Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län

Transkript

1 Inkvarteringsstatistik för Östergötlands län Årsrapport 2018

2 Innehåll 1 Sammanfattning Antalet gästnätter ökade i Östergötland Kvartalsutveckling Q4 över tid De utländska gästnätterna ökade Hotell var störst, stugby ökade mest Positiv utveckling i 7 av 13 kommuner Valutautveckling Vädret i södra Sverige

3 1 Sammanfattning I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen på kommersiella anläggningar i Östergötland. Med gästnätter avses gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter. Statistiken tas fram av SCB och Tillväxtverket månadsvis och är slutlig. Sammanfattningsvis: Det totala antalet gästnätter i Östergötland st vilket var en ökning med +3,0 % eller gästnätter jämfört med 2017 Antalet utländska gästnätter i Östergötland under 2018 var st vilket motsvarade drygt 18 % av det totala antalet gästnätter i Östergötland och en ökning med +3,7 % mot I Östergötland var utvecklingen positiv i sju av de tolv kommuner som statistik kunnat redovisas för under Allra bäst har utvecklingen varit i Åtvidaberg med en procentuell ökning på +53,2 %. Denna rapport har tagits fram av Tourism in Skåne för samarbetet BI SYD (Business Intelligence Syd). Detta är ett samarbete mellan de regionala turismorganisationerna Destination Småland AB, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar Län, Region Halland, Smålandsturism AB, Region Östergötland och Tourism in Skåne AB. Som partners medverkar även kommunerna Malmö, Lund och Jönköping. Syftet med detta initiativ är att samverka för att kraftsamla resurser och uppnå synergier kring analys, statistik, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring inom besöksnäringen. Tourism in Skåne reserverar sig för eventuella felskrivningar i text och tabeller nedan. Ange alltid källa när information från denna rapport återges. Källa: SCB/Tillväxtverket bearbetat av Tourism in Skåne förutom där annan källa anges, t.ex. under rubriken Valutautveckling där källa är Riksbanken. Genomgående i rapporten används följande förkortningar för de olika boendeformerna: H=Hotell S=Stugby V=Vandrarhem C=Camping SoL=Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Dessa kombineras också, t.ex. innebär HSVCSoL summan av de ingående boendeformerna. OBS! För att siffror ska brytas ner på kommunnivå skall minst fem anläggningar finnas i den enskilda kommunen enligt SCB:s statistiksekretess. För att siffror för en enskild boendeform i en kommun ska vara tillgängliga skall även fem anläggningar av denne boendeform finnas i kommunen. Ytterligare information om inkvarteringsstatistiken finns i SCB:s dokument, Beskrivning av statistiken 2016, NV

4 2 Antalet gästnätter ökade i Östergötland Under 2018 var antalet gästnätter i Östergötland st vilket är en ökning med +3,0 % eller st gästnätter jämfört med Av de jämförda länen hade Södermanland bäst utveckling med +9,9 % medan Västra Götalands län ökade med +2,1 % och Örebro län backade med -0,9 %. Totalt i Sverige ökade gästnätterna med +3,1 % under året och Östergötland ökade därmed ungefär i paritet med rikssnittet. Östergötland ökar mest procentuellt i utländska gästnätter (+3,7 %), även om de svenska gästnätterna nominellt ökar mer ( st). Östergötlands län Örebro län Södermanlands län Västra Götalands län Sverige Totalt Fig. 1. Antal gästnätter på HSVCSoL Marknad jan - dec 2018 Förändr i antal Förändr % Sverige ,8% Utlandet totalt ,7% Totalt ,0% Sverige ,0% Utlandet totalt ,2% Totalt ,9% Sverige ,9% Utlandet totalt ,1% Totalt ,9% Sverige ,8% Utlandet totalt ,8% Totalt ,1% Sverige ,8% Utlandet totalt ,0% Totalt ,1% 4

5 3 Kvartalsutveckling Q4 över tid Gästnätterna i det fjärde kvartalet har ökat kontinuerligt sedan 2011 i Östergötlands län. De utländska gästnätterna minskade något i år medan de svenska gästnätterna ökade vilket även var fallet föregående år. Totalt hade Östergötland gästnätter under perioden. Fig 2. Jämförelse för det fjärde kvartalet från 2012 till 2018 på HSVCSoL. På den vågräta axeln redovisas år och på den lodräta axeln redovisas antal gästnätter. Procentuell förändring mot motsvarande kvartal föregående år redovisas genom dataetiketterna på linjen. 5

6 4 De utländska gästnätterna ökade Antalet utländska gästnätter i Östergötland under 2018 var vilket motsvarade drygt 18 % av det totala antalet gästnätter i Östergötland och en ökning med +3,7 % mot Även svenska gästnätter ökar (+2,8 %). Tyskland är den största utlandsmarknaden för Östergötland under perioden följt av Finland, Danmark och Storbritannien. Fem av marknaderna ökade medan tre backade, samtidigt som Övriga världen minskade (-3,4 %). Danmark (+21,6 %) ökade mest procentuellt följt av Finland (+20,2) och Schweiz (+15,3 %). Kategorin Ej angivet ökade med +16,8 %, ett tecken på att en eller flera anläggningar var mindre noggranna med sin inrapportering till SCB. Ungefär hälften av årstillväxten på utländska gästnätter tillkom i juli månad ( av totalt ). Fig. 3. Antal gästnätter och utveckling per marknad på HSVCSoL 5 Hotell var störst, stugby ökade mest Hotell var den största boendeformen sett till gästnätter med en andel på 68 % av alla gästnätter i länet och ökar med +3,6 %. Stugby ökade mest procentuellt (+15,3 %), men står endast för 1 procent av boendemarknaden. Camping ökar (+3,7 %) också medan vandrarhem och SoL minskar. Fig. 4. Andel samt utveckling av gästnätter per boendetyp 6

7 6 Positiv utveckling i 7 av 13 kommuner I Östergötland var utvecklingen varit positiv i sju av de tolv kommuner som statistik kunnat redovisas för under Allra bäst har utvecklingen varit i Åtvidaberg med en procentuell ökning på +53,2 %. I Åtvidaberg som har relativt få gästnätter har en anläggning tillkommit på SCB:s register vilket skulle kunna förklara ökningen. Kommunen här var under 2017 väldigt aktiv i att prata med alla boendeanläggningar och förklara vikten av rapportering, vilket också kan förklara ökningen. Finspång (-13,2 %) backar mest under perioden, främst på grund av ett tapp på utländska gästnätter var dock ett extremt bra år för Finspång, och jämför man 2018 med 2016 så ligger ökningen på drygt 20%. Flest gästnätter hade Norrköping ( stycken) och ökade med +1,1 % medan den andra stora kommunen Linköping ökade Fig. 5. Utveckling av antal gästnätter på HSVC i Östergötland läns kommuner snäppet bättre med +8,2 % till stycken. I Linköping öppnade ett nytt hotell under året, The Box, och ett par andra hotell utöka sin kapacitet rätt mycket. De flesta har uppfattningen av att 2018 var ett hyfsat normalt år, men med en viss ökning av besökare. Det var inga stora evenemang, och inga stora nya attraktioner. Både Linköping och Norrköping hade under sommaren satsat på stora familjevänliga utställningar, Lego (Art of the Brick) respektive Avengers. Dock gjorde den heta sommaren att dessa inte gick så bra, och därför inte kan anses bidragit till ökningen. Av det som här inte mäts anses husbilarna och användingen av ställplatser ökat mest, medan kunskapen om AirBnB generellt är för låg för att göra någon gissning kring. 7

8 7 Kapacitet ökade medan beläggning och RevPAR minskade Den disponibla hotellkapaciteten i Östergötlands län ökade med +6 % under perioden, med stor variation mellan kommunerna. Beläggningsgraden minskade med -1 procentenhet som följd, logiintäkten med 3 % och RevPAR med -4 %. Boendekommun Disponibla rum totalt 2018 Förändring i % Total beläggning 2018 Förändring i procentenheter Logiintäkt per belagt rum SEK 2018 Förändring i % RevPAR 2018 Förändring % Östergötlands län % 51% % 484-4% Kinda % Åtvidaberg % 34% % % Linköping % 58% % 529-6% Norrköping % 57% % 549-6% Söderköping % 34% % 419 1% Motala % 34% % % Vadstena % 45% % % Jönköpings län % 54% % 511 0% Gislaved % 54% % 595 1% Jönköping % 58% % 531 1% Värnamo % 49% % 473-5% Vetlanda % 38% % 335 2% Eksjö % 47% % 422 4% Kronobergs län % 52% % 461-4% Tingsryd Älmhult % 46% % 365-1% Växjö % 60% % 528 0% Ljungby % 38% % % Kalmar län % 51% % 499 6% Mörbylånga % 58% % % Kalmar % 61% % 564 0% Oskarshamn % 50% % 444 5% Västervik % 51% % % Vimmerby % 41% % 461 7% Borgholm % 45% % % Blekinge län % 49% % 449-2% Karlskrona % 54% % 483-3% Ronneby % 44% % 423-4% Karlshamn % 46% % 443-3% Skåne län % 61% % 558 5% Vellinge % 44% % 378-9% Skurup % 72% % % Höör % 29% % 227 9% Tomelilla % 46% % % Klippan % 31% % 299 9% Båstad % 50% % 630 1% Malmö % 69% % 578 5% Lund % 64% % 595 8% Landskrona % 53% % 555-5% Helsingborg % 66% % 580 3% Höganäs % 42% % 470 4% Ystad % 71% % 986 5% Trelleborg % 50% % 483 2% Kristianstad % 53% % 483 4% Simrishamn % 47% % 511 3% Ängelholm % 50% % 427 0% Hässleholm % 49% % 425 6% Hallands län % 59% % 666 4% Halmstad % 59% % 698 5% Laholm % 38% % 375-1% Falkenberg % 67% % 741 5% Varberg % 66% % 707 2% Kungsbacka % 45% % 509 1% Fig. 6. Hotellfakta för län och kommuner inom samarbetet BI Syd. Observera att endast kommuner med tillgängliga siffror visas. (*RevPAR=Revenue per available room) 8

9 8 Valutautveckling Den svenska kronan försvagades en hel del under 2018 vilket syns mot jämförda valutor och i redovisat valutakursindex. Den svenska kronan har inte varit så här lågt värderad sedan 2009 vilket kan ha påverkat det ökande antalet utländska gästnätter positivt, framförallt för valutakänsliga resenärer från närmarknader. Att utländska valutor var dyrare än vanligt skulle även kunna bidra till att fler svenskar valde att semestra i Sverige. Fig. 7. Valutakurser över tid. Källa: Riksbanken. Y-axeln redovisar priset i svenska kronor och X-axeln period. Fig. 8. TCW-index över tid. TCW är ett valutakursindex som väger samman olika bilaterala växelkurser till en eller genomsnittlig växelkurs motsvarande ett index. Källa: Riksbanken. Y-axeln redovisar indexvärdet och X-axeln period. Diagrammet utläses som högt indexvärde=svag svensk krona och lågt indexvärde=stark svensk krona. 9 Vädret i södra Sverige

10 Året inleddes med blött och milt januariväder. I februari sjönk sedan medeltemperaturen och snön lade sig i södra Sverige under några veckor. Mars inleddes sen med mycket kallt väder vilket kom att dominera månaden ut. Kylan fortsatte hela vägen in till början av april och bjöd på snöfall långt i söder. I mitten av april kom våren men den höll sig inte så länge eftersom värmen tog fart och det snabbt övergick till sommar i maj. I maj slogs det rekord i hög medeltemepratur och flest soltimmar på flera håll i landet. Sommaren tog verkligen fart under juni och långt in i augusti slogs det värmerekord på flera håll i södra Sverige. Resten av året följde sedan på samma väg och bjöd på en av de varmaste och torraste höstarna någonsin i södra Sverige. Fig. 9. Medeltemperaturens avvikelse från den normala, sommaren Källa: SMHI 10