjningsstöd. Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

29 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 25. Familjens andra kontakter utanför socialtjänsten Barn vars familj har/har haft kontakter utanför socialtjänsten Antal barn Procent Barn och ungdomspsykiatri (bup) % Vuxenpsykiatri % Vet ej 85 23% Habilitering 73 20% Särskilt skolstöd för barnet 65 17% Specialistvård inom hälso och sjukvården 62 17% Beroendevård (behandlingshem eller inom öppenvård) 39 10% Annat (ex. kriminalvård, Utrednings behandlingshem, 23 6% öppna förskolan) Socialpsykiatriskt team, SPT 19 5% Inga andra vårdkontakter 19 5% Knappt hälften av barnen, 181 har eller har haft kontakt inom Barn- och ungdomspsykiatrin. 26. Hur allvarlig är familjens situation utifrån socialsekreterarens bedömning: % av familjerna be döms ha en sådan allvarlig situation att de är i behov av omfattande insatser av mer ingripande karaktär Ärendenr SON 2017/275 Datum Familjen/barnet behöver inga insatser Behov av kortvariga insatser Behov av insatser av mer omfattande och ingripande karaktär Behov av insatser hos de flesta i familjen. Familjen känd i flera vårdinrättningar och i generationer 8 (10)

30 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 27. Vill familjen ta emot de insatser socialtjänsten bedömer att de har behov av: Familjen behöver inga insatser Ja Nej Vet ej Barnet 1,9% 59,1% 7,5% 31,6% Modern 2,4% 61% 16,3% 20,3% Fadern 1,9% 44,9% 15% 38,2% I många fall vet vi inte hur familjen ställer sig till de insatser de erbjuds. Då vi vet tenderar mödrar och barn vara mer benägna att vilja ta emot de insatser socialtjänsten erbjuder. 3. Analys av betydande resultat Efter att resultatet sammanställts har det analyserats. Nedan följer det betydande resultatet för fortsatt arbete: När resultatet sammanställts från målgruppsinventeringen framgår det att det är mycket som socialtjänsten inte vet. Vet ej svaren är så ofta förekommande att det inte enbart rör sig om nya utredningar kring familjer som socialtjänsten ännu inte känner. Resultatet visar också att inom flera områden har socialtjänsten inte uppgifter om fäderna, inte för att de inte finns utan för att socialtjänsten inte frågar efter dem. Inom familjerna förekommer mycket våld. Att bevittna våld är det vanligast förekommande problemområdet för barnen (33%). För föräldrarna är relations eller vårdnadskonflikt ett av de vanligaste problemområdena (36%). Resultatet visar också att många mödrar försörjer sig helt eller delvis genom försörjningsstöd (24%) och 96 barn har mammor som har haft socialbidrag i mer än tre år. Ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor och barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd löper en ökad risk för ohälsa. Ärendenr SON 2017/275 Datum I målgruppsinventeringen framkommer att 40% av barnen har en familj som varit känd inom socialtjänsten i åtta år eller mer. Resultatet visar även att hälften av barnen är eller har varit placerade i samhällsvård. Analysen av detta är att socialtjänsten känner familjerna väl samtidigt som de insatser de beviljats inte förefaller ha givit önskat resultat vad gäller självständighet. Många familjer har förutom kontakt med socialtjänsten även kontakt med psykiatrin. Nästan hälften av barnen kontakt med barn och ungdomspsykiatrin, BUP. 9 (10)

31 Region Gotland Bilaga 5 [Målgruppsinventering barn och unga] 4. Vad händer med resultatet? Utifrån resultatet är ett antal områden identifierade för att förbättra stödet till barn och deras familjer. Fokus kommer att ligga på följande: Utveckla utredningsarbetet vad gäller barnavårdsutredningarna med fokus på att inventera nätverk och synliggöra fäder. Region Gotland ser också över möjligheten att arbeta med: - kortutredningar för de familjer med få riskfaktorer för att snabbare komma till insatser i öppna verksamheter. - traditionella BBIC-utredningar, utredningar utifrån Barnets Behov i Centrum - i högre grad samordnade utredningar tillsammans med t ex. beroendevården och stöd- och försörjning utifrån ett familjeperspektiv. Utveckla insatser utifrån behov hos barnen och deras familjer. Resultatet visar att fler insatser utifrån våld i nära relationer och relations och vårdnadskonflikter behöver utvecklas. En genomlysning av huruvida de insatser som erbjuds är rätt för familjerna, då många har långvariga kontakter med socialtjänsten. Behovet av kompensatoriska insatser behöver uppmärksammas och hur kan detta utvecklas i samarbete med myndighetsavdelningen inom socialförvaltningen Förstärka arbetet med ensamstående föräldrar med långvarigt försörjningsstöd. Initiativ har tagits för ett tydligare samarbete med utbildnings och arbetsmarknadsenheten för att denna grupp snabbare ska komma i studier eller sysselsättning. Individ- och familjeomsorgen inrättar en organisation för familjerådslag och nätverksmöten. Syftet är att stärka familjerna och deras nätverk, fokusera på deras resurser och minska antalet barn placerade i samhällsvård. Utveckla samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Detta initieras vidare inom Barnsams barnnätverk (Region Gotlands struktur för samverkan mellan socialtjänst, hälso och sjukvård, skola och kultur- och fritidsverksamhet). Ärendenr SON 2017/275 Datum Christina Godarve avdelningschef 10 (10)

32 , beroendeenheten Ragnar Östermark Bilaga 7 Tjänsteskrivelse SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Medborgarförslag. Utredning om egna behandlingshem för vuxna missbrukare Förslag till beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Förslaget är att regionen bör överväga att starta och driva två behandlingshem på Gotland. Förslagslämnaren föreslår ett behandlingshem för kvinnor och ett för män. Argumenten är i första hand regionalpolitiska då förslagslämnaren tänker på att placeringskostnaderna är höga (15 mkr år 2015) och att huvuddelen av placeringarna idag görs på andra platser än på Gotland. Om förslaget genomförs är förslagsställarens tanke att vårdavgifterna stannar på ön och kommer det gotländska samhället tillgodo. Rekrytering av personal, uppdrag till hantverkare och andra företagare på Gotland som alla får en inkomst, och som betalar skatt, är konkreta exempel som nämns som nyttoeffekter. Andra argument för förslaget är att det är lättare för de placerade att hålla kontakten med familjen och att det också blir lättare för socialsekreterarna som är ansvariga för placeringsinsatserna att hålla kontakt. Det ska också nämnas att behandlingshem i egen regi också medför möjligheten till intäkter i form av placeringar från andra kommuner. Ärendebeskrivning Utredningsmetod och underlag Medborgarförslag inkom 24 maj Förvaltningen har därefter haft samtal med förslagslämnaren. Bedömning Förslagsställarens avsikt är att detta ska betraktas som en regionalpolitisk fråga. Vinsterna för regionen är beskrivna och till detta ska förvaltningsperspektivet läggas. Beroendeenheten har tidigare utrett alternativet att starta behandlingshem i egen regi. Utredningen gjordes utifrån samma ide som förslagsställaren har, men visade att det inte var rationellt att driva behandlingshem i egen regi. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats