Biblioteksplan. för Kristianstad Antagen av kommunfullmäktige

Transkript

1 Biblioteksplan för Kristianstad Antagen av kommunfullmäktige

2 Biblioteksplan för Kristianstad ORDLISTA... 2 INLEDNING... 3 VISION & STRATEGIER... 3 BAKGRUND OCH SAMVERKAN... 3 BAKGRUND... 3 SAMVERKAN... 4 BIBLIOTEKSTYPER I KRISTIANSTADS KOMMUN... 5 BIBLIOTEKENS UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL... 6 KULTURUPPLEVELSER... 6 Mål... 6 Strategier LÄSFRÄMJANDE... 7 Mål... 7 Strategier MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET... 7 Mål... 8 Strategier MÅNGFALD Mål... 8 Strategier UTVÄRDERING... 8 BILAGOR... 9 BILAGA 1 STYRDOKUMENT... 9 SKOLLAGEN (2010:800, 2 KAP, 36 ) LÄNK TILL SKOLINSPEKTIONENS SIDA OM SKOLBIBLIOTEK 11 Länkar till Läroplaner Läroplan för grundskolan 11 Utdrag ur LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade FN:s standardregler FN:s barnkonvention UNESCOS Folk- och skolbiblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest... 12

3 Ordlista Alternativa verktyg = ett komplement till traditionella lärverktyg för att göra undervisningen tillgänglig för alla. Ett alternativt verktyg kan t.ex. vara talsyntes, mobiltelefon eller talbok. Arbetsplatsbibliotek = en möjlighet för anställda att låna böcker på sin arbetsplats. Bibliotek = biblioteksverksamhet i allmänhet som ett övergripande begrepp. Boken kommer = en service där media transporteras gratis hem till dem som inte själva kan ta sig till biblioteket. Digitala lärresurser = allt material som är digitalt och främjar lärandet. Filialbibliotek = mindre bibliotek beläget i en stadsdel eller i en kommuns ytterområde. Folkbibliotek = överordnat begrepp för offentliga kommunala bibliotek som är öppna för kommunens alla invånare och alla som besöker kommunen. (Kallas ibland också för stadsbibliotek, kommunbibliotek eller bara bibliotek.) Kulturnyckeln = innebär att alla barn och elever i Kristianstads kommun får ta del av kultur i förskolan och grundskolan varje läsår. Makerspace = ett rum för kreativt skapande där människor med samma intressen kan mötas, umgås och samarbeta. Skapande skola = ett bidrag från Kulturrådet som kommuner och friskolor kan söka. Skolbibliotek = samtliga bibliotek inom grundskola och gymnasieskola. 2

4 Inledning I bibliotekslagen står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet. Syftet med Kristianstads kommuns biblioteksplan är att stärka den kommunala biblioteksverksamheten genom att ge en struktur och inriktning för de viktigaste utvecklingsområdena. Samtidigt ska planen göras tillgänglig för kommunens medborgare och tydliggöra folk- och skolbibliotekens uppdrag. Samverkan mellan biblioteken gör att de kommunala medlen kan användas på ett effektivt sätt så att kommuninvånarna får bästa möjliga biblioteksservice. Alla bibliotek har ett gemensamt ansvar för lärandet. Denna plan är framtagen och reviderad av Kultur- och fritidsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen i nära samarbete. Samtliga förvaltningar i kommunen har fått möjlighet att få insyn i processen. Vision & strategier Vi lyfter tillsammans I kommunens framtidsvision läggs stor vikt vid att skapa tillväxt och utvecklingsbetingelser, både för den enskilde medborgaren och för företag och myndigheter. Framtidsvisionen bygger på tre områden: tillväxt, tanke och trivsel. Tillväxt berör Kristianstads ambitioner som tillväxtmotor och att ta vara på alla möjligheter som finns i Kristianstad. Tanke gäller delaktighet, mångfald och ambitionen för samhällsklimatet, främst utbildning. Trivsel handlar om medborgarnas möjligheter att skapa ett gott liv och känna trygghet. Den värdegrund och de strategier som gäller för kommunen som helhet gäller också för biblioteken. Kristianstads kommun arbetar aktivt med en genomförandestrategi för att i kommunens verksamheter realisera barnkonventionen och den av riksdagen beslutade nationella strategin för att stärka barns rättigheter i Sverige. Ett förbättrat och utvecklat barn- och ungdomsperspektiv har också varit en viktig del av biblioteksplansarbetet. Bakgrund och samverkan Bakgrund Den här biblioteksplanen gäller för de kommunala biblioteken i Kristianstads kommun. Här följer en kort beskrivning av verksamheterna. Folkbiblioteksorganisationen omfattar stadsbibliotek, 11 filialer, två utlåningsstationer och en bokbuss med cirka 90 hållplatser. Förutom biblioteken finns även ett 30-tal serviceställen inom äldreomsorgen där folkbiblioteken ansvarar för bl.a. bokdepositioner och bokprat och även samarbete och fortbildning för läsombuden som finns på serviceställena. Biblioteket har även ett utvecklat samarbete med omsorgsförvaltningen om biblioteksservice. Genom avtal med kriminalvården erbjuds biblioteksservice till de intagna på häktet och anstalten i Vä. Arbetsplatsbibliotek förekommer på en arbetsplats i kommunen. Stadsbibliotek, filialer och bokbuss har ett väl utvecklat samarbete med närliggande förskolor för att stödja förskolornas läsfrämjande arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för skolbiblioteken på de kommunala grund- och gymnasieskolorna samt för Skolbibliotekscentralen(SBC) som finns på utvecklingsavdelningen. Skolbiblioteken har tillsammans med pedagogerna till uppgift att eleverna når kunskapsmålen genom att främja elevernas läsutveckling och informationskompetens. Rektor ansvarar för sin enhets skolbibliotek och dess bemanning. F-6-skolornas bemanning består oftast av en 3

5 biblioteksansvarig, en ur skolpersonalen. F-9-skolor och gymnasieskolor är bemannade med utbildade skolbibliotekarier. Skolbibliotekscentralen (SBC) fungerar som ett stöd för skolbiblioteken i Kristianstad. Stödet kan vara handledning, samordning för nätverk med skolbibliotekarier samt med biblioteksansvariga (där det inte finns utbildad bibliotekarie), rådgivning och utlån av olika medier som ett komplement till skolornas egna bokbestånd. Det finns ett flertal friskolor i kommunen. Friskolor har möjlighet att teckna avtal för att ta del av utbudet av SBC:s böcker och andra medier. Flera av friskolorna använder sig av folkbiblioteken och även här finns möjlighet att teckna avtal angående fördjupade tjänster. Integrerade folk- och skolbibliotek finns i Degeberga, Everöd, Fjälkinge, Färlöv, Önnestad och Österäng. Österängsfilialen har tecknat avtal med enskild huvudman. Kommunens förskolor använder sig i stor utsträckning av folkbiblioteken för att låna böcker och andra medier. Samverkan Idag samverkar biblioteken inom Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen på flera olika sätt: Biblioteksdatasystemet Book-IT är gemensamt för folk- och skolbiblioteken. Även högskole- och sjukhusbiblioteket ingår och numera även biblioteken i Skåne Nordost. Med hjälp av kommunal och regional postgång skickar biblioteken en stor mängd medier mellan sig. Det finns ett flertal abonnemang på databaser som köps in gemensamt för hela kommunen. Varje år ansöker de båda förvaltningarna gemensamt om ett litteraturbidrag från Kulturrådet för att främja läsningen hos barn- och ungdomar genom samarbetsprojekt skola/förskola bibliotek. Kulturspindeln är ett nätverk mellan skolan och de olika kulturinstitutionerna (Barbacka, Regionmuseet Kristianstad, Musik i Syd, folkbiblioteken, skolbibliotekscentralen). Nätverket ansvarar bland annat för att verkställa arrangemang inom Kulturnyckeln. I Kristianstad finns ett högskolebibliotek med vilket det finns ett etablerat samarbete, transporter av medier och en gemensam server för biblioteksdatasystemet. Delregionalt samarbete är en utvecklingsfråga för kommunerna i nordöstra Skåne. I oktober 2013 gick Kristianstads bibliotek som ett av sex bibliotek in i ett samarbete med biblioteken i nordöstra Skåne. Det övergripande syftet med samarbetet är att biblioteksanvändarna i nordöstra Skåne ska uppleva att de besöker och använder ett enda bibliotek med dess samlade utbud. Var man än befinner sig i delregionen ska man kunna ta del av det samlade utbudet av media/litteratur och bibliotekstjänster. Biblioteksanvändarna i området har tillgång till 35 bibliotek, 1 miljon böcker och en gemensam katalog med möjligheter att söka och beställa böcker från alla bibliotek. 4

6 2014 invigdes Kulturkvarteret, där stadsbiblioteket länkas samman med Konserthuset (Musik i Syd), både samarbetsmässigt och i en om- och tillbyggnad. Ett nytt tidningsrum, ett nytt Café & Bistro och två nya entréer skapar ett helt kvarter för kultur. Bibliotekstyper i Kristianstads kommun Bibliotekstyper tillgängliga i Kristianstads kommun. Biblioteksplanen gäller för de kommunala folk- och skolbiblioteken. Bibliotek Ansvar Organisation Målgrupp Folkbibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen (KOF) Stadsbibliotek, 11 filialer, 2 utlåningsstationer, bokbuss Invånare i Kristianstads kommun och SKNO. Länet och landet genom fjärrlån. Skolbibliotek (kommunala) Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) 33 grundskolebibliotek, 5 gymnasiebibliotek, en skolbibliotekscentral Skolelever och skolpersonal Integrerade folk- och skolbibliotek (räknas till filialbiblioteken) KOF och BUF 5 bibliotek/kommunal skola, 1 bibliotek/ enskild huvudman Skolelever, skolpersonal och allmänhet Högskolebibliotek Högskolan Kristianstad Kristianstads högskolebibliotek, Läranderesurscentrum Medicinskt bibliotek Region Skåne Medicinska biblioteket och informateket, Kunskapscentrum Studenter, forskare, personal och allmänhet Vårdpersonal, patienter och allmänhet 5

7 Bibliotekens utvecklingsområden och mål Kristianstads kommuns biblioteksplan är uppbyggd kring fyra utvecklingsområden som representerar bibliotekens kärnverksamheter. Det här är områden som också uppmärksammas regionalt och nationellt. För varje utvecklingsområde har mål formulerats och strategier utformats för att uppnå dessa mål. Strategierna kan ligga till grund för lokala handlingsplaner. Kulturupplevelser Tillgången till skönlitteratur, facklitteratur, tidskrifter, musik och film tillsammans med ett utbud av olika slags aktiviteter och arrangemang; debatter, författarmöten och teaterevenemang, gör folkbiblioteken till centra för kulturella och konstnärliga upplevelser. Bokfestivalen är ett årligen återkommande kulturarrangemang som stärker Kristianstads profil som litteraturstad och biblioteket som kulturarrangör. Kulturnyckelns olika program erbjuder för- och grundskola möjlighet för barn och elever att ta del av och utveckla olika uttrycksformer genom litteratur, drama, musik och dans m.fl. Skolan ska (enligt Lgr 11, kap 1) främja elevens personliga utveckling och självkännedom bl.a. genom kulturupplevelser och eget skapande. Mål Stadsbiblioteket ska tillsammans med Musik i Syd hitta formerna för ett samarbete i Kulturkvarteret. Filialbiblioteken ska fungera som lokala kulturcentra. Skolbiblioteken ska tillsammans med pedagogisk personal arbeta med att integrera kulturella upplevelser i skolans vardagliga arbete med utgångspunkt i arbetet med Kulturnyckeln och Skapande skola. 6

8 Strategier Tillsammans med Musik i Syd undersöka möjligheterna att skapa en interaktiv lekmiljö utomhus, där barn är delaktiga i processen. Utveckla folkbibliotekens gemensamma programgrupp med inriktning mot Kulturkvarteret. Bredda filialbibliotekens programverksamhet med inriktning på samhällsdebatt. Skolbiblioteken ska främja läsning som en kulturell upplevelse. SBC ska ge pedagoger stöd i hur de kan integrera Kulturnyckelns litteraturprogram med elevernas lärande. Läsfrämjande Språkutveckling, läsförståelse, läslust och berättande betyder mycket för individuell utveckling och är viktiga kompetenser i kunskapssamhället. Hur man läser idag ser olika ut; det kan ske på surfplatta, pappersbok eller genom att lyssna på inlästa böcker. Barns och elevers läsoch skrivutveckling samt övrig språkutveckling har avgörande betydelse för hur väl de lyckas nå målen i skolans alla ämnen. Bibliotekens läsfrämjande uppdrag poängteras numera i Bibliotekslagen. Mål Folkbiblioteken ska tillsammans med andra förvaltningar stimulera läslust och språkutveckling med särskilt fokus på barn och unga. Skolbiblioteken ska tillsammans med pedagogisk personal arbeta för att förbättra elevernas läsförmåga i alla ämnen och stadier. Strategier Undersöka möjligheterna att utveckla Bokfestivalen gentemot skolan. Utveckla folkbibliotekspersonalens roll som litteraturförmedlare och främjare av läsning genom fortbildning. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot insatser för barn och elever med annat modersmål än svenska. Folkbiblioteken ska genomföra läsprojekt inom äldreomsorgen. Skolbiblioteken ska vara delaktiga i skolans arbete med olika lässtrategier och andra satsningar på läsutveckling för att öka elevernas läsförståelse. SBC ska tillsammans med skolbibliotekarier på grund- och gymnasieskolor genomföra återkommande bokpresentationer av ny barn- och ungdomslitteratur för pedagogisk personal. Skolbiblioteken ska möjliggöra för pedagoger att arbeta med skönlitteratur som kunskapskälla i alla ämnen. Medie- och informationskunnighet De kunskaper, kvalifikationer och förhållningssätt som påverkas av digitala medier och nätverkssamhället samlas under begreppet medie- och informationskunnighet (MIK). Hit räknas digital kompetens eller informationskompetens, som beskriver förmågan att kunna söka, finna, kritiskt granska och använda information för olika syften och i olika sammanhang. Uttrycket MIK kommer från begreppet media and information literacy, som formulerades av Unesco

9 Mål Folkbiblioteken ska arbeta för att skapa fler digitala förbindelselänkar mellan användare och bibliotek. Skolbiblioteken ska tillsammans med pedagogisk personal arbeta för att stärka elevernas medie- och informationskunnighet. Strategier Utveckla samarbetet med webb och katalog tillsammans med övriga folkbibliotek i Skåne Nordost. Skolbibliotekarier tillsammans med skolans övriga personal ska samverka kring arbetet med ett källkritiskt förhållningssätt och informationssökningsprocessen. Skolbibliotekspersonalen ska inspirera till användning av digitala lärresurser (eböcker, digitala läromedel m.m.), som kan användas som stöd för lärandet i alla ämnen. Mångfald Alla kommuninvånare ska ha möjlighet att ta del av och påverka folkbibliotekens resurser och tjänster oavsett kultur, språktillhörighet, kön eller funktionsförmåga. Biblioteken ska erbjuda mångfald i innehåll, aktiviteter och arrangemang och ge möjlighet till social interaktion och gränsöverskridande möten i en tilltalande och stimulerande miljö. Förskola och skola ska vara en plats med möjlighet för var och en att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Mål Folkbiblioteken ska arbeta för att öka kommuninvånarnas delaktighet. Folkbiblioteken ska kontinuerligt följa utvecklingen inom media, fysiska och virtuella rum för att ge tillgänglighet till människor med funktionsnedsättning. Skolbiblioteken ska tillsammans med pedagogisk personal samarbeta i syfte att stödja varje elevs lärande. Strategier Påbörja arbetet med ett makerspace för barn och unga på stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket ska planera, genomföra och analysera brukarundersökning i Kulturkvarteret tillsammans med Musik i Syd. Undersöka hur folkbiblioteken tillsammans med övriga nordostkommuner kan visualisera det mångspråkiga beståndet i webb, katalog och i biblioteksrummet. Folkbiblioteken ska utveckla Boken kommer-verksamheten. Skolbiblioteken ska tillsammans med andra stödfunktioner ge stöd till alla elever i användandet av alternativa verktyg. Utvärdering Biblioteksplanens mål och strategier utvärderas senast hösten

10 Bilagor Bilaga 1 Styrdokument Bibliotekslagen (2013:801) Tillämpningsområde 1 I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad biblioteksverksamhet och består av: 1. folkbibliotek, 2. skolbibliotek, 3. regional biblioteksverksamhet, 4. högskolebibliotek, 5. lånecentraler, och 6. övrig finansierad biblioteksverksamhet Ändamål 2 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Ansvarsfördelning 3 Bibliotekshuvudmän är kommunerna, landstingen, staten och, i fråga om vissa skolor, enskilda. 1. För skolbibliotek ansvarar kommunerna. 2. För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800). 3. För regional biblioteksverksamhet ansvarar landstingen och de kommuner som inte ingår i ett landsting. 4. För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten. 5. För lånecentraler ansvarar staten. 6. För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten. Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag. Prioriterade grupper 4 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information. 9

11 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar. 9 På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform. Första stycket hindrar inte att folkbiblioteken tar ut 1. ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster, och 2. avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. Skolbibliotek 10 Enligt 2 kap. 36 skollagen (2010:800) ska eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Regional biblioteksverksamhet 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Högskolebibliotek 12 Det ska finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434). Dessa bibliotek ska svara för biblioteksverksamhet inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid universitetet eller högskolan. Lånecentraler 13 För en kompletterande informations- och medieförsörjning ska det finnas en eller flera lånecentraler. 10

12 Samverkan 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 15 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till varandras förfogande. Skyldigheten att avgiftsfritt ställa litteratur till förfogande gäller inte för folk- eller skolbibliotek. 16 Bestämmelsen i 2 kap. 1 kommunallagen (1991:900) om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar hindrar inte att folk- eller skolbibliotek avgiftsfritt ställer litteratur till förfogande för ett bibliotek i det allmänna biblioteksväsendet som är beläget utanför kommungränsen. Samverkan 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Uppföljning 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Skollagen (2010:800, 2 kap, 36 ) 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Länk till skolinspektionens sida om skolbibliotek Länkar till Läroplaner Läroplan för grundskolan Läroplan för gymnasieskolan Läroplan för förskolan Utdrag ur LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Kulturparagrafen 15.5 vill verka för att kommunen ser till att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. FN:s standardregler Regel 10 nr 3 Kultur: Staterna bör främja utveckling och användandet av särskild teknik så att litteratur, film och teater görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. D v s med- 11

13 lemsländerna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. FN:s barnkonvention UNESCOS Folk- och skolbiblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Länk till Kulturnyckeln Barbacka/skolans-kulturprogram/Kulturnyckeln/ 12

14 Biblioteksplan för Kristianstad