Första Söndagen i Advent, 3 Årgången Lukas 4: Stora sammanhanget: Lukas evangelium

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Första Söndagen i Advent, 3 Årgången Lukas 4: Stora sammanhanget: Lukas evangelium"

Transkript

1 Första Söndagen i Advent, 3 Årgången Lukas 4: Stora sammanhanget: Lukas evangelium Författaren: Okänd När var det skrivet: GTR Var skrevs det: Okänd Målgrupp: Hednakristna? Särdragen: Universalistisk i sin framtoning, t.ex. Jesu genealogi går till Adam, och den andra volymen avslutas med Paulus som predikar obehindrad i Rom, världens nav. Evangeliet, enligt Apostlagärningarna är början på det Jesus gjorde och lärde. Underförstått i denna mening är att Apostlagärningar berättar om fortsättningen på vad Jesus gör och lär. Det är skrivet som av två volymer där kontinuiteten mellan Jesus och kyrkan understryks på så sätt att flera teman som inleds i evangeliet behandlas enbart i Apostlagärningar t.ex. Symeons tal i Templet om att barnet Jesus är bärare av frälsning som Gud har berett åt alla folk och skall bli ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna. Grund struktur (huvudrubriker från Joel B. Green, The Gospel of Luke, s. 25 ff.) Prologen 1:1-4 Födelsen och barndom 1: 5-2: 52 Beredelsen för uppgiften 3: 1-4: 13 Jesus gärning i Galiléen 4: 14-9: 50 På vägen till Jerusalem 9: 51-19: 48 Jesus undervisar i Templet 20: 1-21: 38 Jesus lidande och död 22: 1-23: 56 Jesus förhärligad 24: 1-53 Avsnittens sammanhang i berättelsen: Inledningen på Jesus uppträdande i Galiléen Lk. 4: Struktur: Introduktion 4: 16-20a Jesus avslöjar sin identitet 4: 20b-21 Allas reaktion 4: 22 Jesus tal 4: Synagogans reaktion 4: Avslutning 4: 30

2 Predikotextens avsnitt: Lk. 4:16-23 Texten: 16 Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17 och man gav honom profeten Jesajas bok. När han öppnade den fann han det ställe där det står skrivet: 18 Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19 och förkunna ett nådens år från Herren. 20 Han rullade ihop boken och gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom. 21 Då började han tala till dem och sade: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig." 22 Alla prisade honom och häpnade över de ljuvliga ord som utgick ur hans mun. Och de frågade: "Är det inte Josefs son?" 23 Då sade han till dem: "Snart kommer ni med talesättet: Läkare, bota dig själv! och säger: Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum, gör det här i din hemstad också." 16 Καὶ ἦλθεν εἰς Ναζαρά, οὗ ἦν τεθραμμένος, καὶ εἰσῆλθεν κατὰ τὸ εἰωθὸς αὐτῷ ἐν τῇ ἡμέρᾳ τῶν σαββάτων εἰς τὴν συναγωγήν, καὶ ἀνέστη ἀναγνῶναι. 17 καὶ ἐπεδόθη αὐτῷ βιβλίον τοῦ προφήτου Ἠσαΐου, καὶ ἀναπτύξας τὸ βιβλίον εὗρεν τὸν τόπον οὗ ἦν γεγραμμένον, 18 Πνεῦμα κυρίου ἐπ' ἐμέ, οὗ εἵνεκεν ἔχρισέν με εὐαγγελίσασθαι πτωχοῖς, ἀπέσταλκέν με κηρύξαι αἰχμαλώτοις ἄφεσιν καὶ τυφλοῖς ἀνάβλεψιν, ἀποστεῖλαι τεθραυσμένους ἐν ἀφέσει, 19 κηρύξαι ἐνιαυτὸν κυρίου δεκτόν. 20 καὶ πτύξας τὸ βιβλίον ἀποδοὺς τῷ ὑπηρέτῃ ἐκάθισεν: καὶ πάντων οἱ ὀφθαλμοὶ ἐν τῇ συναγωγῇ ἦσαν ἀτενίζοντες αὐτῷ. 21 ἤρξατο δὲ λέγειν πρὸς αὐτοὺς ὅτι Σήμερον πεπλήρωται ἡ γραφὴ αὕτη ἐν τοῖς ὠσὶν ὑμῶν. 22 Καὶ πάντες ἐμαρτύρουν αὐτῷ καὶ ἐθαύμαζον ἐπὶ τοῖς λόγοις τῆς χάριτος τοῖς ἐκπορευομένοις ἐκ τοῦ στόματος αὐτοῦ, καὶ ἔλεγον, Οὐχὶ υἱός ἐστιν Ἰωσὴφ οὗτος; 23 καὶ εἶπεν πρὸς αὐτούς, Πάντως ἐρεῖτέ μοι τὴν παραβολὴν ταύτην: Ἰατρέ, θεράπευσον σεαυτόν: ὅσα ἠκούσαμεν γενόμενα εἰς τὴν Καφαρναοὺμ ποίησον καὶ ὧδε ἐν τῇ πατρίδι σου. Struktur: Introduktion 4: 16-20a a ) Vv han reste sig för att läsa man gav honom profetens bok han öppnade den b ) Vv han läste Jesaja texten (Centrum i kiasmen!) a ) v. 20a han stängde boken han gav den till tjänaren han satt Jesus avslöjar sin identitet 4: 20b-21 Allas reaktion 4: 22 Jesus tal, inledning 4: 23 Centrala begrepp: Sabbaten/ ἐν τῇ ἡμέρᾳ τῶν σαββάτων att placera läsningen i synagogan på en sabbat pekar på den religiösa motiveringen i Jesus framtida gärning. Synagogan/ εἰς τὴν συναγωγήνmer än andra evangelier, detta understryker att Jesus deltar regelbundet i synagogan och följer det judiska sederna. Kristen tro för författaren är inte främmande för judaismen utan dess meningsfulla representant. Profeten Jesajas bok/ βιβλίον τοῦ προφήτου Ἠσαΐου se textens varianter nedan 1.

3 Herrens ande är över mig/ Πνεῦμα κυρίου ἐπ' ἐμέ detta förstås som en profetisk bemäktigande. Jämför med ängels bebådelse till Maria om hennes profetiska uppgift och bemäktigande genom helig ande som kommer över henne i samma evangelium Lk. 1: Den heliga Andens uppgift i Lukas evangelium är att förmedla bemäktigande kraft som utgår från Gud. I detta följer evangelisten Skriftens förståelse av Andens förhållande till profeterna. Ett nådens år från Herren/ ἐνιαυτὸν κυρίου δεκτόν en direkt översättningen skulle lyda: Ett år som behagar Herren men med hänvisning till Jesaja (61: ) är översättningen i samklang med den svenska översättningen av profetens bok. Observera att Lukas följer en grekisk text nära besläktad med LXX s och inte det hebreiska originalet som den svenska översättningen av Jesaja följer. Alla i synagogan hade sina blickar riktade mot honom/ καὶ πάντων οἱ ὀφθαλμοὶ ἐν τῇ συναγωγῇ ἦσαν ἀτενίζοντες αὐτῷ genom denna kommentar drar författaren vår exklusiva uppmärksamheten till den centrala figuren i berättelsen och understryker vikten av det som ska berättas. Alla prisade honom/ Καὶ πάντες ἐμαρτύρουν αὐτῷ Den första omedelbara rektionen till Jesu läsning och identifiering av textens subjekt med sig själv är positiv. Josefs son/ υἱός ἐστιν Ἰωσὴφ I detta sammanhang ger författaren ingen antydan om Jesus födelse som underlig. Han är erkänd som Josefs son och mottagen av omgivningen som sådan som en del av det positiva i hans läsning och tolkning av Jesajatexten. Observera att Lukasförfattaren, som känner väl till Markusevangeliet, ändrar Markus skildring av folkets kommentar från Marias son (Mk. 6: 1 ff.) till Josefs son, alltså förändringen kan antas vara ett medvetet resultat av författarens från Markus skild syn på Jesus. Kommentaren kan antas vara menad som hån men det finns inget i Lukastexten som tyder på det. Förargelsen över Jesu ord föranleds av annat senare i skildringen. I det här sammanhanget föranleds kommentaren av förvåningen om att Josefs son, en bland deras, kan åstadkomma sådant de har nyss hört. Josefs son ställs mot Guds Son vilket Lukas författaren har redan presenterat i Lk. 4:1-13, det omedelbara avsnittet till denna aktuella och som även förekommer i prologen: Lk. 1: För författaren finns det ingen motsägelse i att båda beteckningar kan vara legitima från olika synpunkter. Allt som vi har hört att du har gjort i Kafarnaum/ ὅσα ἠκούσαμεν γενόμενα εἰς τὴν Καφαρναοὺμ: Lukas har hittills inte berättat om att Jesus överhuvudtaget har vistats i Kafarnaum. Författaren har förmodligen tillgång till en tradition som han inte har använt sig av som berör Jesus verksamhet i Kafarnaum och som han, utan att besväras av inkonsekvensen, använder i det här sammanhanget utan vidare förberedelse inom berättelsens kronologi. 1. Jesaja 61: Herren Guds ande fyller mig, ty Herren har smort mig. Han har sänt mig att frambära glädjebud till de betryckta och ge de förkrossade bot, att förkunna frihet för de fångna, befrielse för de fjättrade, 2 att förkunna ett nådens år från Herren, en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla som sörjer (Svenska översättningen följer den hebreiska Masoretiska texten) Lukas 4: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet 19 och förkunna ett nådens år från Herren.

