Ska staten finnas i Hela landet? En rapport om statlig verksamhet i förändring

Transkript

1 Ska staten finnas i Hela landet? En rapport om statlig verksamhet i förändring

2 2 Referens: Marie Martinsson, utredare vid staben, Fackförbundet ST, Tel: , ,

3 3 Innehåll Inledning... 4 Om statlig närvaro... 6 Samhällskontraktet kräver statlig närvaro... 6 Samhällskontraktet kräver statlig närvaro i hela landet... 8 Den statliga närvaron har förändrats över tid... 8 Vad tycker medborgarna om statlig verksamhet? Om förtroende och behov av statlig service Omlokalisering av jobb Är lösningen att flytta på jobb? ST förlägg gärna nya myndigheter utanför storstäderna Resultat av tidigare lokaliseringar hur gick det sedan? Statskontorets slutsatser och rekommendationer vid lokalisering Bilagor... 20

4 4 Inledning Att arbeta på statligt uppdrag är att arbeta på medborgarnas uppdrag. Det innebär att utöver sina ordinarie arbetsuppgifter har en statlig tjänsteman som uppgift att värna demokratin. Därför har anställda på statliga myndigheter särskilda rättigheter och skyldigheter som har tillkommit för att garantera medborgarnas rättigheter och det demokratiska systemet 1. Att staten finns representerad i hela landet är viktigt för att medborgare ska känna tillit och förtroende för demokrati och rättssäkerhet. En väl fungerande statlig verksamhet är själva grunden för att samhällsfunktionerna ska fungera på ett gott sätt. En statlig närvaro stärker medborgarnas förtroende och tillit vilket i sin tur ger staten viktig legitimitet. Staten ska vara en garant för likvärdig behandling oavsett vem en är och var en bor. Ytterst handlar det om att värna rättssäkerheten och demokratin. Men den statliga närvaron är under förändring. Det är inte längre självskrivet att det ska finnas statlig service i hela landet. Sverige är ett land med en snabb urbanisering. Många personer lämnar glesbygden för att flytta in till storstäderna som växer mycket snabbt. Denna utveckling innebär både att samhällsservice förvinner samtidigt som den inte hinner att byggas ut i tättbefolkade områden. Vi ser alltså hur staten dragit sig tillbaka från delar av landet, både i glesbygd och i storstädernas förorter, samtidigt som regeringen påbörjat en omlokalisering av statliga myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Detta påverkar medborgarnas förtroende för staten och samhällets institutioner. Vi menar att det måste finnas ett långsiktigt politiskt ansvar på högsta politiska nivå för att det ska finnas en grundläggande statlig service i hela landet. Det krävs också ett sammanhållet politiskt ansvar för att se till att statlig verksamhet får tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt uppdrag och det behövs en starkare politisk styrning av hur samarbetet mellan de statliga myndigheterna kan utvecklas. Dessutom behövs det fler som arbetar inom staten så att medborgarna kan få den service som de efterfrågar. Regeringen har uttalat att den vill flytta statliga myndigheter från framför allt Stockholmsregionen till andra delar av landet för att hela landet ska hålla ihop. Den parlamentariska landsbygdskommittén har förslagit att statliga jobb ska flyttas från Stockholmsregionen? Är det rätt väg att gå att flytta redan befintliga jobb? Nej, vi tror inte det. Vi är övertygade om att det finns bättre sätt att garantera statlig service än att bedriva en dyr flyttlasspolitik. Vi tycker bland annat att det är 1 STs rapport På statligt uppdrag tydligare roll för ökad tillit 2017

5 5 viktigt att bygga vidare på och utveckla redan befintlig statlig verksamhet, att förlägga nya myndigheter utanför storstadsregionerna och om statliga jobb ska flyttas måste regeringen se till att skicka med tillräckliga resurser.

