Inkvarteringsstatistik för Blekinge län

Transkript

1 Inkvarteringsstatistik för Blekinge län Helårsrapport 2016

2 Innehåll 1 Sammanfattning Blekinges utveckling under året Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen ökar mest Hotell ökar medan camping backar Utvecklingen för kommunerna i Blekinge Fler disponibla rum och RevPAR ökar Valutautveckling Vädret

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Blekinge. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB på uppdrag av Tillväxtverket och i denna rapport redovisas slutgiltiga helårssiffror. Alla utvecklingssiffror i rapporten är jämförelser med föregående år om inget annat anges. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Blekinge var under år st vilket är en ökning med 2,4 % eller drygt gästnätter jämfört med motsvarande period Antalet utländska gästnätter i Blekinge ökade något mer än de svenska och landade på vilket motsvarar 24,8 % av det totala antalet gästnätter i Blekinge under året och en ökning med 1,4 % mot år Bland kommunerna i Blekinge hade Sölvesborg med 9,5 % den största procentuella ökningen under årets 12 månader. Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. Ytterligare information om inkvarteringsstatistiken finns i SCB:s dokument, Beskrivning av statistiken 2016, NV

4 2 Blekinges utveckling under året Under 2016 var antalet gästnätter i Blekinge st vilket var en ökning med 2,4 % eller gästnätter jämfört med år De svenska gästnätterna (+2,7 %) ökade bättre än de utländska gästnätterna (+1,4 %) i Blekinge län. Ökningen för Blekinge var procentuellt större än för Västra Götalands län men inte riktigt lika stor som för Kalmar län och Gotlands län. Totalt i Sverige ökade gästnätterna med 2,9 % under året och Blekinge utvecklades därmed något sämre än snittet i landet. Förmodligen beror den svagare utvecklingen på att flera anläggningar i länet använts för att möjliggöra migrationsboende. Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL samt Blekinges utvalda jämförelselän. 3 Tyskland störst utlandsmarknad, men Polen ökar mest Antalet utländska gästnätter i Blekinge under år 2016 var st vilket motsvarar 24,8 % av det totala antalet gästnätter i Blekinge och är en ökning med 1,4 % mot år Tyskland var den största utlandsmarknaden för Blekinge under 2016 följt av Danmark, Polen och Nederländerna. Fyra av de åtta utlandsmarknaderna som redovisats backade medan fyra marknader ökade. Den polska marknaden utmärkte sig positivt med en ökning på 28,9 % vilket var snäppet mindre än snittet för länen i BI SYDsamarbetet där gästnätter från Polen ökade med 42,5 %. Tillväxten av gästnätter från Polen var särskilt påtaglig i boendeformerna SoL och hotell där de nästan fördubblades. Minskningen av de danska gästnätterna var påtaglig men kan inte direkt härledas till en minskning i en specifik boendeform eller kommun. Bland de marknader som samlats under posten Övriga världen så sticker Frankrike ut med en minskning på 45,8 %. Tappet av gästnätter från Frankrike i länet beror på att år 2015 visade ovanligt höga siffror och därmed bör tappet ses som väntat. 4

5 Andra övrigt utmärkande marknader som ej redovisas i diagrammet nedan är Kanada (+276,3 %, från 346 gästnätter år 2015 till gästnätter år 2016) och Italien (52,2 %, från gästnätter år 2015 till gästnätter år 2016). De kanadensiska gästnätterna var till antalet fler under hela 2016 jämfört med föregående år men särskilt många under juni, september och oktober och i princip samtliga förlagda på boendeformen hotell. De italienska gästnätterna var även de till antalet fler under samtliga månader jämfört med föregående år med flest gästnätter under januari, augusti och september. De italienska gästnätterna i Blekinge är i regel förlagda på hotell. En signifikant ökning av de italienska gästnätterna påbörjades redan under sommaren 2015 och man får gå tillbaka till 2010 för att finna motsvarande nivåer. Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 4 Hotell ökar medan camping backar Fig. 3. Antal gästnätter per boendetyp Camping står för den största andelen av gästnätter i Blekinge län följt av hotell, SoL och vandrarhem. Den största procentuella tillväxten finns i boendeformen hotell, +7,3 %. För boendeformen camping har antalet gästnätter backat med 0,9 %, där främst de utländska gästnätterna står för tappet eftersom de backar med sju procent mot föregående år. Att campingen visar på en minskning kan ha sin förklaring i att ett flertal anläggningar har varit uthyrda till migrationsverket/kommuner för flyktingboende. Antalet ställplatser utanför campingarna ökar och det påverkar också antalet gästnätter för flertalet av campingarna. För boendeformen 5

6 SoL är den absoluta majoriteten av gästnätterna utländska, 94,4 % och ökningen tillkommer också ifrån utlandsmarknaderna. 5 Utvecklingen för kommunerna i Blekinge I fyra av Blekinges fem kommuner var utvecklingen positiv. I Karlskrona, kommunen med flest gästnätter, ökade både de svenska (+4,7 %) och de utländska gästnätterna (+10,7 %) och totalt med +5,8 %. I Sölvesborg var det de svenska gästnätterna som ökade (+14,3 %) medan de utländska backade ( 21,6 %) men ökade totalt mest av kommunerna i länet med +9,5 %. I Blekinge var utvecklingen negativ i Karlshamn som backar både i svenska ( 9,3 %) och utländska ( 21,6 %) gästnätter, totalt 11,1 %. Fig. 4. Procentuell utveckling av antal gästnätter på HSVC i Blekinge läns kommuner. 6

7 6 Fler disponibla rum och RevPAR ökar Det varierar lite mellan de redovisade kommunerna i Blekinge men totalt sett har ökningen av disponibla rum motsvarat 1 %. Både beläggningsgraden (+2 % enheter) och RevPAR* (+9 %) har ökat för Blekinge län. Total beläggning 2016 Logiintäkt per belagt rum SEK Disponibla rum Förändring i Förändring i Förändring RevPAR Förändring totalt 2016 % procentenheter i % 2016 % Jönköpings län % 52% % % Gislaved % Jönköping % 57% % 494 8% Värnamo % 48% % 440 4% Vetlanda % 35% % % Eksjö % 47% % 427 7% Kronobergs län % 51% % % Alvesta % Älmhult % 52% % % Växjö % 54% % % Ljungby % 39% % % Kalmar län % 50% % 459 5% Mörbylånga % 52% % % Kalmar % 60% % % Oskarshamn % 54% % % Västervik % 44% % 411 0% Vimmerby % 52% % 531 7% Borgholm % 49% % 478 8% Blekinge län % 50% % 421 9% Karlskrona % 58% % % Ronneby % 46% % % Karlshamn % 44% % 377 0% Skåne län % 60% % 531 8% Vellinge % 43% % % Skurup % 63% % % Höör % 29% % % Tomelilla % 43% % 444 7% Klippan % 38% % % Båstad % 51% % 583 2% Malmö % 69% % % Lund % 60% % 518 6% Landskrona % 47% % 478 3% Helsingborg % 65% % 554 3% Höganäs % 40% % 433 1% Ystad % 72% % % Trelleborg % 47% % 445 8% Kristianstad % 50% % 424 8% Simrishamn % 45% % % Ängelholm % 45% % 377 5% Hässleholm % 46% % % Hallands län % 59% % % Halmstad % 55% % 611 5% Laholm % 41% % % Falkenberg % 66% % % Varberg % 67% % 681 9% Kungsbacka % 51% % % Fig. 5. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med minst fem hotell visas, vid färre anläggningar än så redovisar SCB inga siffror med hänvisning till sina sekretessregler. (*RevPAR=Revenue per available room) 7

8 7 Valutautveckling Det brittiska pundet var svagt efter beslutet om att utträda ur EU även om den nedåtgående trenden bröts efter årsskiftet. Den ryska rubeln var även den fortsatt svag mot den svenska kronan och påverkades med allra största sannolikhet av de globalt låga priserna på olja och gas i kombination med inhemsk lågkonjunktur. Den danska kronan, euron, den amerikanska dollarn och den norska kronan hade haft en trend av att stärka sitt värde gentemot den svenska kronan men samtliga backade något framåt årsskiftet. Den polska zlotyn låg stabilt sen en tid tillbaka. Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken. Y axeln redovisar priset i svenska kronor och X axeln period. 8

9 8 Vädret 2016 Väderåret 2016 var globalt det varmaste året hittills, men inte i Sverige där det har varit svalare än rekordåren 2015 och Anledningen till den lägre årsmedeltemperaturen än de två tidigare åren har främst berott på den kalla januarimånaden 2016 som sänkte årsmedeltemperaturen. I södra Sverige började vintern i december 2015 med ett milt och blåsigt klimat. I takt med årsskiftet övergick det milda klimatet till en utbredd molnighet och låga temperaturer. Påsken utmärktes av sin milda temperatur med ett molnigt väder och regn i södra Sverige. Totalt sett var dock mars månad varmare och torrare än normalt i hela södra Sverige. April och maj bjöd på högre temperaturer och fler soliga dagar. Sommaren inleddes med junimånad som bjöd på höga temperaturförhållanden med hetta och torka i södra Sverige. Det torra och varma vädret bidrog till att vattenflödena i söder var under det normala. Under midsommar bröts dock det torra vädret av ett kraftigt regnväder i samband med åska över flera delar av södra Sverige. Trenden fortsatte in i juli med regnskurar, åskväder och kyliga nätter. Dock bröts denna trend i slutet på juli med en högtrycksrygg som medförde en högsommarvärme i södra delen av Sverige. I vissa områden uppmättes temperaturen till 30 och de höga temperaturförhållandena gjorde att juli medeltemperatur blev lite högre än normalt. Augusti inleddes dock med regnskurar och låga temperaturer i södra Sverige, men avslutades med sensommarvärme på upp till 30 temperatur. Generellt har medeltemperaturen under sommaren i södra delen av Sverige legat på 1 1,5 över det normala vilket har gjort att sommaren 2016 var varmare än sommaren Hösten inleddes med en varm och torr septembermånad i södra delen av Sverige. Medeltemperaturen under denna månad låg på ca 3 över den normala. Oktober och november fick en mer varierande temperatur med mycket nederbörd i södra delen av landet. Fig. 8. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Källa: SMHI 9