4 LXX (Septuaginta) Jesaja 61: 1 πνευμα κυριου επ' εμε ου εινεκεν εχρισεν με ευαγγελισασθαι πτωχοις απεσταλκεν με ιασασθαι τους συντετριμμενους τη καρδια κηρυξαι αιχμαλωτοις αφεσιν και τυφλοις αναβλεψιν 2 καλεσαι ενιαυτον κυριου δεκτον και ημεραν ανταποδοσεως παρακαλεσαι παντας τους πενθουντας Lukas 4: Πνεῦμα κυρίου ἐπ' ἐμέ, οὗ εἵνεκεν ἔχρισέν με εὐαγγελίσασθαι πτωχοῖς, ἀπέσταλκέν με κηρύξαι αἰχμαλώτοις ἄφεσιν καὶ τυφλοῖς ἀνάβλεψιν, ἀποστεῖλαι τεθραυσμένους ἐν ἀφέσει, 19 κηρύξαι ἐνιαυτὸν κυρίου δεκτόν Genre: Självavslöjande berättelse/tal Vad sägs, vad görs, vad sägs inte vad görs inte? Författaren ger en sammanfattning av hela Jesus berättelse som han berättar det i sitt evangelium. Jesus både ger en programförklaring genom sin läsning av Jesaja texten men i och med detta ger författaren en klar presentation av det som vi kommer att möta i sin berättelse om Jesus sätt att agera i resten av evangeliet. Mottagningen av Jesus i synagogan i Nasaret ger oss en föraning av det som kommer att vara mottagningen och utstötning av Jesus från det judiska etablissemanget representerad av synagogan. På ett plan finns hela evangeliet här i ett nötskal. Berättelsen är mycket aktuell för författarens presentation av Jesus för sin samtida Jesuefterföljare d.v.s. de kristna i författarens krets. Processen som presenteras av mottagning och våldsam utstötning är den process den tidiga kretsen av judiska (och till judendomen proselyter) kristna mötte bland medjudar i synagogan innan de kristna kunde identifieras som en grupp sär skild från judarna. Som programmatisk för Jesus verksamhet lyfts framför allt ett tema i Jesaja läsningen fram: befrielse (ἄφεσιν; ἀφέσει). Varken i Jesus utlägg av texten eller i textens variant som författaren bjuder oss på används frälsning ( ) som begrepp. Befrielsen som vi kommer att möta den i evangeliets berättelse är både bokstavlig och symbolisk, liksom social och religiös. Det gäller även blindhet och återställningen av synen. En stark eskatologisk (angående de yttersta tiderna) dimension lyfts fram med just denna Jesaja text då den knyter an till III Mos. 25 samt V Mos. 15. Denna eskatologiska dimension tolkas inte som enbart liggande i en absolut framtid utan identifieras med Jesus verksamhet när författaren låter Jesus lägga ut texten: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig."/ Σήμερον πεπλήρωται ἡ γραφὴ αὕτη ἐν τοῖς ὠσὶν ὑμῶν. Det handlar om en redan nu i Jesus förverkligad sista tiderna d.v.s. om en realiserad eskatologi. I det sammanhang är det inte ointressant det som Lukas version av Jesajas utelämnat bland annat anknitningen till Herrens dag som en hämndens dag / ημεραν ανταποδοσεως. Detta avsnitt fungerar inte bara som ett paradigm för Jesus förhållande med den judiska fromheten under hela evangeliet och ett programförklaring för Jesus verksamhet (läsningen av Jesaja och Jesu ord i samband med den), utan avsnittet även ger grunden för de kristnas gudstjänstens bruk att läsa och predika/ tolka/ undervisa, det som traditionellt kallas för Ordets gudstjänst, vilket är ett direkt arv från synagogan. I inledningen poängteras att det var Jesus bruk att vistas i synagogan och delta i dess gudstjänst. Den andra formen av gudstjänst

5 som de kristna firade, Måltidens gudstjänst, grundar sig på händelserna kring Jesus sista måltid med sina lärjungar som de skildras i alla tre synoptiska evangelierna 1 samt hos Paulus i I Kor 11:23 ff. 1. Johannes skildring av den sista måltiden inkluderar inte brödbrytelsen eller vinutdelande, däremot antyds den kristna seden ofta inbakad i berättelsen, som i brödundren och i talen som i Jag är livets bröd Var finns den träffande repliken (engelskan: Punch line) 4: 21b: "I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig."/ Σήμερον πεπλήρωται ἡ γραφὴ αὕτη ἐν τοῖς ὠσὶν ὑμῶν. Aktörer/ Roller Jesus: profeten som jämför sig själv med profeterna Elia och hans efterträdare Elisha. Man : överlämna profetens bok till Jesus för läsning och tolkning Tjänaren: tar emot bok för att återställas i förvar Alla i synagogan: reagerar på Jesu tal först positiv, sen ursinniga, bebådande de reaktionerna som Jesus skulle möta i resten av evangeliet. Setting: I synagogan i Nasaret Vilka tilltalas i berättelsen? (litterära publiken) Vem säger vad om vem? Vilka är vinnarna/förlorare? De fattiga, de fångna, de blinda, de förtryckta vinner. Synagogans män som förkastar Jesus förlorar. Mot vem riktas udden? De som tar emot Jesus på ett lättvindigt sätt. Jämför 4: 22 med 4: Vilka tilltalas indirekt? (implicerade publik) De kristna i Lukas kretsen. Vilka tilltalas nu? (faktiska publik) T.ex. Församling i St. Kopparberg och alla andra som läser/hör evangeliet efter alla händelser som påpekas ovan! Relation till dagens tema: Ett nådens år