6 6 Om statlig närvaro Samhällskontraktet kräver statlig närvaro Förtroende och tillit mellan medborgare och myndigheter brukar ses som en del av samhällets sociala kapital. Tillit är ett kitt som får samhället att hålla ihop och brukar av forskare ses som viktigt för utvecklingen av ett samhälle. En viktig förutsättning för hög tillit är att våra gemensamma institutioner fungerar väl. Det är helt centralt med demokratiska, icke-korrupta och effektiva statliga verksamheter såsom domstolsväsendet, polis och kontaktmyndigheter, det vill säga, myndigheter som medborgare har mycket kontakter med i vardagen exempelvis Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen. 2 OECD 3 har tagit fram ett ramverk för hur man kan analysera förtroendet för statens institutioner. Ramverket innehåller följande delar: Pålitlighet, Beredvillighet, Öppenhet och inkluderande förhållningssätt, Integritet, Rättvisa. OECD mäter varje år hur tilliten förändras i de olika länderna inom OECD. I Sverige likt många andra industrialiserade länder har förtroendet för staten sjunkit mellan 2007 till Även Medieakademins senaste Förtroendebarometer 3 visar att förtroendet för så gott som alla samhällsinstitutioner minskar jämfört med föregående år. Särskilt stort är tappet för fackliga organisationer, regeringen, EU-kommissionen och de politiska partierna. Tilltron till staten påverkas till exempel av att människor upplever att de inte får den hjälp de behöver. När polisen inte kan köra fram sina fordon i utsatta områden, när den arbetssökande får öva på att skriva CV om och om igen och när Skatteverkets ledning anser att de kan förvarna sina kompisar för granskningar. ST varnar för att den här utvecklingen på sikt leder till ett samhälle som inte håller ihop. Placering Universitet/högskolor Polisen (ny fråga ) 2 Sjukvården Riksbanken Radio/TV Kungahuset Svenska kyrkan Staten Riksdagen Regeringen STs rapport På statligt uppdrag tydligare roll för ökad tillit OECD Trust and public Policy How better Governance can help rebuild Trust 2017

7 7 10 Storföretagen Dagspressen Bankerna Facket EU-kommissionen Politiska partierna Källa: Förtroendebarometer 2016, Medieakademien Även om förtroendenivåerna fortfarande är höga i Sverige sett ur ett internationellt perspektiv är det en allvarlig signal att förtroendet gentemot samhällsinstitutioner och tilliten till medmänniskor minskar. Den förklaring som många gånger har använts till samhällsförtroendet och tilliten mellan människor i Sverige är högre än i andra länder är att befolkningen är relativt homogen och att klyftorna i samhället är små. När klyftorna mellan olika inkomstgrupper och mellan storstad och landsbygd ökar, när välfärden samhällets skyddsnät urholkas samt när vi ser mer av mångfald i samhället så kan det leda till att förtroende och tillit utsätts för påfrestningar 5. Svaret på denna utmaning är inte att stoppa urbaniseringen eller säga nej till människor som söker sig hit från andra länder oavsett om det beror på att de kommer hit som experter rekryterade av svenska företag eller som flyktingar som flyr undan krig, hot och våld. Vi måste istället hitta andra lösningar för att stoppa den nedåtgående trenden och få den att vända uppåt igen. Här har myndigheterna och alla de som arbetar på statligt uppdrag en viktig uppgift. Personer som invandrar till Sverige kommer ofta från länder där tilltron till myndigheter är låg. Att myndigheterna och de som arbetar på statligt uppdrag lever upp till den gemensamma värdegrund vi har i staten blir därför extra viktigt. Det får inte finnas utrymme för att det skapas tvivel om att ärenden handläggs på ett rättssäkert sätt och att alla behandlas lika oavsett härkomst, religion, kön, sexuell läggning eller könsidentitet. För personer som tidigare upplevt diskriminering eller som lever i utsatthet är upplevelsen av likabehandling extra viktig för att skapa tillit 6. Det är i det personliga mötet och de egna upplevelserna som tillit byggs eller raseras 7. Det gör att varje enskild medarbetares agerande är viktigt. Alla som arbetar på statligt uppdrag kan i sin yrkesroll bidra till att öka samhällsförtroendet och tilliten mellan människor i Sverige. Det är därför det är viktigt att de som arbetar på statligt uppdrag har kunskap om och förståelse för den gemensamma värdegrunden i staten. Det handlar om värden som rättssäkerhet, likabehandling och respekt för människors olikheter och allas lika värde.

8 8 Samhällskontraktet kräver statlig närvaro i hela landet Att skapa förutsättningar för människor att kunna bo och verka på landsbygd är viktigt för Sveriges utveckling. En väl fungerande statlig förvaltning som är närvarande i hela landet, både regionalt och lokalt är en förutsättning för detta. ST menar att det är viktigt att det också skapas kvalificerade statliga jobb i mindre städer och på landsbygd. Kvalificerad handläggning, utredningsverksamhet och specialistkompetens kan inte enbart koncentreras till storstadsregionerna. En sådan utveckling utarmar stora delar av landet och minskar statens legitimitet. Den statliga arbetsgivaren konkurrerar dessutom om arbetskraft både inom Sverige (regional konkurrens) och med andra sektorer och arbetsgivare. Om staten ska fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare måste den kunna erbjuda kvalificerade och utvecklande arbetsuppgifter för både kvinnor och män samt se över lönepolitik, karriärvägar, möjligheter till utveckling i jobbet och investera i kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Dessutom måste det finnas en fungerande infrastruktur med möjligheter till arbetspendling, mobilnät, bostäder och samhällelig service. En annan aspekt är att det i dagens arbetsliv med mobila kontor behöver verksamhet inte längre koncentreras till ett eller ett fåtal fasta arbetsställen. Särskilt som öppna kontorslandskap, långa pendlingsavstånd i och kring städerna samt det vardagliga livspusslandet gör att många av de som har arbetsuppgifter som tillåter det väljer att jobba delar av sin tid på distans hemifrån. Med goda möjligheter till resefria möten och olika digitala samarbetsverktyg går det även att ha mindre kontor utspridda på olika platser och ändå hålla ihop ett arbetslag och arbetsuppgifter. Självklart behöver de medarbetare som inte arbetar på något av myndighetens större kontor också en arbetsgemenskap och myndigheten måste kunna hålla med en arbetsplats. Detta kan exempelvis göras genom att statliga myndigheter samverkar med varandra kring kontor i glesbygden eller att myndigheten hyr arbetsplatser hos kommunen. På så sätt kan samverkan kring lokaler även berika medarbetarna samt förkorta vägarna mellan olika myndigheter. Ett stort mått av nytänkande och lite uppfinningsrikedom verkar även det behövas för att fortsättningsvis kunna garantera statlig närvaro och service i hela landet. Den statliga närvaron har förändrats över tid ST har undersökt hur de statliga jobben har förändrats i glesbygd under en längre period 4 : Omorganisationer och koncentration av statlig verksamhet har lett till att den 4 Hela undersökningen finns att läsa i rapporten Ska staten finnas i hela landet eller utsätter staten glesbygden för Brain drain? mätperioden är

9 9 statliga närvaron har trappats ner eller till och med upphört på mindre orter i landet. Förutom en försämrad samhällelig service riskerar även viktig kompetens att försvinna från dessa områden. Det blir allt mer vanligt att myndigheter koncentrerar ledningsfunktioner, HR-funktioner och analysenheter till huvudkontoren som företrädesvis finns i Storstadsregionerna. Det förekommer också att ledningsfunktioner för omlokaliserade myndigheter finns i Stockholm. Under en tioårsperiod ökade antalet anställda i statliga myndigheter med nästan personer. 5Under samma period minskade antalet anställda i statliga bolag med drygt personer. Till viss del beror minskningen på genomförda privatiseringar och utförsäljningar.6 Samtidigt som antalet anställda har ökat med nästan personer inom myndighetssfären har det skett en kraftig minskning av antalet anställda vid myndigheter i glesbygd. År hade andelen statligt anställda i myndigheter i glesbygd minskat med mer än en fjärdedel (26,7 procent) i jämförelse med år Det innebär att nästan arbetstillfällen försvann under vår mätperiod i glesbygd. I stödområde A7 har antalet anställda i statliga myndigheter minskat med personer och i stödområde B är minskningen 710 personer. Sammantaget har det blivit färre jobb vid statliga myndigheter i de delar av Sverige som anses som mest utsatta och som därför söker olika stöd för att stärka sin arbetsmarknad och sin lokala samhällsservice. En fråga att ställa är om det är särskild klokt av staten att dra sig tillbaka från områden som sedan tvingas söka ekonomiska bidrag från andra institutioner för att klara sina grundläggande uppgifter gentemot medborgarna?8 5 Statliga bolag som har verksamhet kopplad till gruvnäringen är ett undantag. Under mätperioden ökade antalet anställda i statliga bolag i glesbygd med 5,8 procent. 6 Mellan år 2004 och år 2013 minskade antalet anställda i statliga bolag med personer. År 2013 arbetade 89 procent färre kvinnor i statliga bolag i jämförelse med år Koncentrationen av anställda i statliga bolag är högst i kommuner där försvarsmakten finns representerad; Karlsborg, Boden, Arvidsjaur och Eksjö samt i kommuner med större universitet såsom Uppsala och Lund. Solna är den kommun som har näst högst andel anställda i statliga myndigheter, vilket beror på att flertalet centrala myndighetskontor är förlagda dit. 7 Stödområden A och B redovisas som bilaga i slutet av rapporten 8 En liknande utveckling av minskad statlig service kan vi se i vissa storstadsområden.

10 10 De tre kartor som här följer visar antalet förvärvsarbetande per 1000 invånare i statliga myndigheter, statliga bolag och i staten som helhet Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter per inv 2013/14

11 11 Förvärvsarbetande inom statliga bolag per 1000 inv 2013/14

12 12 Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter och bolag per 1000 inv. 2013

13 13 Vad tycker medborgarna om statlig verksamhet? Om förtroende och behov av statlig service Cirka 34 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som klassas som landsbygd eller gles landsbygd. Andelen av de statliga jobben lokaliserade i dessa kommuner var cirka 14 procent år Sedan år 2000 har de statliga jobben på landsbygd och landsbygd dessutom minskat medan de ökat i storstads- och stadskommuner. 9 Enligt Statskontoret 10 är det viktigt för många medborgare att deras ärenden handläggs snabbt och att de får svar på frågor. De som bor på mindre orter önskar i något högre grad än storstadsbor att det är möjligt att besöka myndigheterna fysiskt. Också personer med utländsk bakgrund vill oftare kunna besöka myndigheternas kontor för att få hjälp med sina ärenden. Människor är nästan dubbelt så nöjda med myndigheternas service när dessas kontor finns i den egna hemkommunen. På landsbygden ses statliga myndigheter som något mer betydelsefulla för den egna kommunen följt av stadsområden och därefter storstadsområden. Enligt den undersökning som vi låtit Novus 11 genomföra har 44 procent stort förtroende för statliga myndigheter och statlig verksamhet. Var femte person, 20 procent, har ett litet förtroende och var tredje svarande har varken ett litet eller stort förtroende. Kvinnor, yngre, högutbildade, arbetande i offentlig sektor och röstande på rödgröna partier har ett högre förtroende för statliga myndigheter och verksamheter. Exempelvis är det nästan hälften (46 procent) av de som jobbar i offentlig verksamhet som har stort förtroende för statliga myndigheter, att jämföra med 11 procent som arbetar inom privat sektor. Två av tre tycker att medborgare och media ska ha mer insyn i statliga myndigheter jämfört med idag. (Storstäder 63 procent, större städer 68 procent, övriga landet 64 procent). 9 Källa SCB Regeringens egen expertmyndighet 11 Genomfördes 1-8 juni 2017, 1042 genomförda webbintervjuer bland allmänheten år. Över 50 procent har genomfört hela intervjun. Resultaten har viktats på kön/ålder/geografi och politisk preferens i riksdagsvalet 2014

14 14 Hur stort förtroende har du för statliga myndigheter och statlig verksamhet? Totalt Man Kvinna år år år år Grundskola Gymnasium Universitet Privat Offentlig M+L+C+KD S+V+MP 23% 20% 28% 38% 22% 24% 11% 13% 17% 38% 11% 46% 27% 53% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 44 procent har stort förtroende för statliga myndigheter och statlig verksamhet, var femte har ganska litet förtroende/mycket litet förtroende Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende 6% 38% 32% 44% Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Vet ej 7% 3% 14% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

15 15 Omlokalisering av jobb Är lösningen att flytta på jobb? Regeringen har börjat flytta på statliga jobb. Hur kommer det att påverka myndigheternas möjligheter att erbjuda medborgare och företag service? Vad säger tidigare erfarenheter? Vad blev bra och vad fungerade sämre? Hur påverkar detta näringsliv, arbetsmarknad och tillväxt? Hittills har regeringen beslutat att omlokalisera delar av E-hälsomyndigheten 12, stab och ledning från SCB i Stockholm till Örebro, Fastighetsmäklarinspektionen till Karlstad och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd till Karlstad. "SCB ska också pröva om andra delar av myndighetens verksamhet, som för närvarande bedrivs i Stockholm, i stället kan bedrivas i Örebro", skriver ministerns pressekreterare i ett mejl. 13 Senast sista april 2018 ska omlokaliseringen vara genomförd och den ska ske utan att kvaliteten försämras. Även fler myndigheter kommer under mandatperioden att få besked om utflyttning från Stockholm enligt regeringen. När det gäller Fastighetsmäklarinspektionen har ST lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen, AD. 14 ST stämmer staten, eller mer konkret Fastighetsmäklarinspektionen, för att anställda på myndigheten inte ska tvingas arbeta i Karlstad när de idag arbetar i Stockholm. Fallet är principiellt viktigt för att få ett klargörande om var en anställd är skyldig att utföra arbetet. Bakgrunden är att regeringen har beslutat att flytta Fastighetsmäklarinspektionen från Stockholm till Karlstad den 1 december Fastighetsmäklarinspektionen har bara varit lokaliserad och haft verksamhet på en ort i landet, Stockholm. Det har inte funnits någon ort angiven i anställningsavtalen för de tre medlemmar som Fackförbundet ST företräder i AD. När medlemmarna har sökt och fått sina jobb så har orten varit Stockholm. Nu när myndigheten flyttar till Karlstad till vintern menar arbetsgivaren att de anställda har en skyldighet att följa med. I annat fall måste de säga upp sig själva. Att säga upp sig själv leder till ekonomiska förluster, det kan leda exempelvis till avstängning av A-kassa och försämrade förmåner Flytten av E-hälsomyndigheten till Kalmar blir dyrare än beräknat, tidigare var 30 miljoner kronor anslaget men regeringen har fått tillskjuta ytterligare 20 miljoner kronor i VÄB för , se 15 Se pressmeddelande på

16 16 Regeringen har signalerat att de vill flytta ut myndigheter i landet och detta är ett problem som har uppdagats vid en flytt av myndighet. Vi vill inte att fler av våra medlemmar ska drabbas av detta. 16 Vår Novusundersökning visar bland annat: En tredjedel tycker att det är bättre att bygga vidare på den statliga verksamhet som redan finns i kommunerna (33 procent). Något fler (36 procent) anser att det är bättre att flytta specialistmyndigheter ut i landet från storstäderna. 31 procent vet inte/kan inte ta ställning. Det är främst i övriga landet och i större städer som man hellre vill flytta på specialistmyndigheter från storstäder ut i landet. I övriga landet är det 39 procent som tycker att flytt av specialistmyndigheter från storstäder ut i landet är det bästa alternativet. I större städer är det 40 procent som anser att detta är det bäst alternativet och i storstäder är det 29 procent. I övriga landet är det 27 procent som tycker att det är viktigast att bygga vidare på den statliga verksamhet som redan finns, utveckla och anställa fler personal. I Större städer är det 35 procent som anser att detta är det bästa och i storstäder är det 39 procent. ST förlägg gärna nya myndigheter utanför storstäderna Vi ser att det är möjligt att skapa fler kvalificerade statliga jobb på orter utanför storstadsregionerna genom att förlägga nya myndigheter dit. Regeringen hade chansen att visa på goda exempel när de relativt nyinrättade myndigheterna Skolforskningsinstitutet och Upphandlingsmyndigheten skulle starta. Men istället förlades båda myndigheterna till Stockholmsregionen. Det är väl inte regeringens mening att de här båda myndigheterna ska utlokaliseras något år efter att de har startat? Ett annat exempel är att Svenska institutets verksamhet på Gotland lades ner efter att regeringen dragit ner anslagen för verksamheten och de tolv tjänsterna flyttades till kontoret i Gamla stan i Stockholm. Samma dag som den parlamentariska Landsbygdskommittén föreslog att statliga jobb skulle flyttas från Stockholm tog Luftfartsverkets styrelse ett inriktningsbeslut i motsatt riktning som innebär att flygtrafiken vid fem flygplatser ska fjärrstyras och 50 flygledartjänster flyttas från Kiruna, Östersund, Umeå, Visby och Malmö till Stockholm. I regleringsbrevet för 2017 har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att redovisa vilka effektiviseringsvinster som kan uppnås genom koncentration av verksamheter som saknar regional förankring. Det skapar en stor osäkerhet när 16 Britta lejon på

