Gräsrotstelefoni på Mexikos landsbygd Telekombolagen ignorerade Villa Talea invånarna startade sitt eget mobilnät

Transkript

1 6 Gräsrotstelefoni på Mexikos landsbygd Telekombolagen ignorerade Villa Talea invånarna startade sitt eget mobilnät Förut var mobiltelefoni en lyx som bara storstadsbor kunde få tillgång till, säger Fortino Martinez Vasquez. På en brant sluttning till den dal som vetter mot Villa Talea plockar han röda bär från kaffe buskarnas grenar och lägger dem i en plasthink han har fastknuten runt magen. När hinken är full tömmer han den i en säck och går till en lada ett hundratal meter bort. Han sköljer av ansiktet med vattnet från en kraftig gummislang och lutar sig mot husväggen. Härifrån ser Villa Talea mest ut som ett litet vitt töcken begravt i grönska. Men även hit når den fem watt starka signalen från mobilnätet. Fortino tar fram sin telefon som visar full mottagning. Om jag behöver något från byn kan jag ringa någon där och be dem hämta det till mig, säger han. På gränsen mellan landsbygd och vildmark är mobiltelefoni inte bara en lyx utan också en livförsäkring. Det är många bönder som dött i olyckor häromkring, det är långt mellan fälten, och det är svårt att ta sig härifrån om man är skadad. Med mobilnätet är hjälpen mycket närmare, säger Fortino. Byn Villa Talea ligger längs sluttningen på en dalsänka. På gatorna trängs ett fåtal bilar och tygstycken täckta med kaffebönor som torkar i solen. Otaliga småstigar slingrar sig ut från byn, förbi barrträd och snår till gårdar där majs, sockerrör och kaffe växer. Precis som Fortino jobbar majoriteten av Villa Taleas invånare med småskaligt jordbruk längs dalens sluttningar. När lokalpolitikerna för- sökte bjuda in mobilnätsleverantörer att etablera sig i Villa Talea fick de rakt nej till svar. Att installera mobil antenner i ett litet samhälle som Villa Talea med endast invånare ansågs inte tillräckligt lön- Fortino Martinez Vasquez. Förut var mobiltelefoni en lyx som bara storstadsbor kunde få tillgång till. Fortino Martinez Vasquez samt. Oaxaca, där samhället ligger, är en av Mexikos fattigaste delstater. En stor del av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, speciellt på landsbygden. Mexiko har några av världens högsta telefonikostnader. Telcel, den största mobiloperatören i Mexiko, och det före detta statliga bolaget Telmex kontrolleras båda av multimiljardären Carlos Slim Helú, världens näst rikaste man. Carlos Slim har bland annat anklagats för monopol då Telmex äger 90 procent av landets telefonlinjer. Carlos Slim skiter i sitt eget land, vi har den sämsta mobilservicen i världen, säger en bonde i Villa Talea. En uppfattning han delar med många i byn. Keyla Mesulemet Ramirez, Keyla Mesulemeth Ramirez under sändning på lokalradion. mobilnätets lokala systemtekniker, ler trött. Efter problem med mobilnätets förra mjukvara har man precis slagit på det nya systemet efter nära tre månaders uppehåll. Nu måste alla som vill använda systemet återaktivera sina konton. De första fem minuterna inom byn är gratis, sedan bryts samtalet så att inte nätet belastas, säger Keyla till de bybor som väntar på att få sina telefoner aktiverade i ett av rummen till den lokala radiostationen, som även fungerar som kontor för mobilnätet. Sedan de öppnade dagen innan har cirka 150 personer besökt henne för att skriva in sig. På skrivbordet ligger en hög med mobiltelefoner som hon ännu inte hunnit med. Kan vi ringa längre tid till staterna nu? frågar en dam i skaran och Keyla nickar. Det knackar på dörren, Keyla suckar, det är sjunde gången sedan hon låste som hon blir avbruten av senkomlingar. Kan jag skjuta upp betalningen till senare? frågar en medelålders kvinna i salen. Ja det kan du, men kanske inte ett helt år, säger Keyla och ett par tjejer i tonåren börjar fnittra hysteriskt. Å 700 miljoner människor världen över saknar tillgång till mobil kommunikation. När de stora telekombolagen ignorerade den lilla byn Villa Talea de Castro i södra Mexiko startade invånarna sitt eget mobilnät som dessutom är mycket billigare. På andra sidan dalen pratar Lourdes Orozco Iescas med sin dotter. Hon är en av många bönder som nyttjar mobilnätet varje dag.

2 6 Gräsrotstelefoni på Mexikos landsbygd Telekombolagen ignorerade Villa Talea invånarna startade sitt eget mobilnät Förut var mobiltelefoni en lyx som bara storstadsbor kunde få tillgång till, säger Fortino Martinez Vasquez. På en brant sluttning till den dal som vetter mot Villa Talea plockar han röda bär från kaffe buskarnas grenar och lägger dem i en plasthink han har fastknuten runt magen. När hinken är full tömmer han den i en säck och går till en lada ett hundratal meter bort. Han sköljer av ansiktet med vattnet från en kraftig gummislang och lutar sig mot husväggen. Härifrån ser Villa Talea mest ut som ett litet vitt töcken begravt i grönska. Men även hit når den fem watt starka signalen från mobilnätet. Fortino tar fram sin telefon som visar full mottagning. Om jag behöver något från byn kan jag ringa någon där och be dem hämta det till mig, säger han. På gränsen mellan landsbygd och vildmark är mobiltelefoni inte bara en lyx utan också en livförsäkring. Det är många bönder som dött i olyckor häromkring, det är långt mellan fälten, och det är svårt att ta sig härifrån om man är skadad. Med mobilnätet är hjälpen mycket närmare, säger Fortino. Byn Villa Talea ligger längs sluttningen på en dalsänka. På gatorna trängs ett fåtal bilar och tygstycken täckta med kaffebönor som torkar i solen. Otaliga småstigar slingrar sig ut från byn, förbi barrträd och snår till gårdar där majs, sockerrör och kaffe växer. Precis som Fortino jobbar majoriteten av Villa Taleas invånare med småskaligt jordbruk längs dalens sluttningar. När lokalpolitikerna för- sökte bjuda in mobilnätsleverantörer att etablera sig i Villa Talea fick de rakt nej till svar. Att installera mobil antenner i ett litet samhälle som Villa Talea med endast invånare ansågs inte tillräckligt lön- Fortino Martinez Vasquez. Förut var mobiltelefoni en lyx som bara storstadsbor kunde få tillgång till. Fortino Martinez Vasquez samt. Oaxaca, där samhället ligger, är en av Mexikos fattigaste delstater. En stor del av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningen, speciellt på landsbygden. Mexiko har några av världens högsta telefonikostnader. Telcel, den största mobiloperatören i Mexiko, och det före detta statliga bolaget Telmex kontrolleras båda av multimiljardären Carlos Slim Helú, världens näst rikaste man. Carlos Slim har bland annat anklagats för monopol då Telmex äger 90 procent av landets telefonlinjer. Carlos Slim skiter i sitt eget land, vi har den sämsta mobilservicen i världen, säger en bonde i Villa Talea. En uppfattning han delar med många i byn. Keyla Mesulemet Ramirez, Keyla Mesulemeth Ramirez under sändning på lokalradion. mobilnätets lokala systemtekniker, ler trött. Efter problem med mobilnätets förra mjukvara har man precis slagit på det nya systemet efter nära tre månaders uppehåll. Nu måste alla som vill använda systemet återaktivera sina konton. De första fem minuterna inom byn är gratis, sedan bryts samtalet så att inte nätet belastas, säger Keyla till de bybor som väntar på att få sina telefoner aktiverade i ett av rummen till den lokala radiostationen, som även fungerar som kontor för mobilnätet. Sedan de öppnade dagen innan har cirka 150 personer besökt henne för att skriva in sig. På skrivbordet ligger en hög med mobiltelefoner som hon ännu inte hunnit med. Kan vi ringa längre tid till staterna nu? frågar en dam i skaran och Keyla nickar. Det knackar på dörren, Keyla suckar, det är sjunde gången sedan hon låste som hon blir avbruten av senkomlingar. Kan jag skjuta upp betalningen till senare? frågar en medelålders kvinna i salen. Ja det kan du, men kanske inte ett helt år, säger Keyla och ett par tjejer i tonåren börjar fnittra hysteriskt. Å 700 miljoner människor världen över saknar tillgång till mobil kommunikation. När de stora telekombolagen ignorerade den lilla byn Villa Talea de Castro i södra Mexiko startade invånarna sitt eget mobilnät som dessutom är mycket billigare. På andra sidan dalen pratar Lourdes Orozco Iescas med sin dotter. Hon är en av många bönder som nyttjar mobilnätet varje dag.

3 FT Fredag 16 maj

4 8 Det som gör mobilsystemet i Villa Talea så unikt är att det inte kontrolleras av något stort telekomföretag. Istället är det medlemmarna i kommunikationskollektivet Dizha Kieru som sköter underhållet, till största delen från den lilla lokalradio stationen. Fram till för bara några år sedan skulle utrustningen kostat alldeles för mycket för att det skulle kunna vara praktiskt genomförbart att bygga ett eget mobilsystem. Men med mjukvara baserad på öppen källkod och relativt billiga sändare och mottagare har kostnaderna blivit mycket lägre. Över en internetuppkoppling kan byborna ringa direkt från sina telefoner till andra delar av Mexiko och till utlandet. Det kostar 15 pesos (7,50 kr) i minuten att ringa till till exempel USA från telefonkios- ken här, med vårt system kostar det bara 20 centavos (10 öre), säger Keyla. Vi får inget ekonomiskt stöd för det här projektet, bara från fader vår, säger Keyla skrattande och höjer händerna mot skyn. Dizha Kieru betyder unge- fär vårt ord på Zapoteco, det språk som talas av många i Oaxaca. Keyla och sex andra i byn startade kollektivet efter de våldsamma konflikterna i Oaxaca Vi upplevde att rapporteringen om det som pågick i Oaxaca inte motsvarade det vi såg omkring oss, vi ville kunna rapportera på det sätt vi tyckte passade oss, säger Keyla. Därför startade vi lokalradion. För två år sedan blev de kontaktade av den ideella organisationen Rhizomatica, som jobbar för att öka tillgången till billig mobil kommunikation i de samhällen dit tekniken ännu inte nått. Det var de som En svalkande bris drar in ge- Dizha Kieru-teamet. Från vänster, Omar González Vásquez, Mauricio Flores Loza, Noemí Ramírez Miguel, Jose Gadiel Hernandez Ramirez, Keyla Mesulemeth Ramirez, Israel Hernandez Garcia. kom med iden kring ett gräsrotsbaserat mobilnät. Tanken var i grunden en blandning av en traditionell närradiostation och det faktum att många som bor på platser utan täckning redan har mobiltelefoner. Utöver det behövdes egentligen bara en signal, säger Peter Bloom på Rhizomatica. Utrustningen har Villa Talea fått till låns av den kanadensiska tillverkaren Nutaq. De cirka kronor systemet kostar betalas av användaravgiften på 15 kr i månaden. nom ett av de ännu inte färdiga fönstren i köket. På nedervåningen står cementsäckar och spadar på det grustäckta golvet. Marbella Lopez Dominguez sitter vid köksbordet och fingrar på sin mobil som hon precis aktiverat. Ljudet dånar från en plattskärms-tv som står i döttrarna Katherine och Allisons rum. På skärmen springer två färgglada monster runt i HDkvalitet medan tjejerna brottas i sängen. Nästan varje dag har Marbella frågat Keyla när mobilnätet ska börja fungera igen. Hennes man är en av många i byn som tagit sig över grän-

5 FT Fredag 16 maj Marbella Lopez Dominguez har precis aktiverat sitt konto med den nya servern. Hon och hennes två döttrar Katherine och Allison testringer till Marbellas man i Dallas. sen till USA för att söka jobb. Nu arbetar han som kock i Dallas, Texas och har inte varit hemma på 16 må nader. Det är svårt för oss att vara ifrån varandra så länge, men vi behöver pengarna för att kun na betala huset, säger Marbella. Hon och Andres var 17 år när de träffades första gången. De gick i samma klass och har varit ihop sedan dess. Under månaderna som nätverket va rit nere har hon blivit tvung en att använda Telmex telefon automater på stan. Vi har bara kunnat ringa varandra kanske en gång i veck an. Det var många som gnällde på att be höva vän ta så länge när vi pratade. Marbella trummar med fingrarna på bordet och sneglar regelbundet på telefo nen. Jag vill testringa till ho nom. När nätverket fungera de brukade vi prata kanske två till tre timmar om dagen, säger hon och skrattar generat. Efter intervjun ringer Mar bella direkt till sin man. Jon och hennes två döttrar skrat tar, och alla försöker komma åt att prata samtidigt. Det funkade utmärkt, jag hörde honom jätteklart, säger Marbella och hennes an sikte strålar. Även om systemet haft många motgångar under de 10 månader som testet pågått i byn tycker Keyla att de har lyckats bra. Det här är ju första gången ett sånt här system testas. Det har ju inte funnits någon att gå till för att fråga om hur de löst problemet tidigare. Men de riktigt intressanta projekten är fortfarande på rit bordet menar Keyla. I byarna runt om väntar man med spänning på hur vårt system kommer att fungera, sä ger Keyla. På Rhizomatica och Dizha Kieru hoppas man kunna star ta upp nya mobilsändare i grannbyarna. med samma tek nik som i Villa Talea. Varje by får sitt eget sys mexikanska byar utan mobilnät Enligt Rhizomatica lever 700 miljoner människor världen över utan tillgång till elektronisk kommunikation, och 2 miljarder människor är utan tillgång till dessa tjänster till ett rimligt pris. I Mexiko finns ungefär byar utan tillgång till mobilnät, samhällen som därmed hamnar utanför ITutvecklingen i världen. Ofta tem, sin egen sändare, sin egen antenn, vi kan sammanlänka dessa nät med varandra så att vi kan kommunicera fritt mel lan samhällena här. En annan plan är att lära upp ungdomar till att bli lo kala journalister i småbyarna tillhör invånarna i dessa samhällen ursprungsbefolkningen. Öppen källkod är datorprogram där koden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. OpenBSC är den mjukvara som används i Villa Talea för att skapa gsmnätverk. Den är baserad på öppen källkod. runt Talea. De kan sedan göra nyhetsrapporteringar över mo bilnätet som kan sändas på ra diokanalen eller skickas ut per sms. Leo Stolpe Villa Tallea utrikes@fria.nu