SenSommarSegling. Stockholm-Göteborg via Göta Kanal. augusti-september 2010

Transkript

1 SenSommarSegling Stockholm-Göteborg via Göta Kanal augusti-september 2010

2 Loggboksföraren och författaren till denna berättelse vill framföra ett stort tack till följande personer. Thomas, reskamrat och som erbjöd mig möjligheten att återigen få uppleva Göta kanal. Sune, reskamrat och som alltid hjälper till och ställer upp. Lisa, min fru, som hämtade oss med bil på Stockholms Central vid midnatt hemresekvällen. Håkan och Linda, båtägarna, vars seglats upp till Stockholm blev en förutsättning för vår resa. Håkans syster Gudrun som bjöd på kaffe med kladdkaka i Borenshult och försåg oss med en påse nyplockade kantareller. Besättningarna på båtarna Balooba och Gubben för trevliga pratstunder i slussar och hamnar. Göta kanalbolagets trevliga personal som skötte slussar och broar med bravur. Tack alla ni! Göran Pocke Nyström, Åkersberga, oktober

3 Några Internet-länkar. Bildgalleri på Google Picasa, bildspel i två delar från vår resa. Nedladdning av denna berättelse Göta kanal web-site Bergs slussar Webkamera i Motala gästhamn Hjulångaren Eric Nordevall och Trollhätte kanal Dragets kanal vid Järflotta Ostindiefararen Götheborg kanaler.arnholm.nu/dragets.html Göta kanal historia och sträckning (källa: Så vitt man vet var biskop Hans Brask den förste som 1525 föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt för att slippa Öresundstullen och besvär med Hansan. Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen. I maj 1810 togs dom första spadtagen vid Motala. Med hjälp av ett förberedande förslag av vattenbyggaren Daniel af Thunberg från 1780-talet som i stort sett följdes av Thomas Telford stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de skepp som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten - och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön - att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna var i behov av reparationsarbeten då det togs i bruk, vilket medförde att Motala Verkstad anlades. Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (ca 13,5 miljarder kr i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser) indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Baltzar von Platen fick aldrig se Göta kanal färdig eftersom han dog Kanalen invigdes av Karl XIV Johan. Invigningsmiddagen för 300 inbjudna gäster och ett fyrverkeri kostade kanalbolaget riksdaler. Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand i Västergötland, via sin högsta punkt, sjön Viken till Vättern, via Boren, Roxen och mynnar sedan ut i Slätbaken vid Söderköping och Mem i Östergötland. På denna sträcka finns sammanlagt 58 slussar. De i Tåtorp och Borensberg är än idag handdrivna, Klämmans sluss används normalt inte, och de övriga är automatiserade. För en slussning krävs kubikmeter vatten. Kanalens totala längd är 190 km, varav 87 km är grävd kanal. Kanalen når sin högsta punkt, 91,8 meter, i sjön Viken. Tillsammans med Trollhätte kanal förbinder Göta kanal Stockholm och Göteborg vattenvägen. Göta Kanal är systerkanal till Caledonian Canal i Skottland, som också konstruerades av Thomas Telford. 3

4 Det finns också två akvedukter längs kanalen, en i Ljungsbro och en utanför Borensberg. Det är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna. Göta kanal kallas ibland för "Sveriges blå band". Den kallas också skämtsamt för "skilsmässodiket" eftersom diskussioner kan uppstå vid slussning. Bergs slussar är Göta kanals största sevärdhet och turistmål. Det var i dammen i Berg som en av båtarna körde upp på land i filmen Göta kanal och det var vid Carl Johans slussar som en slussvakt (Bertil Norström) sa på klingande östgötska "Hörru du din galning vad gör du?" (det var nog i Mem. Författarens anm.) På Göta Hotell i Borensberg utspelas en scen med en grekisk fest. Göta kanal genomskärning Trollhätte kanal och Göta älv. Går från Vänersborg i sydligaste delen av Vänern genom Trollhättan med fem stora slussar. Vidare ner till Lilla Edet där sista slussen finns. Fortsätter ner till Kungälv och vidare 20 km ner till Göteborg. Nivåskillnaden är sammanlagt 44 meter på dom sex slussarna. Hela Trollhätte kanal Göta älv mellan Vänersborg och Göteborg är 82 km lång, varav 10 km är grävd och sprängd kanal, resten naturlig farled. För en slussning krävs kubikmeter vatten. Fartyg med upp till 4000 tons last, 89 m längd, 13 m bredd och 5,4 m djup kan passera slussarna. 4

5 Bakgrund, båt och besättning Så var det dags igen, att åka fritids båt ner till Göteborg via Göta kanal. Jag hade tidigare gjort denna tripp i motorseglare med familjen och Lisas brors familj. Det var en mycket trevlig resa under ett par soliga semesterveckor i juli Nu blev jag tillfrågad om det fanns intresse att hjälpa till att segla ner en Murena 30, en 9 meters familjesegelbåt från slutet av 70-talet, till Göteborg. Jag nappade naturligtvis på detta erbjudande. Det skulle bli spännande att få göra om detta äventyr efter nitton år. Det var Thomas Sundling, kompis sedan början på 70-talet och före detta arbetskamrat i databranschen, numera besiktningsman på Svensk Bilprovning, som kom med detta förslag. Thomas svärsons föräldrar, bosatta i Helsingborg, hade ett par veckor efter midsommar seglat upp sin Murena till Stockholm för att ha lite semester i vår vackra skärgård. Nu blev deras semester förskjuten så det blev inte så mycket till segling uppe hos oss. Dom hade tidigare frågat Thomas om han kunde ta ner båten till Göteborg, eftersom dom inte skulle ha tid att göra en returresa på Göta kanal. Thomas var inte sen att tacka ja till detta förslag. Han frågade också den gamle Maxi-seglaren, modellbåt- och modellfyrbyggaren Sune Danielsson, också han med gediget förflutet i databranschen, om han var intresserad. Han tyckte också att detta var ett tillfälle som man inte får missa. Sune, ibland kallad Trisse av skämtsamma kamrater, är numera en pigg pensionär sedan drygt tio år, själv är jag bara avtalspensionär med några år kvar till sextiofem. Tillsammans har vi på 70- och 80-talen kört ett antal 24-timmars seglingar i Kryssarklubbens regi, där det gäller att segla så många Nm som möjligt på ett dygn. Många kyliga vårseglingar och ljumma men mörka höstseglingar har det blivit. Tillsammans har vi en ganska gedigen seglingsvana så det borde inte vara något problem för oss tre att ta segelbåten ner till Göteborg. Thomas med familj gjorde denna resa tur- och retur samma år som jag. Sune har tidigare åkt delar av Göta kanal med större passagerarbåtar. Dessutom har han med bil besökt flera av dom bekanta orter som kanalen passerar igenom. Men han hade aldrig åkt kanalen med fritidsbåt. Ytterligare en aktivitet för Sune att pricka av i sin dignande upplevelsekalender. Thomas Skepparn Sundling Sune Trisse Danielsson Göran Pocke Nyström Fördelning av besättningens arbetsuppgifter ombord blev ungefärligen följande. Thomas var naturligtvis självskriven som skeppare, kapten, 1:e styrman, navigatör och signalist. Han tog också titeln 1:e diskare. Han vårdade också sin iphone med varsam hand. Sune blev 1:e segelmästare (skot och fall), 1:e slusstampkastare, 2:e slusskantsklättrare, 2:e kock, 2:e diskare och 3:e styrman. Själv ville han bara kalla sig passagerare eller möjligen barlast. Men detta kunde inte Thomas och jag hålla med om. Jag blev 1:e kock, 1:e slusskantsklättrare, 1:e loggboksförare, 2:e styrman, 2:e segelmästare och 3:e diskare. Jag har en mobil modell äldre som man varken kan skicka MMS eller ta kort med, så den var inte mycket att vårda. 5

6 Båten som bär namnet Cloudwalker, ett lite udda namn på en båt kanske, är en ganska traditionell familjesegelbåt, 9 meter lång och 3,2 meter bred med rattstyrning och rullfock. Förruff med två bäddar, liten garderob och toalett med tvättställ. Salong med uppfällbart bord och en koj på var sida. Navigationsbord och liten köksavdelning med två gasollågor och ugn, diskho med varmt och kallt färskvatten, sjövatten och ett 12 volts kylskåp. Stickkoj under ena toften i sittbrunnen. Lite smal sittbrunn men breda skarndäck. Motorn är en bränslesnål Penta MD7 diesel på 17Hk. GPS navigator, ekolod, traditionella sjökort och VHF-radio ingår i utrustningen. Möjlighet finns också att koppla in landström så man har tillgång till 220V. Thomas valde stickkojen bakom navigationsbordet. Sune, som varken skulle bli van eller vän med rattstyrningen, valde förruffen och jag tog styrbords koj i salongen. Murena 30 9x3,2 Göta kanel biljetten Välkommen ombord kudde Förberedelse av färdväg och färdkost Avresa från Trälhavets Båt Klubb i Åkersberga, där båten legat och vilat några veckor, bestämdes till torsdag 26:e augusti. Thomas var ledig halva torsdagen, fredag och veckan därpå. Söndag kväll 5:e september var satt som deadline för hemresa med X2000-tåg. Thomas hade ju tid att passa och skulle infinna sig på sitt arbete måndag morgon. Tågbiljetter till specialbilligt pris köptes till kvällståget från Göteborg söndag kväll. En hundring extra per biljett kostade det för att få ombokningsbara biljetter. Man vet ju inte vad som kan dyka upp i form av väder, vind och väldiga vågor, så det vore ju bra att kunna vara lite flexibel beträffande datum och tid för hemresan. I värsta fall måste Thomas skjuta på arbetsstarten. Båtägaren Håkan med fru Linda skulle på söndagen möta oss i gästhamnen Lilla Bommen i Göteborgs centrum och hamn. Det skulle visa sig att mötesplatsen inte blev den vi sagt utan vi fick åka några Nm längre ut från hamnen, till GKSS i Långedrag, där båten skulle vila en vecka efter den långa kanalresan. Helgen därpå skulle båtägarparet segla ner båten från Göteborg till hemmahamnen i Helsingborg. Under lågsäsong kan man inte själv styra sin tid på Göta kanal. Man är tvungen att följa en viss tidplan för slussningar och broöppningar. Anledningen är förstås att Göta kanalbolaget inte har full personalstyrka på för- och eftersäsong. Ett par slussvakter följer med under ett antal slussar och broar, sedan lämnar dom över till nästa par, osv. Det blir alltså lite av konvojåkning över det hela. Det blir då ofta så att man slussar ihop med samma båtar. Man måste också anmäla till kanalbolaget vilken dag man tänker gå in i kanalen. För kanalstart i Mem på eftersäsong kan man välja på tre dagar i veckan, måndag, onsdag och fredag. Kanalsträckan Mem-Sjötorp med sjöarna Asplången, Roxen, Boren, Vättern och Viken ska köras på fem dagar. Man kan stanna några dagar och haka på nästa kanalgäng som kommer efter. Men för vår del hade vi tyvärr inte tid med extra sightseeing. 6

7 Måndag morgon var ju enligt kanalbolagets färdplan given som start på kanalresan. Given var också fredag eftermiddag i Sjötorp. Det som kändes lite osäkert var natthamnarna några dagar. Skulle vi komma till Dragets kanal första fredagen? Skulle vi hinna ut till Spiken på Kållandsö i Vänern nästkommande fredag? Skulle vi hinna med den längsta sträckan på resan, Spiken-Lilla Edet, näst sista dagen? Tidplanen, som vi faktiskt följde till punkt och pricka, blev följande. 26/8 torsdag Åkersberga-Ägnö i Ingaröfjärden 23 Nm 27/8 fredag Ägnö-Ingaröfjärden-Mysingen-Dragets kanal 36 Nm 28/8 lördag Draget-Krabbfjärden-Oxelösund 27 Nm 29/8 söndag Oxelösund-Bråviken-Slätbaken-Mem 32 Nm 30/8 måndag Mem-Söderköping-Roxen-Bergs slusstrappa 30 Nm 31/8 tisdag Berg-Boren-Borenshults slusstrappa 18 Nm 1/9 onsdag Borenshult-Motala-Vättern-Karlsborg-Forsvik 23 Nm 2/9 torsdag Forsvik-Viken-Töreboda 21 Nm 3/9 fredag Töreboda-Sjötorp-Vänern-Spiken 42 Nm 4/9 lördag Spiken-Vänern-Vänersborg-Trollhättan-Lilla Edet 49 Nm 5/9 söndag Lilla Edet-Kungälv-Göteborg-Långedrag 28 Nm Totalt cirka 330 Nm eller 550 km. Thomas hade inga speciella önskemål eller synpunkter på mat och dryck. Han sa att han var allätare och åt allt utom stekt salt sill. Ja, det är väl inte så många som äter denna klassiska husmansrätt nuförtiden gissar jag. Sune och jag fick alltså fria händer och gjorde upp en ungefärlig meny för dom fem första dagarna. Därefter skulle vi komplettera kylskåpet där det var lämpligt. Man passerar ju ett antal orter under resan så det är inga problem att hitta provianteringsställen. Vi skissade på en första shoppingrunda under lunchstoppet i Söderköping. Traditionell frukost med te och smörgås där pålägg fick bli rökt skinka, rökt korv, ost, leverpastej och paprika samt ett glas apelsinjuice, en inte alltför knepig lunch samt tvårätters middagar var planeringen. Målsättningen var att vi skulle få en hygglig meny med god mat, drink och dryck. En begränsande faktor är ju det faktum att en familjeseglare i vår storlek inte har dom köksresurser som finns hemmavid. Men med dom förutsättningar som gällde, lyckades vi ganska bra. Vi fick ihop en ganska varierad och mycket god kost första delen på resan. Kanske var det lite snålt på grönsaksavdelningen, det tyckte nog i alla fall Thomas tror jag. Men vi hade ju i alla fall lime och citron utifall vi kanske skulle få oss en Gin och Tonic eller två. Italiensk antipasti med skinka, korvar och ostar, rökt lax, skagenröra, fläskfilè, stockholmare, grön sparris, rökt sik och röding, färskpotatis, räkor, rökt hjortstek, rostasfilé till biff Rydberg och soldatens ärtsoppa var en del av det som inhandlades. På den flytande sidan hade vi försett oss med passande drycker, öl, rött och vitt vin samt punsch. Det fanns också två sorters whisky och Gordons gin. Sune hade dessutom smugit med en viss herr Andersson, OP alltså, att intagas tillsammas med herr Rydberg. Vi försökte hålla samma standard resan igenom och lyckades väl ganska bra, även om det blev repriser några gånger. T ex ägg- och ansjovissmörgås och kantarellsoppa, men det fick vi faktiskt stå ut med. Komplett meny finns längst bak. 7

8 Torsdag 26/8 Så var det då dags. Sune och jag handlar dom sista färskvarorna och åker ner till TBK där båten ligger. Vi lastar vår packning. Sune som bor i närheten av båtklubben åker hem med bilen och tar sig en tjugo minuters promenad tillbaka. Jag stannar ombord för att ta stuva undan det vi lastat på fördäck. Thomas som har båtplats ca två Nm från TBK skulle hämtas vid ett-tiden. Vi kastar loss och puttrar ut ur Tunaviken. Mörka moln där åskan slog gjorde att vi trodde det kanske skulle bli regn, men vädertjänsten hade utlovat uppehåll. Som så många gånger tidigare denna sommar hade dom fel. Det var bara att dra på sig regnvänlig klädsel och stövlar. En halvtimme försenade kommer vi fram till mötesbryggan i hällande regn. Thomas sitter på en bänk på bryggan med packningen tillfälligt täckt av en extra regnjacka. Förseningen var meddelad via mobil så han hade väl förhoppningsvis inte setat där alltför länge. Thomas äntrar båten och vi påbörjar vår elva dagars färd mot Göteborg. Packningen lastas på vår båt Vi passerar Vaxholm och fortsätter in mot Skurusundet. Vi ringer våra kamrater Monika och Håkan, även dom f.d. datakollegor, som bor högt upp vid sundet på Nackasidan, ovanför småöarna Sverige och Danmark, med utsikt över inloppet till Stockholm. Strax därpå ser vi dom på altanen och vi vinkar till varandra. Fortsatt mörka moln och regnskurar. Vi puttrar vidare genom Lännerstasundet där min svåger Björn med fru Ylva har sin båt liggande. En Brofjord 36, dubbelmastad motorseglare, med vilken jag nitton år tidigare gjort samma tripp som vi nu ska göra. Genom det smala Baggenssstäket med alla fina båtar och hus. Vidare över Baggens-fjärden med Saltsjöbaden i bakgrunden, ner mot Ägnö i Ingaröfjärden. Kvart i sex lägger vi till i den mycket välbesökta naturhamnen Handfatet på Ägnö. I viken finns en scoutstuga där Ägnö Sjöscoutkår i Nykterhetsrörelsens Scoutförbund bland annat bedriver årliga seglarläger. Av någon anledning så platsar vi inte i denna rörelse. Det måste ha med åldern att göra. Vi tar en öl i duggregnet och börjar förbereda middag. Jag kastar i badtermometern och ser att det är 17 grader i vattnet, en temperatur som Sune vanligtvis anser vara väldigt badvänlig. Dock, inget bad idag. Själv menar jag att är lagom. Dagens middag är italiensk Antipasti kompletterad med mozzarella- och tomatsallad toppad med vinägrette och rostade pinjenötter samt Taleggio och Gorgonzola. Det är svag vind ute på Ingaröfjärden och det har nästan slutat regna, men i stället dyker det upp miljontals minimyggor. Det har förmodligen inte varit några turister på Ägnö på sensommaren, och nu såg dom chansen att få sig sommarens sista skapliga skrovmål. Vi ignorerade dom ilsket irriterande insekterna och angrep vår Antipasti. Första dagen avklarad. Vi hoppades på lite bättre väder, helmulet och regn är inte roligt, speciellt inte på en segelbåt. Ägnö i Ingaröfjärden 8

9 Fredag 27/8 Upp klockan sju, skapligt väder och lagom vind. Det kommer att bli liknande morgontider under hela resan. Dels beroende på att vår tidplan inte tål turistliknade utsvävningar, dels att vi har slusstider på morgonen att passa, mestadels klockan nio. Jag som är van att för det mesta ligga och dra mig till runt halv nio, nio. Lika bra att försöka vänja sig innan själva kanalresan och slussningarna påbörjas. Frukost vid halv åtta med te, smörgås, rökt skinka, rökt korv, paprika och juice. Thomas, som äter lite nyttigare än både Sune och mig, hoppar över smör och föredrar mörkt och grovt bröd, t ex Lingongrova och grönt te. Jag hade missat att köpa denna hälsosamma tesort så fick senare komplettera förrådet av te i Söderköping. Morgonmålet var planerat att se ut på detta sätt resan igenom, och det följde vi ganska väl. Vi lämnar Ägnö halv nio och sätter segel ute på Ingaröfjärden med sikte på natthamn någonstans i Nynäshamnstrakten. Vi seglar Ingaröfjärden sydost mot Nämdö- och Jungfrufjärdarna. Tar leden innanför Edesön alldeles förbi Smådalarö. Vi passerar Dalarö med sina lyxvillor runt klockan elva och Dalarö Skans en stund senare. Fina villor på Dalarö Dalarö skans Vi tar lunch under gång mitt på dagen på norra Mysingen. Det blir smörgås med skagenröra och rökt lax. Vi har växlande molnighet och lätt vind, farten ligger runt 4-5 knop. Vi passerar Muskö och Älvsnabben med dess monument. På babordssidan har vi Utö, Rånö och Ålö. Nynäshamn passeras runt tre. Vi fortsätter en bit till, med sikte på att göra kväll efter Dragets kanal som går mellan ön Järflotta söder om Nynäshamn och fastlandet. Vi går igenom den mycket smala kanalen halv fem och lägger till en halvtimme senare. I fortsättningen blir det inga naturhamnar. En öl passar bra efter dagens seglats i bra väder och gynnsam vind. Segling en hel dag, motorn var igång endast genom kanalen. Här var det återigen mygg. Lika små som på Ägnö men långt ifrån lika många. Middag ett par timmar senare. Laxrullar med Wasabispetsad Philadelphiaost till förrätt och Fläskfilé i ost- och senapssås med ris till huvudrätt. Vår planerade meny bjöd på en-rätters enklare luncher och två-rätters middagar. Även denna matmodell följde vi väldigt väl. Dragets kanal Smalt är det Fin kväll efter kanalen 9

10 Lördag 28/8 Upp halv åtta. Vi äter frukost under klarblå himmel. Fint väder skulle följa oss resten av dagen. Runt nio sätter vi kurs mot Oxelösund som är planerad kvällshamn. Vi lämnar Dragets kanal och sätter segel i svag till måttlig vind. Efter första dagens regn har vi nu haft tur med vädret. Vi seglar västsydväst för att gå in genom Sävsundet en bit utanför Studsvik och fortsätta fritidsleden nordväst om Ringsön. Lunch på Krabbfjärden söder om Askö. Sune steker upp Stockholmare som vi äter med potatissallad. Det händer inte särskilt mycket, vi tuffar på i 4-5 knop. Thomas och jag turas om att ratta båten. Vi har fortfarande svag till måttlig vind, bidevind från nordväst. Vädertjänsten talade tidigare om nordostlig vind, fel igen alltså. Men det går bra, ingen kryss i alla fall. Klockan ett tycker vi att vinden har blivit för svag. Vi gör inte mer än ett par knop. Vi tar ner storseglet, rullar in focken och startar motorn. Vi har fint väder och följer den trevliga och lite knixiga fritidsleden ner mot Oxelösund dit vi anländer klockan fem. En ganska stor gästhamn med en båtklubb precis innanför hamnen. Vi tar en av dom många lediga bojarna och förtöjer i en brygga med aktern mot solen alldeles vid servicebyggnaden. Vi klämmer dagens tilläggningsöl i strålande sol som värmer skönt. Dock skymtar vi mörka moln som ser ut att kunna innehålla regn och som blåser i riktning mot oss. Kanske blir det ingen sol över middagsbordet som vi ett tag trodde. Idag blir det varmrökt fisk och vitt vin. Sune och jag sätter igång med att rensa sik och röding, ben vill vi inte ha på middagstallriken. Thomas går till hamnkontoret, betalar hamnavgiften och kopplar in oss på elnätet. När fisken är rensad och provsmakad rör jag ihop en senapssås baserad på creme fraiche, majonnäs och dijonsenap. Efter tilläggningsöl, fiskrensning och såstillverkning är det duschdags innan det är middagsdags. Vi äter middag i sittbrunnen trots att solen försvunnit och det blivit kyligare. Men inte en enda mygga. Som förrätt blir det grön sparris lindad i prosciutto med vinägrette och rostade pinjenötter. Som kall varmrätt har vi alltså rökt sik och röding med senapssås och en citronklyfta samt kokt färskpotatis. Tja, det blev rätt gott tyckte vi alla tre. I gästhamnen fanns också utländska gäster trots att det är sent på säsongen. Vi såg en tysk och två engelska båtar. Sune och jag tar en promenad runt parken vid gästhamnen. Strax efter vi nattat oss börjar det regna. Vi hoppades att det skulle dra bort till morgondagen då Bråviken ska korsas för att nå Mem där Göta kanal börjar, eller slutar om man så vill. Det fortsätter att regna till och från hela natten. Tillagt i Oxelösund Gästhamnen med båtklubb Liten fin gammal skuta 10

11 Söndag 29/8 Mobilen piper halv åtta. Dags att plocka i ordning min koj före frukost. Gemensamt iordningställande av morgonmålet. Det har regnat till och från hela natten, och det fortsätter att strila lätt. Lite kyligt är det också. Det märks att hösten är på gång. Efter frukost plockar vi ihop, tar in sladden för landström, fiskar upp fendrarna och tar oss ut från gästbryggan. Vi lämnar Oxelösund kvart över nio för fartfylld färd över Bråviken ner mot Mem. Vi kör för fulla segel med lite lätt regn till och från. Strax efter elva har vi gått över Bråviken och vi närmar oss Arkösund. Det har blivit bättre väder, regnet har upphört och vi glider fram i en vind på 4-5 m/sek. Vi letar efter en lämplig lunchvik runt Arkösund, men det är näst intill omöjligt att hitta ett bra ställe. Hus och båtar på varenda kvadratmeter. Vi startar motorn och kör tillbaka ½ Nm och går in i en glesbebyggd vik på Arkö. Vi kör smörgåslunch igen. Denna gång blir det lingongrova med rökt lax och handskalade räkor, toppat med en majonnäskringla. Lunchstoppet varar ca en halvtimme, och vi drar vidare kvart över ett. Över Svanfjärden, Lönshuvudfjärden, Trännöfjärden, Skansfjärden och Merumsfjärden in mot Slätbaken som är sista östersjövik innan Göta kanal. Många fjärdar är det men dom är ganska små. Halv fyra är vinden verkligen väck och vi väcker herr Diesel igen. Halv fem passerar vi Stegeborg med sin linfärja och går in i Slätbaken, sista biten innan Mem. Efter ganska trista dryga 5 Nm är vi framme i Mem kvart i sex. Enligt kanalbolagets plan ska vi natta utanför slussen för att gå in i kanalen med första slussning klockan nio i morgon bitti. Stegeborg Linfärjan vid Stegeborg Mem Vi börjar direkt förbereda middag. Vi pratar om att vi måste notera dom incidenter som förmodligen kommer att dyka upp i slussarna, dvs andras misstag. Vi ska väl inte göra några med så båt- och slussvan besättning. Thomas vårdar sin iphone och Sune handslår en trea vispgrädde. Jag skalar kokt potatis, skär upp gul lök och putsar rostasfilén. Vi har för avsikt att ta fram slusstampar och gå igenom slussteknik med Sune efter middagen. Han verkar lite nervös inför slussdebuten i morgon, visphanden darrar betänkligt, blicken irrar ivrigt över båtar, besättningar och slussport. Thomas och jag, slussvana sedan tidigare, sitter lugna. Halv sju är grädden vispad och ingredienserna till vår middag är nästan klara. Då händer något oväntat. Besättningarna på några båtar börjar göra loss sina kvällsförtöjningar. Vad är på gång? Ska vi slussa redan nu eller? En slussvakt dyker upp och meddelar att han öppnar slussen redan i kväll. Dom som så önskar kan påbörja kanalresan och förtöja i lagunen ovanför slussen. Vår skeppare bestämmer snabbt att slussning går före middag. Oj-oj-oj, kvällsschemat spräckt. Avbrott i bestyren, fram med tampar, knopa fast en grov planka utanpå fendrarna på styrbords sida. Arbetsfördelning vid slussningen, snabbkurs till Sune som ser ännu mer nervös ut. Det är fyra båtar före oss, fler går inte in i slussen. Vi går in i slussgrupp nummer två ihop med en norsk båt om jag inte minns fel. Jag går upp på slusskanten för att sköta tamparna i land, Thomas och Sune ombord kör in båten i slussen. Vi har i hastigheten missat att ta på flytvästarna, inte bra, dom gör ju ingen nytta nere i båten om man skulle ramla ner i det brusande slussvattnet. I fortsättningen hade vi dom på när vi slussade. 11

12 Thomas kastar upp en aktertamp som jag lägger runt ringen på kajen. Sune, som jag för tillfället inte har i synfältet, står beredd att kasta upp förtampen. I stundens allvar och av spänning och nervositet verkar det som om han trasslat in fötterna i förtampen som han nu kastat upp, snubblar och ramlar baklänges. Han menade senare att han bara lutade sig bakåt lite fint, men det var väl så att Sune helt enkelt slog på arslet på fördäck. Åskådarna vid slusskanten tittar förnöjt på. Jag tycker mig skymta ett och annat leende. En båtägare på slusskanten frågar lite diplomatiskt om det gick bra. Tyvärr, det tycker nog inte Sune förstås, får jag ingen bild på detta. Vi som pratade om andras incidenter. Den första vi fick uppleva var vår egen, aj-aj-aj. Thomas och Sune håller tamparna sträckta för att hålla båten in mot slussens sida. Förtampen går via ett så kallat brytblock i fören bakåt till en skotvinsch. En man kan alltså hålla båten från sittbrunnen. En modell som vi använde i alla uppåtslussar. Första slussen är Mem Nu är det snart dags Slusstamparna är uppkastade Klockan åtta är den första slussen avklarad utan ytterligare incidenter och vi fortsätter middagsbestyren. Det vankas sen middag idag. Vi äter i sittbrunnen i halvmörkret. Förrätt blir rökta hjortsteksskivor med pepparrotsgrädde. Sune som menar att Winborgs pepparrotsvisp är fullt godkänd, gärna med ett bäst-före-datum som passerat för länge sedan, erkänner att pepparrotsgrädde på nyslagen vispgrädde och nyriven färsk pepparrot faktiskt är godare. Varmrätt är Biff Rydberg med Dijonsenap och äggula. Till detta tar vi varsin, eller två kanske det var, OP och en öl. Vi avslutar med Irish coffee. En måltid som vi efter slussdebuten verkligen var väldigt väl värda. Nattdags vid halv elva, då lyser hela ruffen upp som mitt på dagen. Det är passagerarbåt Wilhelm Tham som siktas med sina superstarka strålkastare. Den är på väg norrut och ska ta sin sista sluss på väg mot Stockholm. Vi går upp för att få en närmare blick på fartyget. Passagerarbåtarna som är byggda efter måtten på slussarna ryms precis i slusskammaren. Rätt många turister, både utländska och svenska, trots den sena säsongen. Det blir sovdags en timme senare. Sune håller in fören Snart är vi uppe Lagunen ovanför slussen 12