Ekonomiskt bistånd kvartal 1 4, 2003

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2004:1 Ekonomiskt bistånd kvartal 1 4, 2003 Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Statistics Social Services Ekonomiskt bistånd kvartal 1 4, 2003 Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Martin Ahlin, Socialstyrelsen, tel: Inger Forslund, SCB, tel: Publicerat: 26 februari 2004 Tidigare publicering: Denna statistik publiceras från och med första kvartalet 1994 av Socialstyrelsen. Statistiken har producerats av Statistiska centralbyrån (SCB) som tidigare publicerade motsvarande statistik i Statistiska meddelanden, serie S, sedan år Previous publications: The National Board of Health and Welfare has published quarterly statistics on social assistance since the fourth quarter of The statistics are produced by Statistics Sweden (SCB). During the period 1990 until the fourth quarter of 1994, the publication was issued by SCB in Statistical Reports, series S. Statistics Social Welfare Social assistance: 1 st 4 th Quarters, 2003 County and Municipal Expenditures The National Board of Health and Welfare ISSN ISBN Artikelnr OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund.5 Statistikens innehåll 6 Datainsamling..7 Statistikens tillförlitlighet...8 Jämförbarhet över tiden.9 Definitioner..10 Resultat...12 Tabell- och diagramförteckning...18 Bilageförteckning...19 Teckenförklaringar...19 Summary..20 Definitions.22 Tables and diagrams...24 Appendix. 25 Explanation of the symbols.25 Swedish English glossary.26 Tabeller..27 Bilaga 52 3

4 Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd och statens kostnader för introduktionsersättning och ekonomiskt bistånd till flyktingar under fjärde kvartalet och hela året Statistiken syftar till att kvartalsvis ge en snabb belysning av det utbetalda ekonomiska biståndet på läns- och kommunnivå. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utländska medborgare redovisas separat. En orsak till särredovisningen är att staten ersätter kommunerna för utbetalningar till flyktingar. Denna uppdelning gör det möjligt att visa de kommunala ekonomiska biståndskostnaderna. Redovisningen bygger på insamlade uppgifter från samtliga kommuner. Ekonomiskt bistånd under fjärde kvartalet 2003 Samtliga jämförelser görs i fasta priser. Utbetalt ekonomiskt bistånd uppgick till 2,1 miljarder kronor och har minskat med 2 procent jämfört med fjärde kvartalet Kostnaderna har minskat på årsbasis varje kvartal sedan första kvartalet Under fjärde kvartalet 2003 var de 30 procent lägre än motsvarande kvartal år 1995, då den nuvarande mätserien påbörjades. Det utbetalda beloppet för ekonomiskt bistånd exklusive bistånd och introduktionsersättning till flyktingar ökade i något fler än hälften av länen och minskade i något färre än hälften av länen. Något mer än hälften av kommunerna påvisade en ökning i utbetalt ekonomiskt bistånd jämfört med fjärde kvartalet Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar uppgick till 321 miljoner kronor. Det var 2 procent lägre än vad som utbetalades under samma kvartal året innan. Kostnaderna för flyktingar har minskat med 60 procent under de senaste åtta åren, men har varit stabila under de senaste fem åren. Av de 210 kommuner som redovisade kostnader för flyktingar betalade 104 kommuner ut introduktionsersättning till flyktingar under fjärde kvartalet. Det är en ökning med 24 kommuner jämfört med fjärde kvartalet Den andel av flyktingarnas bistånd som utgör introduktionsersättning har stigit från 12 procent tredje kvartalet 1997, vilket är den lägsta noteringen, till 57 procent. 4

5 Ekonomiskt bistånd under hela året 2003 Samtliga jämförelser görs i fasta priser. Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd uppgick till drygt 8,3 miljarder kronor och minskade därmed med 5 procent jämfört med hela året Om kostnaderna för flyktingar borträknas minskade utbetalningarna med 6 procent jämfört med hela året Biståndskostnaderna exklusive bistånd till flyktingar har minskat i 18 av 21 län jämfört med hela året Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar uppgick till 1,3 miljarder kronor vilket var en minskning med 4 procent jämfört med hela året Bakgrund Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar kvartalsvis enligt förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. 5

