Lagercentralisering inom distributionslogistik Hur påverkas transportutförandet?

Transkript

1 . Lagercentralisering inom distributionslogistik Hur påverkas transportutförandet? Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Kandidatuppsats i företagsekonomi Våren 2011 Författare: Christoffer Liljesson och Henrik Dahlkvist Handledare: Jerry Olsson

2

3 SAMMANFATTNING Godstransporterärnödvändigaförattunderhållaindustri,näringslivoch konsumtion,ochförattsamhälletskafungeraärdetsåledesviktigtmed effektivalogistiklösningar.engenomgåendetrendblandföretagäratt centraliserasinalagerstrukturer.ettdistributionssystemkanvarauppbyggtpå fleraolikasättochbeståavolikaterminalerochlänkar.genomattreducera antaletlagringspunktertillettcentraltlagerkanstrukturenförändrasatt minskaantaletlagerkanledatillstordriftsfördelarochsänkta marginalkostnaderperlagerbehandladenhet.omenlagercentralisering,genom höjningaravfyllnadsgrader,utnyttjaseffektivtkanantaletutförda fordonskilometersänkas.resultatetkandockblidetmotsatta:enökningav antaletutfördafordonskilometer.enökningavantaletfordonskilometerärinte eftersträvansvärtdådetförstärkerdenegativaeffektersomgodstransporter bidrarmed. Studienssyfteärattundersökaochanalyserahurtransportutförandetpåverkas avenlagercentralisering.förattanalyseradettaharfyrahypoteserutformats. Denförstahypotesensägerattencentraliseringavlagerverksamheterna kommerattinnebäraenökningavantaletutfördafordonskilometernär godsvolymernaökar.denandrasägerattantaletutfördatonkilometerkommer attöka.dentredjemenarattfordonensgenomsnittligafyllnadsgraderkommer attöka.denfjärdesägerattantaletutnyttjadefordonkommerattminska. Ettdistributionssystemkanvarauppbyggtpåfleraolikasättochbeståavolika terminalerochlänkar.genomattreduceraantaletlagringspunktertillett centraltlagerkanstrukturenförändras. Genomattutgåfrånetthypotetiskttransportnätverk,medfemolika godsvolymnivåer,kommerstudienattbehandlaettföre ochefterscenario. Förescenariotutgörsavettdecentraliseratupplägg,medtredepåer,ochett efterscenariomedencentraliseradepå.studienshypotetiskaaktörhämtarupp godsfråntioavsändare,terminalbehandlargodsetochlevererardettilltio mottagare.förattgenomföradettaanvändsenmanuellruttplaneringsmetod: ClarkeochWrightsbesparingsmodell. Besparingsmodellen,somappliceratsidenhärstudien,utgårfrånen startlösningmeddirekttransporter.genomattoptimeradettaupplägguppnås storafördelar.ettpositivtresultatuppnåsävennärdendecentraliserade strukturencentraliseras.studiensresultattyderpåattencentraliseringinnebär positivaresultatvidnästansamtligagodsvolymer.

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNINGOCHTABELLFÖRTECKNING 1.INLEDNING INTRODUKTION PROBLEMBESKRIVNING SYFTEOCHHYPOTESER AVGRÄNSNINGAR BEGREPPSFÖRKLARING DISPOSITION TEORETISKREFERENSRAM GODSTRANSPORTERSRELEVANS URBANAGODSTRANSPORTER DISTRIBUTIONSSYSTEM Direkttransporter Enterminalsystem Flerterminalsystem Navsystem LOGISTISKAKOSTNADER OPERATIVAMETODERFÖRATTSKAPAEFFEKTIVADISTRIBUTIONSFLÖDEN TEOERIERANGÅENDELAGERCENTRALISERING EMPIRISKAUNDERSÖKNINGARGÄLLANDELAGERCENTRALISERING METOD UNDERSÖKNINGSANSATS Studiensursprungsambition Hypotetisk deduktivansats TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Problemformulering Informationsinsamlingochlitteraturstudier FRAMTAGANDEAVTRANSPORTNÄTVERK BESPARINGSMETODEN UTFÖRANDE Avståndstabellerochstartlösning Ruttoptimering Analysmetod RELIABILITETOCHVALIDITET RESULTAT AVSTÅNDSTABELLER Decentraliseradstruktur Centraliseradstruktur RESULTATMEDDIREKTTRANSPORTER(STARTLÖSNINGEN) OPTIMERINGSRESULTATAVGRUNDVOLYMERNA Decentraliseradoptimering:grundvolymer Centraliseradoptimering:grundvolymer Totaltabell,grundvolymer OPTIMERINGSRESULTATAVGODSVOLYMÖKNINGMED25%...31

6 4.4.1Decentraliseradoptimering:+25% Centraliseradoptimering:+25% Totaltabell,grundvolym+25% OPTIMERINGSRESULTATAVGODSVOLYMÖKNINGMED50% Decentraliseradoptimering:+50% Centraliseradoptimering:+50% Totaltabell,grundvolym+50% OPTIMERINGSRESULTATAVGODSVOLYMÖKNINGMED75% Decentraliseradoptimering:+75% Centraliseradoptimering:+75% Totaltabell,grundvolym+75% OPTIMERINGSRESULTATAVGODSVOLYMÖKNINGMED100% Decentraliseradoptimering:+100% Centraliseradoptimering:+100% Totaltabell,grundvolym+100% ANALYS CENTRALISERINGAVGRUNDVOLYMERNA CENTRALISERINGMED25%ÖKADEGODSVOLYMER CENTRALISERINGMED50%ÖKADEGODSVOLYMER CENTRALISERINGMED75%ÖKADEGODSVOLYMER CENTRALISERINGMED100%ÖKADEGODSVOLYMER SUMMERANDEANALYS SLUTSATSEROCHAVSLUTANDEDISKUSSION BESVARANDEAVHYPOTESER SLUTSATSER AVSLUTANDEDISKUSSION KÄLLFÖRTECKNING...47 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA6...67

7 FIGURFÖRTECKNING Figur2.1:Direkttransport...9 Figur2.2:Enterminalsystem...9 Figur2.3:Avsändarfokuseratflerterminalsystem Figur2.4:Kundfokuseratflerterminalsystem Figur2.5:Navsystem Figur3.1:Nätverkmeddirekttransporter Figur3.2:Sammankopplingavkund3och Karta3.1:VästraGötalandsregionen...20 Karta3.2:Göteborgsstad...20 Graf5.1:Utvecklingenavantaletutfördafordonskilometerförfemolikascenarion Graf5.2:Utvecklingenavantaletutfördatonkilometerförfemolikascenarion Graf5.3:Utvecklingenavfyllnadsgraderförfemolikascenarion Graf5.4:Utvecklingenavantaletlastfordonförfemolikascenarion TABELLFÖRTECKNING Tabell3.1:Avståndstabell...22 Tabell5.1:Totalsummorfördeolikagodsvolymerna...40

8

9 1 1. INLEDNING 1.1INTRODUKTION Begreppetkonsumtionssamhälletharidagblivitallmäntvedertagetnärden västerländskalivsstilendiskuteras.detkanävendiskuterasomdennalivsstil, somkaraktäriserasaventilltagandekonsumtion,ärhållbar.menomdenska kunnafortsättaärtransporterfundamentala.detär,enligt Näringsdepartementet(2010),ennödvändighetföratthållaigångindustri, näringslivochkonsumtioneftersomfrakt ochlogistikkostnaderislutändan påverkarprisetpåmaterialochråvaror.demenarävenatteffektiva logistiklösningaräravytterstaviktförettfungerandesamhälle,ochattpraktiskt tagetallasamhällsfunktionerärstarktberoendeavattgodstransporterfungerar medhögkvalitet.enligtbenjellounochcrainic(2009)ärdetöverlagfå aktiviteteristädernasomintemöjliggörsellerkanhärledasurnågonformav godstransporter. Förattvarorskallfinnastillgängligadärvivill,precisnärvivillhademochtill ettprisviärvilligaattbetalakrävseffektivagodsflöden.detärisjälvaverket inteovanligtattvarorproducerashundratalsmilfråndenplatsdärde konsumeras.dettaställerävenkravpåattgodstransporternakangenomföras medhögkvalitetochtillettlågtpris.etteffektivtdistributionsnätverk(d.v.s. effektivlogistikocheffektivagodstransporter)är,enligtchopraochmeindl (2007),väldigtviktigtförattkunnahållanerekostnadernaiflödeskedjan. Egentligenärdetingensomvillhatransporter;förutomderent kostnadsmässigaskälen,tarocksåstoralastbilaruppplatspågatorna,deutgör hindernärdukörbilochlåtermycketutanfördittfönster.godstransporteräven stormiljömässigpåverkangenomutsläpp,bullerochträngsel(andersonetal, 2005). Billigareochsnabbaretransporterhargjortattfriktionensomlångaavstånd medförharminskat.knowles(2006)hänvisartilljanelle(1968,1969)ochabler (1971,1975)somtalaromkonvergensmellantidochavståndrespektive kostnadochavstånd.janelles(1968)konceptgällandekonvergensmellantid ochavståndavspeglardeavståndsminskningarsomde200senasteårens transportinnovationerharmedfört.utvecklingenochdetekniskaframstegenhar ökattransporternashastighetochpålitlighet menävenminskat marginalkostnadenperenhet. Logistikärettmångfacetteratbegreppochkankortbeskrivassomatträttvara skallvarapårättplats,irätttid,irättkvantitet,rättkvalitetochtillrättpris. Dettakräveretthögtresursutnyttjandeavtransportörensåattdennekan erbjudatransportköparenettlågttransportprisochhögservicenivå.men begreppetlogistikinnefattarintebaradenfysiskaförflyttningenavgods,utan innebärävenlagringochvissförädlingavgods.dennalagringochförädlingsker iterminaler,vilkaharolikautformningochfunktion.närantaletlagringspunkter förändras,förändrasävenföljaktligenstrukturen.vilkakonsekvenseren förändringilagerstrukturmedförnärdetgällertransportutförandetärav centralbetydelse,bådeurettföretags,kund ochsamhällsperspektiv.

10 2 1.2PROBLEMBESKRIVNING Idagslägetharspeditöreroftafleralagringsenheterutspriddapåolikaställen. Dettaärendyrlagerstrategieftersomgodsspridningenärstoroch lagerlokalernaochdessbemanningärdyraidrift.närgodsflödenoch marginalkostnaderförlagerhanteringökarmenarabrahamsson(1992)atten lagercentraliseringkanvaraettstrategisktvalförattökaeffektivitetenisamtliga lager.enligtjonsson(2008)kanskalekonomiskafördelar,iformavsänkt marginalkostnadperlagerbehandladenhet,uppnåsgenomattcentralisera verksamheten.ävenaronssonetal(2004)menarattdet,vid totalkostnadsanalyser,visatsigattstoravinstergårattuppnåiformav centraliseringavdistribution.jonsson(2008)hävdaremellertidatten lagercentraliseringkanresulteraiökadetransportkostnader,längre leveranstiderochlängreavståndtillkunderna. EnligtAronssonetal(2004)hardet,ifleraeuropeiskaundersökningar genomfördaunder1990 talet,bedömtsattdeeuropeiskalagerstrukturerna kommerattblimercentraliserade.ävenlemoineochskjoett Larsen(2004) menarattettstortantalföretag,underdetsenasteårtiondet,harmodifieratsina logistik ochvärdekedjor. USA,somavregleratmarknadenförpassagerarflyg,harsettenökadutveckling avhubandspoke nätverk.mindreflygplatserharinförlivatsistora stadsflygplatser.enligtknowles(2006)kandettakanreduceraflygbolagens kostnader,ökafyllnadsgradernaochskapabilligareturer.nackdelenför kundernablirattdefårresalängresträckorförattnåflygplatserna.knowles (2006)slutsatsäratttransportsystemen,desenastetvåhundraåren,har utvecklatsfråntillsmå tillstorskaliga,långsammatillsnabba,simplatill komplexaochstelatillflexibla.ettytterligareexempelär,enligtjanelle(1968), matbutiker,somharanpassatsigtillmassbilismenochdetökande motorvägsbyggandet.genomattersättamindrebutiker påhörnet medstörre ochfärrevaruhushardebidragittillenminskadfriktionmellantidochavstånd. Janelle(1969)menarattdennakonvergensgårhandihandmedcentralisering. SamtidigtmenarLumsden(2006)attencentraliseringavlagerverksamheteri ettområdekommerattökaantaletutfördatonkilometer.någotsominteär utrettärhurdetökadeantalettonkilometersomdennyalagerstrateginförmed sigkommerattfördelasochpåverkaantaletutfördafordonskilometer.lumsden (2006)menarattomresursutnyttjandetärlågtkandet,förspeditörerna, innebäraettökatantalfordonskilometer.dettakandåyttrasigiformavfler lastbilarochlängrekörsträckor.omresursutnyttjandetärhögtkandet,iformav ökadefyllnadsgrader,sänkaantaletutfördafordonskilometer.detsistnämnda stärksavmckinnon(1998),sommenarattencentraliseringavaktiviteterkan bidratillenreduceringavantaletfordonskilometer. Enökningavantaletfordonskilometerärexempelvisinteönskvärtdå godstransporter,enligtthompsonochtaniguchi(2001),gerupphovtill störandeeffekter.dåutrymmetpågatornainteärobegränsatbidrar transporternatillträngselochmiljömässigabieffekteriformavbulleroch utsläpp.dettaärintebaraskadligtförstadensinvånareurettrentfysiskt

11 3 perspektiv,utandetsänkerävenföretagensproduktivitet.dettalederenligt BenjellounochCrainic(2009)isinturtillstörningariolikaleverans och logistikkedjor.ensådanutvecklinggårraktemotvadstadsledning,invånare, transportörer,godsavsändare ochmottagareegentligenvill.måletär,enligt ThompsonochTaniguchi(2001),detraktmotsatta:mindretransportarbetepå vägarnaochbättremiljöistadskärnan.samtidigtvillvitillfredsställavårabehov avprodukterochförnödenheterprecisnärdeuppstår.oftaärmålsättningenatt främjadeekonomiskaprestationernasamtidigtsomdeogynnsammasocialaoch miljömässigaeffekternaminimeras. 1.3SYFTEOCHHYPOTESER Syftetmedstudienärattundersökaochanalyserahurencentraliseringav lagerverksamheterpåverkartransportutförandetmellanproducent,lageroch slutkund.förattundersökadettaharföljandefyrahypoteserformulerats: 1.Encentraliseringavlagerverksamheternakommerattinnebäraenökning avantaletutfördafordonskilometernärgodsvolymernaökar. 2.Encentraliseringavlagerverksamheternakommerattinnebäraenökning avantaletutfördatonkilometernärgodsvolymernaökar. 3.Encentraliseringavlagerverksamheternakommerattinnebäraenökning fordonensgenomsnittligafyllnadsgradernärgodsvolymernaökar. 4. Encentraliseringavlagerverksamheternakommerattinnebäraen reduceringavantaletutnyttjadefordonnärgodsvolymernaökar. Förattundersökadettaharettfiktivttransportnätverk,medfemolikanivåerav godsvolymer,skapats.nätverketbeståravtioavsändareochtiomottagare.iett förescenariotransporterasgodsetgenomtrelagerpunkterinätverketochi efterscenariotbehandlasgodsetenbartienlagerpunkt.genommanuell ruttplaneringkommerstudienattmätautfördafordonskilometer,utförda tonkilometer,genomsnittligafyllnadsgraderochbehovavlastfordoniföre ochi efterscenariot.variablernaochdessförändringarkommerdärefteratt analyseras. 1.4AVGRÄNSNINGAR Studienkommerinteattfokuserapådeeventuellabiologiskamiljöeffektersom centraliseringenkanmedföra.enförändringiantaletutfördafordonskilometer kanmedförabetydandeeffekterförmiljön.enligtrodrigueetal(2001)kanen hubandspoke strukturävenkoncentreramiljömässigaproblemtilldeplatser därterminalernaärplacerade.fokuskommeriställetattliggapåhurantalet fordonskilometer,tonkilometer,fyllnadsgraderochantalfordonförändrasioch medinförandetavencentraliseradlagerstruktur. Undersökningenkommerävenattavgränsasigfråndetaljeradediskussioner kringdeekonomiskaeffektersomcentraliseringenkanmedföra.detär genomförbartattgöraenkostnadsmässigbedömningavtransportkostnadenper kilometer.menförattfåenrättvishelhetsbildavtotalkostnadenbördepåernas

12 4 driftskostnadertasibeaktning.attbedömadepåernaskostnadsnivåerärett komplextochsvårlöstuppdrag,vilketgördetsvårtattbedömatotalkostnaden. Vissaekonomiskadiskussionerkanförekomma,menpåettytterstöverskådligt plan. 1.5BEGREPPSFÖRKLARING Vissauttryckochtermersomanvändsistudiendefinierashärförattläsaren fullständigtskallkunnaförståinformationensbetydelseochsammanhang. Personkilometer:ettuttrycksomdefinierardettotalaantalkilometersom människorfärdasunderenvisstidsperiod.detberäknassom(antal personer)*(antalkilometer).omfyrapersonerienbilkörfrångöteborgs centrumtilllandvetterflygplats,ensträckapå26km,blirresultatet4*26=104 personkilometer.uttrycketanvändsföratt,underenvissperiodochiett definieratgeografisktområde,mätaförändringarimänniskorsressträckor. Fordonskilometer:uttrycketdefinierardensamladesträcka(mättikilometer) somettfordonellerenfordonsgruppfärdasunderenvisstidsperiod.enlastbil somkör4000milpåettårutförexempelvis40000fordonskilometer.uttrycket användsförattmätaförändringarihurlångsamladsträckaendefinierad fordonsflotta nationell,regionalellerlokal färdasunderenvissperiod. Tonkilometer:endefinitionavdensamladesträckaenvissgodsmängdhar fraktatsunderenvissperiod.ometttongodstransporterasenkilometersåär detentonkilometer.omenlastbilfraktar20tongods30milutförden6000 tonkilometer.uttrycketanvändsförattmätaförändringenavtransportarbetei envissregionunderenvissperiod. Transportnätverk:Allapunkter(noder:tillexempellager,terminaler, omlastningscentraler,avsändare,mottagare)därgodsetstannarupp,ochalla transportsträckor(länkar:tillexempelvägar,järnvägar,flygleder,transportband, pipelines)därproduktentransporterasingåriproduktenstransportnätverk. Tredjepartslogistik(3PL):entredjepartslogistikerärettföretagsomenbart hanterargodsförenannanorganisationsräkning.3pl verksamhetkanförutom renttransportarbeteäveninnefattalagringavgods,terminalhanteringsamt enklareproduktbearbetning.tredjepartslogistikkanäveninnebäraattparten ansvararförfakturering,ordermottagning,leveransbevakning,kundtjänstoch informationshantering. Ruttoptimerings ochruttplaneringsverktyg:ruttplaneringärnågotsom traditionelltharutförtsaventransportledareochdenneserfarenhetoch kunnande.medhjälpavinformations ochkommunikationsteknologi(ikt)är detmöjligtattininformationiettdatorsystemsomsedanräknaruthur distributionenbästskallgenomförasenligtföretagetsinfördapreferenser. Informationenkanbeståav: godsetsvikt,dimensionerochhanteringspecifikationer(farligtgods, temperatur) fordonetslastkapacitetochegenskaper

13 5 förarensvilotider,arbetstidsbegränsningarochlön kundenskravpåleveranstid,beräknadelastnings ochlossningstider transportlänkarnasmedelhastighetundervissatiderochsträckor Urbanagodstransporterellercitylogistikåsyftarattoptimeralogistiska verksamheteriurbanaområdengenomatttabådeprivataochkollektiva kostnaderochnyttoribeaktning. Just in time(jit):ärettbegreppsomsyftarpåattbeställtmateriallevererasi exaktmängdochvidexaktdentidpunktsombehovetuppstår.jitförknippas oftamedleanproduction,därmålsättningenärattreduceraallaonödiga aktiviteterienprocess.begreppetkanhärrörastillkiichirotoyota,sontill Toyotakoncernensgrundare,som1937utveckladeJIT. Fyllnadsgrad:Ärettmåttsombeskriverhurstordelavlastbärarens maxkapacitetsomanvändsvidentransport.detkanmätasiantalpallarsomgår inifordonet,antaltonsomlastbärarenkanbäraellerhurstordelav totalvolymeniettfordonsomanvändsundertransporten.fyllnadsgradärett vanligtmåttinomtransportbranschenochanvändsoftaförattbeskrivahurhögt resursutnyttjandetärienfordonsflotta. Samlastning:Närleveransentillellerfrånettföretagintefyllerenhellastbilkan manlastagodstilltvåellerfleramottagareisammalastfordon.dettakallas samlastningochärettsättattökafyllnadsgradenhosdefordonsomanvändsför transportarbetetochpåsåsättminskaantaletutfördafordonskilometer. 1.6DISPOSITION Studiendelasiniolikadelar;inledning,teoretiskreferensram,metod,resultat, analysochslutsatserochavslutandediskussion.innehålletirespektivekapitel redovisasnedan. 1. Inledning.Iintroduktionenbeskrivsgodstransporternasrelevansoch betydelse.problembeskrivningenberörlagercentraliseringochdess eventuellapåverkanpåtransportutförandet.isyftetformulerasfyra hypotesersomundersökningenkommerattutgåfrån.därefter presenterasstudiensavgränsningarochenbegreppsförklaringvarssyfte ärattklargöradetermersomärcentralaförundersökningen. Inledningenavslutasmeddentänkadispositionenförstudien. 2. Teoretiskreferensram.Härpresenterasgodstransporternasrelevansoch denegativaeffekterdekanorsakaiurbanaområden.därefter presenterasolikadistributionssystemsomkantillämpasförattmodifiera transportstrukturen.dettaföljsavengenomgångavdeolikalogistiska kostnadersomkanuppståvidlogistiskabeslutssituationer.kapitletberör ävenoperativametoderförattskapaeffektivadistributionsflöden.mot slutetliggerlagercentraliseringifokus,därolikateorierbelyses.den teoretiskareferensramenavslutasmedensammanfattningavempiriska undersökningarsomhargenomförtsinomämnetlagercentralisering.

14 6 3. Metod.Metodkapitletinledsmedenbeskrivningavstudiensursprungliga ambitionochenförklaringavdenhypotetisk deduktivaansatssom används.studienstillvägagångssättförklarassedaniformav problemformulering,litteraturstudierochframtagandeav transportnätverket.undersökningenutgårfrånbesparingsmetoden,som härförklarasisinhelhet.dettaföljsavenbeskrivningavutförandetoch avslutasmedendiskussionkringreliabilitetochvaliditet. 4. Resultat.Resultatdeleninledsmedredovisningavdeavståndstabeller somharberäknats.därefterredovisasdenstartlösningsomresultatet inledsmed.resultatdelenbestårsedanavoptimeringarav decentraliseradeochcentraliseradeoptimeringarföralla godsvolymnivåer.utifråndessaoptimeringarberäknasrelevanta nyckeltal. 5. Analys.Idettakapitelanalyserasdenyckeltalsomberäknatsviddeolika depåstrukturernaochgodsvolymnivåerna.nyckeltalenrelaterastill varandraochkopplastilldenteoretiskareferensramen. 6. Slutsatserochavslutandediskussion.Studienavslutasmedattbesvarade hypotesersomformuleradesiinledningskapitlet.slutsatserdrasochföljs avenavslutandediskussion.

15 7 2.TEORETISKREFERENSRAM Denteoretiskareferensramenredovisarrelevantateorieroch undersökningsområdeninomlagercentraliseringochtransportutförande.teorin skaparförståelseförforskningsområdetochliggertillgrundföranalysen. 2.1GODSTRANSPORTERSRELEVANS EnligtAndersonetal(2005)stårgodstransporter,jämförtmed persontransporter,förenstörremängdutsläppperfordonskilometer.detberor blandannatpåatttyngrefordondrarmerbränsle.2008uppgickdettotala trafikarbetetpåsvenskavägar,enligtsika(2008),tillomkring77miljarder fordonskilometer.persontransporternastodför83%ochdetärsåledesinte ologisktattenstordelavforskningenkretsarkringdessaresor.lastbilstrafiken utgjorde15%,vilketärenökningmed11%jämförtmed1996.iförhållandetill persontransporternaärdetmarkantmindremenlikvälentillräckligtstorandel förattmotiveraforskning.särskiltmedtankepåattlastbilstrafikendesenaste 10 15årenharökatsinaandelar.2008uppgickpersontransportarbetetiSverige till130miljarderpersonkilometerochgodstransportarbetettill104miljarder tonkilometer(sika,2008). Enytterligarekomplikationärattdelättalastbilarna,medenmaxviktpå3,5ton, blirflerochflertillantaletochköralltlängresträckor.enligtsika(2009)finns detisverigeidagcirka510000lastbilar,varavdrygt84%avdemärlätta lastbilar.deflestaavdemfinnsistockholmslän,skånelänellervästra Götalandslän.Underperioden ökadeantaletutförda fordonskilometermed20%tillettgenomsnittpå1800milperår.undersamma periodökadeantaletlättalastbilarmedcirka40000perår. Förattkunnakonkurreramåsteföretagenfokuserapåkundernasbehovoch erbjudaenhögleveransservice.tidigarelösteföretagendettamedhjälpav omfattandelager.kravenpåkundanpassningochflexibilitetharökat,vilkethar resulteratiattdetblivitmerkostsamtochsvårtatthållalagersomtillgodoser allakundersbehov.dålagerbinderkapitalsesdetsomenbelastning speciellt närproduktlivscyklernaärkortaochnyaproduktvarianteralltoftareavlöserde gamla.aronssonetal(2004)menarattdettamedförenstorriskattfåosäljbara, inkurantavarorilager. 2.2URBANAGODSTRANSPORTER Urbanlogistikkan,enligtThompsonochTaniguchi(2001),definierassomen processförtotaloptimeringavprivatalogistik ochtransportverksamheteriett urbantområde.dettamedhänsyntillmiljö,trängselochenergiförbrukninginom ramarnaförettmarknadsekonomisktperspektiv. Antaletgodstransporterochfordonistädernaökarochdettaförväntasfortsätta ienstadigtillväxttakt.enligtbenjellounochcrainic(2009)ärdagensteorier inomproduktionochdistributionenstorochbidragandefaktortilldetta.låga lagernivåerochsnabbaleveranser exempelvisiformavjust in time fårallt störrefästeochgenomslag.enannananledningärdenkraftigaökningenav internethandel,medtillhörandepersonligahemleveranser.

16 8 EnligtThompsonochTaniguchi(2001)harträngselnivåernaiurbanaområden ökatstadigtitaktmedatttransportbehovetharvuxit.mångastäderharidag omfattandeproblemmedutsläpporsakadeavökadetrafiknivåericentrala områden.benjellounochcrainic(2009)poängterarattdenglobala urbaniseringenfortsätterattöka.människorfortsätterattlämnalandsbygdoch småstäder,vilketresulterariattstorastäderväxerochblirännustörre. 2.3DISTRIBUTIONSSYSTEM Valetavdistributionssystemäravstrategiskkaraktärochpåverkarantalet utfördafordonskilometer,tonkilometer,fyllnadsgraderochantalfordon. Modellernavisarhurantalettransportrelationerberäknasochhurdeförändras enligtlumsdensmodell. Kundernasbehovavfrekventatransportergördetsvårtförtransportörernaatt uppnåhögeffektivitetdåfyllnadsgradernaitransportenheternablirlåg samtidigtsommängdenreturgodsfrånmottagarenoftaärliten.enlösningför attmötakundernasvarierandebehovärattbyggauppnätverkav transportenhetersomkansamlastadeolikakundernasgodsförattpåsåsätt ökafyllnadsgradernailastbärarna.lumsden(2006)menarattdetävenkanvara fördelaktigtförtransportköparnaattdeltainätverkeftersom informationstillgångenoftaärhögochledtidernakortareochmertransparenta. EnligtLumsden(2006)harutvecklingengåttfråndirektleveransermellan avsändareochmottagaretillflerterminal ochnavsystemsominnefattar regioner,länderochvärldsdelar.dettaharmedförtenförskjutningfrån lågfrekventatransportertillmerkontinuerligaochfrekventagodsflöden. Närettdistributionssystemväxer,ochfleravsändareochmottagaretillkommer, ökarantaletlänkarisystemet.varjelänkkräverentransportvilketförmedsig ettökatantaltonkilometer.antaletlänkarietttransportnätverkberäknasolika beroendepåhurdeorganiseras.modelleninnefattarvariablernar,m,tochc: R=antalettransportlänkarmellannoderna m=tillverkandeenheterellerkällatillgodsflödet t=terminal,lagrings ellerbrytpunkt c=kund,konsumtionspunktellersänkaigodsflödet Närennylänktillkommerökarantalettonkilometerenligtformelnsträcka*antal transporteradetonpåsträckan.omennylänk,somär40kmochsomkommer attanvändasföratttransportera500ton,tillkommerblirökningen40*500= 20000tonkilometer DIREKTTRANSPORTER Iettnätverkmeddirekttransportergårallatransporterutanomvägardirekt frånavsändaretillmottagare.fördelenärattdetgårväldigtfortifalltransporten utförsmedrätttransportmedel,ochattdetärlättattorganiseraochgenomföra. EnligtChopraochMeindl(2007)blirdetspecielltfördelaktigtifallgodsköparen köperenfylldlastbilsåattfyllnadsgradenärhögochtransportkostnadenper enhetblirlåg.nackdelenärattdetoftaskertilletthögtpris.

17 9 Eftersomdirekttransporterinteharnågramellanliggandestoppblir transportsystemetintelikastyrtavtidsrestriktioner.dettagörattkravenpåatt anpassasystemettilltransportköparenstidskrav,någotsomiandra distributionsnätverkkanvarasvårt,blirenklare.antaletlänkariett direkttransportnätverkärlikamedantaletavsändningsnodermultipliceratmed mottagningsnoder:m*c.iettnätverkmedfyraavsändningsnoder(m)ochfyra mottagarnoder(c)blirdåantaletlänkar4*4=16. Figur2.1:Direkttransport 2.3.2ENTERMINALSYSTEM Ettsättattminskaantalettransportlänkariettnätverkärattenbartanvändasig aventerminalsomallaavsändareskickartill,ochallamottagarefårsittgods ifrån.iettenterminalsystemärantaletlänkarlikamedsummanavantalet avsändareochmottagare(c+m).flödetärfortfarandeenkelriktatfrånavsändare tillmottagare,mengårnugenomfärreterminalerochlänkar(lumsden,2006). Figur2.2:Enterminalsystem 2.3.3FLERTERMINALSYSTEM Ettsättatt,ijämförelsemeddirekttransporter,minskaantalettransportfordoni nätverketärattanvändasigavettflerterminalsystem.ettsådantsysteminnebär attalltgodspasserargenomenellerfleraterminalerpåsinvägfrånavsändare tillmottagare.såledesinnebärdetocksåalltidenlängretransportsträckaänom mankörgodsetdirekt.dettaeftersomgodsetalltidtarvägenviaen omlastningspunkt.fördelenärattallakunder,utifrånenuppdelningsomtill exempelkanvarageografisk(nationella/regionalapunkter)eller branschinordnad,förbindsmedenvissterminalochalltidtaremotsittgodsfrån dennaterminal.iettsådantsystemkantransportörernasamlastamycketavsitt godsochpåenruttfrånterminalenlevereratillflerakunder,vilketökar fyllnadsgraderna.dettainnebärsamtidigtattantaletlänkarinätverketminskar betydligtsamtidigtsomresursutnyttjandetökar(lumsden,2006). Ettflerterminalsystemkanantingenavsändar ellermottagarfokusera.ett avsändarfokusisystemetinnebärattavsändarnaenbartsändertillenellervissa designeradeterminalersomisinturförsörjerallapotentiellakunder. Mottagarfokusinnebärisinturattsamtligaavsändareförsersamtliga

18 10 lagerpunktermenattmottagarnaenbartfårsinaleveranserfrånenenda lagerpunkt.antaletlänkariettsådantsystemberäknas:m+t*c. Figur2.3:Avsändarfokuseratflerterminalsystem Ettkundfokuseratsysteminnebärattallaproducenterförsörjerallaterminaler medproduktermenattolikaterminalerförsörjerolikamarknader.antalet länkariettkundfokuseratsystemberäknas:m*t+c(lumsden,2006). Figur2.4:Kundfokuseratflerterminalsystem 2.3.4NAVSYSTEM Förattbättreutnyttjaresursernaietttransportnätverkkanmanlåtaflödetgååt bådahållpåallalänkar,samtidigtsommanhållerkvarvidattenbartanvändaen terminal.idennavidareutvecklingaventerminalsystemetskiljsdetintelängre påavsändareochmottagare,ochflödetärfrittåtbådahållpålänkarna.godset flödarfrånallanodertillterminalenochvidaretillannan,valfrinodinätverket. Antaletlänkarär,precissomifalletmedenterminalochriktatflöde,likamed summanavantaletavsändareochmottagare(m+c)(lumsden,2006). EnligtLumsden(2006)skaparencentraliseringoftaökadetransportsträckor ochdärmedhögretransportkostnader.deökadetransportkostnadernamåste vägasmotstordriftsfördelarnasomcentraliseringenmedför.detskallockså beaktasattcentraliseringendrastisktkanökafyllnadsgradenifordonensom ingårinätverket,vilketsänkerantaletfordonskilometer.detäralltsåintehelt självklartatttransportsträckornaökar. Figur2.5:Navsystem

19 11 2.4LOGISTISKAKOSTNADER Logistikmedförflerabetydandekostnader.EnligtAronssonetal(2004)finns detfemomfattandekostnadspostersomuppstårviddeflestalogistiska beslutssituationer.avdessaärföljandefyramestrelevanta: Lagerföringskostnaderärdekostnadersomdelagradeprodukternaförmedsig närdebefinnersigilager;riskkostnadochkostnadförkapitalbindning. Riskkostnaderutgörsblandannatavkostnadenförproduktersomintekan säljas,kostnaderförsvinnochkostnaderförförsäkringspremier.kostnadenför kapitalbindningärenalternativkostnadförattintekunnaanvändakapitaletpå ettbättresätt.varorilagerinnebärbundetkapital,somannarshadekunnat användastillinvesteringar,avbetalningaravskulderellerattdrivadendagliga verksamheten. Lagerhållnings /hanteringskostnaderutgördekostnaderdetinnebärattdrivaett lager.häringårdekostnadersomuppstårförattägaochdrivalagerbyggnaden, förattavlönalagerpersonalochförattanvändalagrings och hanteringsutrustning.kostnadernakandelasuppitvåkategorier:hanteringav inkommandegodsochhanteringavutgåendegods. Transportkostnaderhärledsavalladeadministrativaochfysiskakostnadersom uppstårvidutförandetavtransporter.ibegreppetinkluderastransportermellan företagetsanläggningarochexternatransportertillochfrånföretaget. Transporterinomsammaanläggningräknasdockintedådetklassassomen lagerhållningskostnad. Övrigalogistikkostnaderinnefattarenmängdolikakostnadsposter.Exempelvis kostnaderfördriftavlogistiskainformationssystemochkostnaderföremballage (delsförlastbärareiformavpallarochcontainrar,menävenförpackningarsom skyddarprodukterna). 2.5OPERATIVAMETODERFÖRATTSKAPAEFFEKTIVA DISTRIBUTIONSFLÖDEN Lundgrenetal(1993)definierarruttplaneringsproblemetsomattettstortantal kunderiettgeografisktavgränsatområdeskallförsörjasmedtransporterfrån enellerfleraterminaler,lagerellerdepåermedensåeffektivdistributionsplan sommöjligt.körrutternafördeolikalastfordonenbestämssåattallakundernai områdettillgodosesutanattnågotlastfordonsförutbestämdarestriktioner överskrids.fordonsflottanantasvarahomogenochvarjekundbesöksendasten gångförutsattatthelakundensbehovfårplatspåettlastfordon. MobackochMroczek(2008)menarattdetfinnsettstortantalvariablerattta hänsyntillnärtransportkostnaderskallminimeras,vilketgördetsvårtfören personatttahänsyntillalla.variablernakanvaraavstånd, genomsnittshastigheterellerolikavägarsfordonsrestriktioner.detkanäven varalastfordonenskapacitet,brukskostnaderellerchaufförersvilotideroch timlöner.tvåvanligasättattpraktisktlösaproblemetärattanvändasigav ruttoptimeringsprogramellermanuellplanering.lundgrenetal(1993)tarupp heuristiskametoderförattlösaruttplaneringsproblem.metodernasyftartillatt

20 12 taframgodtagbaralösningarutanattkunnagaranteraattdeäroptimaladå verklighetensmångavariablergörattdetstoraantaletmöjligalösningartarlång tidattberäkna. 2.6TEORIERANGÅENDELAGERCENTRALISERING EnligtLumsden(2006)ärlagerhållningingetsjälvändamål.Vidaremenar Lumsden(2006)ochPerssonochVirum(1996)attlagretsfunktionärattge tillverkningsenheterenhögfunktionssäkerhet,godförsörjningochhög servicenivå.syftetmedlagerhållningochdessfunktioniolikaavseendentjänar dockpåattifrågasättas,menarlumsden(2006). Attcentraliseralagerinnebärattmansamlarfleraavsinalagringspunktertillett centraltlager.detkangällaenstad,enregion,ettlandellerenhelkontinent ett distributionssystemkanvarauppbyggtsomenhierarkiavlager.enligtjonsson (2008)kanettregionalt,elleriblandtillochmedlokalt,lagersomförsörjsavett nationelltlagervaramotiveratifalldettillförnytta.eftersomlageroftastförmed sigstorakostnaderfinnsdetfördelariatthasåfåsommöjligt. Centraliseringsnivånutgörsavhurmångalagernivåerdetfinnsi distributionsstrukturen.fålagernivåergersåledesencentraliseradstruktur. Abrahamsson(1993)menarattdetgeografiskaavståndettillkundernaärviktigt eftersomdetansespåverkaservicenivåerna.ledtiderna(tidendettarfråndet attordernärlagdtillattordernärslutförd)antasocksåpåverkavaletavantal lager.omkundernakräverkortaledtiderelleromefterfråganharenstor variationkanfleraterminaler,närmarekunderna,varaattföredra.aronssonet al(2004)menarattenanledningtilldenökadecentraliseringenärattantalet hinderförlångvägatransporterharminskatunderdesenasteårtiondena.euinträdetharhaftstorbetydelseochharbidragittillfärretullarochförenklad gränshandel.idagärävenfordonensnabbareochmerpålitliga,ochvägaroch järnvägaräravhögrekvalitet.dettaärienighetmedknowles(2006)teorierom konvergensermellantidochavståndrespektivekostnadochavstånd.detär ävensamstämmigtmedjanelle(1968),sommenarattde200senasteårens transportinnovationerochframstegharbidragittillomfattande avståndsminskningarochtidsreduktioner.lagercentraliseringochfysisk utökningavområdenkandåmotiveraenomlokaliseringtillenmerperifer positionideturbanaområdet. EnligtAbrahamsson(1993)harmångaindustriellaföretagdistributionssystem medmångalokalaterminalerochgeografisknärhettillkunderna.enellerflera terminalerivarjelandärinteovanligt.enförändringfråndettatraditionella systemtillettmercentraliseratresulterariökadkonkurrenskraftiformav minskadedistributionskostnaderochökadeservicenivåer.dettahar,enligt Aronssonetal(2004),skettunder1990 talet,därcentraliseringavdistribution harvaritenstortrend.tidigarehademångagodsproducerandeföretagett nationelltlagerianslutningtillettnationelltsäljkontorivarjelanddärman marknadsfördesinaprodukter.dennadistributionsstrukturharinneburithöga kostnaderföruppbundetkapitalochlagerhållning,ochharimångafallinte kunnaterbjudaenhögleveransservice.

21 EnligtJonsson(2008)finnsdetbådeför ochnackdelarmedencentraliserad lagerstruktur: +Skalekonomiskafördelar +Minskadbullwhip effekt 1 +Reduceringavicke värdeskapandeaktiviteter Längreavståndtillkunderna Ökadetransportkostnader Längreleveranstider Minskadnärvaroiregionerdärkontorläggsner EnligtAbrahamsson(1993)ärdetfördelaktigtförettdistributionssystemattha mångalagerom: Detfinnsettstortantalkunder Kundbasenärgeografisktutspridd Marknadensindustriellakoncentrationärlåg Kundernaköpersmåkvantiteter Detfinnsettstortutbudavkompetentamellanhänder Produkternaärstandardiserade EnligtCooper(1991)ärmöjligheternatillkostnadsreduktionermycket framträdandevidenkoncentrationtillfärreochstörrecentraler.enökad lagerkoncentrationledertillettminskatsammanlagtlagerbehov.ettminskat lagerbehovkan,enligtabrahamsson(1992),ledatilllägrefastakostnaderför lager,personalochadministration.eftersomsäkerhetslagretenbartbehöver varapåettställekankostnadernaförkapitalbindningminskas.detkan,under ideellaförhållanden,varasåattettlagersomhanterar enheter/årkan hållahälftensåstortlagerjämförtmedettsystemmedfyralagerá enheter/år.enligtcooper(1991)ochabrahamsson(1992)kanenökad lagerkoncentrationminskaterminalernastotalaoperationellakostnader eftersomskalfördelaruppstår.deadministrativakostnadernakansänkaspå grundavkoncentrationochstandardisering.detärtroligtattantaletanlitade speditörerminskar,ochattanvändandetavit lösningarunderlättas. Förattanalyseradelogistiskaförändringarnaseffektpåtransportarbetetharett teoretisktramverkutarbetats(mckinnonochwoodburn,1993,1996och McKinnon1998,2001).Ramverketbeståravfyrastegmedlogistiska beslutsfattandensomkanpåverkatransportarbetetsvolymochmönster: 1Bullwhip effektärettvedertagetbegreppinomsupplychainmanagementochbeskriverhur småvariationeriefterfrågansentiflödeskedjangerväldigtstoraeffekterpåaktörertidigarei kedjan.dåenskildaaktörer,vidolikatillfällen,kompenserarettlägrelagerännormaltmeden störrebeställningännormaltkandetgöraattaktörensleverantörtrorattdenökadeefterfrågan kanvarabeståendeochisinturbeställermerfrånsinleverantör.dettaspridssedanbakåti kedjansåattstörreochstörrefluktuationeruppstår.ettefterfrågediagramkandåfåformenav enoxpiska(bullwhip).beställningsfluktuationerna,somdåbaseraspåosäkerhetiefterfrågan, görattaktörernaikedjanbindermycketkapitalionödigtstorasäkerhetslager.fluktuationerna kandämpasgenomattdelaverkligefterfrågeinformationmedaktörertidigareiledet.dettakan uppnåsmedhjälpavbättrekommunikationellergenomattupprättaettcentralt informationssystem. 13

22 1.Logistiskstrukturoch/ellerantal,lokaliseringochkapacitetpåfabriker,lager ochterminaler. 2.Initiativinomsourcingochsubkontraktering. 3.Planeringochprogrammeringavproduktionochdistribution. 4.Managementövertransportresurser. EnligtMcKinnon(1998)ärdetbeslutenpådetvåförstanivåernasombidrartill enökningavantalettonkilometer. 2.7EMPIRISKAUNDERSÖKNINGARGÄLLANDELAGERCENTRALISERING Fleraeuropeiskastudiertyderpåstrukturellaförändringarilogistikkedjorna. O Laughlinetal(1993)hargenomförtenstudiesompåvisartydligaexempelpå merutveckladesamlastningsinitiativochreduceringaravantal distributionscentraler.abrahamsson(1993)harienstudienoteraten omfattandeövergångfråntraditionellasystem,medmångalokalacentraler,till mernytänkandesystemmedfärreochcentraliseradefaciliteter. Godstransportsystemenharutvecklats,blivitsnabbareochmer kostnadseffektiva.dessapositivaeffektermedförattleveranserochoperationer kanutförassnabbare. Abrahamsson(1993)harstuderattresvenska,internationelltagerande,företag: AtlasCopcoToolsAB,ABSandvikCoromantandABBMotorsAB.Studienhar berörtderaseuropeiskadistribution.företagenliknarvarandrapåettantal punkter: Detillverkarindustrivaror. Deharfakulteterinästanallaeuropeiskaländer. Deharenstorkundbas. Deanvänderlastbilellerflygförsinatransporter. Under1980 taletförändradededessutomsinadecentraliserade distributionssystemmedlagerinästanallaländer.nufårföretagenskundersina leveranserfrånencentraliserad(tvåifalletabsandvikcoromant)terminal. ATLASCOPCOTOOLSAB(Copco) Ibörjanav1980 talethadecopcosjutillverkningsfabrikermedtillhörandelager förfärdigställdaprodukter.dehadetvåcentrallager;ettifinlandochetti Sverige.Ideländersomhadefabrikerfannsdetävenettförsäljningskontormed tillhörandedistributionslager.vissaländer,exempelvistyskland,varäven indeladeimindreregionermedlokalalager.delokalalagrenfylldespåviade nationella,somisinturfylldespåviadetvåcentrallagren.centrallagrenfylldesi sinturpåviadesjufabrikerna.copcosdistributionsstrategivarinflueradavde traditionellateoriernaochvardesignatföratthageografisknärhettillkunderna. Företagetvardockintenöjtmedsinaprestationereftersomförmåganattha kundernasbeställdaprodukterilager,servicenivån,baravar70%.deprodukter somkundehämtasdirekturlagrethadeenledtidpåtvådagar,menden genomsnittligaledtidenförenordervartvåveckor(abrahamsson,1993). 14

23 1987genomfördeCopcoomstruktureringenochövergångentillettsåkallat DDT system(dagligdirektdistribution).målsättningenvarattminska lagernivåernamensamtidigtökaservicenivån.förändringeninnebarattcopco nulevereradeallaprodukterdirektfråncentrallagretisverige.ibörjanutfördes enstordelavleveransernaiformavflygtransporter,menövergicksenaretillatt utföra95%medlastbilstransporter.1992flyttadecopcosittcentrallagerfrån SverigetillBelgien.Dettaförattiännustörreutsträckningreducera transportkostnaderna.medhelamarknadensefterfrågankoncentreradtillen terminalkundeföretagetökasinafyllnadsgraderochlevereratilllokalanoderi varjeland.fråndenlokalanodenutfördessedantransporternatillslutkundvia enexterntransportör(abrahamsson,1993). Deidentifieradeeffekternaavcentraliseringenvar: Reduceringavlagernivåermed33%. Reduceringavårligadistributionskostnadermed$ Reduceringavgenomsnittligledtidfråntvåveckortill24 72timmar. Ökadservicenivåfrån70%till93%. ABSANDVIKCOROMANT(Sandvik) InnancentraliseringenhadeSandvikettsäljkontor,medtillhörandelager,i nästanvarendaeuropeisktland.detfannsäventvåcentrallagerplaceradei SverigerespektiveHolland.Ledtidenvarnormalt10 30dagarvidförsäljning fråndelokalaterminalerna.förproduktersomintefannsilager,ochdärmed behövdebeställasfrånnågotavcentrallagren,varledtidentvåtilltreveckor. Servicenivånklassadessom90%(Abrahamsson,1993). 1982inleddeSandviksinomstruktureringochmålsättningenvarattöka kostnadseffektivitetenochminskakapitalbindningenilager,utanattförden sakensskullförsämraservicenivånellersinamarknadsandelar.1984var förändringengenomfördochsandviklevereradenusinavarordirektfrån centrallagertillslutkund(abrahamsson,1993).deidentifieradeeffekternaav centraliseringenvar: Enreduceringavlagernivåernamed33%. Enreduceringavkapitalbindningenmed$ perår. Enreduceringavledtidenfrån10 30dagartill24timmar. Enökningiservicenivånfrån90%till90 99%. 55färreanställdalagerarbetare. ABBMOTORSAB(ABB) 1988hadeABBsextillverkningsfacilitetermedtillhörandelagerförfärdigställda produkter.säljkontormedtillhörandelagerfannsideflestacentraleuropeiska länder.30%avallaorderkundelevererasdirektfråndelokalalagrenochden genomsnittligaledtidenvar2 4veckor.ABButfördeenomfattande marknadsundersökningbland600avsinaeuropeiskakunder.resultatetvisade blandannathögaförsäljnings ochdistributionskostnader,undermålig servicenivåochenutbreddmissnöjdhetblandkunderna(abrahamsson,1993). 15

24 16 ABB:sfrämstamålsättningvarattreduceradistributionskostnadernaochöka servicenivån.1988etableradeföretagetettcentrallagerityskland,dären tredjepartslogistikerskulleståförtransporterochlageraktiviteter.tankenvar attallaprodukterskullelevererasdirektfråncentrallagertillslutkund (Abrahamsson,1993) Deidentifieradeeffekternaavcentraliseringenvar: Enreduceringavtotaldistributionskostnadfrån35%till20%av försäljningen. Enreduceringiledtidfrån2 4veckortill24 72timmar. Enökningavservicenivånfrån50%till95%. Abrahamsson(1993)menaratttraditionellalogistiskateorierhävdaratt transportkostnaderökarvidencentralisering,mensåblevintefalletinågonav detrestudierna.anledningentilldettavarettkomplettproduktutbudi centrallagretikombinationmedettjämnttransportflöde.abrahamsson(1993) pekarävenpåattenviktigfaktorvarseparationenmellanförsäljningochfysisk distribution.denfysiskadistributionencentraliserasförattuppnåskalfördelari formavmaterialhanteringochtransport.försäljningenhöllsdockkvarpålokal nivå,vilketoptimeradesmedhänsyntillolikaregionersolikakrav.

25 17 3.METOD Metodkapitletförklararochutvecklarstudiensursprungsambition, undersökningsansatsochgenomförande.härbeskrivsdethypotetiska transportnätverketochdesstillhörandeantaganden.metodkapitlettarävenupp besparingsmodellenochhurdenkommerattanvändasiundersökningen. 3.1UNDERSÖKNINGSANSATS 3.1.1STUDIENSURSPRUNGSAMBITION StudiensursprungligaambitionvarattundersökaeffekternaavDBSchenker Logistics(Schenker)omorganisationfrånettdecentraliseratdistributionssystem medtrelagerigöteborgtillettendanybyggtlagerplaceratvidlandvetter FlygplatsiHärryda.Dettaskullegenomförassomenfallstudie.Tankenvaratt företaget,somärbranschledandeinomdistributionslogistik,skulledelamedsig avettverkligtgodsflödesomdärefterskullematasiniett ruttoptimeringsprogram.programmetskulleisinturgenererastatistiksom skulleliggatillgrundföranalysen. DenförstakontaktentogsmedenpersonfrånSchenker,somtidigare gästförelästpåhandelshögskolan.dennakontaktdirigeradeförfråganvidare, vilketleddetillsamtalmedmångapersoneriolikabefattningar.diskussioner fördesblandannatmedkommunikationschefen,regionchefenocholika miljösamordnare.dåsignalernafrånkontaktpersonernanegativaoch undvikandefickambitionenomattgenomföraenfallstudiebaseradpåverkliga förhållandengesupp.eftersomdetintegickattfåtillgångtillverkligagodsflöden blevlösningenattutvecklafiktivagodsflödensomsedanjämförsiettföre och efterscenario. Närdatanskullematasiniruttoptimeringsprogrammet,PlanLogiX,uppstod nästaproblem;programmetvarintemottagligtförstudiensinformation.efter noggrantbeaktandeavstudienstidsrestriktionerochflerasamtalmed utvecklarenssupportavdelningtogsbeslutetattgeuppdennametod.föratt studeraproblemetvändesfokusmotentraditionellruttplaneringsmetodsomvi kommitikontaktmedgenomkursen OperativStyrning :ClarkeochWrights besparingsmodell(1964).modellen,somnedanpresenterasidetalj,äraven enklarekaraktärochkrävermermekanisktarbete.denansesdockvarafullgod förattkunnastuderaproblemetpåetttillfredsställandesätt HYPOTETISK DEDUKTIVANSATS Dennauppsats,ochdesssyfte,byggertillstordelpåLumsdens(2006)teoriom attencentraliseringledertillettökatantaltonkilometer.undersökningenutgår alltsåfrånatt,ipraktiken,testaenteoretisktförankradhypotes.förattutföra dettaanvändsenhypotetisk deduktivundersökningsansats.ellersomdenockså kallas:denhypotesprövandemetoden.denhypotetisk deduktivametodenutgår frånattheltteorineutralaobservationerintekanutföras(hartman,2004).det handlariställetomattformaenhypotesochsedanlåtahypotesenstyravilka observationersomutförs.utgångspunktenäralltsåattobservationernainteska utförasistörstaallmänhetföratteventuelltkunnanoteraenregelbundenhet. Dethandlariställetomattredanfrånbörjangöraklartvadmålsättningenär.I

26 18 slutändankandetblisåattantaletobservationerblirsparsammaeftersomfokus liggerpåattobserveradeegenskaperhypotesensägerattdetfinnsettsamband mellan.förattkunnatestaenhypotesbehövsdeduktiv(somocksåkallas logiskthärledd )logik(hartman,2004). Hartman(2004)menarattmetodengårutpåatthärledaenobservationssats frånenhypotes.omobservationenvisarsigvarasannharhypotesenverifierats. Omobservationssatsenvisarsigvarafalsk,harhypotesenfalsifierats. Förattutföraobservationenkommerenkvantitativundersökningattutföras. Dennaundersökningbeståravtrefaser;planerings,insamlings ochanalysfasen (Hartman,2004).Planeringsfasenbeståravtvåmoment,dären hypotesformuleringärdenförsta.hurmankommerframtillenhypotesär vetenskapligtirrelevant,menattgedenvetenskapligtstödäravstörstavikt.det andramomentetgårutpåattutformaochplanerasjälvaundersökningen.att bådamomentenplanerasochutförsgenomtänktärviktigtförstudiens möjligheterochpotential.underinsamlingsfasensamlasdatain,ochdetär viktigtattmaterialetharhögtillförlitlighet.detgällerhäratttahänsyntillbåde pålitlighetochgiltighet.densistafaseninnebärattdeninsamladedatan analyserasiförhållandetilldentestadehypotesen.analysfasenbeståravtvå moment.detförstastegetärattbeskrivadetinsamladematerialetoch kvantifierasåattdetkananvändasinästasteg.därefteravgörsdetomdet insamladematerialetgergodaskälatttroattdentestadehypotesenstämmer (Hartman,2004). 3.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 3.2.1PROBLEMFORMULERING Förstastegetienundersökningärattklargöravadsomärintressantatt undersöka.närundersökningsområdetärbestämtärdetviktigtattformuleraen klarochtydligproblemställning.dettagörs,enligthartman(2004),föratt avgränsasinastudier,såattfokuskanliggapådetsomliggerinom problemområdet.idénomattundersökaenlagercentraliseringuppstodnär nyhetenomschenkerslagercentraliseringfigureradeimedia.diskussionerkring ämnetresulteradeiuppläggetattkopplacentraliseringentilllumsdens(2006) teorier INFORMATIONSINSAMLINGOCHLITTERATURSTUDIER Valavundersökningsområdeochproblemformuleringåtföljsavsökningoch genomgångavrelevantlitteratur.litteraturengervägledningåtdenegna undersökningenochdetärsåledesviktigtattietttidigtskedegåigenomden litteratursomärrelevant.litteratursombehandlarettämneutanattsjälvha genomförtenundersökningkallassekundärlitteratur.primärlitteratur,som ocksåkallasforskarrapporter,äråandrasidanlitteraturfråndenkällasom utförtenundersökning.närlitteraturgenomgångenärutfördblirnästastegatt utvecklaettteoretisktramverk.detteoretiskaramverketär,enligthartman (2004),nödvändigtförattkunnaformulerasinhypotesochformgesin undersökning.

27 19 Förattökaförståelsenochkunskapernainomämnetinleddesarbetetmeden övergripandelitteraturstudie.litteraturstudiensförstasteginnebaren undersökningavförfattarnastidigareanvändakurslitteraturiformavböcker. Detfortsattesedanmedatt,viaHandelshögskolanochGöteborgsStad,sökaefter böckerinomämnet.härvarfokuspåterminalhantering,urbanagodstransporter ochgrundläggandeteorierkringlagercentralisering.nästastegi litteraturstudienblevattsökaeftervetenskapligaartiklariolikadatabaser. Målsättningenvarhäratthittateorierochtidigarestudierkring lagercentralisering.sökningarnagjordesförstochfrämstiebschohostbusiness SourcePremier,EmeraldManagementXtraPlusochGoogleScholar.Föratthitta lämpliglitteraturkringlagercentraliseringanvändesblandannatföljande nyckelord:warehousecentralization,inventorycentralization,centralized distribution,warehousemanagement,centralizedstock,distributionmanagement, centralizationandtransport. 3.3FRAMTAGANDEAVTRANSPORTNÄTVERK Studienutförsmedetthypotetiskttransportnätverksomgrund.Undersökningen kretsarkringentransportaktörsomhämtarochlevererargods.iförescenariot hämtasgodsfråntioolikaavsändare.godsetkörstilltre,iförvägbestämda, depåerochtransporterassedanuttilltioolikakunder.detärviktigtatt poängteraattvarjekund,setttillbådehämtningochlämning,ärlåsttillen specifikdepå.depå1kommerexempelvisalltidatthämtagodsfrånavsändare 1,2,3och8.Sammadepåkommerävenalltidattlämnagodstillmottagare1,2,5 och6.iefterscenariotkommerdessatredepåerattersättasavencentraliserad depå.placeringenavdencentraliseradedepånharhärinspireratsavdetverkliga falletschenker.förattundersökningenskallvaragenomförbarharettbegränsat ochrepresentativturvalavavsändar ochmottagaradresservaltsut.dettahar resulteratitioavsändar ochtiomottagaradresser allainomvästra Götalandsregionen.Adressernaharvaltsutmedtankepåverkligaindustriers lokaliseringariregionen.deharävenspriditsutförattuppnåvariationistudien. Vadsomfaktisktproducerasochtransporterasärinterelevantförstudien,och kommersåledesinteatttasibeaktning.avsändaradressernaäridettaavseende inteleverantörsspecifikautanindustriområdesspecifika.mottagaradresserna hardäremotsingrundiverkligamedel ochstorindustriersadresserivästra Götalandsregionen.

28 Karta3.1:VästraGötalandsregionen Karta3.2:GöteborgsStad Karta3.1och3.2:Geografisk lokaliseringavavsändare(a1 10,föreochefterscenario), mottagare(m1 10,föreochefter scenario),samtcentraler(c1 3, förescenarioochc4,efter scenario)ivästragötalandoch GöteborgsStad. A1 Wallentinsvägen Vårgårda M1 Komponentvägen Skövde A2 Signalgatan Kungälv M2 Önum Vara A3 Färjevägen Ale M3 Hantverksgatan Kungsbacka A4 Uddevallavägen Stenungsund M4 Ödegärdsgatan Borås A5 AugustBarksGata VästraFrölunda M5 Ulricehamn A6 Driftgatan Göteborg M6 Karlsnäsvägen Sandbergsvägen A7 BackaBergögata Göteborg M7 Kronogårdsgatan Mölndal A8 Betongvägen Trollhättan M8 Bäckstensgatan Mölndal A9 Hantverksgatan Skene M9 EmilHaegersVäg LillaEdet A10 Neongatan Mölndal M10 Hornsgatan Göteborg C1 C2 Göteborg Mölndal C3 C4 Göteborg LandvetterFlygplats Transportgatan Taljegårdsgatan 20 Godsgatan Hangarvägen Alingsås