fik tion qî êîéíéåëâ~éäáö=ñ êéä ëåáåöëëéêáé=çã=ñáâíáçå îáç=hçääéöáìã=pphhffi=d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéí

Transkript

1 fik tion qî êîéíéåëâ~éäáö=ñ êéä ëåáåöëëéêáé=çã=ñáâíáçå îáç=hçääéöáìã=pphhffi=d íéäçêöë=ìåáîéêëáíéí

2 Föreläsningsserie om fiktion VT /2 Kognitiv bearbetning av fiktiv information Pierre Gander (Kognitionsvetenskap) 20/2 Filosofiska teorier om fiktion Felix Larsson (Filosofi) 6/3 Mimesis som Make-Believe. Om Kendall Waltons fiktionsteori Alexander Bareis (Tyska) 13/3 Rekonstruktioner och kopior som illusioner, och som ett komplement till vetenskapens bilder, särskilt i arkeologin Jarl Nordbladh (Arkeologi) 27/3 Ett barnperspektiv på fiktion: låtsaslek och att lära från berättelser Mikael Jensen (Kognitionsvetenskap) 8/5 Schillers estetik Thomas Olsson (Litteraturvetenskap) 15/5 Språk, kod, simulation och fiktion Staffan Larsson (Lingvistik)

3 Kognitiv bearbetning av fiktiv information Kollegium SSKKII, GU, 6 feb 2006 Pierre Gander pierre.gander@ling.gu.se

4 Seminarieöversikt 1. Vad är fiktion och fiktiv information? 2. Några observationer som ska förklaras 3. Befintliga teorier och experiment om fiktiv bearbetning

5 Vad menas med fiktion? Fiktion, i bemärkelsen lögn Fiktion, i bemärkelsen osanning Fiction, i bemärkelsen typ av litteratur: skönlitteratur Fiktion, i bemärkelsen påhittade händelser/ting/personer

6 Två typer av frågor om fiktion Metafysik Funktion Vad är fiktion? Existerar fiktiva objekt, och i så fall på vilket sätt? Hur ser gränsen mellan fiktion och verklighet ut? Vilka är relationerna mellan fiktion - lögn - sanning - tro? Är spel och datorspel fiktion, verklighet, eller något annat? Kan begreppet fiktion täcka in alla icke-verkliga domäner: romaner, filmer, lek, låtsas, fantasier, teater, rollspel, religiösa föreställningsvärldar? När bryter gränsen mellan fiktion och verklighet samman? Hur fungerar de kognitiva processerna rörande fiktion? Hur gör människor när de avgör vad de ska tolka som fiktion eller verkligt? Kan man lära av fiktion? Hur avgör människor om minnen rör fiktiva eller verkliga händelser? Vilken roll spelar fiktion för kognition? Finns det patologiska tillstånd då människor har svårt att skilja mellan fiktion och verklighet? När under evolutionen uppkom människans förmåga att sklija på fiktion och verklighet? Är fiktion/verklighet relevanta begrepp för andra djurarters tänkande, i den mån de har något? Vilken roll spelar fiktion i samtal? Vilken roll spelar fiktion i ett samhälle? I vilka kulturer finns distinktionen fiktion/verklighet och finns det olika distinktioner i olika kulturer?

7 Vad är en fiktiv mental representation? Innehållet i en mental representation R är fiktion för ett kognitivt system C omm C tror att R inte är tänkt att utvärderas mot den verkliga världen om R handlar om objekt: objektet existerar ej händelser: händelsen har ej inträffat propositioner: sanningsvärdet ska ej fastställas i relation till världen

8 Allmän eller specifik kognition? Ett övergripande, genomgående tema: Till vilken grad är processerna och representationerna vid bearbetningen av fiktion: specifika, unika? allmänna för kognition?

9 Antaganden kring bearbetning av fiktion Fiktion bearbetas kognitivt på ett generellt och kvalitativt samma sätt, trots variationer i: enskilda litterära verk litterära genrer och historiska perioder författare och deras olika skrivskicklighet media litteratur, serietidningar teater, film datorspel fantasier, dagdrömmar, drömmar sagor, muntliga berättelser låtsaslek, rollspel

10 Några observationer som ska förklaras Fiktion är media- och modalitetsobereonde Användning av bakgrundskunskap vid bearbetning av fiktion Lära av fiktion: överföring av (viss) fiktiv information till bakgrunskunskap Sammanblandning av fiktiv och icke-fiktiv information

11 Fiktion är media- och modalitetsobereonde Medium eller modalitet kan inte utgöra grund för skillnad i bearbetning. Exempel: Status Medium/modalitet Fiktiv Icke-fiktiv Text roman nyhetsreportage Tal saga vittnesmål Bild actionfilm dokumentär Direktobservation teaterpjäs bevittna ett mord Handling låtsaslek köra bil

12 Användning av bakgrundskunskap vid bearbetning av fiktion För att kunna förstå fiktiv information behöver människor använda tidigare bakgrundskunskap om världen. T ex: Sherlock Holmes åkte tåg. Sherlock Holmes är en människa Tåg är ett transportmedel etc

13 Att lära av fiktion Kan man lära av fiktion? Vilken typ av kunskap kan man få av fiktion? Då en läsare inte har anledning att betvivla att författaren ger sanna detaljer? Orsakssamband? Social kognition? Context-free assertions (Gerrig & Prentice, 1991)? Ingen, utan fiktiv information fungerar som cues till redan inlärd kunskap?

14 Sammanblandning av fiktiv och icke-fiktiv information I vissa fall sker sammanblandning, t ex: Ta fel på händelse i dröm och verklighet Våld på film och i verkligheten Vad är egentligen skillnaden mellan sammanblandning och att lära av fiktion? Lära av fiktion = läsaren tror vid läsningen att P är sann Sammanblandning = misinformation, dvs läsaren tror vid läsningen att P är falsk, men tar senare fel

15 Tidigare studier av bearbetning av fiktiv information Studier i olika områden, i stort sett skilda: Kognitiv psykologi: associativa nätverk Utvecklingspsykologi: låtsaslek Artificiell intelligens: berättelseförståelse Socialpsykologi: övertalning/media Många studier av bearbetning av berättelser inom kognitiv psykologi men mycket få om fiktion

16 Tidigare experimentella studier I Potts & Peterson (1985) Mått: kontexteffekt som mått på compartmentalization Metod: lexical decision task Medium: text Två grupper utkristalliserades: de som integrerade och de som inte gjorde det. Instruktioner real/artificial gav ingen effekt på integreringen. Potts, St. John, & Kirson (1989) Mått: kontexteffekt Metod: reaktionstid verifiera mening, lexical decision task Medium: text De som instruerades fictional uppvisade större kontexteffekt, men bara i kontexter som liknade berättelsekontexten.

17 Tidigare experimentella studier II Gerrig & Prentice (1991) Mått: kontexteffekt Metod: reaktionstid verifiera mening Medium: text Studie 1: kontextfri information från fiktion förlängde senare verifikation. Studie 2: replikering av Potts et al (1989) -> hybrid representations of fictional information. Green & Brock (2000) Mått: Transportation Metod: attitydfrågor, finna osanningar i texten Medium: text* Attityder påverkades lika av fiktion och icke-fiktion Transporterade fpp hittade färre osanningar i texten

18 Tidigare experimentella studier III Marsh, Meade, & Roediger (2003) Mått: användande av kunskap från fiktiv källa Metod: kunskapsfrågor Medium: text Fpp använde såväl riktig info som misinformation från berättelser för att besvara allmänna kunskapsfrågor. Behöll trots det mycket källinformation.

19 Avdelad information ( compartmentalization ) Avdelad betyder inte lika lättillgänglig som annan kunskap i varierande kontexter. Skillnaderna det handlar om är tiondels sekunder. Kritik av Potts & Peterson (1985), Potts et al (1989): Inget test om fpp verkligen trodde som de instruerades Testerna gjordes omedelbart, men längre tid kanske behövs för semantiska minnen (remember know) Allmän kritik av integration compartmentalization: Detta verkar inte vara skillnaden som gör att människor inte tänker och handlar som om fiktiv information vore verklig!

20 Kan source monitoring-teori förklara bearbetning av fiktion? Argument för: Distinktionen fiktiv/verklig förklaras genom existerande teori Argument emot: Det finns oändligt antal källor medan distinktionen fiktiv/verklig tycks ha särskild status, förutom källinformation Reality monitoring (interna/externa händelser) bygger på perceptuella skillnader och kan inte förklara distinktionen fiktiv/verklig Studier av misinformation i fiktion uppvisar inte samma mönster som annan source monitoring, t ex ögonvittnesmål (Marsh et al, 2003)

21 Framtida studier Testa antagande att fiktion bearbetas på samma sätt oberoende av medium/modalitet: Hypotes: samma resultatmönster som i tidigare studier om man ersätter textmediumet med t ex tal eller video Falsifiering av hypotesen skulle tala för att fiktiv information bearbetas olika i olika modaliteter. Testa source monitoring som teori för bearbetning av fiktiv information

22 Pierre Gander