6 Statistikens innehåll Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 samt i förekommande fall enligt 4 kap. 2 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Kvartalsstatistik över kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd finns sedan Den redovisas fyra gånger om året, cirka två månader efter kvartalens utgång. Statistiken produceras av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Socialstyrelsen. Från och med 1995 utökades kvartalsstatistiken med uppgifter om utbetald introduktionsersättning till flyktingar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Denna statliga ersättning jämställs i statistiksammanhang med ekonomiskt bistånd. Staten ersätter kommunerna för kostnader som avser ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Merparten av ersättningen utbetalas med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas kostnader för introduktion av flyktingar under året då uppehållstillståndet beviljas samt ytterligare tre år. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek. Ett villkor för att introduktionsersättning skall beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs av kommunen efter samråd med flyktingen. Kommunerna får även själva bestämma om andra nyanlända utländska medborgare än skyddsbehövande ska motta introduktionsersättning. Exempel på detta är vissa kategorier av anhöriga till flyktingar till exempel vid s.k. familjeåterföreningsfall. Utöver de återbetalningar från staten som avser flyktingar (eller därmed jämställd), erhåller kommunerna också återbetalningar från personer som beviljats återbetalningspliktigt bistånd i avvaktan på exempelvis lön, ersättning från försäkringskassa eller studielån. Dessa belopp varierar kraftigt i de olika kommunerna. Fr.o.m särredovisas därför även nettobelopp utöver utbetalda bruttobelopp i den rapport som avser årets samtliga fyra kvartal. I övriga kvartalsrapporter redovisas endast utbetalda bruttobelopp. Utöver kvartalsstatistiken redovisas årligen officiell statistik över antal personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd, liksom biståndskostnaderna fördelade på biståndsmottagare och biståndshushåll efter kön, ålder, biståndstid, utländsk bakgrund med mera. Detta publiceras i rapporten Ekonomiskt bistånd årsstatistik år x. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll. 6

7 Datainsamling Statistiken grundar sig på uppgifter som SCB på uppdrag av Socialstyrelsen samlat in. Den har insamlats från landets samtliga kommuner. Uppgifterna hämtas från kommunernas ekonomisystem eller socialtjänstens IT-system. Från och med första kvartalet 2003 kan kommunerna lämna sina uppgifter via Internet. I annat fall redovisas uppgifterna på blankett som skickats per fax eller per post. Ett exempel av blanketten finns i bilagan. Vid redovisningen av fjärde kvartalet får kommunerna möjlighet att revidera tidigare inlämnade uppgifter som avser årets första tre kvartal. 7

8 Statistikens tillförlitlighet Tillförligheten totalt Tillförlitligheten i den kvartalsvis insamlade statistiken har hittills varit god. Extrema värden kontrolleras hos respektive kommun. Vid varje insamlingstillfälle under året har kommunerna också möjlighet att korrigera de tidigare inrapporterade uppgifterna. De korrigerade uppgifterna redovisas i kvartalsrapporterna. De storheter som redovisas i denna rapport redovisas även i den årliga statistiken över ekonomiskt bistånd. Underlaget för dessa två typer av rapporter kommer ofta från olika källor i kommunerna. Trots detta är överensstämmelsen god. Osäkerhetskällor Stockholms kommun redovisar endast preliminära siffror när det gäller biståndskostnader för flyktingar. Kommunen har antagit att 12,7 procent av kostnaderna för ekonomiskt bistånd betalas ut till flyktinghushåll. Det finns risk att även andra, främst mindre, kommuner inte särredovisar kostnaderna för flyktingar och att detta belopp därför redovisas som noll. Detta kan leda till en underskattning av denna kostnadspost. Eftersom vissa kommuner inte använder den vedertagna definitionen av flyktingbegreppet kan vissa flyktingar ha registrerats som icke-flyktingar redan innan tre år har förflutit. Detta kan också medföra en viss underskattning av det ekonomiska biståndet till flyktingar. Vissa kommuner kan ibland redovisa stora procentuella ökningar av kostnaderna till biståndsmottagare som inte är flyktingar även om de totala kostnaderna minskar i kommunen. Detta sker till exempel när en stor grupp flyktingar inte längre har flyktingstatus, det vill säga det fjärde kalenderåret efter det att dessa har erhållit uppehållstillstånd. Svarsbortfall För fjärde kvartalet 2003 saknas helt uppgifter för Heby kommun. Uppgifter om utbetald introduktionsersättning saknas för Vallentuna och har på länsoch riksnivå skattats med föregående kvartals uppgift. Jämförelse kan inte göras med föregående år för Uppsala kommun pga. att Knivsta, som tidigare ingick i Uppsala kommun, bildade egen kommun den 1 januari Knivsta kommun har ej kunnat särredovisa beloppen till flyktingar de två första kvartalen. Dessutom saknas uppgifter om återbetalt belopp under hela året 2003 från Danderyd, Heby, Huddinge, Hudiksvall, Hultsfred, Högsby, Hörby, Landskrona, Luleå, Mariestad, Mjölby, Norsjö, Ockelbo, Rättvik, Strängnäs, Sundsvall, Surahammar, Upplands Väsby, Vallentuna, Åstorp, Örkelljunga och Österåker. 8

9 Jämförbarhet över tiden Som tidigare nämnts redovisas utbetalningar för flyktingar och vissa andra utländska medborgare samt utbetalning för biståndsmottagare som inte är flyktingar var för sig från och med Dessutom utökades statistiken med introduktionsersättning för flyktingar En jämförelse mellan dessa data före och efter 1995 kan göras enbart för ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning. Korrigeringen av eventuella felaktigheter, som nämns ovan, görs i efterhand. Detta medför att kostnadsjämförelser mellan olika kvartal inte alltid överensstämmer med de procentuella skillnader som redovisats i tidigare kvartalsrapporter. Från och med fjärde kvartalet 2000 redovisas förändringar i kostnadsnivå över tid i fasta priser i stället för löpande priser. Biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindex (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare kvartal har justerats med avseende på vissa brister i prisunderlag eller beräkningsmetoder som sker vid till exempel retroaktiva skattebeslut. Redovisningen av förändringar i kostnadsnivå över tid i fasta priser påverkar också jämförbarheten med tidigare publicerade kvartalsrapporter. 9

10 Definitioner Fasta priser Biståndsbelopp som avser tidigare kvartal än fjärde kvartalet 2003 justeras för inflation. Konsumentprisindex (KPI) med skuggindextal används för att skatta prisutvecklingen. Fjärde kvartalet 2003 är baskvartal. Flyktingar och vissa andra utlänningar Med flykting, eller därmed jämställd, avses i detta sammanhang personer för vilka kommunen har rätt till schablonersättning från staten, enligt 3 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (ErsF). Denna schabloniserade statliga ersättning avses täcka bland annat ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Som flykting räknas man här från och med det år man har fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Före detta flyktingar I detta sammanhang räknas en biståndsmottagare som före detta flykting om denne har haft uppehållstillstånd i minst fem kalenderår. Kommuner får då inte längre ersättning för dessa enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. I vissa fall kan det dock beslutas att kommuner får ersättning för före detta flyktingar som av olika anledningar inte står till arbetsmarknadens förfogande. Introduktionsersättning En kommun kan enligt lagen om introduktionsersättning, välja denna form av ersättning i stället för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, under den nyanlände invandrarens introduktionsperiod. Kommunen kan alltså erbjuda introduktionsersättning till alla nyanlända, som deltar i ett introduktionsprogram, inte enbart till de som omfattas av 3 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (ErsF). Nettokostnader Med nettoutbetalning avses differensen mellan det totalt utbetalda beloppet under året och det totalt återbetalda belopp under samma år. Med andra ord är nettokostnaden bruttobeloppet minus utbetalning för flyktingar enligt av 3 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera och minus återbetalt ekonomiskt bistånd från staten, samt från enskilda personer. Det återbetalda beloppet kan avse utbetalt ekonomiskt bistånd som betalades 10

11 ut året innan eller ännu tidigare. Detta mått redovisar alltså en typ av kassaflöde i socialnämndernas kostnader för bistånd. Utbetalt ekonomiskt bistånd Med utbetalt ekonomiskt bistånd avses i denna redovisning summan av utbetalt ekonomiskt bistånd. Till ekonomiskt bistånd räknas även ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen som utbetalats till flyktingar med uppehållsoch arbetstillstånd under de första fyra åren. Däremot ingår inte utbetalning för arbetsmarknadsåtgärder. Det utbetalade ekonomiska biståndet redovisas brutto, det vill säga utan avdrag för ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten. Återbetalt ekonomiskt bistånd, exkl. ersättning för flyktingar Med återbetalt belopp avses biståndsutbetalning som återkommer till kommunen under det aktuella statistikåret i enlighet med beslut som rör enskilda individer. Detta belopp består dels av statlig ersättning för vissa före detta flyktingar och dels av återbetalning från enskilda personer eller återsökning från försäkringskassa av retroaktivt beviljad periodisk ersättning enligt Lag om allmän försäkring (AFL 1962:381, Kap. 17 1, 2 st.). Den del av tidigare utbetalt ekonomiskt bistånd som återbetalas av staten för vissa före detta flyktingar under det aktuella statistikåret redovisas i Tabell E. Staten ersätter kommunerna i vissa fall för utbetalt bistånd till före detta flyktingar. I socialtjänstlagen finns utrymme för att bevilja återbetalningspliktigt bistånd. Detta beviljas om en person av olika skäl inte har betalningsmedel för tillfället men väntar snar betalning av lön, ersättning från försäkringskassan eller studielån. Detta belopp redovisas också som återbetalt belopp under det år det betalas in. 11

12 Resultat Ekonomiskt bistånd under fjärde kvartalet 2003 Samtliga jämförelser görs i fasta inflationsjusterade priser. De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning Under fjärde kvartalet 2003 utbetalades ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med nästan 2,1 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2002 (se tabell A). Trenden med fallande belopp på årsbasis har pågått varje kvartal sedan första kvartalet Det utbetalda beloppet var nästan 30 procent mindre än fjärde kvartalet 1995, det vill säga första fjärdekvartalet i den nuvarande serien (se diagram A). Ekonomiskt bistånd exklusive kostnader för flyktingar För biståndsmottagare som inte är flyktingar har under det fjärde kvartalet 2003 utgått knappt 1,8 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. Detta innebär en minskning med 2 procent jämfört med fjärde kvartalet Från och med 1995 ökade biståndskostnaderna, exklusive ersättning till flyktingar, fram till och med halvårsskiftet 1997 (se diagram A). Sedan dess har de sjunkit och under fjärde kvartalet 2003 var dessa kostnader lägre än kostnaderna under motsvarande kvartal Uppgången anses huvudsakligen bero på arbetslösheten under lågkonjunkturåren. Tabell A. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning fjärde kvartalet Bistånd exkl. Bistånd och Summa kostnader för introd.ersättning flyktingar till flyktingar Utbetalt bistånd i miljoner kronor Procentuell andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd Förändring i fasta priser* i %, 4:e kv :e kv *Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 4:e kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. 12

13 Utvecklingen av utbetalningarna, exklusive de till flyktingar, uppvisar en viss periodicitet över kvartalen, vilket visas i diagram A. De faktiska utbetalningarna åskådliggörs med en heldragen linje och de säsongsrensade med en streckad linje. De säsongsrensade skattningarna är beräknade utifrån vilka utbetalningar som har förväntats om det inte fanns säsongsvariationer. Under andra kvartalet är utbetalningarna relativt högre och under fjärde kvartalet relativt lägre än under övriga kvartal. Dessa variationer följer ungefär samma utveckling som arbetslösheten och BNP-utvecklingen. Flera förklaringar finns till säsongsvariationen. De vanligaste förklaringarna till lägre BNP och större arbetslöshet under andra kvartalet är få arbetsdagar och sommarledighet för studerande. De vanligaste förklaringarna till uppgången i ekonomin under fjärde kvartalet är ett stort antal arbetsdagar samt julhandeln. Miljarder kronor 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 Totalt Exklusive flyktingar Säsongsjusterad, exklusive flyktingar *Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 4:e kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. Diagram A. Utbetalt ekonomiskt bistånd, i fasta * och säsongsrensade priser för utbetalningarna i miljarder kronor, I 11 av de 21 länen har kostnaderna, exklusive ersättning till flyktingar, ökat jämfört med fjärde kvartalet Nio län har redovisat minskade kostnader och i Örebro län är kostnaderna oförändrade. Den största procentuella minskningen, 7 procent, uppvisade Jämtlands län. Den största procentuella ökningen hade Norrbottens län med 24 procent. Bland kommunerna varierar utvecklingen av utbetalningarna. Detta redovisas i tabell B. Något fler än hälften av kommunerna hade ökade utbetalningar och i en av tre kommuner ökade utbetalningarna med mer än 10 procent. I något färre än hälften av kommunerna minskade utbetalningarna. 13

14 Tabell B. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndsmottagare som inte är flyktingar under fjärde kvartalet 2003 jämfört med fjärde kvartalet Förändring i procent Antal kommuner Andel kommuner kv kv (procent) Ökning > Oförändrat Minskning > Totalt 287 * 100 * Uppgifter för Heby saknas. För Uppsala går det inte att göra en jämförelse med föregående år, eftersom Knivsta bildade en egen kommun 1 januari Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar Till flyktingar har under fjärde kvartalet 2003 utgått 321 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning. Det var lika mycket som betalades ut under fjärde kvartalet Av de 210 kommuner som redovisade kostnader för flyktingar under fjärde kvartalet 2003 betalade 104 kommuner ut introduktionsersättning till dessa. Det är en ökning med 24 kommuner jämfört med fjärde kvartalet Fram till 1997 minskade introduktionsersättningens andel av de biståndskostnader som utgick till flyktingar. Därefter har andelen stigit från 12 procent (74 av 698 miljoner kr) till 57 procent (183 av 321 miljoner kr), vilket visas i diagram B. Kostnaderna för flyktingar har minskat under de åtta år som har förflutit sedan särredovisningen av kostnader för flyktingar påbörjades. Jämfört med fjärde kvartalet 1995 har kostnaderna minskat med knappt 60 procent. Detta sammanhänger dels med att det stora antalet flyktingar som kom till Sverige från Bosnien-Hercegovina inte längre räknas som flyktingar i statistiken om ekonomiskt bistånd och dels med att flyktingmottagandet har legat på en relativt låg nivå sedan Under de senaste fyra åren syns en tendens till stabilisering av utbetalningarna. Samtidigt har det totala antalet flyktingar i riket varit stabilt under perioden De flesta flyktingar som har fått uppehållstillstånd under de senaste fyra åren kommer från före detta Jugoslavien och Irak. 14

15 Miljoner kronor Antal flyktingar i riket ** (staplar) Skattat antal flyktingar Totalt Ekonomiskt bistånd Introduktionsersättning *Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 4:e kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. **Beräkningen av antalet flyktingar avser 31 december varje år. Källa: Migrationsverket, tillståndsstatistik. Diagram B. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, i fasta priser * miljoner kronor, samt skattat antal flyktingar i riket, redovisat per kvartal respektive år Ekonomiskt bistånd under hela året 2003 Samtliga jämförelser görs i fasta inflationsjusterade priser. De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning Under hela året 2003 utbetalades ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med sammanlagt drygt 8,3 miljarder kronor (se tabell C). Det var en minskning med drygt 5 procent jämfört med året innan. Tabell C. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning hela året Bistånd exkl. Bistånd och Summa kostnader för introd.ersättning flyktingar till flyktingar Utbetalt bistånd i miljoner kronor Procentuell andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd Förändring i fasta priser * *Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 4:e kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. 15

16 Ekonomiskt bistånd exklusive kostnader för flyktingar Under hela året 2003 utgick knappt 7,0 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd när kostnaden för flyktingars ekonomiska bistånd och introduktionsersättning exkluderats. Det var en minskning med 6 procent jämfört med hela året Kostnaderna minskade i 18 av 21 län. Den största minskningen uppvisade Blekinge län och Skåne län, där minskningen uppgick till 12 procent. I Norrbottens län ökade kostnaderna med 12 procent. I 59 procent av kommunerna redovisades minskade kostnader och i 26 procent av kommunerna sjönk kostnaderna med mer än 10 procent (se tabell D). Tabell D. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndmottagare som inte är flyktingar under hela året 2003 jämfört med motsvarande period Förändring i procent Antal kommuner Andel kommuner kv kv (procent) Ökning > Oförändrat Minskning > Totalt 287 * 100 *Uppgifter för Heby saknas. För Uppsala går det inte att göra en jämförelse med föregående år, eftersom Knivsta bildade en egen kommun 1 januari Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar Cirka 1,3 miljarder kronor betalades ut i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar under hela året Det var en minskning med cirka 4 procent jämfört med året innan. Återbetalning av ekonomiskt bistånd 2003 Återbetalt ekonomiskt bistånd består dels av statlig ersättning till kommunerna för vissa före detta flyktingar och dels av återbetalning från enskilda individer eller återsökning från försäkringskassa. Eftersom det saknas uppgifter från totalt 22 kommuner görs ingen redovisning på riksnivå för varken återbetalning eller nettokostnader. Som tidigare nämnts varierar återbetalningarnas omfattning mellan kommunerna. I tabell E redovisas antal kommuner som erhåller olika stora återbetalningar från både staten och enskilda personer. 16

17 Tabell E. Återbetalt belopp från staten och enskilda personer 2003 uttryckt i andel av det totalt utbetalda beloppet exkl. ersättning för flyktingar. Antal kommuner i respektive kategori. Andel av totalt utbetalt belopp i procent Återbetalning från staten* Återbetalning från enskilda personer Totalt* > Totalt 268 * 268 * 268 * * Uppgifter saknas från Danderyd, Heby, Huddinge, Hudiksvall, Hultsfred, Högsby, Hörby, Landskrona, Luleå, Mariestad, Mjölby, Norsjö, Ockelbo, Rättvik, Strängnäs, Sundsvall, Surahammar, Upplands Väsby, Vallentuna, Åstorp, Örkelljunga och Österåker. Något mer än hälften av det återbetalda beloppet består av ersättning från staten. Återbetalningen är störst avseende ersättningen från vissa före detta flyktingar. De flesta kommunerna får enbart små belopp i ersättning i förhållande till det totalt utbetalda beloppet. Återbetalning från enskilda personer varierar också mellan kommunerna men inte lika mycket. En stor del av den variation som finns kan möjligen förklaras av att studenter främst återfinns i ett fåtal kommuner. Studenter som väntar på studiemedel eller sommarlön är en vanlig kategori av återbetalningspliktiga biståndsmottagare. 17

18 Tabell- och diagramförteckning Sida 12. Tabell A. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning fjärde kvartalet Tabell B. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndsmottagare som inte är flyktingar under fjärde kvartalet 2003 jämfört med fjärde kvartalet Tabell C. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning hela året Tabell D. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndsmottagare som inte är flyktingar under hela året 2003 jämfört med motsvarande period Tabell E. Återbetalt belopp från staten och enskilda personer 2003 uttryckt i andel av det totalt utbetalda beloppet exkl. ersättning för flyktingar. Antal kommuner i respektive kategori. 13. Diagram A. Utbetalt ekonomiskt bistånd, i fasta och säsongsrensade priser för utbetalningarna i miljarder kronor, Diagram B. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, i fasta priser miljoner kronor, samt skattat antal flyktingar i riket, redovisat per kvartal respektive år Tabell 1. Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Tabell 2. Hela året Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Brutto och nettoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med hela året

19 Bilageförteckning Statistikblankett till kommunerna för kvartalsvisa uppgifter om utbetalt biståndsbelopp. Teckenförklaringar 0 Värdet är noll, inget finns att rapportera.. Värde kan inte förekomma... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. 19

20 Summary This report presents statistics on Swedish municipalities expenses for social assistance and introductory benefits to refugees and certain other foreign nationals in Sweden, during both the entire year and the fourth quarter of The purpose of the report is to provide fresh quarterly data on social assistance distributed at the municipal level. Since the first quarter of 1995, when new categories began to be used in the collection of data, expenditures for refugees and non-refugees are noted separately. Statistics on introductory benefits and social assistance to refugees are accounted for separately from social assistance to non-refugees, mainly because they are reimbursed by the national government (the state); this makes it possible to determine the municipalities share of total expenditures. Refugees are defined as asylum-seekers that have been granted residence permits and still qualify for state-financed benefits. The municipalities are entitled to reimbursement for four years of benefits for each refugee, starting with the year in which the residence permit is granted. Municipalities may also apply to the state for compensation for expenditures on social assistance to certain other foreign nationals. Examples include certain categories of relatives to refugees, and refugees who have had residence permits for over four years but are excluded from the labour market due to sickness and/or disability. In calculating changes over time, current data are compared with corresponding data from the same quarter of the preceding year; this is to control for seasonal variations. Starting with the first quarter of 2001, changes from previous years are noted in constant prices (i.e. adjusted for inflation). A Swedish Consumer Price Index (CPI) based on the shadow index rate is used to estimate the rate of inflation. The shadow index rate is calculated by revising CPI rates from earlier quarters in order to compensate for certain deficiencies of the raw data, changes in taxation, or the method of computation - for example, when taking retroactive tax amendments into consideration. There is a problem of comparability between figures from before and after the year In reports prior to the fourth quarter of 2000, current prices were used to calculate changes over time. Thus, it is difficult to make exact comparisons between rates of change before and after the basis of calculation was altered. Since 2001, annual statistics on net costs have been included. This is made possible by the collection of data on the state s compensation to municipalities for benefits paid to refugees who have had a residence permit for over four years (see above), and from individuals who have received temporary assistance on the condition that it be repaid. The Social Services Act permits municipalities to issue repayable assistance in certain situations 20

21 when households lack the means for current needs but expect soon to receive payments of wages, student loans or social insurance. In most cases, temporary assistance is not repaid during the same year in which it is issued. Compensation for benefits to individuals who are no longer refugees is paid out in the summer of the year following the end of their entitlement periods. The measure used for net costs therefore reflects cash flow in the municipality. The reimbursements received in year X are subtracted from the expenditures distributed in the same year. Statistics on net costs are published in the fourth-quarter report of each year. Following the summary, definitions and explanations are provided in English in order to make it possible for those who do not read Swedish to interpret the diagrams and tables of the report, whose findings may be summarised as follows: Social assistance during the fourth quarter of 2003 All of the comparisons are made in constant prices. Total expenditures on social assistance during the fourth quarter of 2003 amounted to SEK 2.1 billion, a decrease of two percent compared with the fourth quarter of In terms of annual percentage change, expenditures have decreased every quarter since the first quarter of During the fourth quarter of 2003, they were 30 percent less than during the same quarter in 1995, the initial year of the current statistical series. Excluding benefits to refugees, the total amount of social assistance increased slightly in over half of the counties, and decreased slightly in the rest. Slightly over half of municipalities reported an increase in socialassistance payments compared with the fourth quarter of Refugees received SEK 321 million in social assistance and introductory benefits during the fourth quarter of This amount was two percent lower compared with the fourth quarter of Total expenditures for refugees have decreased by 60 percent during the past eight years. Of the 210 municipalities that reported social-assistance expenditures for refugees, 104 distributed introductory benefits. That was an increase of 24 compared with the fourth quarter of The proportion of social assistance distributed to refugees in the form of introductory benefits has risen from 12 percent in the third quarter of 1997 the lowest level recorded thus far to 57 percent in the fourth quarter of Social assistance during the whole year 2003 All of the comparisons are made in constant prices. Total payments for social assistance during 2003 amounted to just over SEK 8.3 billion, a decrease of five percent compared with the entire year If expenditures for refugees are excluded, total payments for social assistance decreased by six percent during the entire year

22 Total annual expenditures for social assistance, excluding those for refugees, decreased in 18 counties in 2003, as compared with 21 during the entire year Total expenditures for social assistance and introductory benefits to refugees amounted to SEK 1.3 billion, a decrease of four percent compared with the entire year Definitions Constant prices Expenditures during quarters prior to the fourth quarter of 2003 are adjusted for inflation, using the Consumer Price Index with shadow index rates (see summary) and the fourth quarter of 2003 as the basic standard. Refugees and certain other foreign nationals In the statistics on social assistance, the category of refugee or the equivalent refers to individuals for whom the municipality of residence is entitled to standard compensation from the state in accordance with 3 of Ordinance (1990:927) on Reimbursement by the State for the Processing of Refugees etc., ( ErsF ). This standard state compensation is meant to cover, among other things, the cost of social assistance in accordance with the National Insurance Act, and also expenditures made in accordance with the Act (1992:1068) on Introductory Benefits for Refugees and Certain Other Foreign Nationals. Refugee status is maintained for three full calendar years following the year in which the refugee is granted a work-and-residence permit. Former refugees In this context, a recipient of social assistance is classified as a former refugee if he or she has held a resident permit for at least five calendar years. After that, municipalities no longer receive state compensation for such persons in accordance with the Act (1992:1068) on Introductory Benefits for Refugees and Certain Other Foreign Nationals. In some cases, however, it may be decided that municipalities shall be reimbursed for expenditures to former refugees who for various reasons are not able to participate in the labour market. Introductory benefits A municipality may, during a newly-arrived immigrant s introductory period and in accordance with the Act on Introductory Benefits, choose this 22

23 form of support in place of social assistance under the Social Services Act. The municipality may also offer introductory benefits to all new arrivals who participate in an introductory programme, not only to those who qualify under 3 of ErsF. Net cost Net cost is defined as total annual expenditures minus total reimbursements received during the same year. In other words, net cost is the gross amount, minus payments received (a) in accordance with 3 of the Ordinance (1990:927) on Reimbursement by the State for the Processing of Refugees etc.,(b) reimbursements by the state for social-assistance expenditures, and (c) repayments by individuals. The reimbursements may be for socialassistance payments made during previous years. Net cost is thus a measure of cash flow in the social-assistance accounts of municipal social services. Expenditures on social assistance Expenditures on social assistance comprise the total amount of social assistance distributed during one full year. The category of social assistance includes that paid in accordance with the Social Services Act to refugees with work-and-residence permits during their first four years of residence in Sweden. It does not, however, include expenditures in connection with labour market programmes. Expenditures for social assistance are reported as a gross amount, i.e. without deductions for reimbursements by individuals or the state. Reimbursements for social assistance, excluding compensation for refugees Reimbursements refers to expenditures for social assistance which are returned to the municipality during the current statistical year, in accordance with decisions affecting individual persons. Total reimbursements consist partly of (a) state compensation for certain former refugees, (b) repayments by individuals, and (c) repayment by social insurance offices of periodic assistance that has been granted retroactively in accordance with the General Social Insurance Act. The portion of previous expenditures for social assistance to certain former refugees which is compensated by the state during the current statistical year is noted in Table E. In certain cases, the state reimburses municipalities for social assistance to former refugees. The Social Services Act includes provision for the granting of social assistance that must be repaid. This may be granted if an individual, for a variety of reasons, lacks financial resources but expects soon to receive wages, social insurance benefits, or proceeds of a student loan. Repaid amounts are recorded during the year of repayment. 23

24 Tables and diagrams Page 12. Table A. Total expenditures on social assistance and introductory benefits during fourth quarter Table B. Percentage changes in municipalities total expenditures on social assistance to non-refugees in constant prices, fourth quarter 2003 compared with fourth quarter Table C. Total expenditure on social assistance and introductory benefits, entire year Table D. Percentage change in municipalities total expenditures on social assistance to non-refugees in constant prices, entire year 2003 compared with entire year Table E. Total amount reimbursed/repaid by the state and individuals during 2003, as proportion of total expenditure on social assistance excluding compensation for refugees, by type of repayment and number of municipalities in each category. 13. Diagram A. Quarterly expenditures on social assistance, including and excluding refugees, in constant and seasonally adjusted SEK billion, Diagram B. Quarterly expenditures on social assistance and introductory benefits to refugees in constant SEK millions, and estimated number of refugees in all of Sweden, during Table 1. Social assistance to refugees and non-refugees, and introductory benefits to refugees. Gross expenditures in thousands SEK and percentage changes in constant prices, fourth quarter 2003 compared with fourth quarter Table 2. Social assistance to refugees and non-refugees, and introductory benefits to refugees. Gross and net expenditures in thousands SEK and percentage changes in constant prices, entire year 2003 compared with entire year

25 Appendix Statistics form to the municipalities for quarterly data on expenditures for social assistance. Explanations of the symbols 0 The value is zero, nothing to account for.. Category not applicable... The information is not available or is too uncertain to be given. 25

26 Swedish English glossary andel antal belopp biståndsmottagare ej ekonomiskt bistånd fasta priser flyktingar från staten förändring i % introduktionsersättning kommun/er kvartal, KV län miljarder kronor miljoner kronor minskning nettokostnad oförändrad procent procentuell andel återbetalt belopp saknas summa totalt share, proportion number sum, amount assistance recipient not/non current term for social assistance, income support, social benefits, social welfare (per USA) constant prices refugees from the state change in percent introductory benefits municipality (-ies) quarter county SEK billion SEK million decrease, reduction net cost unchanged percent percentage repaid assistance not available sum, total totally, altogether tusental thousand (s) uppgifter data, information utbetalt bistånd expenditure on social assistance vissa andra utländska medborgare certain other foreign nationals återbetalning från staten repayment from the state återbetalning från enskilda personer ökning repayment from individuals increase 26

27 Tabell 1 Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med fjärde kvartalet 2002 Kommun ersättning bistånd och introduk- bistånd och introduk- Totalt ekonomiskt biståndsmottagare biståndsmottagare till flyktingar tionsersättning till tionsersättning Biståndsmottagare bistånd och introdukej flyktingar flyktingar flyktingar ej flyktingar tionsersättning Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Procent Procent Hela riket 1, 3) Stockholms län 1) Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna 1) Vaxholm Värmdö Österåker Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4,

28 Tabell 1 Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med fjärde kvartalet 2002 Kommun ersättning bistånd och introduk- bistånd och introduk- Totalt ekonomiskt biståndsmottagare biståndsmottagare till flyktingar tionsersättning till tionsersättning Biståndsmottagare bistånd och introdukej flyktingar flyktingar flyktingar ej flyktingar tionsersättning Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Procent Procent Uppsala län Enköping Håbo Knivsta 2) Tierp Uppsala 2) Älvkarleby Östhammar Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4,

29 Tabell 1 Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med fjärde kvartalet 2002 Kommun ersättning bistånd och introduk- bistånd och introduk- Totalt ekonomiskt biståndsmottagare biståndsmottagare till flyktingar tionsersättning till tionsersättning Biståndsmottagare bistånd och introdukej flyktingar flyktingar flyktingar ej flyktingar tionsersättning Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Procent Procent Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4,

30 Tabell 1 Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med fjärde kvartalet 2002 Kommun ersättning bistånd och introduk- bistånd och introduk- Totalt ekonomiskt biståndsmottagare biståndsmottagare till flyktingar tionsersättning till tionsersättning Biståndsmottagare bistånd och introdukej flyktingar flyktingar flyktingar ej flyktingar tionsersättning Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Procent Procent Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Gotlands län Gotland Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4,

31 Tabell 1 Fjärde kvartalet Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med fjärde kvartalet Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med fjärde kvartalet 2002 Kommun ersättning bistånd och introduk- bistånd och introduk- Totalt ekonomiskt biståndsmottagare biståndsmottagare till flyktingar tionsersättning till tionsersättning Biståndsmottagare bistånd och introdukej flyktingar flyktingar flyktingar ej flyktingar tionsersättning Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Tusental kronor Procent Procent Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4,