17 17 regeringen talar om utlokalisering av myndigheter och samtidigt i konkreta beslut fortsätter att koncentrera myndigheter till Stockholmsregionen. STs fokus ligger på att myndigheterna ska kunna garantera en god statlig service i hela landet. För STs del är det viktigt med att säkerställa kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet i statlig verksamhet. Om jobb ska flyttas är det viktigt att regeringen tillför de resurser och de pengar som behövs. Regeringens nuvarande politik där man säger en sak, flytt av jobb, och gör en annan sak, koncentration, leder inte bara till osäkerhet. Det äventyrar också möjligheterna att på lång sikt garantera en god hållbar statlig verksamhet i hela landet. Resultat av tidigare lokaliseringar hur gick det sedan? Riksrevisionen har tidigare granskat de omlokaliseringar av statlig verksamhet som gjordes till följd av försvarsbeslutet år Östersund, Karlstad/Kristinehamn, Arvidsjaur och Gotland var de regioner som berördes mest18. Ambitionen var att flytta arbetstillfällen från Stockholm och Konsumentverket samt Statens folkhälsoinstitut var två myndigheter som i sin helhet flyttades till Karlstad respektive Östersund. Riksrevisionen bedömer att båda dessa regioner har kompenserats för förlorade arbetstillfällen tack vare en positiv påverkan på den kommunala ekonomin och den privata konsumtionen. För Konsumentverket och Folkhälsoinstitutet innebar omlokaliseringen ett omfattande produktionsbortfall under framför allt en tvåårsperiod som begränsade myndigheternas möjligheter att sköta sina uppdrag. Riksrevisionen bedömer dock att verksamhetsvolymen är tillbaka på samma nivå som före omlokaliseringen. Men Riksrevisionen menar att det finns fog för kritik: Det utreddes aldrig om det funnits andra sätt att kompensera regionerna och som varit bättre anpassade till mottagarna och mindre resurskrävande. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att reducera en myndighets verksamhet under flera års tid. Kostnaderna för flyttarna har blivit väsentligt högre än vad som kalkylerades från början. Det har i snitt kostat 1,1 miljon kronor per flyttat arbetstillfälle istället för 0,7 miljoner kronor som lokaliseringsutredningen räknade med. 17 Regeringen har inte följt upp effekterna, varken hur höga de faktiska kostnaderna blev eller om kompensationen blev som det var tänkt. Riksrevisionen konstaterar slutligen att antalet arbetstillfällen blev negativt för båda regionerna. Omlokaliseringen kompenserade inte fullt ut tappet av arbetstillfällen. 17 Riksrevisionens redovisningar

18 18 En annan effekt av omlokaliseringen 19 var att arbetstillfällen som sysselsatte högutbildade män försvann och ett tillskott av arbetstillfällen för högutbildade kvinnor kom till. Räknat i lön och utbildningsnivå var arbetstillfällen inom försvaret och myndigheterna i stort sett likvärdiga. Statskontorets slutsatser och rekommendationer vid lokalisering Vi har tidigare konstaterat att det finns brister i den statliga verksamheten och att det finns behov hos medborgarna som inte blir tillgodosedda. En klok politik är därför att rusta landet och utveckla den statliga verksamheten där det finns behov. Det bidrar till att landet håller ihop och upprätthåller medborgarnas förtroende för staten. Regeringens egen expertmyndighet Statskontoret har tidigare undersökt resultaten från tidigare jobbflyttar. Sammanfattningsvis kan sägas att det både är dyrt och ineffektivt att flytta statliga jobb. Kvaliteten i verksamheten minskar under en ganska lång tid och det kostar i princip en miljon kronor i snitt att flytta ett enda jobb. Statskontoret har tagit fram ett samlat underlag om statliga myndigheters beslut om lokalisering och även haft i uppdrag att föreslå utgångspunkter som kan vara vägledande för arbetet med lokalisering. I rapporten Statliga myndigheters lokalisering. Ett samlat underlag lyfter Statskontoret fram att beslut om lokalisering är en strategisk fråga för myndigheterna och därmed ytterst en fråga för myndigheternas ledning 18. Detta avgör bland annat hur en enskild myndighet kan genomföra sitt uppdrag. Statskontorets rapport visar att den statliga närvaron varierar över landet men att staten finns representerad i alla län och i 265 av Sveriges kommuner. Majoriteten (cirka 60 procent) av myndigheterna har sitt huvudkontor i Stockholm och de statliga arbetsplatserna finns ofta på större orter. Statskontorets analyser visar att statliga myndigheter sällan fattar beslut om lokalisering i sig. Det är snarare resultatet av andra beslut som myndigheten fattar och som motiveras utifrån myndighetens uppdrag och ekonomiska förutsättningar. Statskontoret menar att lokalisering av statliga myndigheter ger små effekter på den regionala och lokala arbetsmarknaden. Tillskottet av jobb blir på ett ungefär i samma nivå som det antal som lokaliseras till den nya orten. Statskontorets förslag till utgångspunkter som kan vara vägledande för statliga myndigheters lokalisering: Myndigheternas lokalisering kan vara angiven av regeringen genom myndigheternas instruktion. Om inte, är det en fråga för myndigheternas 18 Enligt myndighetsförordningen är det myndighetens ledning som beslutar om lokalisering så länge det ryms inom myndighetens uppdrag. I annat fall är det en fråga för regeringen att besluta om.

