Inkvarteringsstatistik för Kalmar län

Transkript

1 Foto: Magnus Bremefors Inkvarteringsstatistik för Kalmar län 2017

2 Innehåll 1 Sammanfattning Gästnätterna i Kalmar län ökade mer än rikssnittet Tyskland överlägset största utlandsmarknad men Storbritannien ökade mest Camping var största boendeformen, stugbyar ökade mest Flest gästnätter i Borgholm, Nybro ökade mest Hotellkapaciteten och RevPar ökade i länet Valutautveckling Vädret i södra Sverige

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Kalmar län. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB och Tillväxtverket månadsvis och slutgiltiga siffror för varje år publiceras i april året efter. I länet finns det åtskilliga gästhamnar, ställplatser, personer som äger fritidshus eller besöker släkt och vänner samt mindre anläggningar som inte har krav på att rapportera in gästnätter till SCB. I förmedlade siffror är dessa inte med vilket innebär att statistiken i denna rapport inte visar den faktiska turistvolymen som finns i regionen. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Kalmar län var under året st vilket var en ökning med 5,5 % jämfört med Antalet svenska gästnätter i Kalmar län under perioden ökade med 6,9 % medan de utländska backade med -1,8 %. Bland kommunerna i Kalmar län har Nybro kommun haft den största procentuella ökningen (+28,8 %) medan Borgholm kommun var kommunen med flest gästnätter ( st). Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne i samråd med Regionförbundet i Kalmar län för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. 3

4 2 Gästnätterna i Kalmar län ökade mer än rikssnittet Under 2017 var antalet gästnätter i Kalmar län st vilket var en ökning med +5,5 % eller gästnätter jämfört med De utländska gästnätterna minskade något (-1,8 %) medan de svenska ökade bra (+6,9 %). Dalarnas (-3,1 %), Östergötlands (-1,6 %) och Gotlands län (-2,4 %) har alla haft en negativ utveckling. I Sverige totalt ökade gästnätterna med 2,3 % under perioden och Kalmar län ökade därmed betydligt bättre än rikssnittet under Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL 3 Tyskland överlägset största utlandsmarknad men Storbritannien ökade mest Antalet utländska gästnätter i Kalmar län under 2017 var vilket var en minskning med -1,8 % mot Andelen utländska gästnätter i länet var 16 % av det totala antalet gästnätter. Tyskland var den största utlandsmarknaden för Kalmar, följt av Danmark, Norge och Nederländerna. Fem av åtta redovisade utlandsmarknader ökade och tre minskade. De utländska gästnätterna som minskade mest var de polska men det gjordes detta från väldigt låg nivå. Den största utlandsmarknaden Tyskland backade något på grund av ett större tapp av gästnätter i boendeformen SoL (-9,4 %). 4

5 De brittiska gästnätterna ökade mest procentuellt och tillskottet skedde i nästan samtliga i länets kommuner, men det var framförallt på hotell i Kalmar kommun britterna övernattade. Även gästnätter från Schweiz har ökade markant. Ökningen är framförallt i boendeformerna hotell och camping. Man har även noterat att de brittiska gästnätterna ofta kan härledas till områdena Slough och St Neots i England. Anmärkningsvärt är också att posten Ej angivet fortsatte föregående års trend och minskade med -63,2 % vilket tyder på att boendeanläggningarna blev noggrannare med att rapportera in nationalitet för sina gäster. Fig. 2. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 4 Camping var största boendeformen, stugbyar ökade mest Fig. 3. Andel gästnätter per boendetyp samt utveckling jämfört med förra året I Kalmar län stod camping för 59 % av gästnätterna under året och ökade med +4,5 % jämfört med förra året. I den campingtunga Ölandskommunen Borgholm ökade campinggästnätterna bra (+8,1 %). Hotell (+2,6 %), stugby (+50,6 %) och vandrarhem (+11,5 %) har också ökat väldigt bra. I samtliga boendeformer som ökar är det de svenska övernattningarna som drar i tillväxten. SoL står för den enda minskningen med -8,2 %, främst på 5

6 grund av färre svenska övernattningar i boendeformen. Denna minskning skulle kunna härledas ur ett förändrat beteende hos gäster, där vistelserna tenderat att vara kortare i boendeformen. Exempelvis hade man i Kalmar län ett större antal faktiska gäster under april juni 2017 jämfört med 2016, men på grund av kortare vistelser så resulterar detta i färre gästnätter totalt. Kommuner i länet misstänker även att SoLgästnätter har minskat till förmån för alternativa boendeformer (camping, hotell och vandrarhem), men även till bokningar genom Airbnb, Facebook och Blocket. 5 Flest gästnätter i Borgholm, Nybro ökade mest I Kalmar län var utvecklingen positiv i 10 kommuner och negativ i endast en. Torsås kommun hade för få anläggningar för att SCB ska kunna redovisa siffror för dessa. Allra bäst var utvecklingen i Nybro kommun (+28,8 %) medan utvecklingen var minst positiv i Mönsterås som backade med -28,4 %. Kommunen som ökade mest i faktiska antal gästnätter var Borgholm, som även hade flest gästnätter, och ökade med gästnätter vilket motsvarar en ökning på +9,3 %. Av de större kommunerna så ökade de utländska gästnätterna särskilt bra i Kalmar kommun (+11,3 %) medan de svenska gästnätterna ökade i samtliga kommuner förutom i Mönsterås. Minskningen i Mönsterås kommun beror på att en rapporterande anläggning har placerats inom Högsby kommun i stället. I Vimmerby har Astrid Lindgrens värld, Ingebo Hagar och Vimmerby camping utökat sin boendekapacitet och i Nybro har campingplatserna haft öppet under en längre period. Större evenemang anges som en av de möjliga anledningarna till ökningarna i kommuner på Öland och i Vimmerby och Hultsfred. I länet kan också en koppling till ökningen bero på att de anläggningar som använts som flyktingboende 2016 och nu återgått till kommersiell uthyrning Fig. 4. Procentuell utveckling av antal gästnätter på HSVC i Kalmar läns kommuner. 6

7 6 Hotellkapaciteten och RevPar ökade i länet Totalt sett har hotellkapaciteten ökat med +8 % i länet. Det skulle kunna bero på att ett antal anläggningar i länet under föregående år hyrde ut till Migrationsverket och nu återgått till kommersiell uthyrningsverksamhet. Borgholm (+18 %) och Vimmerby (+52 %) ökade antalet disponibla rum markant. I Vimmerby består ökningen av ett kapacitetstillskott på bland annat Astrid Lindgrens värld. Beläggningsgraden ligger kvar på samma nivå medan RevPAR har ökat med 3 procent. Boendekommun Disponibla rum totalt 2017 Förändring i % Total beläggning 2017 Förändring i procentenheter Logiintäkt per belagt rum SEK 2017 Förändring i % RevPAR 2017 Förändring % Östergötlands län % 52% % 507 1% Åtvidaberg % 27% % % Linköping % 60% % 562-1% Norrköping % 58% % 586-2% Söderköping % 39% % % Motala % 37% % % Vadstena % 44% % 447 8% Jönköpings län % 55% % 509 8% Gislaved % 55% % 587 6% Jönköping % 59% % 529 7% Värnamo % 54% % % Vetlanda % 39% % % Eksjö % 48% % 407-5% Kronobergs län % 55% % % Alvesta % 63% % % Älmhult % 46% % 368-9% Växjö % 61% % % Ljungby % 43% % % Kalmar län % 50% % 472 3% Mörbylånga % 53% % 591 1% Kalmar % 61% % 563 5% Oskarshamn % 48% % 424-5% Västervik % 46% % % Vimmerby % 42% % % Borgholm % 42% % % Blekinge län % 52% % 459 9% Karlskrona % 58% % 500 5% Ronneby % 46% % 442 8% Karlshamn % 48% % % Skåne län % 60% % 533 0% Vellinge % 48% % % Skurup % 72% % % Höör % 26% % % Tomelilla % 47% % 479 8% Klippan % 28% % % Båstad % 50% % 622 7% Malmö % 67% % 548-5% Lund % 62% % 552 6% Landskrona % 57% % % Helsingborg % 65% % 564 2% Höganäs % 41% % 453 5% Ystad % 72% % 941 3% Trelleborg % 50% % 471 6% Kristianstad % 53% % 463 9% Simrishamn % 49% % % Ängelholm % 51% % % Hässleholm % 45% % 400-3% Hallands län % 58% % 642 3% Halmstad % 57% % 666 9% Laholm % 37% % 377-8% Falkenberg % 63% % 706 4% Varberg % 65% % 696 2% Kungsbacka % 47% % 504-8% Fig. 5. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 7

8 7 Valutautveckling Den danska kronan var fortsatt stark mot den svenska kronan. Det brittiska pundet var fortsatt relativt svagt under en turbulent period i landet och fluktuationerna följer i hög grad de olika beskeden och spekulationerna om hur det praktiskt ska gå till när landet träder ur EU. Den norska kronan var relativt svag mot den svenska kronan men var på väg ur en kort nationell lågkonjunktur till följd av låga oljepriser. Euron låg stabilt med en svagt uppåtgående trend, troligtvis till följd av stärkta finanser i euro-området. Den amerikanska dollarn var stark med en del fluktuationer. Den polska zlotyn var som vanligt stabil mot den svenska kronan, den indiska rupeen likaså, och den ryska rubeln var fortsatt svag. Den kinesiska yuanen (CNY) har fallit något sedan 2014 års höga nivå. Fig. 6. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken 8

9 8 Vädret i södra Sverige 2017 SMHI sammanfattar det gångna året för Sverige som Varmt men mest odramatiskt väderår. Globalt sett blir 2017 sannolikt det näst varmaste året efter Även i Sverige var året som helhet varit varmt men några rekordnivåer är det ingalunda fråga om. Ett nytt svenskt vindrekord noterades i januari och i slutet av september uppmättes ett nytt svenskt lufttrycksrekord. Märkligt nog blev den lägsta minimitemperaturen i september lika låg som i augusti och var för landet som helhet dessutom den högsta minimitemperatur som observerats under en septembermånad. Att årets högsta temperatur uppmätts redan i maj är mycket ovanligt och har endast inträffat 1993 och (SMHI, Året Varmt men mest odramatiskt väderår). Södra Sverige var inget undantag från övriga landet och temperaturen som höll sig något över det normala när man summerar året var inget som fick turisterna att flockas. Året inleddes milt och med något mindre nederbörd än vanligt. Sommaren som är den stora högsäsongen för svensk turism bjöd inte på några höga temperaturen utan det höll sig kring medeltemperaturen och strax därunder i Sydsverige. SMHI beskriver det som Årets sommar saknade en längre varm period och höga temperaturer. Några få gånger kröp temperaturen lokalt över 25 (högsommardag). Många upplevde säkerligen sommaren som blåsig och kylig. I södra halvan av landet inträffade en av de blåsigaste junimånaderna på länge. (Källa: SMHI Sommaren 2017 en typisk svensk sommar). I augusti regnade det mer än förra året och på många håll i södra Sverige så saknades högsommardagar helt medan septembervädret var milt men väldigt solfattigt. Oktobervädret var något varmare än vanligt men bjöd på ovanligt många regniga dagar (Källa: SMHI, oktober Blött med nya nederbördsrekord). Det blöta höstvädret fortsatte i november och medeltemperaturen låg strax över det normala. (Källa: SMHI, november En fortsättning på den blöta hösten) Även i december var vädret milt utan något egentligt snöfall att tala om i Sydsverige. Som summering kan man alltså säga att det var milda vintermånader som höll medeltemperaturen uppe i något högre nivå än normalt och att sommarvädret inte imponerade. Detta har med största sannolikhet bidragit till att det blivit färre inhemska gästnätter i år på de sommarväderkänsliga boendeformerna camping och stuga. Fig. 7. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, året Fig. 8. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Fig. 9. Nederbörd i procent av det normala under Källa: SMHI 9