Hur stort är Västsverige?

Transkript

1 Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt för det uppdrag som de har att utföra.

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa.

3

4 4

5 Innehåll Starka regioner är viktiga för näringslivet 7 Vad är en region 7 Hur många medborgare måste en region ha för att utvecklas? 8 Naturliga regiongränser 8 Resultat 8 Slutsats 10 Näringslivets definition av Västsverige 12 Byggföretag 1 12 Bank 1 12 Byggföretag 2 12 Konsultföretag 1 12 Handel och service 1 13 Konsultföretag 2 13 Logistikföretag 1 13 Byggföretag 3 13 Konsultföretag 3 14 Konsultföretag 4 14 Konsultföretag 5 14 Bank 2 14 Bank 3 15 Handel och service 2 15 Bank 4 15 Handel och service 3 15 Handel och service 4 16 Handel och service 5 16 Handel och service 6 16 Konsultföretag 6 16 Myndigheternas definition av Västsverige 17 Sveriges länsindelning 17 Svenska sjukvårdsregioner 17 Arbetsmiljöverket 18 Skogsstyrelsen 18 Vägverket 19 Skolverket 19 Socialstyrelsen 20 Myndigheten för skolutveckling 20 Landsarkiven 21 Kronofogden 21 Svenska ESF-rådet 22 Skatteverket 22 Sveriges television 23 Sveriges landskap 23 Sydsveriges dialekter 24 Sverige enligt EU:s NUTS2-regioner 24 5

6

7 Starka regioner är viktiga för näringslivet Karlstad Bengtsfors- Dals-Ed Strömstad Trollhättan- Vänersborg Lidköping- Götene Skövde Göteborg Borås Varberg Halmstad Västsvenska Industri- och Handelskammaren har sedan 1970-talet varit en varm förespråkare för politiskt starka regioner. Den främsta förklaringen, för vår del, är att tillväxten i hög utsträckning har en regional logik. Det i sin tur förklaras av att varje enskild region präglas av unika förutsättningar i form av kluster, logistik, forskningstraditioner och andra former av specialisering. Ingen av landets regioner mår därmed bra av att styras utifrån det enhetsstatliga tänkande som på talet etablerades av Axel Oxenstierna och som ända sedan dess varit något av ett paradigm för hur den svenska staten styr landet. Västsvenska Industri- och Handelskammarens och Sydsvenska Industrioch Handelskammarens intresse för regiontanken från 1970-talet och framåt bidrog till att Västra Götalandsregionen och Region Skåne bildades på prov för tio år sedan. Karta 1: Sydsveriges funktionella regioner (lokala arbetsmarknader) Källa: SCB Örebro Norrköping Linköping Jönköping Regionförsöken har utfallit till belåtenhet vilket med största sannolikhet leder till att Västra Götalandsregionen och Region Skåne nu permanentas och att liknande regioner bildas i resten av landet. Detta är en utveckling som vi välkomnar. Men, därmed aktualiseras frågor som: Vad är en region? Hur många medborgare måste en region ha för att kunna utvecklas? Var går de naturliga regiongränserna? Är det bra att slå samman Västra Götaland och Värmland? Hur ska man hantera Hallandskommunerna? Vad är en region? Det för näringslivet reala regionbegreppet är den funktionella regionen (även kallad lokal arbetsmarknad, SCBs definition). En sådan utgörs av det område inom vilket en sammanhållen befolkningsgrupp har tillgång till bostad, arbete, handel, utbildning, fritidsaktiviteter och samhällsservice. Sverige utgörs för närvarande av cirka 80 sådana funktionella regioner. Sydsveriges regioner framgår av karta 1 till vänster. För att en funktionell region skall vara attraktiv för näringslivet krävs i första hand ett gott utbud av arbetskraft med relevant kompetens, en attraktiv livsmiljö inte minst för den mest konkurrensutsatta arbetskraften - samt tillgång till ett stort utbud av leverantörer, i synnerhet kvalificerade företagstrjänser. en god infrastruktur. Infrastrukturen skall göra det möjligt att nå affärspartners över hela världen med gods- och persontransporter på ett effektivt sätt samt underlätta förflyttningar för varor och människor inom regionen. 7

8 En väl fungerande funktionell region karakteriseras i allmänhet av en större ort som fungerar som ekonomisk motor. Från denna sprids kraft till den omgivande geografin. Den funktionella regionen är ett dynamiskt begrepp. Dess yttre gränser ändras kontinuerligt när befolkningens beteendemönster, avseende exempelvis arbetspendling och handel, förändras. En funktionell region bör ej delas på två olika administrativa regioner. Hur många medborgare måste en region ha för att kunna utvecklas? Få regioner med mindre än en miljon människor klarar av att bemanna de för tillväxten nödvändiga samhällsfunktionerna. För att samarbetet mellan dem skall fungera effektivt bör dessa människor dessutom befinna sig på pendlingsavstånd från varandra. Sverige har tre funktionella regioner som tveklöst lever upp till dessa villkor: Stockholm, Göteborg och Malmö. Tyvärr står flertalet av landets funktionella regioner inför stora problem om de skall klara sig på egen hand. Ytterligare ett dussin funktionella regioner befinner sig på en skala någonstans däremellan. Funktionella regioner har en helt annan karaktär och relevans än de administrativa regioner som föranlett denna rapport. Även de administrativa regionerna är betydelsefulla för näringslivet, men på ett helt annat sätt. Den administrativa regionen är politiskt beslutad, ofta som ett resultat av utdragna och komplicerade politiska processer. Den administrativa regionen styr hur det politiska arbetet struktureras och får omfattande konsekvenser för besluten eftersom regionindelningen påverkar vilken politisk färg som uppnår majoritet inom en viss geografi, vilka politiska satsningar som blir inomregionala och därmed lätta att besluta om respektive mellanregionala och därmed i allmänhet svårare att besluta om, etc. Med beaktande av vad som sagts ovan om funktionella och administrativa regioner är det lätt att konstatera att Sveriges indelning i administrativa regioner lätt blir komplicerad. Naturliga regiongränser För att utreda frågan om Västra Götalandsregionens geografiska utbredning, utifrån ett näringslivsperspektiv har Västsvenska Industri- och Handelskammaren tillfrågat ett tjugotal större medlemsföretag från ett brett spektrum av branscher avseende deras definition av Västsverige. Vi har också studerat hur ett antal, för det västsvenska näringslivet relevanta, samhällsinstitutioner valt att definiera Västsverige. Det är uppenbart att det är mer naturligt eller till och med nödvändigt för offentliga förvaltningar att definiera sina regioner utifrån väl definierade gränser. Resultat För näringslivet gäller det att maximera vinsten. Regionindelningen avgörs därför av vad som är mest effektivt för företaget. Näringslivet är inte beroende av vare sig kommun- eller länsgränser som i vissa fall existerat sedan flera hundra år. Offentliga organisationer har uppdraget att ge medborgarna service genom att använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. När det gäller näringslivet är regiongränserna otydliga. De har ingen skyldighet att ha en närvaro i hela Sverige. Flertalet undersökta företag har en organisation enligt vilken de kan härleda vissa större orter i Västsverige till en regionchef i Göteborg. Därmed kan de svara på om exempelvis Karlstad tillhör eller inte tillhör Göteborg. De orter där företaget t ex inte har en butik, hotell eller kontor är svåra att hänföra till en särskild region. I vår redogörelse nedan har vi valt att utgå från att hela Värmland har samma tillhörighet som Karlstad. Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt för det uppdrag som de har att utföra. De sex till nio storregioner som har diskuterats i den offentliga debatten kommer, om de blir verklighet, att få ett stort ansvar för att arbeta med 8

9 respektive regions tillväxt, ett ansvar som Västra Götalandsregionen redan idag har. Vissa aspekter som avgör regionens geografiska utbredning bör sammanfalla med hur näringslivet, som är den sektor som gör affärer och därmed skapar tillväxt, är organiserat. För att Västra Götalandsregionen ska få en ändamålsenlig geografisk utbredning bör man därför väga in hur näringslivet har organiserat sig. Diagram 1: Vilka städer ingår i näringslivets Västsverige? Karlstad Jönköping Varberg Halmstad Skövde Kungsbacka Örebro Diagram 2: Vilka städer ingår i myndigheternas Västsverige? Vi har valt att studera 20 företag, i huvudsak handels- och tjänsteföretag som i större utsträckning än industriföretag har en geografiskt indelad organisation. Utifrån diagram 1 kan man konstatera att hälften av företagen har delat på Halland någonstans mellan Varberg och Halmstad. Kungsbacka ingår i den västra regionen i samtliga de 20 företag vi har studerat. Varken Kungsbacka eller Varberg är en del av Västra Götalandsregionen. Skövde och därmed Skaraborg är en del av den västra regionen i 14 av 20 företag. Det är alltså vanligare att Varberg ingår i västra regionen än att Skövde gör det trots att Varberg inte ligger i Västra Götalandsregionen. Varberg kommer dessutom sannolikt att tillhöra Göteborgs lokala arbetsmarknad inom de närmaste åren medan det med stor säkerhet kommer att dröja länge innan Skövde gör. Karlstad och Jönköping ingår i region väst i 9 respektive 8 fall av de 20 företagen, detta trots att Jönköping ligger cirka 14 mil från Göteborg medan avståndet mellan Karlstad och Göteborg är cirka 26 mil. De 20 företag vi studerat har i genomsnitt delat in Sverige i 5,2 regioner, betydligt färre än antalet län och dessutom färre än de 6-9 storregioner som föreslås. Det är tydligt att de offentliga myndigheternas geografiska organisation är kopplade till länsgränserna. Få myndigheter har delat de västsvenska länen så att olika delar av länen tillhör olika regioner inom myndigheterna. Till exempel har endast två av de tolv myndigheter vi tittat på delat på Halland. Endast en myndighet har delat på Västra Götalandsregionen, nämligen Skatteverket där norra Dalsland inte ingår i västra regionen. Det är betydligt vanligare att Halland ingår i den västra regionen än att Värmland gör det, se diagram 2 här intill. I endast ett fall av de tolv myndigheterna ingår Jönköping och i inget fall ingår Örebro i den västra regionen Karlstad Jönköping Varberg Halmstad Skövde Kungsbacka Örebro Avslutningsvis har vi analyserat ekonomin i vår rapport Svenska nav 2008 vars slutsats sammanfattas i karta 2. Kartan mäter den sammanvägda effekten av ett antal parametrar som sammantaget torde indikera den ekonomiska potentialen i landets funktionella regioner. Den indikerar också vilka som är de starka nav med 9

10 kraft att bära upp de olika regionerna. Kartan är färgad utifrån trafikljuslogik, där en mörkgrön färg är den mest positiva och en röd färg är den mest negativa. 1 Slutsats Värmland och Västra Götaland har en stark gemensam kulturell tradition. Många västsvenskar är utvandrade värmlänningar med stark känsla för sina värmländska rötter. Det finns dialektala likheter liksom en mycket uppskattad och folkligt förankrad berättartradition. Trots det är vi övertygade om att Värmland och Västra Götaland saknar förutsättningar för att fungera som en ekonomiskt effektiv och därmed funktionell region. Avståndet mellan Göteborg och Karlstad är 26 mil. Avståndet mellan Göteborg och norra Värmland är 40 mil. Dessa båda avstånd överstiger väsentligen det naturliga pendlingsavstånd på maximalt en timma som i praktiken definierar en väl fungerande funktionell region. Värmland präglas i hög grad av en omfattande glesbygdsproblematik, medan Västra Götaland i hög utsträckning kan karakteriseras som en storstadsregion. De skilda ekonomiska förutsättningarna reducerar den ekonomiska gemenskap som människorna i en region skall känna för att samarbetet skall uppfattas som värdefullt. Västsvenska Industri- och Handelskammaren menar att Göteborg måste sättas i fokus för den regionala utvecklingen om Västsverige skall kunna hävda sig på den globala marknaden. En sammanslagning med Värmland skulle flytta den geografiska, demografiska, politiska och ekonomiska tyngdpunkten bort från Göteborg vilket skulle vara negativt för näringslivet i Västra Götaland. Det faktum att Karlstad, i färre än hälften av de företag vi tillfrågat, ingår i den västra regionen visar att Värmland inte är heller ur den aspekten är integrerat i Västsverige. Vi kan också konstatera att i endast två av de tolv myndigheter vi har tittat på ingår Värmland i den västra regionen. Värmlands näringsliv var en del av Karta 2: Svenska nav 2008 Källa: Rapport 2008:5: Västsvenska Industri- och Handelskammaren

11 Förteckning - lokala arbetsmarknader 1. Kiruna 2. Gällivare 3. Pajala 4. Jokkmokk 5. Överkalix 6. Övertorneå 7. Luleå 8. Kalix 9. Haparanda 10. Arjeplog 11. Arvidsjaur 12. Sorsele 13. Storuman 14. Lycksele 15. Skellefteå 16. Vilhelmina 17. Dorotea 18. Åsele 19. Umeå 20. Strömsund 21. Sollefteå 22. Örnsköldsvik 23. Kramfors 24. Östersund 25. Sundsvall 26. Härjedalen 27. Ljusdal 28. Hudiksvall 29. Malung-Sälen 30. Mora 31. Falun-Borlänge 32. Bollnäs 33. Söderhamn 34. Gävle 35. Arvika 36. Torsby 37. Hagfors 38. Vansbro 39. Filipstad 40. Hällefors 41. Ludvika 42. Fagersta 43. Avesta 44. Årjäng 45. Karlstad 46. Karlskoga 47. Örebro 48. Västerås 49. Stockholm-Solna 50. Eskilstuna 51. Nyköping-Oxelösund 52. Bengtsfors Dals-Ed 53. Strömstad 54. Trollhättan- Vänersborg 55. Lidköping-Götene 56. Skövde 57. Göteborg 58. Borås 59. Linköping 60. Norrköping 61. Gislaved 62. Värnamo 63. Jönköping 64. Tranås 65. Vetlanda 66. Vimmerby 67. Västervik 68. Oskarshamn 69. Gotland 70. Varberg 71. Halmstad 72. Ljungby 73. Älmhult 74. Växjö 75. Kalmar 76. Malmö-Lund 77. Kristianstad 78. Olofström 79. Karlskrona Västsvenska Industri- och Handelskammaren fram till och med utgången av 1997 då man på eget initiativ, och utifrån erfarenheterna av de stora problemen med att skapa en intressegemenskap med näringslivet söder om Vänern, valde att bilda en egen handelskammare. Detta har, som vi bedömer det, visat sig vara ett klokt beslut. Samarbetet de senaste tio åren har, sannolikt just därför, varit utomordentligt gott. När allt talar för att Värmland dock nu saknar den kritiska massan för att på egen hand utveckla sin region tror vi att Värmland lättast kommer att kunna hämta kraft från den betydligt mer närliggande Örebro/Mälardalsregionen och rekommenderar därför berörda parter att förorda ett sådant beslut. Jönköping och Varberg ligger cirka 14 mil respektive cirka 7 mil från Västsveriges nav, Göteborg. Varberg ligger därmed inom en timmes pendlingsavstånd till Göteborg. I dagsläget kommer Varberg allt närmare en integrering med Göteborgs funktionella region (lokala arbetsmarknadsregion). Innan Jönköping kan bli en någorlunda ekonomiskt integrerad del av Västsverige krävs betydligt bättre infrastruktur mellan Göteborg och Jönköping. Idag saknas både motorväg och järnväg. Det faktum att hela norra Halland är på väg att bli en del av Göteborgs lokala arbetsmarknad gör att norra Halland gynnas av en likartad politik för regional utveckling. Bland annat gynnas båda områdena väsentligt om det byggs en effektiv infrastruktur för pendling in och ut från Göteborg. Att Kungsbacka inbegrips i den västra regionen i samtliga av de 20 företag vi har tillfrågat och Varberg i en klar majoritet av dem tyder på att näringslivet i Göteborg och Varberg är starkt integrerade med varandra. Kungsbacka och Varberg tillhör sedan 1970-talet Västsvenska Industri- och Handelskammaren. I tio av de tolv myndigheterna vi har studerat ingår Kungsbacka och Varberg i den västra regionen. Av alla städer som ligger utanför dagens Västra Göralandsregion, är Kungsbacka och Varberg de som oftast ingår i myndigheternas västra region. Vi är övertygade om att Kungsbacka och Varberg ekonomiskt sett bidrar till att stärka Göteborg som tillväxtnav. Dessutom skulle ökad integration med Göteborg innebära att Varberg och Kungsbacka stärktes. 11

12 Näringslivets definition av Västsverige Kartorna nedan är ungefärliga. Vi har till exempel lagt in hela Värmland i regionen om företaget uppgett att Karlstad ingår i Västra regionen. Många av företagen har inte tydliga gränser för var regiongränserna går särskilt inte i glesbygd. I flera fall saknar dessutom företag verksamhet helt i vissa kommuner. Karta 3: Byggföretag 1. Karta 4: Bank 1. Karta 5: Byggföretag 2. Karta 6: Konsultföretag 1. 12

13 Karta 7: Handel och service 1. Karta 8: Konsultföretag 2. Karta 9: Logistikföretag 1. Karta 10: Byggföretag 3. 13

14 Karta 11: Konsultföretag 3. Karta 12: Konsultföretag 4. Karta 13: Konsultföretag 5. Karta 14: Bank 2. 14

15 Karta 15: Bank 3. Karta 16: Handel och service 2. Karta 17: Bank 4. Karta 18: Handel och service 3 15

16 Karta 19: Handel och service 4 Karta 20: Handel och service 5. Karta 21: Handel och service 6. Karta 22: Konsultföretag 6. 16

17 Myndigheternas definition av Västsverige Karta 23: Sveriges länsindelning. Karta 24: Svenska sjukvårdsregioner. 17

18 Karta 25 : Arbetsmiljöverket. Karta 26: Skogsstyrelsen. 18

19 Karta 27: Vägverket. Karta 28: Skolverket. 19

20 Karta 29: Socialstyrelsen. Karta 30: Myndigheten för skolutveckling. 20

21 Karta 31: Landsarkiven. Karta 32: Kronofogden. 21

22 Karta 33: Svenska ESF-rådet. Karta 34: Skatteverket. 22

23 Övriga kartor Nynäshamn Karta 35: Sveriges television. Karta 36: Sveriges landskap. 23

24 Karta 37: Sydsveriges dialekter. Karta 38: Sverige enligt EU:s NUTS2-regioner.. 24

25 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 2001:1 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst det som mäts blir gjort Vad tycker du om flyget? Västsverige en tyst del av Sverige. Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Rapport 2005:4 Affärsrelevant forskning Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Rapport 2005:10 Rapport 2006:1 Rapport 2006:2 Rapport 2006:3 Rapport 2006:4 Rapport 2006:5 Bygg ut E 20 till motorväg Svenska nav Fokus Attityd Skolledare Värdeskapande persontransporter Har vi en industri i världsklass? Förtroendet för välfärdens leverantörer Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Rapport 2007:1 Vägar till världen Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapport 2007:3 Sårbarhetsindex Rapport 2007:4 Tillväxt Göteborg Rapport 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 2007:6 Fokus Attityd 2007 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Rapport 2008:2 Göteborg vs Gothenburg Rapport 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? Rapporterna finns att ladda ner på 25

26 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, Göteborg Tel Fax