meddelad i Falun. Begångna brott Våldtäkt mot barn. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 102

Transkript

1 Mål nr meddelad i Falun 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Kristina Modig Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Målsägande Sekretess A Sekretess Särskild företrädare: Advokat Kerstin Löfroth Advokatfirman Sylwan och Fenger-Krog AB Box Ludvika Tilltalad Hans Christer MICHAEL Kaliff, Frihetsberövande: Häktad Syrenvägen Grängesberg Offentlig försvarare: Advokat Hans Östberg Appelli Advokater AB Box Falun SLUT Begångna brott Våldtäkt mot barn Lagrum 6 kap 4 1 st brottsbalken Påföljd m.m. Fängelse 5 år Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 102 Kullen måndag - fredag Falun E-post: falu.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

2 Skadestånd Michael Kaliff ska utge skadestånd till målsäganden med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 1 februari 2012 till dess betalning sker. Häktning m.m. 1. Michael Kaliff ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. 2. Tingsrättens beslut om tillstånd till restriktioner enligt 24 kap 5 a rättegångsbalken ska alltjämt gälla. Sekretess Sekretessen enligt 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna med anknytning till målsägandens identitet samt för uppgifterna rörande målsägandens personliga förhållanden med avseende på de sexuella handlingarna ska bestå i målet. Detta avser uppgifter ur handlingar som föredragits inom stängda dörrar, inspelningar som gjorts eller spelats upp samt uppgifter i bilaga 2 till denna dom. Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Kerstin Löfroth tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Tidigare förordnad offentlig försvarare Lars Morell tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 3. Hans Östberg tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete och kr mervärdesskatt. 4. Kostnaden för försvarare och särskild företrädare ska stanna på staten.

3 3 YRKANDEN M.M. Åklagaren har yrkat i enlighet med stämningsansökan, bilaga 1, samt i enlighet med vad som framkommer i sekretessbilaga, bilaga 2. Målsäganden (se sekretessbilaga) har yrkat skadestånd i enlighet med bilaga 3. Michael Kaliff har varit frihetsberövad i enlighet med avräkningsunderlag, bilaga 4. SKÄL Skuldfrågan och påföljd Inställning Michael Kaliff har förnekat de påstådda gärningarna. Bakgrund Sommaren 2012 blev målsäganden familjehemsplacerad efter att uppgifter framkommit om att hennes mamma misshandlat henne. Åtal har i tiden därefter väckts mot mamman. De i detta mål aktuella gärningarna kom till polisens kännedom efter att målsäganden berättat för mamman i familjehemmet om att hon utsatts för sexuella övergrepp av Michael Kaliff. Efter att man talat med målsägandens särskilda företrädare i misshandelsmålet, gjordes polisanmälan och förhör hölls med målsäganden på Barnahus i Borlänge. Förhör hölls den 30 november 2012 och den 11 december Efter det första förhöret anhölls Michael Kaliff och han har därefter häktats i målet. Övrig bakgrund, se sekretessbilaga.

4 4 Bevisning Åklagaren har åberopat den bevisning som framgår av stämningsansökan. Vittnet som benämnts D har dock avstått från att vittna med hänvisning till att vittnet är närstående till part i målet. I det av åklagaren åberopade rättsintyget utfärdat av överläkaren Annika Eckerlid ges utlåtandet att målsäganden företett tecken på att penetration av slidmynningen skett, att fynden vid den gynekologiska undersökningen kan tala för att påverkan som anges skett under den i polisrapporten angivna tidsperioden, samt att undersökningsfynden talar för att hon i tidig pubertetsperiod utsatts för penetrerande vaginala samlag. Michael Kaliff har åberopat vittnesförhör med vittnet E, sekretess, som är moster till målsäganden. Vidare har Michael Kaliff åberopat dagboksanteckningar skrivna av målsäganden samt ett kort som målsäganden skrivit till honom. Vid huvudförhandlingen har också föredragits uppgifter som lämnats av målsäganden i förundersökningen mot hennes mamma. De i målet hörda personerna har i huvudsak berättat följande. Målsäganden Se sekretessbilaga. Michael Kaliff Det som målsäganden berättar har aldrig hänt. Han och målsäganden har haft en bra relation och han har ingen annan förklaring till varför hon berättar som hon gör, än att hon vill hämnas då han tagit hennes mammas parti när det gäller rättegången mot mamman. Han kan också tänka sig att målsäganden vill ha skadestånd och då är det

5 5 jättebra att sätta dit en kille så här. Det kan finnas andra personer som också ligger bakom och som har sagt till målsäganden vad hon ska säga. Han har varit med om att målsäganden talat osanning vid andra tillfällen, bland annat då hon skulle ha snattat en tidning på en butik. Med de arbetstider han haft har det heller inte funnits någon praktisk möjlighet för honom att göra det som målsäganden har påstått. Han har knappast heller varit ensam med henne, mer än vid något enstaka tillfälle. Övriga delar av förhöret, se sekretessbilaga. Vittne B Se sekretessbilaga. Vittne C Se sekretessbilaga. Paula Rabenius Hon har varit målsägandens gymnastiklärare. Hon har fått veta av målsäganden att det inte varit bra hemma och att mamman varit aggressiv och slagit henne. Målsäganden är väldigt blyg och har alltid skylt sig noga i omklädningsrummet. Hon stod alltid bakom en innebandysarg och bytte om tillsammans med en kompis. Det är i och för sig inget ovanligt att man är blyg i den åldern. Annicka Eckerlid Hon är läkare och gynekolog. Hon är överläkare på kvinnokliniken på Falu lasarett och är även MVC-överläkare. Hon har arbetat inom kvinnosjukvården sedan 1996.

6 6 Hon har även arbetat i akut verksamhet och då tagit emot kvinnor som blivit våldtagna samt har erfarenhet från ungdomsmottagning. När det gäller egentliga rättsintyg har hon upprättat 5 10 stycken som hon själv stått för och som rört hennes egna fall. Vid undersökningen av målsäganden kunde hon undersökas med sedvanliga undersökningsinstrument som man använder på vuxna. Normalt sett är det svårt att genomföra en undersökning fullt ut med sådana instrument på en 13-åring, det tillhör inte det vanliga. Detta tyder på att penetration förekommit tidigare och hon hade aldrig kunnat göra en sådan undersökning på en flicka som inte haft penetration av slidmynningen. Hon kunde också notera att mödomshinnans nedre kant var flackare och utslätad, jämfört med den övre delen av kransen som såg ut på ett annat sätt. Där finns normalt sett annars en symmetri. Också detta gjorde att det såg ut som att någon form av penetration förekommit. Området var dock helt och fint och det talar för att penetration inte förekommit innan puberteten påbörjats. Något år innan mensstart mjukas området upp lite grann, innan dess kan det bli större skador. Målsäganden berättade att hon fått mens när hon var 10 år, och ungefär ett år innan dess kan hon antas ha blivit så pass färdig i utvecklingen att det inte skulle bli några bestående skador. Hon såg heller ingen färsk påverkan på målsäganden. Målsäganden berättade att detta hänt under åldersspannet 9 13 år och berättelsen stämmer i hennes ögon. Hon såg också en flikig förändring som kan tyda på att målsäganden smittats av HPV-virus, vilket smittar genom sexuella kontakter. De tecken hon såg var dock inte så säkra, varför man hade behövt ta ett vävnadsprov vilket man normalt inte gör på ett barn i en sådan situation.