19 19 ledning att besluta om. Beslut om lokalisering inom myndigheterna bör fattas av myndighetens ledning. Beslutet bör baseras på en samlad konsekvensanalys som dokumenteras. Myndigheternas lokalisering ska utgå från myndighetens uppdrag, som anges i instruktion, verksamhetsspecifika författningar och regleringsbrev. Myndigheterna ska vid beslut om lokalisering utgå från myndighetsförordningens krav att bedriva verksamheten effektivt och hushålla med statens medel. Samma krav ställs i förordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning. Myndigheterna ska vid beslut om lokalisering utgå från de krav på servicegivande som verksamheten ställer. Myndigheterna bör överväga nya former för sin fysiska service för att möta den demografiska utvecklingen. Myndigheterna ska vid beslut om lokalisering ta hänsyn till regional tillväxt. Myndigheterna bör inför beslut om lokalisering samråda med länsstyrelsen och andra relevanta statliga myndigheter. Myndigheterna bör beakta att geografiska kluster av myndigheter kan skapa regionala arbetsmarknadseffekter och underlätta myndigheternas kompetensförsörjning. Myndigheterna bör överväga om de tillsammans med andra myndigheter på sikt har förutsättningar att skapa nya geografiska kluster av myndigheter utifrån regionala tillväxtbehov. Myndigheterna bör fortsätta att utveckla sin digitala service eftersom den är geografiskt oberoende. Myndigheterna bör beakta att digitaliseringen kan göra verksamhet geografiskt oberoende.

20 20 Bilagor Stödområde A Norrbottens län: Västerbottens län: Västernorrlands län: Jämtlands län: Gävleborgs län: Dalarnas län: Värmlands län: Stödområde B Norrbottens län: Västerbottens län: Västernorrlands län: Gävleborgs län: Dalarnas län: Värmlands län: Västra Götalands län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner. Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner. Sollefteå och Ånge kommuner. Samtliga kommuner. Ljusdals kommun. Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Torsby kommun. Piteå kommun och Luleå kommun utom Luleå tätortsområden. Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs kommuner samt Umeå kommun utom Umeå tätortsområden. Härnösands, Kramfors, Timrå och Örnsköldsviks kommuner samt Sundsvalls kommun utom Sundsvalls tätortsområden. Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner. Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Rättviks, Smedjebackens och Säters kommuner samt Borlänge och Faluns kommuner utom Borlänge och Faluns tätortsområden. Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Årjängs kommuner. Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommuner. De kommuner som förlorat flest anställda i statliga myndigheter per 1000 invånare är Vaxholm, Sigtuna, Strängnäs, Kristinehamn, Ronneby, Härryda, Älvsbyn, Nässjö, Ånge och Svedala. Om vi istället ser till antalet jobb som försvunnit är Sigtuna, Strängnäs, Ronneby, Kristinehamn, Härryda, Nässjö, Vaxholm, Vänersborg, Kiruna och Kalix stora förlorarkommuner. Sammantaget har dessa kommuner tappat nästan anställda under mätperioden.

21 21 Fackförbundet ST Box 5308, Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: Fax: E-post: Webbplats: