Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2, 2003

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2003:10 Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2, 2003 Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd

2 Innehåll Statistik Socialtjänst Ekonomikst bistånd kvartal 1 2, 2003 Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Statistikens innehåll... 4 Datainsamling...5 Statistikens tillförlitlighet... 5 Jämförbarhet över tiden...6 Definitioner... 6 Resultat... 8 Tabellförteckning Teckenförklaring...12 Bilageförteckning Summary Definitions List of tables Explanation of the symbols Appendixes Swedish-English glossary...14 Tabeller Bilaga Information: Ulf Larsson, (statistikens innehåll) tfn Elis Envall, (ämnesfrågor) tfn: Publicerat: 2 september 2003 Tidigare publicering: Statistik över ekonomiskt bistånd publiceras från och med första kvartalet 1994 av Socialstyrelsen. Tidigare har motsvarande statistik publicerats av Statistiska centralbyrån (SCB). Previous publication in this series: Statistics on social assistance have been published by The National Board of Health and Welfare since the first quarter of These statistics were previously by Statistics Sweden. Statistics Social Welfare Social assistance: 1 st - 2 nd Quarter, 2003 County and Municipal Expenditures The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN ISSN ISBN Artikelnr

3 Sammanfattning Inledning I denna publikation redovisas kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd och statens kostnader för introduktionsersättning och ekonomiskt bistånd till flyktingar under andra kvartalet och första halvåret Statistiken syftar till att kvartalsvis ge en snabb belysning av det utbetalda ekonomiska biståndet på länsoch kommunnivå. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utländska medborgare redovisas separat. En orsak till särredovisningen är att staten ersätter kommunerna för utbetalningar till flyktingar. Denna uppdelning gör det möjligt att visa de kommunala ekonomiska biståndskostnaderna. Redovisningen bygger på insamlade uppgifter från samtliga kommuner. I och med att äldreförsörjningsstödet infördes 1 januari 2003 förväntas kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minska. Andra kvartalet 2003 Samtliga jämförelser görs i fasta priser. Utbetalt ekonomiskt bistånd uppgick till 2,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med andra kvartalet Kostnaderna har sedan andra kvartalet 1997, då de var som högst, minskat med 39 procent. Det utbetalda beloppet för ekonomiskt bistånd exklusive flyktingar, minskade i alla län utom Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Knappt två tredjedelar av kommunerna redovisade också minskade kostnader jämfört med andra kvartalet Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar uppgick till 335 miljoner kronor, vilket var 2 procent mer än samma kvartal året innan. Det är första gången som kostnaderna ökar sedan mätningarna påbörjades. Trots det har kostnaderna för flyktingar minskat med 64 procent sedan första kvartalet 1995, då den nuvarande mätserien påbörjades. Av de 203 kommuner som redovisade kostnader för flyktingar betalade 90 ut introduktionsersättning till flyktingar (en ökning med 15 kommuner jämfört med andra kvartalet 2002). Introduktionsersättningen utgjorde 58 procent av flyktingarnas totala bistånd. Första halvåret 2003 Under första halvåret 2003 utbetalades ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med sammanlagt cirka 4,2 miljarder kronor, vilket var en minskning med 7 procent jämfört med första halvåret Ungefär 648 miljoner kronor utgick i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar under första halvåret Det var en oförändrad nivå jämfört med året innan. 3

4 Bakgrund Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnd eller motsvarande i kommunen lämnar kvartalsvis enligt förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. Statistikens innehåll Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL samt i förekommande fall enligt 4 kap. 2 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL.. Kvartalsstatistik över kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd redovisas sedan Den redovisas fyra gånger om året, cirka två månader efter kvartalens utgång. Från och med 1995 utökades kvartalsstatistiken med uppgifter om utbetald introduktionsersättning till flyktingar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar. Denna statliga ersättning jämställs i statistiksammanhang med ekonomiskt bistånd. Staten ersätter kommunerna för kostnader som avser ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Merparten av ersättningen utbetalas med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas kostnader för introduktion av flyktingar under året då uppehållstillståndet beviljas samt ytterligare tre år. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet och bestämmer också ersättningens storlek. Försörjningsstödets storlek bestäms av riksnormen. Ett villkor för att introduktionsersättning skall beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs av kommunen efter samråd med flyktingen. Planen ska utgå från statens målsättningar på detta område. Kommunerna får även själva bestämma om andra nyanlända utländska medborgare än skyddsbehövande ska motta introduktionsersättning. Exempel på detta är vissa kategorier av anhöriga till flyktingar till exempel vid s.k. familjeåterföreningsfall. Utöver de återbetalningar från staten som avser flyktingar (eller därmed jämställd), erhåller kommunerna också återbetalningar från personer som beviljats återbetalningspliktigt bistånd i avvaktan på exempelvis lön, ersättning från försäkringskassa eller studielån. Dessa belopp varierar kraftigt i de olika kommunerna. Från och med 2002 särredovisas därför även nettobelopp utöver utbetalda bruttobelopp i den rapport som avser årets samtliga fyra kvartal. I övriga kvartalsrapporter redovisas endast utbetalda bruttobelopp. Utöver kvartalsstatistiken redovisas årligen officiell statistik över antal personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd, liksom biståndskostnaderna fördelade på biståndsmottagare och biståndshushåll efter kön, ålder, biståndstid, utländsk bakgrund med mera. Detta publiceras i rapporten Ekonomiskt bistånd årstatistik år x. Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll. 4

5 Datainsamling Statistiken grundar sig på uppgifter som SCB på uppdrag av Socialstyrelsen samlat in. Den har insamlats från landets samtliga kommuner. Uppgifterna hämtas från kommunernas ekonomisystem eller socialtjänstens IT-system. Från och med första kvartalet 2002 kan kommunerna lämna sina uppgifter via Internet. I annat fall redovisas uppgifterna på blankett som skickats per fax eller per post. Ett exempel av blanketten finns i bilagan. Vid redovisningen av fjärde kvartalet får kommunerna möjlighet att, i blanketten, revidera tidigare inlämnade uppgifter som avser årets första tre kvartal. Statistikens tillförlitlighet Tillförlitligheten totalt Tillförlitligheten i den kvartalsvis insamlade statistiken har hittills varit god. Extrema värden kontrolleras hos respektive kommun. Vid varje insamlingstillfälle under året har kommunerna också möjlighet att, självmant, korrigera de tidigare inrapporterade uppgifterna. De korrigerade uppgifterna redovisas i kvartalsrapporterna. De storheter som redovisas i denna rapport redovisas även i den årliga statistiken över ekonomiskt bistånd. Underlaget för dessa två typer av rapporter kommer ofta från olika källor i kommunerna. Trots detta är överensstämmelsen god. Osäkerhetskällor och mätfel Eftersom vissa kommuner inte använder den vedertagna definitionen av flyktingbegreppet kan vissa flyktingar ha registrerats som icke-flyktingar redan innan tre år har förflutit. Detta kan också medföra en viss underskattning av det ekonomiska biståndet till flyktingar. Vissa kommuner kan ibland redovisa stora procentuella ökningar av kostnaderna till biståndsmottagare som inte är flyktingar även om de totala kostnaderna minskar i kommunen. Detta sker till exempel när en stor grupp flyktingar inte längre har flyktingstatus, det vill säga det fjärde kalenderåret efter det att dessa har erhållit uppehållstillstånd. Det finns risk att vissa kommuner inte särredovisar kostnaderna för flyktingar och att detta belopp därför redovisas som noll. Detta kan leda till en underskattning av denna kostnadspost. Knivsta och Hällefors har inte kunnat redovisa uppgifter för flyktingar. För Söderhamn redovisas endast personer mottagna 2001 eller senare som flyktingar. Stockholm har antagit att 12,7 procent av kostnaderna för ekonomiskt bistånd betalas ut till flyktinghushåll. Dessutom är uppgifterna för juni preliminära. Bortfall För första kvartalet 2003 saknas uppgifter helt för Heby och Högsby. För andra kvartalet saknas uppgifter helt för Heby och Söderköping. 5

6 Jämförbarhet över tiden Som tidigare nämnts redovisas utbetalningar för flyktingar och vissa andra utländska medborgare samt utbetalning för biståndsmottagare som inte är flyktingar var för sig från och med Dessutom utökades statistiken med introduktionsersättning för flyktingar En jämförelse mellan dessa data före och efter 1995 kan göras enbart för ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning. Den 1 januari 2003 infördes äldreförsörjningsstödet som är avsett för personer över 65 år och som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna pensionssystemet. Det kan vara personer som har väldigt låg pension eller ingen alls på grund av att de vistats för få år i Sverige. Äldreförsörjningsstödet kan beviljas till den som är bosatt i Sverige och som har fyllt 65 år. Detta stöd kommer att leda till en minskning av antal personer som får ekonomiskt bistånd och även en minskning av utbetalt belopp. Den eventuella korrigeringen av eventuella felaktigheter som nämns ovan görs i efterhand. Detta medför att kostnadsjämförelser mellan olika kvartal inte alltid överensstämmer med de procentuella skillnader som redovisats i tidigare kvartalsrapporter. Från och med fjärde kvartalet 2000 redovisas förändringar i kostnadsnivå över tid i fasta priser i stället för löpande priser som tidigare, det vill säga att biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindex (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare kvartal har justerats med avseende på vissa brister i prisunderlag eller beräkningsmetoder som sker vid till exempel retroaktiva skattebeslut. Redovisningen av förändringar i kostnadsnivå över tid i fasta priser påverkar också jämförbarheten med tidigare publicerade kvartalsrapporter. Definitioner Fasta priser Biståndsbelopp som avser tidigare kvartal än andra kvartalet 2003 eller som avser tidigare halvår än första halvåret 2003 justeras för inflation. Konsumentprisindex (KPI) med skuggindextal används för att skatta prisutvecklingen. Andra kvartalet respektive första halvåret 2003 är baskvartal. Flyktingar och vissa andra utlänningar Med flykting eller därmed jämställd avses i detta sammanhang personer för vilka kommunen har rätt till schablonersättning från staten, enligt 3 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (ErsF). Denna schabloniserade statliga ersättning avses täcka bland annat ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lagen om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Som flykting räknas man här från och med det år man har fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. 6

7 Introduktionsersättning En kommun kan enligt lagen om introduktionsersättning, välja denna form av ersättning i stället för ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen, under den nyanlände invandrarens introduktionsperiod. Kommunen kan alltså erbjuda introduktionsersättning till alla nyanlända, som deltar i ett introduktionsprogram, inte enbart till de som omfattas av 3 förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande med mera (ErsF). Utbetalt ekonomiskt bistånd Med utbetalt ekonomiskt bistånd avses i denna redovisning summan av utbetalt ekonomiskt bistånd. Till ekonomiskt bistånd räknas alltså även ekonomiskt bistånd enligt Socialtjänstlagen som utbetalats till flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd under de första fyra åren. Däremot ingår inte utbetalning för arbetsmarknadsåtgärder som t.ex. aktivitets- och ungdomsgarantin. Det utbetalade ekonomiska biståndet redovisas brutto, det vill säga utan avdrag för ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten. 7

8 Resultat Samtliga jämförelser görs i fasta priser (inflationsjusterade priser). Andra kvartalet 2003 De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning Under andra kvartalet 2003 utbetalades ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med 2,1 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 5 procent jämfört med andra kvartalet 2002 (se tabell A). En bidragande orsak till minskningen är att många äldres försörjningsbehov från och med 1 januari 2003 tillfredställs genom äldreförsörjningsstödet. Trenden med fallande belopp på årsbasis har pågått varje kvartal sedan första kvartalet Det utbetalda beloppet är 39 procent lägre än andra kvartalet 1997 det kvartal då kostnaderna var som högst (se diagram A). Ekonomiskt bistånd exklusive kostnader för flyktingar För biståndsmottagare som inte är flyktingar har under andra kvartalet 2003 utgått knappt 1,8 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. Det innebär en minskning med 6 procent jämfört med andra kvartalet Från och med 1995 ökade biståndskostnaderna, exklusive ersättning till flyktingar, till och med halvårsskiftet 1997 (se diagram A). Sedan dess har de sjunkit och under andra kvartalet 2003 var dessa kostnader lägre än kostnaderna under motsvarande kvartal Tabell A. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning andra kvartalet Bistånd exkl Bistånd och Summa kostnader för introd.ersättning flyktingar till flyktingar Utbetalt bistånd i miljoner kronor Procentuell andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd Förändring i fasta priser * i %, 2:a kv :a kv * Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 2:a kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. Utvecklingen av utbetalningarna (exklusive flyktingar) över kvartalen uppvisar en viss periodicitet vilket visas i diagram A. De faktiska utbetalningarna med en heldragen linje och de säsongsrensade med en streckad linje. De säsongsrensade skattningarna är beräkningar utifrån vilka utbetalningar som hade förväntats om det inte fanns säsongsvariationer. Under andra kvartalet är utbetalningarna relativt högre och under första kvartalet relativt lägre än under övriga kvartal. Dessa variationer följer ungefär samma utveckling som arbetslösheten och BNP-utvecklingen. Flera förklaringar finns till säsongsvariationen. De vanligaste förklaringarna till lägre BNP och större arbetslöshet under andra kvartalet är få arbetsdagar och sommarledighet för studerande. De vanligaste förklaringarna till uppgången i ekonomin under första kvartalet är ett stort antal arbetsdagar samt julhandeln. 8

9 Diagram A. Utbetalt ekonomiskt bistånd, i fasta * och säsongsrensade kostnader för utbetalningarna i miljarder kronor, Miljarder kronor 3,50 3,25 3,00 2,75 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 Totalt Exklusive flyktingar Säsongsjusterad, Exklusive flyktingar * Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 1:a kvartalet 2003 enligt KPI med skuggindextal. I 18 av de 21 länen har kostnaderna exklusive ersättning till flyktingar minskat jämfört med andra kvartalet I Uppsala, Kronoberg, Blekinge, Skåne och Hallands län var minskningen 10 procent eller större. Kostnaderna ökade i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Bland kommunerna varierar utvecklingen av utbetalningarna. Detta redovisas i tabell B. Knappt två av tre kommuner redovisade minskade utbetalningar och i drygt 30 procent av kommunerna har utbetalningarna sänkts med mer än 10 procent. I 38 procent av kommunerna ökade utbetalningarna. Tabell B. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndsmottagare som inte är flyktingar under andra kvartalet 2003 jämfört med andra kvartalet Förändring i procent Antal kommuner Andel kommuner kv kv (procent) Ökning > Oförändrat Minskning > Totalt 288 * 100 * Uppgifter för Heby och Söderköping saknas. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar Till flyktingar har under andra kvartalet 2003 utgått 335 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning. Det var 2 procent mer jämfört med det 9

10 belopp (fasta priser) som betalades ut andra kvartalet Mellan 1995, då särredovisningen av kostnader för flyktingar påbörjades, och till och med första kvartalet 2003 minskade kostnaderna för flyktingar. Det andra kvartalet 2003 är alltså det första mättillfället som en ökning redovisas. Jämfört med första kvartalet 1995 var kostnaderna 64 procent lägre andra kvartalet Detta sammanhänger dels med att det stora antalet flyktingar som kom till Sverige från Bosnien- Hercegovina inte längre räknas som flyktingar i statistiken om ekonomiskt bistånd och dels med att flyktingmottagandet har legat på en relativt låg nivå sedan Under de senaste tre åren syns en tendens till stabilisering av utbetalningarna. Samtidigt som också det totala antalet flyktingar i riket har varit stabilt under perioden Av de 203 kommuner som redovisade kostnader för flyktingar under andra kvartalet 2003 betalade 90 kommuner ut introduktionsersättning till dessa. Detta är en ökning med 15 kommuner jämfört med andra kvartalet Fram till 1997 minskade introduktionsersättningens andel av de biståndskostnader som utgick till flyktingar. Därefter har andelen stigit från 12 procent (74 av 698 miljoner kr) till 58 procent (195 av 335 miljoner kr), se diagram B. Diagram B. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar, i fast prisnivå * miljoner kronor, samt skattat antal flyktingar i riket, redovisat per kvartal respektive år, Miljoner kronor Antal flyktingar i riket ** Totalt Ekonomiskt bistånd Introduktionsersättning * Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 1:a kvartalet 2003 enligt KPI med ** Beräkningen av antalet flyktingar avser 31 december varje år. Källa: Migrationsverket, tillståndsstatistik. Första halvåret 2003 De totala utgifterna för ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning Under första halvåret 2003 utbetalades ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning med knappt 4,2 miljarder kronor (se tabell B). I fasta priser var detta en minskning med 7 procent jämfört med första halvåret

11 Tabell C. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning första halvåret Bistånd till Bistånd och Summa biståndsmottagare, introd.ersättning exkl flyktingar till flyktingar Utbetalt bistånd i miljoner kronor Procentuell andel av totalt utbetalt ekonomiskt bistånd Förändring i fasta priser * i % 1:a halvår :a halvår *Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 1:a halvåret 2003 enligt KPI med skuggindextal. Ekonomiskt bistånd exklusive kostnader för flyktingar Under första halvåret 2003 utgick 3,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd när kostnaden för flyktingars ekonomiska bistånd och introduktionsersättning är exkluderad. I fasta priser var det en minskning med 8 procent jämfört med första halvåret Kostnaderna minskade i 18 av 21 län och mest i Kronoberg, Blekinge, Skåne och Halland där de minskade med procent. I Jämtland och Norrbotten ökade kostnaderna med 2 procent i fasta priser och i Västerbotten var kostnaderna desamma som första halvåret I nästan två av tre kommuner redovisades minskade kostnader och i en av tre kommuner har kostnaderna sänkts med mer än 10 procent (se tabell D). Tabell D. Procentuell förändring av biståndskostnader i fasta priser till biståndsmottagare som inte är flyktingar under första halvåret 2003 jämfört med första halvåret Förändring i procent Antal kommuner Andel kommuner 1:a halvåret (procent) Ökning > Oförändrat Minskning > Totalt 288 * 100 * Uppgifter för Heby och Söderköping saknas. Ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar Cirka 648 miljoner kronor har utgått i ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning till flyktingar under första halvåret Det var en oförändrad nivå i fasta priser jämfört med året innan. 11

12 Tabellförteckning Sida 17. Tabell 1.Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella för ändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet Tabell 2.Ekonomiskt bistånd till biståndsmottagare som inte är flyktingar, till flyktingar samt introduktionsersättning till flyktingar. Bruttoutbetalat belopp i tusental kronor under första halvåret 2003 samt procentuella för ändringar i fasta priser jämfört med första halvåret Teckenförklaringar (0) Värdet är noll, inget finns att rapportera. (..) Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. (.) Värde kan inte förekomma. Bilaga Statistikblankett till kommunerna för kvartalsvisa uppgifter om utbetalt biståndsbelopp. 12

13 Summary This report presents statistics on expenditures during the second quarter of 2003 for social assistance and introductory benefits to refugees and certain other foreign nationals in Sweden. The purpose of the report is to provide fresh quarterly data on social assistance distributed at the municipal level. Since the first quarter of 1995, when new categories began to be used in the collection of data, expenditures for refugees and non-refugees have been noted separately. Statistics on introductory benefits and social assistance to refugees are reported separately from social assistance to non-refugees, primarily because the former are financed by the national government. This separate accounting makes it possible to determine the share of total expenditures born by Sweden s municipalities. Refugees are defined as asylum-seekers who have been granted residence permits and still qualify for state-financed benefits. Municipalities are entitled to reimbursement for four years of benefits for each refugee, starting with the year in which they are granted residence permits. Municipalities may also apply to the state for compensation for expenditures on social assistance to certain other foreign nationals after the initial four years. In calculating changes over time, recent data are compared with corresponding data from the same quarter of the preceding year; this is in order to control for seasonal variations. Starting with the second quarter of 2002, changes from previous years are noted in constant prices (i.e. adjusted for inflation). A shadow index rate based on the Swedish Consumer Price Index (CPI) is used to estimate the rate of inflation. The shadow index rate is calculated by adjusting CPI rates from previous quarters in order to compensate for certain deficiencies in price data or methods of computation that may occur, for example, in connection with retroactive taxation measures. There is a problem of comparability between figures from before and after the fourth quarter of In reports prior to that quarter, current prices were used to calculate changes over time (not constant prices). Thus, it is difficult to make exact comparisons between rates of change before and after the basis of calculation was altered. Since 2001, annual statistics on net costs have been included. This is made possible by the collection of data on the national government s compensation to municipalities for benefits paid to refugees who have had a residence permit for over four years (see above), and from individuals who have received temporary assistance on the condition that it be repaid. The Social Services Act permits municipalities to issue repayable assistance in certain situations when households lack the means for current needs, but expect soon to receive payments of wages, student loans or social insurance. In most cases, temporary assistance is not repaid during the same year in which it is issued. Compensation for benefits to individuals who are no longer refugees is paid out in the summer of the year following the end of their entitlement periods. Thus, the measure used to calculate net costs reflects the municipality s cash flow. The compensation received in a given year is subtracted from the expenditures made during the same year. Statistics on net costs are published in the fourth-quarter report of each year. January 1, 2003, was the starting date for a new type of financial support to the elderly. It is intended for individuals over age 65 whose basic living expenses are not secured by other benefits of the national pension system. This support will lead to a reduction of total expenditures for social assistance. 13

14 Second quarter 2003 All of the following comparisons are made in constant prices. Expenditures for social assistance were SEK 2.1 billion, a reduction of five percent compared with the second quarter of Expenditures were at their highest in the second quarter of 1997, and have decreased by 39 percent since then. Expenditures for social assistance, excluding that to refugees, decreased in all counties except Västernorrland, Västerbotten and Norrbotten. Also, nearly two-thirds of municipalities reported decreases in expenditures compared with the second quarter of Expenditures for social assistance and introductory benefits to refugees amounted to SEK 335 million, a two percent increase compared with the second quarter of This was the first recorded increase in expenditures since these data started to be collected. Apart from this single increase, expenditures for support to refugees have decreased by 64 percent since the first quarter of 1995 when the current statistical series began. Of the 203 municipalities that reported expenditures for support to refugees, ninety distributed introductory benefits; this was an increase of fifteen municipalities compared with the second quarter of Introductory benefits comprised 58 percent of total support to refugees. First half-year 2003 During the first half-year of 2003, total expenditures for social assistance and introductory benefits, were approximately SEK 4.2 billion, a decrease of seven percent compared with the first half-year of At approximately SEK 648 million, expenditures for social assistance, and introductory benefits to refugees during the first half-year of 2003 were unchanged from the same period of the preceding year. Definitions Constant prices Expenditures during periods prior to the second quarter or the first half-year of 2003 are adjusted for inflation. The shadow index rate based on the Consumer Price Index (see Summary) is used to estimate price trends. The baseline reference periods are the second quarter and the first half-year of Refugees and certain other foreign nationals In this context, the term refugee refers to individuals for whose support municipalities are entitled to standard compensation from the national government in accordance with 3 of Ordinance 1990:927 regarding State Compensation for Refugee Services. This standard compensation is intended to cover, among other things, the costs of social assistance and introductory benefits to refugees and certain other foreign nationals. Refugee status remains in effect for three years from the date on which the individual is granted a work and residence permit. 14

15 Introductory benefits According to the law on introductory benefits municipalities may choose to grant this type of financial support during the introductory period for newly-arrived immigrants, instead of social assistance under the Social Services Act. Municipalities may also offer introductory benefits to all new arrivals who participate in an introductory programme for immigrants, i.e. not only to those covered by 3 of Ordinance 1990:927 regarding State Compensation for Refugee Services. Expenditures on social assistance In this report, expenditures on social assistance refer to total financial benefits paid out, including those granted under the Social Services Act to refugees with work and residence permits during their first four years in Sweden. However, it does not include benefits for participation in labour-market programmes. Social assistance payments are presented as gross amounts, i.e. without deductions for compensation from individuals or the national government. List of tables Page 17. Table 1. Social assistance and introductory benefits to refugees, and social assistance to non-refugees. Total expenditures in thousands of Swe dish kronor during second quarter of 2003, and percentage change in cons tant prices compared with second quarter of Table 2. Social assistance and introductory benefits to refugees, and social assistance to non-refugees. Total expenditures in thousands of Swedish kronor during first half-year of 2003, and percentage change in cons tant prices compared with first half-year of Explanations of the symbols (0) The value is zero, nothing to account for. (..) The information is not available or is too uncertain to be given. (.) Category not applicable. Appendixes Statistics form to the municipalities for quarterly data on expenditures for social assistance. 15

16 Swedish English glossary andel antal belopp biståndsmottagare ej ekonomiskt bistånd fasta priser flyktingar från staten förändring i % introduktionsersättning kommun/er kvartal, KV län miljarder kronor miljoner kronor minskning oförändrad procent procentuell andel saknas summa totalt tusental uppgifter utbetalt bistånd vissa andra utländska medborgare ökning share, proportion number sum, amount assistance recipient not/non current term for social assistance, social benefits, social welfare (per USA) constant prices refugees from the state change in percent introductory benefits municipality (-ies) quarter county SEK billion SEK million decrease, reduction unchanged percent percentage not available sum, total totally, altogether thousand (s) data, information expenditure on social assistance certain other foreign nationals increase 16

17 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Hela riket 1, 3-6) Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

18 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Uppsala län Enköping Håbo Knivsta 1) Tierp Uppsala 2) Älvkarleby Östhammar Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands län 3) Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping 3) Vadstena SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

19 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

20 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Gotlands län Gotland Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Skåne län Bjuv Bromölla SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

21 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

22 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

23 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

24 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Örebro län 4) Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors 4) Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Västmanlands län 5) Arboga Fagersta Hallstahammar Heby 5) SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

25 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

26 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn 6) Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele Malå SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

27 Tabell 1 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under andra kvartalet 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med andra kvartalet 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med andra kvartalet 2002 Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå ) Knivsta kommun kan ej särredovisa beloppen till flyktingar. 2) Jämförelse kan ej göras med föregående år p g a att Knivsta, som tidigare ingick i Uppsala kommun, bildat egen kommun 1 januari ) Uppgifter saknas för Söderköping och har på läns-och riksnivå skattats med uppgifter för första kvartalet ) För Hällefors kommun saknas uppgiften om ekonomiskt bistånd till flyktingar och har på läns-och riksnivå skattats med uppgifter för första kvartalet ) Uppgifter saknas för Heby och har på läns-och riksnivå skattats med uppgifter för tredje kvartalet ) För Söderhamns kommun redovisas endast personer mottagna 2001 eller senare som flyktingar. SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

28 Tabell 2 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under första halvåret 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med första halvåret 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med första halvåret 2002 Hela riket 1, 3-6) Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,

29 Tabell 2 Bruttoutbetalt belopp i tusental kronor under första halvåret 2003 samt procentuella förändringar i fasta priser jämfört med första halvåret 2002 Län Ekonomiskt bistånd till Introduktions- Summa ekonomiskt Totalt ekonomiskt Förändringar jämfört med första halvåret 2002 Uppsala län 1) Enköping Håbo Knivsta 1) Tierp Uppsala 2) Älvkarleby Östhammar Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Östergötlands län 3) Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping 3) Vadstena SOS Ekonomiskt bistånd kvartal 1 2,