Dragkraft! Om jämställdhetsintegrering och ESF Jämt Första upplagan 2011

Transkript

1 5

2 Dragkraft! Om jämställdhetsintegrering och ESF Jämt Första upplagan 2011 Text Hanna Glans & Bettina Rother, EQO equal opportunities Grafisk form Maya Verma Alm Illustrationer Bettina Rother & Alex Veitch Länsstyrelsen i Örebro län i samverkan med övriga Länsstyrelser, 2011 ISBN Distribution: Östertälje Tryckeri AB Producerad med stöd av Europeiska Socialfonden, 6

3 3

4 Förord Sedan starten av ESF Jämt har fler än 1000 olika Socialfondsprojekt runt om i landet fått enskild rådgivning, 500 utbildningar har genomförts och kvinnor och män tagit del av våra aktiviteter. Dessutom har en rad olika nationella konferenser och fördjupningsseminarier genomförts. Åtta projektstödjare med ett genuint engagemang har personligen träffat hundratals projektledare, styr- och ledningsgrupper för att ge stöd, rådgivning och kunskap om jämställdhet, genus och praktiskt arbete kring hur projekten kan integrera jämställdhet i sin verksamhet. Vi är glada för det uppdrag och förtroende Socialfonden gett Länsstyrelsen för att leda det unika projektet ESF Jämt. Vår gemensamma målbild är ökad kvalitet av jämställdhetsarbetet i projekt inom Socialfonden. På sikt ser vi att vårt arbete tillsammans med andra projekt, processtöd och temagrupper, bidrar med varaktiga och positiva förändringar i samhället. Socialfonden ställer krav på jämställdhetsintegrering av alla projekt som beviljas ekonomiska medel och behovet av stöd och kunskap är stort. Vårt arbete handlar dels om att så tankefrön genom att ställa en rad frågor till projekten och dels förmedla kunskap om jämställdhet, genus och visa olika exempel på hur verksamheter kan integrera jämställdhetsperspektivet i projektets alla delar. Genom ökad kunskap om jämställdhet och genus kan ett förändrings- och utvecklingsarbete påbörjas. På individnivå handlar det oftast om att gå från åsikt till insikt, att se och förstå varför det ser ut på ett visst sätt. Receptet till ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete är att integrera perspektivet i det ordinarie verksamhets- och utvecklingsarbetet. Till detta behövs ett antal huvudingredienser: kunskap, vilja, genomförande och uppföljning. Reflektion är ytterligare en viktig ingrediens för det kontinuerliga lärandet. Hållbart utvecklingsarbete förutsätter en ledning som driver frågan och håller den aktuell. Konkreta verktyg och exempel på hur andra projekt arbetar med jämställdhetsfrågor efterfrågas ständigt. Nu finns Dragkraft! här. Boken tar dig med på en jämställdhetsresa med olika destinationer som bjuder på konkreta exempel, metoder och tips på hur en verksamhet kan integrera ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med boken är att sprida våra erfarenheter från ESF Jämt och ett urval av lärande exempel från andra Socialfondsprojekt som vi tillsammans med Temagruppen Likabehandling har samlat på oss sedan år Förhoppningen är att materialet ska inspirera fler verksamheter till att ta 4

5 ytterligare steg i arbetet för jämställdhet. Att jämställdhetsperspektivet finns med som en naturlig del i det dagliga arbetet. Välkommen ombord på Dragkraft! - nu börjar resan! Örebro i september 2011 Laila Berglund, Nationell koordinator ESF Jämt, Länsstyrelsen i Örebro län 5

6 Innehåll Dragkraft! 9 Guide till boken 13 Hur kan vi bidra till jämställdhet? Om ESF Jämt och processtöd i jämställdhetsintegrering 14 Nationell koordinator Laila Berglund Det finns hela tiden utvecklingsmöjligheter 17 Är vi inte framme snart? Sverige och jämställdhetspolitiken 21 Jämställdhetspolitiska mål 22 Jämställdhetsintegrering är att fråga vad vi gör när vi gör som vi brukar 31 Del 1: Vad är jämställdhet för oss? 34 Malmö NyföretagarCenter Jämställdhet är ett verktyg för affärsutveckling 37 Projektstödjare Vanja Carlsson Relationen mellan mig och projekten är avgörande 40 Projektstödjare Dennis Kullman Det är en kombination av piska och morot 43 Del 2: Vad göra och varför? 50 Hallstahammar promotion Det handlar om att sprida resultat och ge förebilder 53 Nuevo Utan kravet hade vi inte varit lika medvetna om jämställdhet 56 Projektstödjare Dan Humble Jag känner igen min egen resa hos många jag möter 59 Projektstödjare Katarina Jakobsson Tillsammans kan vi åstadkomma mycket 62 6

7 Del 3: Genomföra! 68 Mervärt De som uttrycker missnöje är en mindre och ofta högljudd grupp 70 Mera mångfald jämställd jämt Det är när man lär nytt som man inser hur lite man vet 73 Projektstödjare Åsa Trotzig Det fungerar att öppna upp och bjuda in 76 Projektstödjare Anna-Elvira Cederholm Vi är så vana vid ojämställdhet att vi reagerar när något blir jämställt 79 Del 4: Följ upp och sikta framåt 86 Navigator Det är vi som måste ändra på oss för att det ska bli förändring 89 Projektstödjare Sofie Karlberg Min största inspirationskälla är mina kollegor 92 Projektstödjare Maria Stefansson Allt varken kan eller behöver göras på en gång 96 Ordregister 102 7

8 8

9 Dragkraft! Året är 1872 och kvinnor får enligt lag rätt att välja vem de vill gifta sig med får män allmän rösträtt, 1921 gäller det samma för kvinnor blir båda föräldrarna förmyndare för sina barn och 1960 beslutas om lika lön för lika arbete, oavsett kön öppnas alla yrken även för kvinnor, 1995 införs pappamånaden i föräldraförsäkringen och 2009 får vi en ny diskrimineringslagstiftning. De är såklart förenklingar, alla de här årtalen. Nedslag i historien som knappast gör de segdragna strävandena, konflikterna, framstegen och aha-upplevelserna rättvisa. Men ändå. När årtalen länkas samman får vi en tydligare bild av den pågående resan. Dagens arbete med jämställdhet hänger samman med förändringar för ett, tio och hundra år sedan. Det visar vägen för vad som väntar. Många är vi, som i olika forum, vid olika tidpunkter försökt sammanfatta vad jämställdhet betyder. Vi har en allmänt omfattad definition om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män. Den är bra. Men sedan finns alla personliga erfarenheter av jämställdhet och de tolkningar som medföljer. Jämställdhet som frihet. Jämställdhet som lika villkor. Jämställdhet som utveckling. Och för all del, jämställdhet som motsättningar och kamp. Bra betydelser, även dessa. Om vi nu måste välja går det kanske att samlas kring jämställdhet som en viktig del av vår gemensamma värdegrund. En värdegrund som vilar i famnen på visionen om mänskliga rättigheter och sannerligen inte begränsas till Sveriges landsgränser. Jämställdhetsintegrering är det svenska ordet för gender mainstreaming. Begreppet innebär att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i alla samhällsområden och verksamheter istället för att drivas som en enskild fråga. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå jämställdhet, antagen av EU, FN och av Sveriges regering. Jämställdhet som en del av värdegrunden visar det orimliga i att människor hindras av normer och fördomar om kvinnor och män och våra förmågor. Inte heller går det att försvara att resurser fördelas ojämnt, löner skiljer sig åt, utveckling i arbetsliv och samhälle är möjligt för vissa och kört för andra, enkom på grund av könstillhörighet. 9

10 Det strider ju mot värderingarna och synen på hur vi vill ha det tillsammans! Jämställdhet framställs ofta som självklart och borde så vara. Men i praktiken är värdegrunden och jämställdheten fortfarande både otydliga och avlägsna. Något vi lätt hänvisar till och gärna skriver under på, utan att det påverkar oss på riktigt. Som att reflexmässigt svara: Bra tack! när någon frågar hur man mår, trots att det just den dagen är ganska illa. Jämställdhet uppnås genom medvetet, envist och långsiktigt arbete. Genom de många insatser som människor utför dagligen på arbetsplatserna, i hemmen, i de politiska rummen och i möte med andra (och sig själva). Alla och envar har verkligen ett ansvar för jämställdheten. Problemet är att den insikten inte räcker. För att undvika halvhjärtade hänvisningar till självklarheter som värdegrunden, behöver arbetet med jämställdhet styras upp, ledas, sammanfattas och göras begripligt. Det behöver en riktning. Länsstyrelsernas gemensamma satsning ESF Jämt vill just detta: vara en dragkraft för utveckling mot gemensamma mål inte bara för de Socialfondsprojekt som berörs, utan för förändring i stort. ESF är en förkortning av Europeiska Socialfonden. Det är när vi gör som vi brukar som vi återskapar ojämställdheten. Orden är bekanta, eller hur? Det beror säkerligen på att samhällsvetaren Gertrud Åström så väl sammanfattar vad arbetet faktiskt handlar om att göra nytt. Ambitionen med Länsstyrelsernas satsning är inte att utföra jämställdhetsintegreringen åt projekten. Istället handlar det om att stötta, utmana och hjälpa dem att dra åt rätt håll. Allt för att projekten (och andra) lättare ska våga och klara förändring. Välkommen till ESF Jämt! 10

11 Fundera! Ord som jämställdhet, manligt och kvinnligt ger ofta associationer. Vad tänker du när du läser orden? Ta gärna några minuter för att fundera över vilka kopplingar du gör till: Jämställdhet? Kvinnligt? Manligt? Värderas orden olika, är det något som har hög eller låg status? Kan betydelsen skifta beroende på sammanhang? Går den att påverka och förändra? Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde oavsett vem de är. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet handlar om relationen mellan könen och är en viktig jämlikhetsfråga. 11

12 12

13 Guide till boken ESF Jämt: s arbete innehåller många bra exempel på jämställdhetsintegrering. Några av dem finns samlade här. Boken kan läsas och användas på lite olika sätt: som kunskaps- och inspirationskälla för de som vill veta mer om jämställdhetsintegrering, som beskrivning av ESF Jämt och erfarenheterna från projektstödjarnas och projektens arbete. Eller varför inte som en guide för alla i färd att jämställdhetsintegrera sina verksamheter? Boken är uppdelad i två sektioner: Först ges kunskap om svensk jämställdhetspolitik och varför jämställdhetsintegrering valts som strategi för att möjliggöra förändring. Här presenteras ESF Jämt och projektets nationella koordinator, Laila Berglund. Därefter kommer en beskrivning av den process som det innebär att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det är här ni får möta projekten och de åtta projektstödjarna, men även ta del av metodtips och övningar. För att göra processen lättare att följa är den uppdelad i fyra delar: Del 1: Vad är jämställdhet för oss? Den första delen handlar om att undersöka nyttan med jämställdhet och att använda teoretisk kunskap för att förstå den egna verksamheten. Här möter ni Malmö NyföretagarCenter som arbetar med jämställdhet som redskap för affärsutveckling. Vanja Carlsson och Dennis Kullman berättar om sina uppdrag som projektstödjare och metoden jämställdhets-swot presenteras. Del 2: Vad göra och varför? Här handlar det om att planera, inventera och analysera verksamhetens behov. Projekt Hallstahammar Promotion är bra på att synliggöra och sprida resultat av jämställdhetsanalyser och Nuevo har genom 4Rmetoden lärt mycket om bemötande. Projektstödjarna Dan Humble och Katarina Jakobsson reflekterar över sina erfarenheter. Del 3: Genomföra! Del tre handlar om att driva arbetet och ge utrymme för reflektion och ändrade planer. Men även om att möta motstånd. Projekt Mervärt höjer kunskapen och utmanar normer inom bland annat räddningstjänsten. Mera mångfald jämställd jämt berättar om vikten av bred förankring av jämställdhetsintegreringen. Anna- Elvira Cederholm och Åsa Trotzig bidrar med tankar från arbetet som projektstödjare. Här finns även en introduktion till normkritisk pedagogik och övningen Ett steg fram. Del 4: Följ upp och sikta framåt. Utvärdering är viktigt för att samla upp erfarenheter och planera fortsatt arbete. Navigator har permanentat sin projektverksamhet med jämställdhetsintegrering som ett tydligt arbetssätt. Projektstödjarna Sofie Karlberg och Maria Stefansson berättar om sitt arbete och ESF Jämt: s verktygslåda och frågor för utvärdering lyfts fram. 13

14 Hur kan vi bidra till jämställdhet? om ESF Jämt och processtöd i jämställdhetsintegrering Den som ställt sig frågande till kopplingen mellan jämställdhet och Socialfondens satsningar är knappast ensam. Även för dem som fattat galoppen och sett kravet som rimligt har osäkerheten ofta gjort sig påmind. Vad betyder egentligen jämställdhetsintegrering? Hur kan jämställdhet göras till en självklar del av projekt? På vilket sätt bidrar arbetet till jämställdhet i Sverige och Europa? För att bringa ordning i de många frågorna behövs kunskap, redskap för praktiskt arbete och stöd och uppmuntran till dem som fått uppdraget på sitt bord. Länsstyrelsernas gemensamma satsning ESF Jämt vill bidra med just detta. Under arbetar åtta projektstödjare och en nationell koordinator för att göra jämställdhet till en central del av Socialfondens projekt. Bakgrunden till Länsstyrelsernas initiativ är kravet att alla socialfondsprojekt ska jämställdhetsintegreras. Det betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med som en naturlig del i allt arbete något som ofta visar sig lättare sagt än gjort. Genom processtödet från ESF Jämt erbjuds sökande och etablerade projekt kostnadsfri hjälp med jämställdhetsintegreringen. Hittills har ESF Jämt nått ca kvinnor och ca män genom nästan 500 basutbildningar och drygt 1000 rådgivningstillfällen. Projektstödjarna arbetar med Inledande samtal och introduktion till jämställdhet Konkreta tips och idéer på hur projekten får ett jämställdhetsperspektiv Stöd och utbildning för genomförande av jämställdhets-swot och 4R-analys Basutbildningar och workshops i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Målsättningar för ESF Jämt Av de som deltar på informationsträffar och utbildningar ska ett ökat antal bli valbara i bedömningen från ESF när det gäller jämställdhetsintegrering (jämfört med idag) Av de som får del av stödet ska 95 % vara nöjda I samband med projektutlysningar ska minst tio utbildningar erbjudas i varje ESF region/ år Minst 50 projekt/ år och ESF region ska få enskild rådgivning 14

15 EU och jämställdhets politiken Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande mål inom EU och har därför hamnat högt på EU: s politiska dagordning. Fram till början av 1990-talet genomfördes främst olika punktinsatser eller särskilda åtgärder för att förbättra jämställdheten. Det ledde till lagar som garanterade jämställdhet i arbetslivet och möjlighet till föräldraledighet. Men även till rekommendationer om tillgång till barnomsorg. Under mitten av 1990-talet insåg man att åtgärderna inte räckte för att uppnå jämställdhet i praktiken. Med strategin jämställdhetsintegrering skulle förändringarna påskyndas och insatserna knytas ihop på ett bättre sätt. Prioriterade områden är: Jämställdhet på arbetsmarknaden och i ekonomin Jämnare fördelning av kvinnor och män på beslutsfattande poster Möjlighet att förena familjeansvar och yrkesliv Socialfonden är ett ekonomiskt verktyg för att bidra till kompetensutveckling och motverka utanförskap på arbetsmarknaderna inom EU. I Sverige är det ESF-rådet som ansvarar för Socialfonden. Mellan satsas över 12 miljarder kronor på olika projekt som ska hjälpa kvinnor och män att stärka sin kompetens och förbättra sina utsikter till arbete. Ett viktigt mål är att öka mångfalden i arbetslivet genom att ta tillvara varje individs kompetens och utvecklingsmöjligheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. 15

16 De åtta regionala projektstödjarna arbetar för att göra jämställdhet till en central del av Socialfondens projekt.

17 Processtöd Jämställdhetsintegrering ESF Jämt Projektägare: Länsstyrelsen i Örebro Län Programområde 1: Genomförandeprojekt Region: Stockholm Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektperiod: E-post: rosemarie.johansson@lansstyrelsen.se Webb: Laila Berglund är nationell koordinator och placerad vid Länsstyrelsen i Örebro, vilka är projektägare för ESF Jämt. Nationell koordinator Laila Berglund Det finns hela tiden utvecklingsmöjligheter ESF Jämt finansieras av Socialfonden för att erbjuda processtöd i jämställdhetsintegrering. Bakgrunden är Socialfondens ambition om bättre resultat av jämställdhetsintegreringen än de tidigare programperioderna uppvisat. Laila Berglund har varit med sedan ESF Jämt startade. Som nationell koordinator ansvarar hon för att hålla ihop projektets verksamhet. Hon beskriver arbetet som att vara spindeln i nätet. Uppgifterna består bland annat av att arrangera nationella seminarier, av kontakter med det transnationella nätverket The European Community of Practice on Gender Mainstreaming och ansvar för ett fungerande arbete inom och mellan styrgrupp, referensgrupp, följeforskare, finansiärer och projektstödjare. Den viktigaste uppgiften, enligt Laila, är dock att se till att samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan projektstödjarna fungerar. Det har varit otroligt viktigt för mig att vi ska jobba tillsammans som ett team och vara samstämmiga. Syftet med ESF Jämt är att bidra till att kvaliteten i Socialfondsprojekten ökar. Detta genom att levandegöra och konkretisera vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering innebär och hur projekten kan arbeta för att integrera perspektivet i verksamheten. Projektstödjarna kan inte se till att jämställdhet går från sidoordnad till huvudordnad verksamhet. De kan inte integrera jämställdhet i projekten, men de erbjuder det stöd som 17

18 krävs för att projekten själva ska kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Liksom alla andra socialfondsprojekt har ESF Jämt behövt definiera vad de vill uppnå med verksamheten och hur. Det övergripande målet är att jämställdhet ska gå från sidoordnad till huvudordnad verksamhet inom projekten. Utöver det har ett antal kvantitativa mål formulerats: 95 % av kunderna ska vara nöjda med stödet, minst tio utbildningar/ region och år ska erbjudas och minst 50 projekt/ region och år ska ha erbjudits enskild rådgivning. Några tydliga kvalitativa mål har inte tagits fram. Kvaliteten i det stöd som erbjuds diskuteras löpande med projektstödjarna, inom styrgruppen och tillsammans med externa följeforskare, vilka bland annat genomfört fallstudier. Det är alltid svårare att följa upp och utvärdera kvalitativa målsättningar. Det finns ett behov av att utveckla metoder för att mäta kvalitativa aspekter inom både Socialfonden och ESF Jämt: s arbete, samt inom de övriga projekten. Lailas förhoppning inför den förlängda projektperioden (t.o.m. 2012) är därför att det upprättas en arbetsgrupp som särskilt tittar på utveckling av metoder för uppföljning och utvärdering av kvalitativa mål och resultat. Att arbeta med jämställdhetsfrågor är underbart och en ständig utmaning, men ibland också frustrerande då vi aldrig blir klara med arbetet. Det finns hela tiden nya utvecklingsmöjligheter. Tre snabba! Vad betyder jämställdhet för dig? För mig är jämställdhet lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män från det att man föds till man dör. Det handlar om en jämn fördelning av makt och möjligheter och att kunna påverka sin egen livssituation och vardag. Vad är svårast med att vara nationell koordinator? En utmaning är att hitta en bra nivå på samarbetet med ESF-rådet och andra processtöd för att det ska fungera optimalt, både nationellt och regionalt. En annan utmaning, men som också är det roligaste med mitt arbete, är att hålla ihop gruppen med projektstödjare. Att hela tiden se till att gemenskapen och samarbetet är så givande och utvecklande som möjligt. Vad är bäst med att vara nationell koordinator? Bäst är att jag får arbeta tillsammans med ett team mycket kompetenta, härliga, engagerade och ifrågasättande projektstödjare. De är Number One för mig. Det bästa är hur de å ena sidan är väldigt samstämmiga, men å andra sidan är väldigt olika och hur de använder egenskaperna på ett respektfullt och kreativt sätt. Det bästa är också att få vara spindeln i nätet. Att jag är den som håller ihop trådarna och den som ansvarar för att se helheter och levandegöra projektet tillsammans med andra. Och att vårt arbete gör nytta i samhället. 18

19 The European Community of Practice on Gender Mainstreaming (Gender-CoP) är ett transnationellt nätverk med målet att utveckla en gemensam ESF standard (alternativt miniminivå) för arbetet med jämställdhetsintegrering inom Socialfonden och dess projekt. Läs mer om Gender-CoP: Socialfonden erbjuder fyra processtöd, vilka samtliga är kostnadsfria. Syftet är att ge expertråd i hur perspektiven kan säkras i projekten, från ansökan till genomförandet. Det rör sig om: Processtöd Jämställdhetsintegrering Processtöd Tillgänglighet Processtöd Strategisk påverkan och lärande Processtöd Projektutveckling Läs mer om processtöden på: 19

20 20

21 Är vi inte framme snart? Sverige och jämställdhetspolitiken Jämställdhet är ett ord som tycks dyka upp överallt. Googla på det, kombinerat med nästan vilket sökord som helst och det blir träff: Jämställdhet + förskola = Jämställdhet + mat = Jämställdhet + båt = Jämställdhet + makt = Jämställdhet + förälder = Jämställdhet + arbete = Jämställdhet + tillväxt = Ni förstår principen - listan kan göras lång. De många sökträffarna berättar något om jämställdhetsfrågornas betydelse och bredd. Det som i Sverige en gång handlade om kampen för kvinnors lika rätt att rösta, utbilda sig, välja partner och delta i arbetslivet, berör idag även teknikutveckling, innovationer, tillväxtstrategier och matproduktion. De tidigare så centrala frågorna om utbildning, arbete och familjeansvar brottas vi fortfarande med. Men nya områden tillkommer hela tiden. Och frågorna är definitivt inte längre en angelägenhet bara för kvinnor. Att jämställdhet kopplas till fler sammanhang är ett gott betyg för det pågående förändringsarbetet. Det visar att perspektivet vinner mark och att det blir allt svårare att hävda att jämställdhet saknar betydelse. Metoder för att ta reda på hur det ser ut och tydliga exempel på varför det är viktigt slår fort hål på en sådan förmodan. Efter år av jämställdhetsarbete kan man undra om vi inte är framme snart? För att ta reda på det behöver vi ha koll på vart vi är på väg. Forskning visar att ojämställdheten består, trots vilja till förändring och aktiva insatser. Resurser fördelas fortfarande ojämnt, kvinnor och män bemöts olika, har inte lika stort inflytande på sina liv och samhället. Genusforskningen ger en mängd svar på varför det fortsätter att se ut så här. Svar som lagt grunden för flertalet politiska beslut och mål, inte minst. Genus: Det socialt och kulturellt skapade könet. Manlighet och kvinnlighet är inte naturliga egenskaper. Kön: Kan i forskningssammanhang betyda både det biologiska och det socialt skapade könet (genus). Vanligast är att ordet används som beteckning på det biologiska könet. 21

22 Professorn Yvonne Hirdmans modell Genussystemet har haft stor betydelse för jämställdhetspolitiken. Enkelt sammanfattat så handlar det om hur könstillhörigheten begränsar människors möjligheter att göra fria val. Systemet, och vilka konsekvenser det får, beskrivs genom två principer: Den första principen, isärhållande, gör att kvinnor och män sällan möts i arbetslivet. Arbetsmarknaden är uppdelad i branscher och yrken där antingen kvinnor eller män är i tydlig majoritet. Kvinnor arbetar till exempel oftare med vård och omsorg, män med tekniska yrken och uppgifter. Uppdelningen får betydelse för bland annat lönerna anställda inom kvinnodominerade yrken tjänar mindre än dem i en bransch med flest män. Den andra principen, hierarki, handlar om över- och underordning och innebär att det män gör, och det som uppfattas som manligt, värderas högre på arbetsmarknaden. Män är utgångspunkt för synen på kompetens, den lämplige arbetstagaren och chefen. Resultatet blir att kvinnor och män hamnar på olika platser i hierarkin. Män är oftare chefer och har större inflytande och makt än kvinnor. Genussystemet skapas och bekräftas av oss alla genom våra val, beteenden och attityder. En insikt som å ena sidan kan upplevas som aningen jobbig förändring kräver att vi tar personligt ansvar, lär nytt och gör annorlunda. Å andra sidan ger konstaterandet kraft att fortsätta förändring är ju faktiskt möjligt! Jämställdhetspolitiska mål WEF (World Economic Forum) har sedan 2005 varje år rangordnat jämställdheten i världen. När deras The Global Gender Gap Report presenterades 2010 visade den att Sverige halkat efter. I täten låg Island, Norge och Finland och det finns säkert mycket att lära av deras försprång. Samtidigt visar rapporten hur Sverige, efter år av aktivt arbete, reformer och lagstiftning står sig väl vid jämförelser med många andra länder. Det må ske ryckigt och ibland går det även bakåt, men förändringen syns. Trots den utveckling som pågår lär det dessvärre dröja innan vi kan luta oss tillbaka och betrakta arbetet som klart. Inte heller håller argumentet att det är värre på andra håll, för att slippa förändring. Tvärtom finns det anledning att vara tämligen säker på att vi har långt kvar. Enskilda verksamheter och projektsatsningar kan såklart ha olika mål för sitt arbete. Men en titt på målen för svensk jämställdhetspolitik säger mycket om vilka förändringar som siktet är inställt på. Om någon skulle luras att tro att allt redan är i sin ordning, visar målen vilka utmaningar som väntar. 22

23 23

24 24

25 Det övergripande målet med svensk jämställdhetspolitik är att: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet delas upp i fyra delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande: kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. 2 Ekonomisk jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Författarna Nina Enström och Birgitta Jakobsson jämför träffsäkert arbete med jämställdhet med renovering av gamla hus. Att måla om utan att först göra ett ordentligt underarbete är lönlöst om man vill att färgen ska sitta: Man måste gå på djupet. Lära sig att se mönster och förstå strukturer. Vara beredd att ändra attityder och beteenden. För ojämställdheten sitter inte bara på ytan. På samma sätt är det med insatserna som ska göra verklighet av de politiska målen. Underarbetet består av forskning och erfarenheter av vad ojämställdhet gör med människor och vårt samhälle. Men även av samtal om förändring, av visioner och planering. Och renoveringen? Ja, den pågår för fullt! De olika målen ska genomföras med hjälp av strategin jämställdhetsintegrering. Men det hindrar inte att olika åtgärder och verktyg används. Tvärtom. Målet om makt och inflytande påverkas till exempel genom insatser för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att delta i politiken och i samhällsutvecklingen. Ekonomisk jämställdhet hänger samman med chansen att arbeta heltid, att få rätt lön och utrymme att utvecklas i arbetslivet. Kartläggning av löneskillnader och rekrytering för att bryta könsuppdelade yrken är några sätt att nå det målet. Den jämna fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är en viktig förutsättning för att nå övriga mål; för den som har huvudansvaret för hem och barn är det svårt (för att inte säga omöjligt) att delta i arbetslivet på rimliga villkor. Det påverkar ekonomin och så småningom pensionen. Det får effekter när relationer tar slut och familjesituationer förändras. Barnomsorg och föräldraförsäkring är två exempel på hur målet ska uppnås. Men även arbetsgivare har ett viktigt ansvar genom att göra det möjligt för föräldrar att förena arbete med familjeansvar. Målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra bygger på kunskapen om att ett stort antal kvinnor är utsatta. Våldet är bland annat ett uttryck för att män har mer makt än kvinnor och för en syn på hur kvinnor och män förväntas vara i relationer och i samhället. Åtgärder för att nå det här målet innebär allt från stöd till de som drabbas av 25

26 26

27 eller utsätter någon för våld, till jämställdhetsarbete bland unga och satsningar på förändrade attityder och normer. Som med alla renoveringar, om- och tillbyggnader, inträffar faser när det mesta står still, känns svårt att överblicka eller inte blev som planerat. Det är jobbigt ibland, men inte särskilt konstigt. Om vi betraktar arbetet lite på avstånd ser vi tydligare att utveckling pågår det sker bara olika fort och på olika sätt. Men sammantagna gör insatserna skillnad. Så ser det ut! Kvinnor tjänar i genomsnitt 17.9 % mindre än män 50 % av alla kvinnor och 37 % av alla män har eftergymnasial utbildning Ca 30 % av kvinnorna arbetar deltid jämfört med ca 10 % av männen Kvinnor står för ca 66 % av sjukpenninguttaget Av alla chefer är 33 % kvinnor och 67 % män Kvinnor tar ut 78 % av föräldraledigheten, män 22 % Källa: På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, SCB 2010, 27

28 Bidrar er verksamhet till jämställdhet? Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv! Ta reda på om er verksamhet bidrar till målen i svensk jämställdhetspolitik genom att fundera över nedanstående frågor. Om svaren visar att verksamheten har en negativ effekt eller inte bidrar till målen, trots att den skulle kunna, behöver ni fortsätta diskussionen och ta reda på hur ni kan göra annorlunda. Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Gör vår verksamhet skillnad för kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? På vilket sätt? Kan vår verksamhet påverka fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? På vilket sätt? Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet till makt och inflytande? På vilket sätt? Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi? På vilket sätt? Påverkar vår verksamhet möjligheterna och villkoren för kvinnors och mäns betalda arbete, utbildning och företagande? På vilket sätt? Delmål 3: En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Har vår verksamhet betydelse för kvinnors och mäns möjlighet att dela på det obetalda hemarbetet? På vilket sätt? Har vår verksamhet betydelse för kvinnors och mäns möjlighet att dela på det obetalda omsorgsarbetet? På vilket sätt? 28

29 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Påverkar vår verksamhet mäns våld mot kvinnor? På vilket sätt? Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? På vilket sätt? Påverkar vår verksamhet (eller skulle den kunna påverka) sexualiseringen av det offentliga rummet? På vilket sätt? Med utgångspunkt i Jämstöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering 29

30 30

31 Jämställdhetsintegrering är att fråga vad vi gör när vi gör som vi brukar! Jämställdhetsintegrering: (Om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Europarådets definition Under mitten av 1990-talet beslutade såväl Sveriges regering och riksdag som EU och FN att vi ska använda jämställdhetsintegrering (eller gender mainstreaming som det heter på engelska) för att åstadkomma jämställdhet. Tidigare hade frågor om jämställdhet drivits lite i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Det gjorde det svårt att visa vad jämställdhet betydde för samhället och för enskilda verksamheter. Med en politisk strategi, vilket jämställdhetsintegrering är, blir det lättare att ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet. Inte bara i Sverige utan även inom EU och FN. Varför ansågs detta så viktigt? Grundläggande handlar det om att jämställdhet är en förutsättning för att mänskliga rättigheter ska bli verklighet för alla. Därför måste: Alla frågor som berör individer förstås ur ett jämställdhetsperspektiv Kvinnors och mäns villkor, hur de skiljer sig åt och är beroende av varandra, uppmärksammas Processer, beslut och företeelser som leder till att kvinnor och män får olika villkor och möjligheter i livet upptäckas, förhindras och förändras Jämställdhetsintegrering fungerar helt enkelt som ett redskap för att, med avstamp i kunskap om varför förändring behövs, göra praktisk handling av politiska mål. Medborgarservice i fokus jämställdhetsintegrering av verksamheter För organisationer och projekt betyder jämställdhetsintegrering att de tjänster och den service som erbjuds är anpassad och av lika hög kvalité för alla, oavsett kön. Det är alltså den utåtriktade verksamheten som står i fokus. För integrering av jämställdhet i verksamheter och projekt finns en mängd metoder. Många är välkända vid det här laget, till exempel 4R analys och jämställdhets-swot. Och hur många medarbetare på arbetsplatser runt om i Sverige har inte tagit del av utbildningar, föreläsningar, workshops och konferenser för att höja kunskapen? 31

32 Oavsett vilka metoder som används är det viktigt att de är del av ett större sammanhang. Att bjuda in till en eftermiddag med föreläsningar är inte fel. Men föreläsning är inte det samma som jämställdhetsintegrering. Det är en metod för ökad kunskap, i bästa fall. För att undvika ett läge där olika insatser genomförs utan koppling till varandra eller till verksamheten, behövs en modell för helheten. Den statliga utredningen JämStöd hade under några år regeringens uppdrag att utveckla metoder och modeller för praktiskt arbete. I boken JämStöds Praktika beskriver de Trappan. Det är en modell för att förstå processen bakom jämställdhetsintegrering. Verksamheter som väljer Trappan arbetar igenom åtta steg. 1 Det första trappsteget ger kunskap om jämställdhet och svensk jämställdhetspolitik. 2 På det andra trappsteget undersöks nyttan med jämställdhetsintegrering och om viljan och förutsättningarna för förändring finns. 3 Det tredje steget handlar om att ledningen planerar och sätter mål för arbetet. 4 6 På trappsteg fyra till sex ska verksamheten inventeras, kartläggas och analyseras. Detta för att kunna fatta beslut om förändringar. 7 Trappsteg sju innebär att åtgärderna genomförs. 8 Vid det åttonde och sista steget följs resultaten upp och utvärderas. För de olika stegen finns en mängd metoder att välja mellan. Poängen med en modell, oavsett vilken, är att ge metoderna ett sammanhang och att knyta ihop dem till en helhet. En modell gör det även tydligt att arbetet faktiskt strävar framåt och vill skapa utveckling. Något som garanterat ger förändringen större trovärdighet. Trappans steg återanvänds i den här boken i beskrivningen av processen bakom jämställdhetsintegrering läs mer i del ett till fyra! 32

33 Kom ihåg! Arbetet med jämställdhet kan ske både riktat till den interna organisationen och till dess verksamhet. Men det är viktigt att känna till att kopplingarna till lagstiftningen och till strategin jämställdhetsintegrering ser olika ut. Om det är frågor om personal, arbetsförhållanden, representation, löner och rekrytering som står i fokus så handlar jämställdhetsarbetet om projekt organisationen och kopplas till lagstiftningen genom diskrimineringslagen. Om arbetet handlar om medborgare/ kund/ klient/ projektdeltagare, utveckling av tjänster/ produkter och kvalitetssäkring, är det projektorganisationens verksamhet som berörs. Här finns kopplingen till den politiska strategin jämställdhetsintegrering. 33

34 34

35 Vad är jämställdhet för oss? Jämställdhet och genus är växande kunskapsområden. Strategin jämställdhetsintegrering och svensk jämställdhetspolitik vilar på teorier om genus och forskning om ojämställdhetens effekter. Därför är det nödvändigt att inleda allt arbete med att inhämta kunskap. Eftersom frågor om jämställdhet handlar om våra val i livet, erfarenheter av att vara kvinnor eller män, vår syn på oss själva och varandra, fylls diskussionerna lätt med personligt tyckande. Våra erfarenheter är såklart viktiga och intressanta. Men jämställdhetsintegrering måste vila på kunskap för att ge bra resultat. Det är dessutom centralt att teorierna kopplas till verksamheten för att de ska kunna få en praktisk betydelse. Ställ gärna kritiska frågor och testa kunskapen mot er egen verksamhet under lärandets gång! Det första steget innehåller aktiviteter för att lära mer om jämställdhet, genus och svensk jämställdhetspolitik. Med kunskap i bagaget är det läge att ta ytterligare ett kliv. Ta reda på: Vad betyder jämställdhet för vår verksamhet? Finns viljan och möjligheterna att arbeta med jämställdhetsintegrering? Vilken är egentligen nyttan? Vilket arbete med jämställdhet har hittills gjorts? Vad kan det lära om fortsättningen? På de kommande sidorna får ni möta Malmö NyföretagarCenter som, genom sin satsning för företagare och entreprenörer, använder jämställdhet som redskap för affärsutveckling. Vanja Carlsson och Dennis Kullman berättar om sina uppdrag som projektstödjare. Deras erfarenheter ger spännande ingångar till arbetet med jämställdhetsintegrering. SWOT-analys, utbildning och handledningssamtal är några av metoderna som använts. 35

36 36

37 Entreprenörskap, mångfald och affärsutveckling Projektägare: Malmö NyföretagarCenter Programområde 1: Genomförandeprojekt Region: Sydsverige Beviljat ESF-stöd: kr Total projektbudget: kr Projektperiod: E-post: info@mnc.se Webb: Nina Strandberg projektleder Malmö NyföretagarCenters satsning Entreprenörskap, mångfald och affärsutveckling. Malmö NyföretagarCenter Jämställdhet är ett verktyg för affärsutveckling Malmö NyföretagarCenter är specialiserade på de många frågor och utmaningar som kantar företagande. De fungerar som sparringspartner för personer som funderar på eller har nystartade företag. Målet är att stärka regionens företagande genom rådgivning och utbildning. Temat för Malmö NyföretagarCenters projekt är mångfald och jämställdhetsintegrering som strategi för affärsutveckling. Malmö NyföretagarCenter är övertygade om att arbetssättet öppnar nya marknader och ger långsiktiga ekonomiska fördelar, för såväl den egna verksamheten som för företagen de möter. För att utveckla arbetet med frågorna och slipa sina redskap, drog de 2010 igång projektet Entreprenörskap, mångfald och affärsutveckling. Nina Strandberg projektleder satsningen. Frågorna om jämställdhet och jämställdhetsintegrering var viktiga redan när vi formulerade projektet. Vi ville tydliggöra hur jämställdhet, mångfald och entreprenörskap kan tillämpas som en verksamhetsstrategi och ett verktyg för affärsutveckling. En viktig fråga för projektet är hur vi kan utveckla strategin i vårt arbetssätt gentemot våra kunder. En annan hur vi utifrån detta lär projektdeltagarna att tillämpa perspektiven i sina egna verksamheter. 37

38 Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering utifrån grunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Läs mer på: Projektet består av två delar. Den ena handlar om att hitta metoder för hur Malmö NyföretagarCenter kan använda mångfald som redskap i utbildningar om entreprenörskap och affärsutveckling, samt hur de integrerar mångfaldsperspektivet i rådgivningsverksamheten. Den andra är inriktad på att, genom utbildning och rådgivning, stärka blivande eller nystartade företagare att använda mångfald som redskap för entreprenörskap och affärsutveckling. Arbetet med jämställdhetsintegreringen har därför innefattat såväl Malmö NyföretagarCenters egen verksamhet som projektet, samt att lära ut strategin till projektdeltagarna. För att säkra jämställdhetsperspektivet under hela projektperioden valde man redan i planeringsstadiet att kontakta ESF Jämt: s projektstödjare. Men även att anlita jämställdhetskonsulter som löpande följer arbetet. Vi inledde med en jämställdhetsworkshop för personalen, berättar Nina. Det var viktigt att alla anställda exempelvis visste vad det innebar att jämställdhetsintegrera vår rådgivning. Och i projektgruppen håller vi regelbundna utbildningar tillsammans med en jämställdhetskonsult där vi lyfter frågor om jämställdhetsintegrering. Vi brukar diskutera hur vi upplever arbetet med perspektivet, hur långt vi har kommit och om det har uppkommit nya frågor som vi måste ta ställning till. En betydelsefull del av integreringen av jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har varit samarbetet med externa aktörer. Malmö NyföretagarCenter har involverat olika intresseorganisationer för att få feedback på utbildnings- och informationsmaterial, utvärderingsfrågor och förfrågningsunderlag inför upphandlingar. Vi har fått kunskaper om hur viktigt det är att vi redan i förfrågningsunderlagen vid upphandlingar är tydliga med att anbudslämnarna ska redovisa sin värdegrund och hur de jämställdhetsintegrerar sina utbildningar. Inför utbildningarna går vi sedan gemensamt igenom ett schema för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet verkligen finns med. Projektledningen har varit tydlig med att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet inte är valbart, utan ett bärande element för såväl projektet som Malmö NyföretagarCenters verksamhet. För projektdeltagarna förklarar de strategin som ett sätt att göra affärer med fler personer än i dagsläget och att bredda kontaktnätet med Malmös företag. Uppgifterna som sätts i händerna på projektdeltagarna är exempelvis att kartlägga könsfördelningen bland sina kunder. Därefter analyserar de gemensamt 38

39 vad resultatet kan bero på och ger förslag på åtgärder för att nå bredare målgrupper. Arbetssättet tillämpas även på andra mångfaldsaspekter, berättar Nina. Deltagarna får grundläggande kunskaper om hur de som företagare kan arbeta med diskrimineringslagens grunder som affärsstrategi. Från början tyckte en del deltagare att det var provocerande. De undrade vad jämställdhet och mångfald hade med affärsutveckling och affärsnytta att göra? Men eftersom vi var tydliga med att detta är en del av projektet så har de oftast snabbt accepterat att ständigt granska och analysera sin verksamhet. I dag är en vanlig kommentar istället: just det, det har jag inte tänkt på tidigare. Småföretagens intresse att lära mer om jämställdhet och mångfald kopplat till affärsutveckling och affärsnytta har vuxit över tid. Ninas förhoppning är att ytterligare kunna utveckla även mångfaldsrådgivningen, i vilken företagarna får vägledning i att tänka affärsstrategier utifrån diskrimineringsgrunderna. Malmö NyföretagarCenter tror definitivt på möjligheten att påverka och göra skillnad. Nina understryker: Insikter och kunskap om jämställdhet och mångfald bland våra deltagare och kunder kommer driva på arbetet med dessa frågor generellt i samhället. Där tycker jag att vi med vårt lilla projekt gör en stor skillnad. Malmö NyföretagarCenter är en stiftelse som bildats och finansieras av företag från det lokala näringslivet och Malmö Stad. Styrelsen består av personer med bred förankring i näringslivet. Malmö NyföretagarCenter vill öka nyföretagandet samt stärka utvecklingsklimatet och företagsandan i Malmö. De vill också hjälpa nya företag i Malmö att få en bra start, med goda möjligheter att överleva och bli framgångsrika. 39

40 Vanja Carlsson är projektstödjare i Småland och Öarna med Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmars- och Gotlands län som arbetsfält. Projektstödjare Vanja Carlsson Relationen mellan projekten och mig är avgörande ESF-rådet i regionen Småland och Öarna har som krav att projekt, inför en ansökan, kontaktar Vanja Carlsson för stöd i jämställdhetsintegrering. Ett krav som efterlevs i de flesta fall och gör att Vanja läser och kommenterar en stor del av projektansökningarna. På det viset har hon en god inblick i vilka projekt som genomförs och hur många av dem som efter godkänd ansökan kontaktar henne igen. Vanjas erfarenhet är att många av projekten återkommer åtminstone ytterligare en gång för att få stöd i hur de praktiskt går tillväga. Ofta visar det sig dock finnas en förväntan att det räcker med utbildning för att jämställdhetsintegrera projektet. När jag kommer och håller en basutbildning tror de att de har gjort sitt. Att de genom att kontakta mig kan bocka av ESF - kravet om jämställdhetsintegrering. Därför arbetar jag mycket i utbildningen med att lyfta fram deras ansvar för att driva arbetet. Jag kan ge dem kunskap och stöd. Men det är de själva som måste jämställdhetsintegrera sitt projekt. Samtidigt som det är frustrerande att projekten tror att jämställdhetsintegrering överstökas genom ett utbildningstillfälle, är det just detta som Vanja ser som den spännande utmaningen i arbetet. Personerna jag möter har andra kompetenser 40

41 och en annan verklighet än jag. Därför är min uppgift som projektstödjare att hela tiden utmana och spetsa min förmåga för att begripliggöra vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering innebär. Det är det som är givande och roligt med att vara projektstödjare. I mötet med projekten är Vanjas huvudsakliga fokus att skapa en positiv upplevelse. För att motivera till långsiktigt arbete behövs bra dialog och att Vanja är flexibel och kreativ i sitt sätt att tänka. Jag arbetar med möten som metod. Relationen mellan projekten och mig är ofta avgörande för deras engagemang i arbetet med jämställdhetsintegrering. Det räcker inte att jag säger åt dem vad de ska göra. Då blir det motstånd. I mötet måste jag vara tillmötesgående och flexibel i mitt sätt att vara och tänka. Ofta krävs just nytänkande för att kunna ge relevanta tips som passar de olika projekten. Det är ju nytt för dem. Därför måste jag illustrera hur de kan gå till väga. Det bästa är att ge exempel på hur andra projekt har arbetat. Då brukar de få idéer till sitt eget. En metod som Vanja gärna använder och tipsar om är Jämställdhetssäkrad utbildning. Majoriteten av projekten har någon form av utbildning under projektperioden och metoden kan användas oavsett var i projektfasen som de befinner sig. Den är ett bra sätt för att börja tänka jämställdhetsintegrering. Men även för att följa upp hur väl de lyckats i arbetet. Det är ett bra redskap för att lära sig att jämställdhetsintegrering inte måste betyda att man pratar jämställdhet. Det handlar om att se till att utbildningen erbjuds på lika villkor för både kvinnor och män. Tre snabba! Vad betyder jämställdhet för dig? Jämställdhet för mig handlar grundläggande om makt och hur makten fördelas mellan kvinnor och män. Det gäller allt från vem som har den ekonomiska makten till vem som får tolkningsföreträde och mest talutrymme. Alltså hur olika former av resurser fördelas mellan kvinnor och män. Vad är svårast med att vara projektstödjare? Det tuffaste med att vara projektstödjare är att vi jobbar själva. Det är inte svårt att jobba själv, bara mindre roligt. Inte heller är det svårt att få projekten intresserade av att diskutera jämställdhet, istället ligger svårigheten i att få dem att fortstätta driva processen efter att jag har lämnat dem. Vad är bäst med att vara projektstödjare? Det bästa med att vara projektstödjare är kontakten med alla människor i de olika projekten. 41

42 42

43 Dennis Kullman är projektstödjare i Stockholmsregionen och ansvarar för Stockholms län. Projektstödjare Dennis Kullman Det är en kombination av piska och morot Dennis Kullman beskriver de jämställdhetspolitiska målen som del av samhällets värdegrund. Det finns ett brett politiskt beslut bakom målen och de står fast oberoende av regering, vilket underlättar det praktiska arbetet. När man har de här målen att förhålla sig till blir det ganska bekvämt att arbeta med jämställdhet. Vid utbildningar lägger Dennis mycket tid på att förklara bakgrunden till de jämställdhetspolitiska målen. Inte minst genom att låta deltagarna reflektera över dess betydelse. Genom en övning får de undersöka på vilket sätt målen har relevans för deras projekt. För det mesta går det att hitta tydliga kopplingar, även om deltagarna kan behöva lite hjälp på traven. Framförallt kan det uppstå frågor om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, om vad det har med deras projekt att göra. Då brukar jag säga att ibland kan det finnas en våldsproblematik bakom när personer uteblir från insatser. Det har till exempel jag råkat ut för. Det behöver inte vara så, men det gäller att ha det i åtanke. Ytterligare ett delmål som väcker frågor är en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Jag berättar om vad ojämställdheten får för konsekvenser för kvinnor, för deras liv, hälsa, karriärer och annat. Sen brukar deltagarna dra paral- 43

44 leller till Rut - och Rot - avdragen, och det är ju många positiva till. Då kan det bli en ingång till att diskutera målet i relation till projektet. Den vanligaste osäkerheten kring jämställdhetsintegrering handlar om hur de praktiskt ska arbeta. Projektansvariga, menar Dennis, tror ofta att arbetet är svårt och kräver mycket kunskap och resurser. En del projekt tycks dessutom tro att deras uppgift är att förändra världen. Att uppmuntra projekten att förenkla och konkretisera målsättningarna är därför viktigt. Dennis brukar be projektledningen att inleda arbetet genom att ta fram två till fyra konkreta mål, med mätbara indikatorer. Jämställdhetsintegrering kan göras enkelt och tydligt, menar han. Det behöver inte vara svårt. Kunskapshöjande insatser är en bra metod att inleda med, enligt Dennis. För hans egen del är just utmaningen att fånga deltagarnas intresse och leda dem genom diskussioner och övningar mest givande. När alla diskuterar och pratar, det är det bästa. Det blir ett utbyte och kunskapsutveckling, både mellan mig och deltagarna och mellan deltagarna. Jag är alltid väldigt uppåt och glad när jag lämnar utbildningarna. Det finns så mycket dynamik, intresse och engagemang i projekten. Däremot möts han inte alltid av engagemang vid utbildningstillfällenas start. Det är vanligt att deltagare suckar och uttrycker trötthet över diskussionerna om jämställdhet. Många menar dessutom att de redan är jämställda och att utbildning är onödigt. Den attityden brukar snabbt ersättas av intresse. Ett bra sätt för att få igång samtalet är att låta deltagarna prata om sin vardag och sina egna fördomar. Inte sällan hamnar fokus på arbetsfördelningen i hemmet och frågor om föräldraledighet. Något som de flesta har åsikter om. Därefter, när deltagarna har pratat av Spännande utmaning Ett utbildningstillfälle minns jag som särskilt spännande. Det började redan när deltagarlistorna skulle fyllas i med namn, adress och kön. Då räckte en deltagare upp handen och poängterade Jag tänker inte fylla i om jag är man eller kvinna. Jag vill själv definiera min könstillhörighet. Och det var ju helt ok. Men efter en stund var det en man som räckte upp handen och sa Nu är det så att jämställdhet är som en fågel med två vingar. Den ena vingen är det kvinnliga, där ansvarar kvinnorna för vård, omsorg och hemmet. Den andra vingen är det manliga och männen de som har ekonomiskt ansvar och makten i samhället. Den balansen får inte rubbas, för då kan inte fågeln flyga. Att ha två personer med så skilda åsikter i samma rum var en utmaning. Då tänkte jag verkligen hur ska jag hantera detta de nästkommande timmarna?. Men det gick utmärkt. Jag tycker det är bra när deltagarna säger vad de tycker. 44