7 7 Målsäganden medverkade fint. Man fick ta det sakta och stanna upp så att hon fick ta djupa andetag. Målsäganden var inställd på att genomgå undersökningen. Hon var lite fåordig men svarade rakt på frågor. Hon undersöker patienter om dagen och har därför en uppfattning om hur det brukar se ut i olika åldrar. För henne framstår det inte överhuvudtaget som troligt att målsäganden kunnat se ut så i underlivet om penetration inte förekommit. Det är väldigt osannolikt. Vittne E Se sekretessbilaga. Tingsrättens bedömningar Skuldfrågan och påföljd För fällande dom i mål om sexualbrott krävs, liksom i brottmål i övrigt, att domstolen genom den utredning som lagts fram finner det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade, i detta fall Michael Kaliff, har gjort sig skyldig till det som åklagaren påstår. I mål om sexualbrott finns oftast inga vittnen som sett händelserna och anmälan görs ofta långt senare varför det sällan finns skador att dokumentera. En trovärdig utsaga från målsäganden kan ändå, i förening med vad som i övrigt framkommit i målet, vara tillräckligt för en fällande dom. När målsäganden hörts i målet har hon fyllt 13 år. Hon har berättat om händelser som ska ha inträffat vid upprepade tillfällen från 9 10 års ålder till dess hon var 12 år. Det är normalt sett svårt för ett barn att berätta om sexuella upplevelser i ett polisförhör, dels på grund av att det kan upplevas svårt att tala om sådana saker

8 8 särskilt inför en utomstående förhörsledare, dels på grund av att barn på grund av bristande erfarenheter, insikter och språk kan ha svårt att med ord beskriva vuxnas sexuella agerande mot dem. Detta till trots har målsäganden kunnat berätta sammanhängande om i vart fall tre olika tillfällen då Michael Kaliff på olika sätt ska ha förgripit sig på henne. Målsäganden har i sina berättelser spontant beskrivit händelseförloppet förhållandevis detaljerat utan att förhörsledaren behövt gå in med allt för många frågor. Detaljer har kunnat lämnas såväl om de sexuella handlingarna som angående vad som hänt runt omkring, samt hur hon tänkt och känt i samband med händelserna. Målsäganden har då redogjort för hur hon inledningsvis på grund av sin ringa ålder inte förstod vad det egentligen var som hände, men att hon längre fram insåg detta. Hon har också beskrivit olika typer av fysisk smärta som hon känt på olika ställen i underlivet samt hur hon efter det sista tillfället känt sig äcklig, snuskig och billig eftersom hon då var medveten om vad Michael Kaliff gjorde mot henne. För tingsrätten framstår det som svårförklarligt hur målsäganden, med sin ringa ålder, skulle kunna berätta om de detaljer som hon gjort i polisförhöret om det hon berättat om varit påhittat i syfte att skada Michael Kaliff. Hon kan inte heller ha misstagit sig på vad hon ska ha utsatts för. Till detta kommer målsägandens agerande i övrigt vid förhören. När det första förhöret påbörjas och man precis ska komma att tala om det som Michael Kaliff gjort mot henne börjar målsägandens tårar rinna varför förhörsledaren får ta fram servetter. Målsäganden gråter då tyst, det är bara tårarna som rinner och det kan knappast vara fråga om någon spelad känsloyttring. Målsäganden har sedan påtagligt svårt att tala om och benämna de sexuella händelserna, även om det blir lättare för henne när förhören fortskrider. Detta sammantaget bidrar också till att målsägandens berättelse framstått som trovärdig.

9 9 Målsägandens berättelse har också vunnit stöd av familjehemsmammans redogörelse. Hon har beskrivit hur det tog tid innan man fick målsägandens förtroende när hon kom till familjen och att det först i november 2012, när man talade om mammans rättegång, blev så att målsäganden berättade att Michael Kaliff förgripit sig på henne. Målsäganden hade dessförinnan blivit tillsagd att hon måste prata om saker så att hon kunde gå framåt i livet utan att må dåligt. Av familjehemsmammans beskrivning har framgått att målsäganden i detta läge inte alls ville att man skulle berätta för andra om vad Michael Kaliff gjort mot henne, bland annat eftersom målsäganden hade uppfattningen att detta skulle leda till att hon då skulle förstöra för Michael Kaliffs släktingar, som också stod henne mycket nära. Familjehemsmamman har berättat att hon valde att avvakta med anmälan till hon hade målsägandens samtycke, eftersom hon bedömde att målsäganden annars skulle ha varit knäpptyst om hon kommit till polisförhör. Det gick därför en tid innan anmälan kunde göras, där familjehemsmamman dessförinnan pratat med målsäganden i flera dagars tid. Det har då också framkommit att målsäganden tydligt förklarat för familjehemsmamman att hon avsåg att fortsätta bära på detta till hon blev vuxen, eftersom hon redan burit på det länge utan att någon vetat om det. Familjehemsmamman har då pratat med henne om hur det skulle bli om hon fick en pojkvän längre fram med en sådan ryggsäck och när målsäganden också fick tala med sin särskilda företrädare i misshandelsmålet, gick hon till slut med på att detta skulle anmälas. Polisanmälan har alltså gjorts efter att målsäganden först visat stor motvilja mot att så skulle ske när hon först berättade om övergreppen. Det kan också konstateras att målsäganden berättat som hon gjort trots att hon insett att detta skadar personer i omgivningen som står henne nära. Tingsrätten har av familjehemsmammans berättelse också noterat att målsäganden beskrivit händelserna i allt väsentligt på samma sätt för henne som sedan skett i polisförhör. Familjehemsmamman har också berättat att målsäganden berättat på samma sätt om händelserna både första och

10 10 andra dagen när man talat om detta. Sammantaget ger familjehemsmammans vittnesmål om hur målsäganden agerat när hon berättat om händelserna innan polisanmälan starkt stöd för att målsägandens berättelse är riktig och att det inte handlar om att målsäganden vill göra felaktiga påståenden i syfte att sätta dit Michael Kaliff. När det gäller rättsintyget från överläkaren Annicka Eckerlid och hennes vittnesmål, ger det också stöd för att målsägandens berättelse är riktig. Visserligen går det knappast att dra några absolut säkra slutsatser av de fynd som Annicka Eckerlid gjort vid den gynekologiska undersökningen av målsäganden, men fynden stöder ändå det målsäganden berättar om och motsäger på inget sätt att det hon berättat om också hänt. Att målsäganden också valt att genomföra den gynekologiska undersökningen talar mot att berättelsen om övergreppen bara skulle vara ett påhitt från hennes sida. Av vittnesförhöret med gymnastikläraren Paula Rabenius har framgått att målsäganden varit väldigt blyg och alltid skylde sig inför andra flickor i omklädningsrummet när hon skulle byta om. Målsäganden har själv berättat att hon blev så efter att övergreppen påbörjats och att hon inte längre klarar att visa sig naken inför andra. Visserligen är blyghet inte ovanligt hos barn i målsägandens ålder, men det framstår som ytterst märkligt att en flicka som inte vågar byta om naken inför andra flickor i omklädningsrummet, skulle välja att hitta på detaljerade sexuella berättelser samt välja att genomgå en gynekologisk undersökning, bara för att sätta dit eller få skadestånd av Michael Kaliff, som hon enligt vad som framkommit haft en god relation till i övrigt. Att Michael Kaliff tagit mammans parti inför misshandelsrättegången kan enligt tingsrättens bedömning heller inte vara en rimlig förklaring till varför målsäganden berättat på det sätt hon gjort. Från Michael Kaliffs sida har gjorts invändningen att han knappast varit själv med målsäganden någon gång och att han på grund av sina arbetstider inte haft möjlighet att utföra de gärningar hon påstått. Tingsrätten kan här bara konstatera att det redan av Michael Kaliffs beskrivning jämfört med målsägandens berättelse funnits

11 11 möjlighet för honom att utföra gärningarna under de år som händelserna ska ha pågått. Invändningar har också gjorts om att målsäganden inte omnämnt händelserna i sin dagbok, trots att hon tidigare uppgivit att hon i denna dagbok beskriver sitt liv som det varit samt även ska ha skrivit om vad mamman gjort mot henne. Målsäganden har dock på ett rimligt sätt berättat om att det kändes riktigt att skriva om det som mamman gjort mot henne, men att hon skämdes när det gällde det som hänt med Michael Kaliff varför hon inte ville skriva om det. Att målsäganden skrivit ett trevligt kort till Michael Kaliff gör inte heller att målsägandens berättelse framstår som mindre trovärdig, eftersom det kan ha funnits en önskan hos målsäganden att få relationen att framstå som normal utåt. Att målsäganden efter händelserna haft pojkvän som hon uttryckt känslor för i sin dagbok påverkar inte heller trovärdigheten. Från försvaret har här invänts att flickor som utsatts för övergrepp skyr relationer med pojkvänner. Detta är en bedömning som inte alls delas av tingsrätten då det visserligen kan vara så i en del fall, men där det i många fall även kan komma att bli precis tvärtom. Övrig bedömning se sekretessbilaga. Vid en samlad bedömning enligt ovan finner tingsrätten ingen rimlig förklaring till varför målsäganden lämnat de detaljerade uppgifter hon gjort, annat än att Michael Kaliff verkligen utsatt henne för de påstådda övergreppen. Tingsrätten anser det också utrett att det varit fråga om vaginala samlag, även om målsäganden uttryckt osäkerhet kring om Michael Kaliff varit helt inne med sitt könsorgan. Målsäganden har ändå berättat om att smärta uppstått både i slidmynningen och i höjd med livmodern, varför det måste ha varit fråga om i lagens mening fullbordade samlag.

12 12 Det har således varit fråga om våldtäkt mot barn vid ett större antal tillfällen från det att målsäganden var 9 år till dess att hon nyss fyllt 12. Straffvärdet för dessa gärningar är mycket högt. Åklagaren har anfört att straffvärdet inte understiger fem års fängelse och tingsrätten finner ingen anledning att göra någon annan bedömning. Någon annan påföljd än fängelse kan inte väljas varför Michael Kaliff döms till fem års fängelse. Skadestånd Michael Kaliff har bestritt skadeståndskyldighet. Han döms nu för åtalade gärningar och är då skadeståndsskyldig. Det rör sig om flera fall av våldtäkt mot barn som inneburit en avsevärd kränkning av målsägandens personliga integritet. Det bedöms därför inte skäligt att sätta ned det yrkade beloppet om kr för kränkning, utan det ska dömas ut. När det gäller yrkad ersättning för sveda och värk har dels fysisk smärta uppkommit hos målsäganden vid upprepade tillfällen, dels kan utan vidare utredning bedömas att gärningarna åsamkat målsäganden ett omfattande psykiskt lidande som med all sannolikhet kommer att fortgå under lång tid. Michael Kaliff ska därför också utge kr för sveda och värk. Häktning Brottens karaktär talar för att det finns risk för fortsatt brottslighet. Normalt sett finns inte risk för försvårande av utredningen efter tingsrätts dom, men i detta fall anser tingsrätten att det alltjämt också finns stor risk att Michael Kaliff utsätter målsäganden för påtryckningar om han försätts på fri fot, eller ges möjlighet att ha kontakt med henne som häktad. Michael Kaliff ska därför vara kvar i häkte till dess tingsrättens dom vunnit laga kraft i ansvarsdelen och åklagaren ska alltjämt ha rätt att meddela restriktioner.

13 13 Övrigt Av försvarare och särskild företrädare begärda ersättningar är skäliga med hänsyn till målets art och omfattning. Kostnaderna ska stanna på staten då Michael Kaliff kommer att vara frihetsberövad under lång tid vilket påverkar hans inkomstförhållanden. Skäl finns att låta sekretessen bestå, såväl avseende uppgifter som kan leda till att målsäganden identifieras som avseende detaljer rörande de sexuella övergreppen, som till skydd för målsägandens integritet bör förbli okända även för personer som i dagsläget är medvetna om målsägandens identitet. Det finns fängelse i straffskalan för den brottslighet som Michael Kaliff döms för. Han ska därför betala föreskriven avgift enligt lagen om brottsofferfond. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 5 (Dv 400) Överklagande (ställt till Svea hovrätt) senast den 1 februari På tingsrättens vägnar Katarina Lindström

14 Bilaga 1 INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 17

15

16 Bilaga 3 INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 38

17 Bilaga 4 INKOM: MÅLNR: AKTBIL: 57

18 DV Producerat av Domstolsverket Kriminellt.com Bilaga 5 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

19 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.