Upphandling av nya elmätare

Transkript

1 Upphandling av nya elmätare Tätare avläsning och ökad driftsäkerhet genom fjärrövervakning Rya Kraftvärmeverk igång Tryggad värme- och elförsörjning för lång tid framöver Bra resultat möjlighet att investera 2009 ska 95 procent av elnätet ligga under jord

2 Göteborg Energi Nät AB Box Göteborg Telefon Solberg Foto: Mats Bengtsson Tryck: Göteborgstryckeriet

3 Innehåll GÖTEBORG ENERGI NÄT AB ÅRSREDOVISNING 2006 VD-ordet 4 5 Förvaltningsberättelse 6 10 Nyckeltal 11 Finansiella rapporter Resultaträkningar 12 Balansräkningar Förändringar av eget kapital 15 Kassafl ö desanalyser 16 Noter med tillhörande redovisnings- och värderingsprinciper Revisionsberättelse 26 Granskningsrapport 26 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. 2

4 Göteborg Energi Nät Göteborg Energi Nät är ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi. Vårt ansvar är att anlägga, äga och förvalta koncernens elnät med tillhörande anläggningar. Vi ansvarar även för distribution, säkerhet, underhåll och kundservice. Nyckeltal Rörelsens intäkter Nettoomsättning, Tkr Resultat efter fi nansiella poster, Tkr Materiella anläggningstillgångar, Tkr Eget kapital, Tkr Obeskattade reserver, Tkr Balansomslutning, Tkr Eltransporter, GWh (varav inom Koncernen Göteborg Energi) (216) (260) (295) (70) (68) Avkastning på totalt kapital (RT), % 14,7 13,9 14,9 13,7 15,4 Avkastning på eget kapital (RE), % 13,8 13,0 13,8 12,5 14,1 Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss), % 19,2 18,1 19,2 17,0 18,7 Avkastning på beräknat NUAK, % 2,1 2,0 2,3 2,1 2,3 Avkastning på beräknat anskaffningsvärde NNM, % 3,5 3,4 3,6 3,3 3,7 Genomsnittlig skuldränta, % 0,0 0,1 0,1 0,7 1,5 Soliditet, % 76,8 76,7 76,9 77,7 78,7 Självfi nansieringsgrad, % 109,2 155,9 244,7 262,3 214,9 Räntetäckningsgrad, ggr 3 292,5 853,5 510,4 91,7 43,7 Rörelsemarginal, % 33,6 33,0 34,9 35,4 38,6 Kassafl öde före förändring i rörelsekapital och investeringar, Tkr Kassafl öde före investeringar, Tkr Kassafl öde efter investeringar, Tkr Medelantalet anställda, antal Definitioner framgår av not 33. 3

5 VD-ordet Under 2005 gjorde vi en omfattande översyn av såväl kvaliteten på vårt nät som våra interna rutiner, delvis till följd av stormen Gudrun. Omfattande investeringar Det resulterade i en handlingsplan som omgående sattes i verket. För att göra vårt elnät mindre väderkänsligt och öka leveranssäkerheten påbörjades nedgrävning av luftledningar. Totalt investeras nu 180 miljoner kronor under en femårsperiod och vi planerar att 95 procent av vårt elnät skall ligga i mark år I handlingsplanen sätter vi också fokus på kundservice och information och som ett exempel kan nämnas att Kundservice nu dygnet runt kan ta emot felanmälan, informera om driftläge och ge prognoser vid strömavbrott. I vår driftledningscentral har utveckling av system, arbetssätt och rutiner för att öka effektiviteten fortsatt. Göteborg fortsätter att expandera och förtätas vilket innebär att belastningen på våra anläggningar ökar. För att kunna leva upp till samhällets ökande krav på leveranssäkerhet planerar vi omfattande investeringar i nya och befintliga anläggningar. Under 2006 har stationerna i Backa och Orrekulla byggts om och försetts med nya ställverk. Ombyggnad av stationen i Rosenlund har också påbörjats. Vädermässigt var 2006 ett speciellt år. Den kalla inledningen i kombination med rådande högkonjunktur bidrog till att den överförda årsvolymen av el blev den största i företagets historia. Det ymniga regnandet under slutet av året orsakade översvämmade vattendrag i ett par av våra grannkommuner, men Göteborg klarade sig lindrigt undan. Årsresultat blev 186 miljoner kronor före skatt vilket vi behöver för att klara våra omfattande investeringar. Totalt investerade vi 250 miljoner kronor under Framöver räknar vi med en mer måttlig investeringstakt på drygt 200 miljoner kronor årligen. Vid en jämförelse med andra nätföretag har vi låga priser på nättjänster och under 2006 genomfördes en endast måttlig prishöjning på i genomsnitt 0,9 procent. Energimarknadsinspektionen (EMI) har till uppgift att i efterhand granska alla elnätsföretags prissättning och till sin hjälp tar de den så kallade nätnyttomodellen. I slutet av 2006 meddelade EMI vilka elnätsföretag de valt ur för granskning av 2005 års prissättning. Göteborg Energi Nät var inte bland de utvalda företagen och kan således 4 inte bli återbetalningsskyldigt för den aktuella perioden. Nätnyttomodellen är omdiskuterad och regeringen har tillsatt en utredning för att föreslå en modell för förhandsgranskning av elnätsföretagens prissättning. Regeringen har beslutat att elnätsbolagen måste införa tätare avläsning av kundernas elförbrukning. Skälet är dels att förbättra uppföljning och rapportering av elförbrukning till balansansvariga och Svenska Kraftnät, dels att kunderna för egen del skall få bättre kontroll över sin elanvändning. Totalt investerade vi 250 miljoner kronor under Därför har vi under 2006 bytt elmätare och infört timvis fjärravläsning av elförbrukningen för alla kunder med en mätarsäkring över 63 ampere. Från 2009 kommer även övriga kunder att få tätare av läsningar av elförbrukningen, vilket innebär att stycken av våra elmätare måste bytas för att klara månadsvis fjärravläsning. Koncernen har påbörjat upphandlingen av dessa nya mätare och bytet kommer att ske successivt under kommande två år. De nya mätarna möjliggör också nya arbetssätt. Exempelvis höjs kvaliteten på driftövervakning och felsökning genom att vi omgående får larm om kunder blir strömlösa, lättare kan felsöka och därigenom snabbare kan åtgärda felet. Rya Kraftvärmeverk anslöts till vårt nät under året och togs i drift på senhösten. Det innebär att göteborgarnas värme- och elförsörjning är tryggad för lång tid framöver. Tack vare Rya Kraftvärmeverk kan vi nu vid ett större elavbrott i stamnätet klara att försörja delar av stadskärnan med ström. Det känns tryggt. Pia Brühl Hjort Verkställande direktör

6

7 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Göteborg Energi Nät AB, org nr avger härmed följande årsredovisning för räkenskapsåret Ägarförhållande och historik Göteborg Energi Nät AB (org nr ) är ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi AB (moderbolaget) (org nr ), som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (org nr ) som moderbolag. Göteborgs stad äger samtliga aktier i detta bolag. Elnätsverksamheten i likhet med övrig verksamhet i Göteborg Energi bedrevs t o m år 1988 i kommunal förvaltning. Mellan åren låg elnätsverksamheten i moderbolaget Göteborg Energi AB. I samband med att elmarknaden omreglerades den 1 januari 1996 överfördes elnätsverksamheten från moderbolaget till dotterbolaget Göteborg Energi Nät AB. Överföringen av tillgångar från förvaltning till bolag respektive från moderbolag till dotterbolag har skett till bokfört värde d v s planenligt restvärde med avdrag för ackumulerade överavskrivningar. De tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderbolaget inte kunde överföras innan avstyckning skett hyrs sedan året för överföringen av elnätsverksamheten till självkostnadspris. Fastigheterna kommer att överlåtas till bolaget då avstyckning har skett. Information om verksamheten Med bolagets elnätsverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Till verksamheten hör planering, projektering, byggande, drift och underhåll av ledningar, ställverk och transformatorer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra el på elnätet. Bolaget äger elanläggningar inom bolagets nätkoncessionsområde och har cirka nätabonnemang. Elöverföring på elnäten är ett legalt monopol. Nätverksamhet kan först bedrivas efter att tillstånd i form av koncession för linje respektive område beviljats elnätsföretaget. Bolaget har erhållit koncessioner för de linjer/ områden där elnätsverksamhet bedrivs. Energimarknadsinspektionen (EMI) vid Statens energimyndighet (STEM) övervakar verksamheten. Väsentliga händelser under året En avgiftshöjning genomfördes från 1 januari 2006 för samtliga kundkategorier med i genomsnitt 0,9 procent. Avgiftshöjningen motiverades av ökade driftskostnader och kostnader för avskrivningar. Under hösten 2006 beslutades om en avgiftshöjning från 1 januari 2007 med i genomsnitt 0,5 procent. Avgiftsjusteringen beräknas inbringa cirka 4 Mkr i ökade intäkter och motiveras av ökade kostnader för avskrivningar p g a stora investeringar i elnätet och ökade drifts- och underhållskostnader. Flera åtgärder har vidtagits för att stärka driftorganisationen under året. Driftledningscentralen (DLC) samordnar numera resurserna dygnet runt med Kundservice, vid moderbolaget, för att ta emot felanmälningar, ge information om aktuellt driftläge och för att kunna lämna prognoser vid strömavbrott. Ett nytt driftstödsystem är implementerat sedan april 2006 att användas främst som stöd vid störningar. På DLC har arbetsschemat förändrats och skiftet har utökats med en person för att få mer resurser för driftledning under dagtid. En vidareutveckling av driftstödsystemet har påbörjats för att enkelt kunna ta fram rätt ersättningsbelopp vid långvariga strömavbrott till drabbade kunder i enlighet med gällande lagstiftning. Även stöd för avisering och driftorderhantering är under utveckling och kommer att implementeras under år Rya Kraftvärmeverk, som ägs av moderbolaget, togs i kommersiell drift i mitten av december år Detta ger bolaget en möjlighet att klara en del av effektbehovet vid en total störning där Göteborg saknar kraftförsörjning från regionnätet. Göteborgs citykärna kan då försörjas med elproduktion från Rya Kraftvärmeverk i ett mindre avgränsat nät utan elektrisk koppling till angränsande nät. En övning med datasimulering genomfördes i maj månad. Fem personer från bolaget utbildades att fungera som ansvariga driftledare vid en sådan situation. Leveranssäkerheten under det gångna året påverkades negativt av två större strömavbrott orsakade av utebliven överföring av el från regionnätet. Vid det första avbrottet den 14 mars 2006 blev cirka kunder strömlösa när en strömtransformator exploderade i kopplingsstationen 6

8 K14 Tuve och skadade anläggningen. Vid det andra tillfället avbröts överföringen från kopplingsstationen K20 Blixtås med följd att cirka kunder blev strömlösa. Vissa omkopplingar kunde utföras men knappt hälften av kunderna var berörda i mer än två timmar. Båda dessa störningar orsakades av fel i regionnätet och totalt berördes cirka kunder. Sedan 1 januari 2006 gäller nya regler i ellagen som innebär att samtliga kunder som drabbas av avbrott längre än 12 timmar skall få ersättning enligt en schablon. Ersättningarnas storlek varierar beroende på avbrottstid och storlek på abonnemang. Under året har cirka 37 Tkr betalats ut i ersättning till drabbade kunder. För kunder med en mätarsäkring över 63 ampere fi n n s sedan 1 juli 2006 krav på timmätning enligt ellagen och som en följd av detta har timavläsning införts för alla mätarsäkringar över 63 ampere. Investeringsutgiften för detta uppgick till cirka 24 Mkr. Denna tillgång har aktiverats som materiell anläggningstillgång och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. EMI har beslutat om en fördjupad granskning av nätavgifterna för ett 20-tal elnätsföretag avseende 2005 års verksamhet. Myndigheten har inriktat sitt urval avseende fördjupad granskning mot de elnätsföretag som fått en debiteringsgrad på 1,2 eller högre. Bolaget var inte bland dessa företag och kan således inte bli återbetalningsskyldigt för denna period. Väsentliga händelser efter årets utgång Den 14 januari år 2007 drabbades västkusten, Göteborg och stora delar av södra Sverige av stormen Per med vindstyrkor som tidvis nådde värden motsvarande orkan. Totalt berördes nästan av bolagets kunder och det var främst de nordöstra och nordvästra delarna av Göteborg som drabbades. Cirka kunder var utan strömleverans i mer än 24 timmar och cirka 100 kunder var strömlösa i mellan 12 och 24 timmar. På grund av stormen utfördes den dagen endast omkopplingar och sektioneringar för att minimera antalet strömlösa kunder. Dagen efter var alla tillgängliga resurser igång för att återställa strömleveransen och nästan alla kunder fick strömmen åter denna dag. Endast ett 50-tal kunder återfick strömleveransen först den 16 januari. De åtgärder som utförts efter orkanen Gudrun år 2005 har bidragit till att mildra effekterna av stormen den 14 januari. Bolaget beräknar att betala ut knappt 3 Mkr i avbrottsersättning till drabbade kunder. Kostnaderna för att återställa skadorna beräknas uppgå till i storleksordningen 3 till 4 Mkr. Fastställande av avgifter för nättjänster Fastställande av avgifter för bolagets nättjänster sker utifrån kravet på kostnadsriktighet i den bemärkelsen att varje kundkategori skall betala en avgift som motsvarar de kostnader den föranleder. Det är däremot inte tillåtet att differentiera avgifterna inom ett nätområde med hänsyn till var inom området uttaget av el sker. Merparten av kostnaderna för nätet är beroende av den kapacitet i form av överförd effekt som ställs till kundernas förfogande. Kostnaderna för nätets överföringsförluster är energiberoende medan den kostnadsdel som avser mätning och debitering i stort sett är oberoende av elanvändningen. För kunder som inte har effektmätning tas en relativt stor del av avgiften ut som energiavgift. Denna avgiftsstruktur ansluter till koncernens policy att stimulera en effektiv energianvändning. Vid en jämförelse med andra elnätsföretag har bolaget totalt sett låga avgifter på nättjänster. De låga fasta abonnemangsavgifterna till hushållskunder och mindre näringsidkare är särskilt gynnsamma för kunder med låg energiförbrukning. Mot bakgrund av bl a ändrade lagkrav avseende mätning gör bolaget en översyn av tariffstrukturen och denna översyn förväntas bli klar under första halvåret Verksamhetens påverkan på miljön I ett nationellt perspektiv har eldistribution en relativt liten miljöpåverkan. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska den miljöpåverkan som orsakas av verksamheten och för att organisera detta är bolaget sedan år 2001 certifierat enligt ISO Bolaget arbetar med att modernisera delar av eldistributionsnätet för högre spänningsnivåer och detta medför en mer effektiv elöverföring med lägre förluster och mindre resursanvändning som följd. Under år 2006 har arbete genomförts med att höja säkerheten i anläggningarna, öka personalens miljömedvetenhet samt skapa en möjlighet att köpa ställverk utan SF6-gas. Denna gas är en av de sex gaser som anges i Kyotoprotokollet. Vi övervakar också kontinuerligt bolagets oljekablar för att upptäcka läckage med hjälp av trycktransmittrar. Att överföra 1 kwh el från en elproducent till en lågspänningskund i Göteborg medför utsläpp av cirka 2,5 gram koldioxid. I detta inkluderas allt av betydelse från brytning av t ex koppar till rasering av elnätet. Bolaget har lämnat in en särskild miljörapport för anläggningar inom vattenskyddsområden då detta i vissa fall är en anmälningspliktig verksamhet. 7

9 Framtida utveckling Dagens och framtidens samhälle förväntar sig en hög leveranssäkerhet avseende överföring av el. Kunderna förväntar sig ett näst intill felfritt elnät. Samtidigt är möjligheterna till avgiftshöjningar begränsade med anledning av EMI:s valda regleringsmodell och den pågående samhällsdebatten rörande energibranschen. Detta leder till att branschen ständigt måste ifrågasätta sina arbetsmetoder och se över möjligheterna till effektiviseringar och förbättringar. För att reducera antalet fel och därmed öka leveranssäkerheten investerar bolaget cirka 180 Mkr under åren för att bygga bort hälften av befi ntligt luftledningsnät. Denna åtgärd kommer till stor del att eliminera de väderberoende felorsakerna i nätet. Av det totala beloppet på 180 Mkr avsätts 136 Mkr till högspänningsnätet medan lågspänningsnätet byggs om för 44 Mkr. Cirka 25 procent av åtgärderna är utförda till och med räkenskapsårets utgång och samtliga planerade åtgärder beräknas vara genomförda före utgången av år Bolaget har fortsatt med omfattande investeringar i nya och befi ntliga anläggningar under år Kopplingsstation K9 Backa har byggts om och en ny kopplingsstation K13 Orrekulla har uppförts. Ombyggnationen av 50 kv-nätet till 130 kv fortsätter och som ett led i detta har styrelsen beslutat att investera cirka 45 Mkr i ett nytt 10 kv-ställverk i kopplingsstationen K11 Rosenlund. Samtidigt planeras ett nytt 130 kv-ställverk i kopplingsstationen K1 Marieholm. Den aktuella nätplanen sträcker sig fram till och med år 2010 och omfattar också ombyggnation av ytterligare två kopplingsstationer. Bolaget följer löpande den tekniska utvecklingen inom verksamhetsområdet. Ett exempel på framtida utveckling är ett nytt koncept där nätstationer, avgreningar och kopplingar är standardiserade i moduler. Detta kallas framtidens elnät i branschsammanhang. Bolaget kommer att genomföra ett pilotprojekt vid ett lämpligt tillfälle för att studera både positiva och eventuellt negativa effekter av detta byggnationssätt. Från och med den 1 juli 2009 är det ett lagkrav på att 12 avläsningar skall ske per år för samtliga elanvändare som är direkt anslutna till ett koncessionspliktigt elnät. För att klara detta krav har ett projekt Mätning 2009 startats i moderbolagets regi. Totalt skall cirka mätare bytas under perioden augusti 2007 till april 2009 och de skall fjärravläsas med hjälp av ett insamlingssystem. Investeringsutgiften uppskattas till mellan 500 och 700 Mkr. Investeringen görs av moderbolaget varifrån Göteborg Energi Nät AB kommer att upphandla mättjänsterna. Förändringen kommer att innebära betydande kostnadsökningar för bolaget under de kommande åren. Mätsystemet som upphandlas kommer även att möjliggöra timmätning, avbrottsregistrering, effektstyrning samt bortkoppling och ge möjlighet till att utveckla andra tjänster. Arbetsprocesserna kommer därför att behöva anpassas till den nya tekniken och de nya tjänsterna. Förändringen förväntas medföra en kvalitetshöjning för driftövervakning och felsökning samt möjliggöra en mer effektiv organisation för förebyggande och avhjälpande åtgärder. Bolaget och koncernen har beslutat att investera i ett nytt övergripande systemstöd för nätinformation. Det nya systemet som är avsett för projektering, dokumentation och drift kommer att ersätta ett flertal befi ntliga ITsystem. Förändringen kommer att innebära en förbättrad informationskvalitet och effektivare arbetsprocesser. Systemet beräknas vara i full drift inom 3 till 4 år. Icke-finansiella resultatindikatorer Företaget är sedan år 2001 certifierat enligt ISO och har antagit följande miljöpolicy: I vår roll att tillgodose våra kunders behov av energi värnar vi om miljön och verkar för ett uthålligt energisystem i vårt samhälle. Varje medarbetare känner ansvar att ta hänsyn till vår miljö. Vi arbetar ständigt för att minska miljöpåverkan och förebygga föroreningar från vår verksamhet. Vi följer och strävar efter att överträffa tillämplig miljölagstiftning, föreskrifter och andra krav. Bolaget arbetar nu med att fortlöpande minska miljöpåverkan. Bolagets verksamhet påverkar dock miljön endast i ringa omfattning. Trots detta arbetas det kontinuerligt med förbättringsåtgärder för att minska bolagets miljöpåverkan. Bolaget liksom koncernen i övrigt har kompletterat de etiska riktlinjer, som skall vara utgångspunkten och vägledande för hur de anställda skall uppträda. Gemensamma etiska riktlinjer skapar förtroende i affärsprocesserna och undviker att lämna tolkningen öppen till enskilda individer. Bolaget står inför en generationsväxling och därför överförs nyckelkompetens från äldre till yngre medarbetare enligt en flerårsplan. Under året startades också ett chefsutvecklingsprogram för avdelningschefer för att stärka ledarskapet. Programmet kommer att pågå även under

10 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer En väsentlig risk och osäkerhetsfaktor i bolagets verksamhet är hur EMI:s tillsyn över elnätsbolagen slutligen kommer att avgöras. I dagsläget är myndighetens granskningsmodell föremål för rättslig prövning då flera elnätsföretag inom branschen har överklagat myndighetens beslut för tidigare år. Myndigheten har beslutat om en fördjupad granskning av nätavgifterna avseende år 2003 mot ett 25-tal elnätsföretag, år 2004 mot ett drygt 50-tal elnätsföretag och år 2005 mot ett 20-tal elnätsföretag. Nätnyttomodellen, som är ett väsentligt granskningsinstrument för myndigheten, beräknar vilken nätnytta elnätsföretagets kunder har fått. Nätnyttan jämförs med den intäkt elnätsföretaget har från sin nätverksamhet. På så sätt beräknas en debiteringsgrad och enligt myndigheten skall den vara 1,0 eller lägre för att nätavgifterna ska anses vara skäliga. Först när denna analys är genomförd gör myndigheten sin slutliga bedömning. En debiteringsgrad som överstiger 1,0 enligt nätnyttomodellen kan alltså innebära att nätavgifterna är oskäliga. Om myndigheten vid den slutliga bedömningen skulle fi n na att nätavgifterna varit för höga kommer myndigheten genom ett beslut att förelägga bolaget att återbetala den del av nätavgifterna som tagits ut för mycket till kunderna. Varken för år 2003, år 2004 eller år 2005 har bolaget blivit föremål för fördjupad granskning utifrån nätnyttomodellen. I övrigt hänvisas till not 31 som ytterligare belyser frågan om risker och osäkerhetsfaktorer för bolaget. Ekonomisk översikt Resultat och ställning Bolagets resultat före fi nansiella intäkter och kostnader uppgick till 182 Mkr (168) vilket är 14 Mkr högre än föregående år. Efter fi nansiella poster uppgick resultatet till 186 Mkr vilket skall jämföras med 171 Mkr för år Under året har GWh (4 603) el överförts till kunder inom det område där bolaget innehar nätkoncession. Av överföringen utgör 216 GWh (260) överföring inom koncernen Göteborg Energi. Den överförda volymen är det högst uppmätta årsvärdet. Dessutom uppmättes det högsta timmedeleffektuttaget under januari månad medan i december månad utföll den lägst överförda energimängden för en decembermånad sedan bolaget bildades. De totala intäkterna har ökat med 35 Mkr jämfört med föregående år. Intäkterna för överföring av el har ökat med 9 Mkr och förklaras dels av den avgiftshöjning som har genomförts från den 1 januari, dels av en ökning av överföringen på 14 GWh. Av intäktsökningen utgör 6 Mkr avgiftsökningar medan volymökningen motsvarar en ökning med 3 Mkr. Servis- och anslutningsavgifterna har ökat med 30 Mkr mellan åren. Ökningen beror på anslutningen av Rya Kraftvärmeverk med 34 Mkr medan övriga anslutningar minskade. Intäkterna för föregående år var reducerade med 4 Mkr p g a utbetalad avbrottsgaranti i form av goodwillersättning. Däremot innehöll intäkterna för föregående år en föräkringsersättning med 4 Mkr för skador i samband med stormen Gudrun. Övriga intäkter har ökat netto med 4 Mkr varav försäljning av material har ökat med 4 Mkr och aktiverat arbete för egen räkning har minskat med 1 Mkr. Totala rörelsekostnader har ökat med 20 Mkr. Kostnader för transitering och inköp av kraft har ökat med 7 Mkr. Regionnätskostnaderna har ökat med knappt 2 Mkr beroende på större överförd volym och kostnaderna för förlustel har ökat med drygt 5 Mkr beroende på ett högre elpris. Övriga rörelsekostnader har ökat med 9 Mkr och beror främst på ökade kostnader för kundservice och mätning, drift, planering och dokumentation, kostnader för kabelinköp samt kostnader för flyttning av elutrustning. I utfallet för år 2005 ingick kostnader för reparation av stormskadorna efter Gudrun med 6 Mkr vilket har bidragit till minskade kostnader avseende avhjälpande underhåll. Kostnaderna för förebyggande underhåll har minskat främst beroende på att belysningscentraler och anläggningar för likriktare såldes till Trafi kkontoret i slutet av år Personalkostnaderna har ökat med drygt 1 Mkr mellan åren och beror på genomförd lönerevision samt ökat antal anställda. Avskrivningarna har ökat med knappt 3 Mkr mellan åren. Trots att investeringarna har varit mycket större under innevarande år har inte avskrivningarna ökat nämnvärt. Detta beror dels på att projekten har färdigställts sent under året dels på att likriktarna och belysningcentralerna utrangerades i december 2005 vilket har bidraget till en minskning av avskrivningarna med cirka 4 Mkr. Finansnettot är i nivå med föregående år trots att likviditeten har varit lägre innevarande år. Förklaringen är att bolaget har erhållit en högre räntesats på koncernkontot hos moderbolaget. Avkastningen på totalt kapital uppgick till 15 procent (14), samt på eget kapital till 14 procent (13). Soliditeten uppgår till 77 procent (77). 9

11 Investeringar Årets investeringsutgifter uppgick till 250 Mkr (164) vilket är en ökning med 86 Mkr jämfört med år Ökningen förklaras främst av byggnationen av kopplingsstationerna K13 Orrekulla med 29 Mkr och K9 Backa med 28 Mkr, mätningsprojektet STEM 2006 med 15 Mkr, inlösen av tidigare leasade ställverk i K3 Ramberget med 10 Mkr och slutligen förstärkningar i 10 kv-nätet med 4 Mkr. Investeringarna fördelades enligt följande: Serviser för låg- och högspänning 31 Mkr (50), debiteringsmätare och insamlingsutrustning 23 Mkr (13), lokal utbyggnad 27 Mkr (20), strategiska investeringar, övertagna anläggningar och upprustning av dessa 6 Mkr (6), investering i 130- och 50 kv-anläggningar 71 Mkr (10), reinvesteringar 10 kv och 0,4 kv 68 Mkr (32), regionala förstärkningar 23 Mkr (33) samt övriga 1 Mkr ( ). Finansiell ställning och likviditet Bolagets likvida medel redovisas i ett koncernkontoförhållande med moderbolaget. Fordran på moderbolaget uppgick till 88 Mkr (134) på balansdagen. På avräkningsförhållandet utgår en marknadsmässig ränta. Bolaget har erhållit en ränteintäkt från moderbolaget på 4 Mkr (3) för räkenskapsåret. Koncernfakturering Successivt under år 2003 införde koncernen Göteborg Energi koncernfakturering innebärande att endast moderbolaget utställer fakturor till koncernens kunder. Detta sker på uppdrag av de produktägande bolagen i koncernen vilket framgår av fakturan. Syftet med detta är att underlätta för kunden samt minska antalet fakturor från koncernen. Detta innebär att bolaget inte redovisar någon utestående kundfordran vid faktureringen utan en fordran på moderbolaget. Denna fordran uppgick till 169 (223) Mkr vid årsskiftet. Vid utebliven betalning från extern kund kvarstår risken för kreditförluster hos bolaget. Personal Under år 2006 har i likhet med föregående år tjänster köpts från moderbolaget avseende drift och underhåll, investerings- och projekteringsarbeten, avläsningstjänster, debiteringstjänster och övriga kundservicetjänster samt IT- och administrativa tjänster. Medelantalet anställda uppgick till 56 personer (52). Fördelningen på kön är 86 procent (85) för män och 14 procent (15) för kvinnor. Lön och andra ersättningar uppgick till 24 Mkr (23). Sociala kostnader inklusive särskild löneskatt och avkastningsskatt uppgick till 13 Mkr (13) varav pensionskostnaderna uppgick till 4 Mkr (4). Årsstämma och VD På årsstämman som hölls utsågs Stefan Pantzare till ny ledamot medan Niklas Karlsson lämnade styrelsen. Styrelsen utsåg Pia Brühl Hjort till ny VD efter avgående VD Roger Petersson. Styrelsearbetet under år 2006 Bolagets styrelse består av fem ledamöter, varav två medlemmar är utsedda som arbetstagarrepresentanter med en suppleant. VD och enstaka tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden såsom föredragande. Styrelsearbetet följer gällande arbetsordning för styrelsen. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information om verksamheten. Under året har styrelsen sammanträtt vid sju tillfällen. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Kronor Balanserad vinst Årets resultat Summa Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: Kronor Till aktieägarna utdelas I ny räkning överföres Summa Koncernbidrag har lämnats till moderbolaget med kr. Beträffande bolagets redovisade resultat för räkenskapsåret, ställning per bokslutsdagen samt fi nansiering och kapitalanvändning under året hänvisas till efterföljande fi nansiella rapporter. 10

12 Nyckeltal Rörelsens intäkter Nettoomsättning, Tkr Resultat efter fi nansiella poster, Tkr Materiella anläggningstillgångar, Tkr Eget kapital, Tkr Obeskattade reserver, Tkr Balansomslutning, Tkr Eltransporter, GWh (varav inom Koncernen Göteborg Energi) (216) (260) (295) (70) (68) Avkastning på totalt kapital (RT), % 14,7 13,9 14,9 13,7 15,4 Avkastning på eget kapital (RE), % 13,8 13,0 13,8 12,5 14,1 Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss), % 19,2 18,1 19,2 17,0 18,7 Avkastning på beräknat NUAK, % 2,1 2,0 2,3 2,1 2,3 Avkastning på beräknat anskaffningsvärde NNM, % 3,5 3,4 3,6 3,3 3,7 Genomsnittlig skuldränta, % 0,0 0,1 0,1 0,7 1,5 Soliditet, % 76,8 76,7 76,9 77,7 78,7 Självfi nansieringsgrad, % 109,2 155,9 244,7 262,3 214,9 Räntetäckningsgrad, ggr 3 292,5 853,5 510,4 91,7 43,7 Rörelsemarginal, % 33,6 33,0 34,9 35,4 38,6 Kassafl öde före förändring i rörelsekapital och investeringar, Tkr Kassafl öde före investeringar, Tkr Kassafl öde efter investeringar, Tkr Medelantalet anställda, antal Definitioner framgår av not

13 Resultaträkningar Belopp i Tkr Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Servis och anslutningsavgifter Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Kostnader för transitering och inköp av kraft Övriga externa kostnader 4, 29, Personalkostnader 5, Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar avseende materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader RÖRELSERESULTAT Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter Räntekostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 11, ÅRETS RESULTAT

14 Balansräkningar Belopp i Tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Ledningsrätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager m m Förnödenheter Kortfristiga fordringar 21 Fordringar hos moderföretag Fordringar hos koncernföretag 32 Fordringar hos övriga koncernföretag 9 Aktuella skattefordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

15 Forts. Balansräkningar Belopp i Tkr Not EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Summa fritt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL OBESKATTADE RESERVER 13, AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser LÅNGFRISTIGA SKULDER Övriga långfristiga skulder KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Skulder till moderföretag 495 Skulder till koncernföretag 561 Skulder till övriga koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 28 Inga Inga 14

16 Förändringar av eget kapital Belopp i Tkr Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Eget kapital Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Eget kapital Lämnat koncernbidrag Skatteeffekt av koncernbidrag Årets resultat Eget kapital Aktiekapitalet består av 100 aktier och kvotvärdet uppgår till kr per aktie. Reservfond är en del i bundet eget kapital. Avsättningar till reservfonden har till och med siste december år 2005 skett med minst 10 procent av årets resultat, i förekommande fall efter teckning av balanserad förlust, tills reservfonden uppgick till minst 20 procent av aktiekapitalet. Denna bestämmelse har utgått i 2005 års aktiebolagslag. Reservfonden kan även fortsättningsvis disponeras till förlusttäckning, ökning av aktiekapitalet eller efter tillstånd från Bolagsverket eller domstol återbetalning till aktieägarna. Fritt eget kapital är en del av eget kapital som kan användas för vinstutdelning. Till fritt eget kapital hör beskattade vinstmedel såsom årets vinst och tidigare års sparade vinster och aktieägartillskott. 15

17 Kassaflödesanalyser Belopp i Tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Avsättningar Övriga poster Erhållen ränta och utdelning Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning ( )/Minskning (+) av varulager Ökning ( )/Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+)/Minskning ( ) av kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten 27 Amortering av skuld Reglering av koncernbidrag avseende tidigare år Ökning ( )/Minskning (+) av koncernkonto hos moderbolaget Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE 0 0 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

18 Noter 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Göteborg Energi Nät ABs årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR1 RR29 och tillhörande uttalanden från Akutgruppen. Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans av produkter och tjänster till kunden i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Uthyrningsintäkter i den period uthyrningen avser. Avgifter och ersättningar i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Ränteintäkter i enlighet med effektiv avkastning. Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. I bolaget redovisas på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder samt när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-utprincipen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Erforderligt avdrag för inkurans görs. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar sker systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Vid beräkning av förväntade framtida kostnader för återställande av den plats där en tillgång varit installerad eller uppförd, tillämpas principen att någon återställningskostnad normalt inte beräknas då elanläggningarna permanent byggs in i samhällets infrastruktur. När den tekniska livslängden har uppnåtts görs normalt en ombyggnation av tillgången på den plats där den är uppförd. I anskaffningsvärdet ingår ej ränta under byggnadstiden. Denna ränta kostnadsförs löpande. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar och påbörjas det år då anläggningen tas i drift. Följande avskrivningstider tillämpas: År Byggnader 33 Markanläggningar 20 Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer 3 10 För de av moderbolaget övertagna anläggningstillgångarna, avseende elnätsverksamheten, som övertogs , sker inte avskrivning på bolagets faktiska anskaffningsvärden utan på moderbolagets ursprungliga anskaffningsvärden. Detta innebär att för byggnader och mark, distributionsanläggningar och inventarier, verktyg och installationer anskaffade t o m 1989 tillämpas faktiska anskaffningsvärden i den kommunala förvaltningen och för anläggningar anskaffade åren tillämpas moderbolagets anskaffningsvärden. Fram till och med år 2003 inkluderades även avskrivning motsvarande årets erhållna servis- och anslutningsavgifter som planenlig avskrivning dock ej med mer än årets faktiska investeringsutgift. I de fall engångsavskrivning gjordes motsvarande erhållna servis- och an slutningsavgifter beräknades samtidigt planenlig av - skrivning på nettot av anskaffningsvärdet och direktavskrivningen. Bolaget har inga större åtaganden avseende framtida investeringar i materiella anläggningstillgångar. 17

19 Forts. not 1 Immateriella tillgångar Utgifter för förvärvade ledningsrätter redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Rättigheterna är erhållna på obegränsad tid och skrivs av linjärt över 100 år. Nedskrivningar Enligt Redovisningsrådets rekommendationer skall behovet av en nedskrivning prövas om det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar minskat i värde. I de fall det redovisade värdet överstiger det beräknade återvinningsvärdet skrivs det redovisade värdet omedelbart ner till detta återvinningsvärde. Mot bakgrund av den verksamhet som bolaget bedriver tillgodoses detta krav genom följande motivering: Bolaget är enligt ellagen skyldigt att förse varje elkund inom koncessionsområdet med elkraft och måste således ha ett heltäckande elnät inom området för att med kort varsel kunna möta upp kundernas nuvarande och förväntade behov. Elnätet måste vara tekniskt dimensionerat så att det alltid har en tillräcklig kapacitet för att tillgodose det rådande behovet. I detta ligger också att nätet måste innehålla en viss normalt outnyttjad reservkapacitet för att kunna klara planerade och oplanerade driftstörningar och avbrott. Intäkterna från elnätsverksamheten är baserade på nättariffer som skall sättas i relation till den nytta som kunderna har av sina anslutningar. Tarifferna bygger på uttagen eleffekt och elenergi för varje kund och är inte kopplade till de fysiska platser i elnätet där respektive kund är ansluten. Varje kund med ett visst uttagsmönster betalar således efter samma nättariff oberoende av var i nätet denne är ansluten. Mot denna bakgrund kan således inte enskilda tillgångar eller grupper av tillgångar värderas var för sig. Eventuellt nedskrivningsbehov bedöms därför utifrån bolagets samlade tillgångar som sätts i relation till bolagets beräknade framtida kassaflöde. Nedskrivningarna ingår i resultaträkningens post Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av materiella och immateriella anläggningstillgångar. En tidigare nedskrivning återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft efter avdrag för normala avskrivningar om ingen nedskrivning gjorts. Leasingavtal Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). De operationella leasingavgifterna kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som leasas är fordon, ställverk, lokal- och markhyra för stationer, kontors- och förrådslokaler samt kontorsutrustning. Därtill kommer hyra för de tre kvarstående fastigheter som i samband med överlåtelsen av elnätsverksamheten från moderbolaget inte kan överföras innan avstyckning har skett. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, fordringar, rörelseskulder och upplåning. De värdepapper som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde och nedskrivning görs om bestående värdenedgång konstaterats. Finansiella fordringar redovisas till nominellt värde med avdrag för befarade och konstaterade förluster. Finansiella skulder redovisas till nominellt belopp. Skulder En skuld redovisas när en förpliktelse är säker eller sannolik. Skall en skuld betalas inom ett år från balansdagen klassificeras den som en kortfristig skuld medan skuld som betalas senare klassificeras som långfristig skuld. Lånekostnader Samtliga lånekostnader redovisas i bolaget som en kostnad i resultaträkningen för den period de hänförs till. Kassaflödesanalyser Kassaflödesanalyserna upprättas enligt indirekt metod. Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott Koncernbidrag lämnas i skatteutjämningssyfte och redovisas därmed efter sin ekonomiska innebörd. Lämnade respektive erhållna koncernbidrag redovisas direkt mot fritt eget kapital efter avdrag för den skatteeffekt som koncernbidraget innebär. På så sätt kommer endast den skatt som är hänförlig till resultaträkningens intäkter och kostnader att redovisas i resultaträkningen. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital. Omräkning av poster i utländsk valuta Försäljning sker i svenska kronor. Endast marginella inköp kan ske i annan valuta. Kursvinster eller förluster ingår i rörelseresultatet. Avsättningar En avsättning definieras som en skuld vilken är oviss till belopp eller den tidpunkt då den skall regleras. Redovisning sker då det finns ett åtagande till följd av en inträffad händelse, en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras och det är troligt att ett utflöde av resurser kommer att ske. 18

20 Forts. not 1 Ersättning till anställda Bolaget redovisar förmånsbestämda pensionsplaner i enlighet med hittillsvarande svensk redovisningspraxis, som bygger på Tryggandelagen. Detta innebär att pensionsutfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part skuldförs i balansräkningen. Den årliga förändringen i pensionsåtagandena som skuldförts i balansräkningen samt betalda pensionspremier för avgifts- och förmånsbestämda pensionsplaner belastar årets resultat. Forskning och utveckling Under år 2006 har ingen verksamhet bedrivits som uppfyller kraven för aktivering enligt RR 15 Immateriella tillgångar. Rapportering för segment Bolaget bedriver endast en rörelsegren, elnätsverksamhet, inom Göteborgs stad förutom i Askim och södra skärgården. Några sekundära segment förekommer ej. Koncernföretag Med koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborg Energi AB som moderföretag. Övriga koncernföretag Med övriga koncernföretag menas de företag som ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB som moderföretag med undantag för bolag ingående i koncernen Göteborg Energi. Uppgifter om moderföretag Göteborg Energi Nät AB är ett helägt dotterbolag till Göteborg Energi AB (org nr ) med säte i Göteborg, som i sin tur ingår i koncernen med Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB (org nr ) som moderbolag. Göteborg Energi Nät AB ingår i koncernredovisning som upprättas av såväl Göteborg Energi AB som Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB. 3 Servis- och anslutningsavgifter Servis- och anslutningsavgifter är engångsersättningar i samband med elinstallationer. 4 Övriga externa kostnaders fördelning Avhjälpande underhåll Förebyggande underhåll Drifts-, planerings- och dokumentationskostnader Kundhanteringskostnader Mätnings- och avräkningskostnader Myndighetskostnader och markersättning Övriga kostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar till VD Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader till VD) (161) (384) (varav pensionskostnader till övriga anställda) (3 546) (3 167) Summa Arvode har inte utgått till styrelsens ledamöter. VD har inga andra anställningsförmåner än vad övriga anställda har. Utöver i ovanstående tabell redovisade kostnader ingår i totala personalkostnader kostnader för utbildning, konferenser, fritidsverksamhet, friskvård, personalrekrytering och intern traktering med Tkr (1 142). 2 Nettoomsättningens fördelning Nätavgifter för överföring av el Uthyrning av utrustning och lokaler Skadestånd och försäkringsersättningar m m Avbrottsersättning Övriga intäkter Summa

21 6 Medelantalet anställda m m 9 Räntekostnader Medelantal anställda Medelantal anställda, antal Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Räntekostnader (varav till moderföretag) ( ) ( ) Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Styrelseledamöter, antal 5 5 Fördelning kvinnor, % Fördelning män, % Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare, antal 4 4 Fördelning kvinnor, % 25 0 Fördelning män, % Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro, % 1,2 1,7 långtidsjukfrånvaro, % 0,4 0,9 sjukfrånvaro för kvinnor, % 4,1 3,3 sjukfrånvaro för män, % 0,6 1,5 anställda 29 år, % 0 0 anställda år, % 2,0 3,3 anställda 50 år, % 0,7 0,5 7 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Ledningsrätt Byggnader Markanläggningar Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Ränteintäkter Ränteintäkter (varav från moderföretag) (3 526) (3415) 10 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan avseende: Ledningsrätt Distributionsanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Summa Skatt på årets resultat Skatteeffekt avseende lämnat koncernbidrag Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Årets uppskjutna skattekostnad/-intäkt Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i resultaträkningen Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital Skatteeffekt av koncernbidrag Summa Skillnad mellan skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats 28 % Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 14 3 Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen