Uzbekistan utsatta grupper

Transkript

1 TEMARAPPORT , version 1.0 Uzbekistan utsatta grupper L

2 Om rapporten Denna rapport är skriven i enlighet med EU:s allmänna riktlinjer för framtagande av landinformation (2008). Den är en opartisk presentation av tillförlitlig och relevant landinformation avsedd för handläggning av migrationsärenden. Rapporten bygger på noggrant utvalda informationskällor. Alla källor refereras med undantag för beskrivning av allmänna förhållanden eller där Lifos expert är en källa, vilket i så fall anges. För att få en så fullständig bild som möjligt bör rapporten inte användas exklusivt som underlag i samband med avgörandet av ett enskilt ärende utan tillsammans med andra källor. Informationen i rapporten återspeglar inte Migrationsverkets officiella ståndpunkt i en viss fråga och Lifos har ingen avsikt att genom rapporten göra politiska eller rättsliga ställningstaganden , version 1.0 Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet Migrationsverket (Swedish Migration Agency), 2017 Omslagsbild: Wikimedia Commons Publikationen kan laddas ner från , version (29)

3 Innehåll English summary Inledning Om informationsläget, Lifos utredningsresor och rapporten Religionsutövning som inte sanktionerats av staten Uzbekiska regeringens förhållningssätt till religion Muslimska grupper Riskgrupper/beteenden Myndighetsåtgärder Kristna grupper Lifos sammanfattning och slutsats Politisk opposition och oberoende bevakning Politisk opposition Det politiska landskapet Myndigheternas reaktioner på oppositionell verksamhet Människorättsaktivism Oberoende journalistik Lifos sammanfattning och slutsats Källförteckning , version (29)

4 English summary This report concerns vulnerable groups and profiles in Uzbekistan. Two main groups have been identified as of certain interest of the Uzbek authorities: religious persons (mainly devoted Muslims), and persons that may be perceived as part of the secular political opposition. The latter category include persons who are involved with independent reporting. Religious practice Uzbek authorities control and monitor the population s religious practices to a high degree. The authorities prioritize national security and the fight against terrorism, which motivates restrictions on the freedom of religion. All of the consulted sources confirm serious restrictions on the freedom of religion, and severe repression. Responses by Uzbek authorities to persons worshipping other religions than the one sanctioned by the state are unpredictable, not necessarily immediate, and not limited to persons who endorse and express a more radical religious belief. Visits to/participation in unofficial mosques/religious meetings (some sources indicate that there are no longer any other mosques than the official and that unofficial religious meetings are organized in private homes) constitute, according to unanimous sources, risk behavior. Some of the sources emphasize that also frequent visits to official mosques can be brought to the attention of the authorities. Possession of non-sanctioned religious material is illegal. Although radical Islam, Salafism and related movements and organizations are present in Uzbekistan, and, in some cases, can constitute an actual threat, it is important to note that several sources confirm that visits to unofficial mosques or religious meetings among the population usually have practical reasons rather than being an expression of religious radicalism. Several sources confirm that religious extremism strongly dominates among religious or politically motivated verdicts. A distinction is made between illegal and banned organizations. In casas related to religious practice, the application of article 216 and 244 of the Uzbek Criminal code seems to be common. According to several sources, persons who have not expressed a strict or radical religious belief, and are not members of such organizations, but have, however, visited/participated in unofficial mosques/religious meetings, risk being arrested, prosecuted, and convicted. Article 216 is mainly applied in such cases. It is unclear which organizations are banned, and the assessments seem to hold a substantial degree of arbitrariness. The classification of a crime, and the distinction between illegal and banned organizations in individual cases, depends on, among other factors, whether, and which, religious literature is confiscated. At the same time, several sources indicate that not all visitors of unofficial mosques or religious meetings are subjected to criminal investigations and prosecution. According to some sources, mainly the organizers of such , version (29)

5 mosques or meetings risk being arrested and convicted, or that such persons risk being more severely punished. However, the authorities reactions are described as unpredictable and arbitrary. Factors influencing the outcome/whether the authorities will react, include the attitudes of local government representatives, and whether the police at a given moment is obliged to fill its quota. In addition, local police officers might take advantage of the general climate of repression by harassing and extorting individuals under the threat of accusing them of being religious extremists. The consulted sources do not fully share a common view on the risks associated with, and the consequences of, an individual s visit to unofficial mosques/religious meetings in terms of arrests and verdicts. They unanimously state, however, that such persons risk being blacklisted/registered on operative reserve lists, which may lead to accusations and verdicts at a later stage. Persons expressing their religious conviction by wearing religious attribute mainly men growing long beards and women using hijab expose themselves, and risk coming to the attention of the authorities and making themselves vulnerable to charges of extremism. According to some sources, persons wearing religious attributes are controlled and blacklisted, but there are also reports indicating that the use of hijab is banned, and that women who have used hijab have been fined or sentenced to prison. Also Christian communities, and individual members of such, are vulnerable. Communities have difficulties with becoming registered (nonregistered activities are illegal), and some Christian groups are monitored strictly. Several sources express the view that the vulnerability of Christian groups is less severe compared to Muslim groups due to the considerations the Uzbek government has to take in its international relations. In addition, members of unsanctioned Christian churches do not seem to have charges of terrorism brought upon them. However, trials against Christian preachers have been held, Christians have been sentenced to imprisonment, and other measures are taken. Assaults are also committed against individuals. Protestants and Jehovah s Witnesses are especially vulnerable, while the position of the Russian Orthodox Church, according to several sources, is described as an exception in a positive sense (offences against the Russian Orthodox Church would not be accepted by Russia). Political opposition and independent reporting The secular political opposition in Uzbekistan is by numerous sources described as marginalized. Active oppositional individuals are few and leaders are in exile. Activities of the oppositional movements are severely limited. They are not given access to state media and lack party organs as well as other possibilities to have a wider dissemination of their ideas. Only smaller demonstrations occur and attempts to organize large-scale activities have failed lately , version (29)

6 Persons who are engaged in political activism risk being prosecuted and convicted. In such cases, mainly articles 159 (attempts to overthrow constitutional order), and 244 (on extremism) are applied. At the same time, several sources indicate that well-known oppositional individuals, still residing in Uzbekistan, but forced to stay passive, are being monitored and controlled by the authorities but that other, more severe measures are not taken against them. Demonstrations are stopped and participants in such activities risk short-term imprisonment or being fined. Collective punishments, which can target family members of oppositional individuals as well as neighborhoods as a reaction to manifestations of opposition, occur. Differences between Tashkent (and possibly other larger cities) and other regions of the country are observed with regard to the degree of political freedom. The authorities control is described as somewhat lower in Tashkent. Explanations to these observations differ between sources, but do not necessarily contradict each other: the still existing international presence in Tashkent; the less effective mahalla system in Tashkent; the still existing oppositional milieus in Tashkent, and the lack of the same in regions where opposition is mainly constituted by a few individuals who are more vulnerable to measures taken by the authorities. Andizhan, but also the remainder of the Fergana Valley, is identified as particularly strictly controlled. Likewise, nuances in the delicacy of political topics can be observed. Activism in relation to issues on political rights, religion, and child labor in the cotton industry is taboo, while engagement in economic and social issues can be accepted by the authorities to some extent. It is, however, important to note that the consulted sources are not unanimous in this regard. Topics that are acceptable to discuss or engage in may vary over time, depending on the current view of the government on a certain problem. Genuine non-governmental organizations (NGOs) as well as NGOs founded through government initiatives are active in Uzbekistan. The most common type of NGO is active within the social and cultural spheres. Activists who are engaged in rights issues are very vulnerable and only a few of them seem to be still active. However, several sources also note that human rights activists are used as tools by the Uzbek government in its bargaining with the West, and in order to present a liberal side. In all essentials, Uzbekistan lacks independent media and a large number of news web sites are permanently or temporarily blocked. A number of journalists are imprisoned at present. Several sources describe the situation of independent journalists as similar to that of human rights activists: the government allows a small number of them being active to give the impression that the country allows independent journalism , version (29)

7 1. Inledning 1.1. Om informationsläget, Lifos utredningsresor och rapporten Rapporten Uzbekistan utsatta grupper och återvändande publicerades ursprungligen av Lifos den 21 maj 2012 och uppdaterades den 23 mars Rapporten har nu återigen uppdaterats och styckats upp i olika teman. Föreliggande rapport är den andra av tre delar och syftar till att beskriva utsatta grupper i Uzbekistan och de eventuella risker som medföljer dessa profiler. Det uzbekiska styrets karaktär är repressiv och svåra förhållanden har under lång tid rått på människorättsområdet i Uzbekistan. Bristen på information om förhållandena i landet, som framför allt beror på att oberoende journalister och internationella organisationer saknar möjlighet att verka i landet, är påfallande. Mot denna bakgrund, och givet de stora svårigheter och hinder som är förenade med att konsultera källor på plats i Uzbekistan, har Lifos i samband med resor till Kirgizistan, Ryssland, Norge och Frankrike inhämtat information om förhållandena i Uzbekistan. Föreliggande rapport bygger således i huvudsak på uppgifter som inhämtats i samband med möten under utredningsresor till Kirgizistan mellan den 27 november och 6 december 2011 och Ryssland mellan den 27 februari och 1 mars 2012, samt i samband med möten i Norge den 2 och 10 februari 2015 samt den 9 juni 2017 och i Frankrike den 17 februari Rapporten använder även underlag som har inhämtats av norska Landinfo under en utredningsresa till Kirgizistan mellan den 15 oktober och 20 oktober Rapporten bygger även på skriftliga källor. Det bör noteras att inga av de konsulterade källorna personligen är verksamma i Uzbekistan, men ett flertal av dem bedöms som initierade genom sin verksamhet och sina kontakter i landet. En del av källorna är på egen begäran anonymiserade för att inte riskera att pekas ut. De anonyma källorna har givits en egen anonym identitet (t.ex. journalist A). I de delar rapporten redovisar Lifos analys av den inhämtade informationen framgår det av texten. Det bör noteras att vissa uttalanden som refereras i rapporten gällande situationen i Uzbekistan är gjorda för upp mot sju år sedan. Det förekommer idag inga uppgifter om några positiva tendenser i den uzbekiska människorättsutvecklingen, eller radikala förändringar i uzbekiska myndigheters agerande gentemot upplevda hot, varför Lifos gör bedömningen att de uttalanden som redovisas i rapporten alltjämt äger sin giltighet , version (29)

8 2. Religionsutövning som inte sanktionerats av staten 2.1. Uzbekiska regeringens förhållningssätt till religion En ansenlig majoritet av den uzbekiska befolkningen är sunnimuslimsk. Samtidigt som islam har ett starkt fäst i landet betraktas religiös extremism som det största hotet mot regeringen och den sekulära uzbekiska modellen. När Islam Karimov kom till makten i Uzbekistan bestod hans främsta politiska utmanare av religiösa ledare från Ferghanadalen (Namangani och Yuldashev) som senare kom att grunda Islamic Movement of Uzbekistan (IMU) och genom detta flytta delar av den politiska och religiösa arenan under jorden. 1 Idag tillåts inga religiösa aktiviteter som inte har sanktionerats av staten, landets moskéer är övervakade och en strikt censur samt förbud av religiöst material råder. 2 Undertryckandet av all icke-sanktionerad religiös verksamhet utgår i stor utsträckning från 1998 års religionslag. Genom denna förbjuds exempelvis all icke-sanktionerad religiös litteratur och annat material (exempelvis ljudupptagningar av predikningar) och alla religiösa sammankomster. Exakt vilka organisationer som är förbjudna är oklart då lagstiftningen bygger på hemliga listor som är under ständig förändring. 3 Människorättsorganisationen Memorial pekar på begrepp som förbjuden organisation och fundamentalistisk idé som centrala begrepp inom den uzbekiska straffrätten. Memorial betonar oförutsägbarheten i den rättsliga regleringen med utgångspunkt i bristen på rättsliga definitioner över vad som är förbjudet och vad som är tillåtet Muslimska grupper Riskgrupper/beteenden Enligt Ferghana Valley Lawyers Withour Borders (FVLWB) är utövande muslimer de mest kontrollerade i det uzbekiska samhället. 5 En källa beskriver hur islam å ena sidan är djupt integrerat i samhället men att det finns en balansgång där det å andra sidan inte är önskvärt att uppfattas som alltför religiös. På så vis följer invånare de ritualer som är av vikt för deras liv men samtidigt finns en angelägenhet att visa en avslappnad inställning till religionen genom att exempelvis dricka alkohol. 6 Kvinnor som bär hijab och män med traditionella skägg kan väcka misstänksamhet hos omgivningen och myndigheterna. Hur religionen tas sig uttryck varierar 1 Human Rights Watch (HRW), samtal med företrädare i Oslo, Norge, Initierad källa med erfarenhet från arbete i NGOs och analyser av uzbekisk politik, samtal i Oslo, Norge, ; Forum 18, Uzbekistan: Torture, prison for "illegal" religious materials, , (hämtad ). 3 Företrädare HRW, Memorial, samtal med företrädare i Oslo, Norge, Ferghana Valley Lawyers Without Borders (FVLWB), samtal med företrädare i Osj, Kirgizistan, och Initierad källa, , version (29)

9 dock geografiskt. I vissa samhällen på landsbygden är en traditionell muslimsk klädsel norm medan det är mer ovanligt i större städer. 7 En journalist uppger att hijab och annan traditionell muslimsk klädsel är mer vanligt längs med landgränserna mot Kirgizistan och Tadzjikistan. 8 FVLWB:s företrädare redogör för att det finns såväl officiella som inofficiella moskéer i Uzbekistan. Tidigare fanns en moské i varje by, men numera finns officiella moskéer endast i distriktscentran som omfattar fem till sex byar. I dessa moskéer tillåts religionsutövning. Deltagande kontrolleras och exempelvis vid högtider måste varje by anmäla deltagare till bönen, annars tillåts man inte komma. Därför organiseras på bynivå inofficiella bönemöten och moskéer. Förekomsten av sådana inofficiella bönemöten och moskéer beror i de flesta fall inte på religiös radikalism hos deltagarna utan kan förklaras av praktiska skäl. Dess besökare är vad företrädaren benämner vanliga muslimer som endast vill utöva sin religion. 9 SVT-korrespondenten Elin Jönsson betonar å andra sidan att salafister och radikalisering i det uzbekiska samhället förekommer men bekräftar att majoriteten av dem som går till icke-officiella moskéer gör det av praktiska skäl. Det rör sig inte om medvetna val. Det är dock enkelt för radikala organisationer att rekrytera; det är lättare för folk att tro på Koranen än på demokratin. 10 Även Memorial bekräftar bilden av att det vanligaste skälet att besöka inofficiella moskéer är praktiska, även om det inte rör sig om moskéer utan snarare om män (tio till femton till antal) som samlas i någons hem för att diskutera religiösa frågor. Om någon av de deltagande männen i en sådan grupp är mer religiöst bildad, kan gruppen anta en fastare form. Samlingar där religiösa frågor diskuteras utan att någon specifik religiös rörelse eller organisation kan identifieras är vanligt förekommande. Dessa rörelser saknar publika nyckelfigurer. En aktuell tendens är att sådana grupper etableras bland uzbeker i andra OSS-länder. Personer som återvänder till Uzbekistan och har deltagit i sådana grupper oroar de uzbekiska myndigheterna. Uzbekiska myndigheter talade tidigare om wahabiter men använder idag istället begreppet jihadister. Begreppet används mycket brett och inkluderar fredliga grupper. 11 Enligt Human Rights Institute är det samma grupp av människor som regelbundet besöker officiella moskéer och som deltar i inofficiella religiösa möten. Det finns radikala islamska grupper, bland andra Hizb-ut-Tahir. Anklagelser har även riktas mot personer som följer imamen Nazarov i Sverige Initierad källa, 2017; Journalist B, samtal i Osh, Kirgizistan, Journalist B, Företrädare för FVLWB, Elin Jönsson, SVT-korrespondent, samtal i Moskva, Ryssland, Memorial, samtal med företrädare i Moskva, Ryssland, Human Rights Institute, samtal med företrädare i Moskva, Ryssland, , version (29)

10 Center for Journalism in Extreme Situations (CJES) understryker att majoriteten av alla uzbeker inte besöker inofficiella moskéer eller andra religiösa sammankomster. De flesta håller sig till den för landet traditionella tolkningen av islam. De nya rörelserna är dock aktiva, även socialt. Det är de radikala rörelserna som håller till i de icke-sanktionerade moskéerna. Företrädaren för CJES menar vidare att t.ex. Hizb-ut-Tahir inte döljer sin verksamhet eftersom det är en del av martyrskapet att inte dölja. 13 Ferghana News Agency betonar att fysiska, illegala moskéer fanns för tio år sedan men inte längre. Idag samlas människor i sina hem. 14 Enligt Alisher Khadimov, akademiker och journalist, finns det inte något utrymme i Uzbekistan för radikala islamistiska grupper, så som Hizb-ut- Tahir, att bedriva någon form av aktiviteter. Genom så kallad kollektiv skuld riskerar även anhöriga till personer med kopplingar till Hizb-ut-Tahir att straffas varför spelrummet blir snävt. Hizb-ut-Tahir verkar i hemliga celler och det är mycket svårt för en sådan grupp att arbeta öppet. Som tidigare nämnt är det vanligt att män samlas i mindre grupper för socialt umgänge, och eventuellt diskutera religiösa frågor. Enligt Khadimov rekryterar Hizb-ut-Tahir medlemmar genom att försöka infiltrera sådana sammankomster. 15 Uzbekistan utövar strikt censurering av religiösa publikationer och strikt kontroll över distribution av sådant material. Innehav av illegalt religiöst material, skriftligt som elektroniskt, ses som en allvarlig förseelse och kan medföra hårda straff, exempelvis fleråriga fängelsestraff eller straffarbete. 16 Memorial påpekar att många uzbeker faktiskt har ljudupptagningar med religiöst innehåll hemma utan att veta om att det är förbjudet. Även religiöst filmmaterial är förbjudet och exempelvis IMU har en egen filmstudio där de har producerat och översatt många filmer. Dessa är förbjudna även om de i många fall inte har ett religiöst innehåll. Exempelvis producerar IMU tecknad film för barn. IMU:s filmer är överlag populära bland den uzbekiska befolkningen och har särskilt stor spridning bland de uzbeker som befinner sig i utlandet och/eller har tillgång till internet. Unionen för Islamisk jihad har också de producerat en del filmer och ljudupptagningar från predikningar som är populära Myndighetsåtgärder Muslimer i Uzbekistan är begränsade till att utöva religiösa aktiviteter i officiella moskéer. Enligt en journalist finns inget hinder för en person att be fem gånger om dagen så länge det äger rum i moskén. Bön utanför 13 Centre for Journalism in Extreme Situations (CJES), samtal med företrädare i Moskva, Ryssland, Ferghana News Agency, samtal med företrädare i Moskva, Ryssland, Alisher Khadimov, akademiker och journalist, samtal i Osh, Kirgizistan, Forum 18, Företrädare för Memorial, , version (29)

11 moskéernas regi, att exempelvis samlas på arbetsplatsen för bön, tillåts inte. 18 Enligt Voice of Freedom bevakar myndigheterna samtliga som besöker moskén ofta. Av de till politiska fångar som bedöms finnas i Uzbekistan är en överväldigande majoritet personer dömda för religiös extremism. 19 Likaså Ferghana News Agency bekräftar att den absolut största majoriteten döms av religiösa skäl. 20 Ferghana News Agency uppger att personer som regelbundet (vid varje möjligt tillfälle) besökt en officiell moské kunnat uppmärksammas och misstänkas. Ännu allvarligare, ur myndigheternas synpunkt, är att samlas i hem och be där. Man kan då riskera att åtalas för att ha grundat en illegal, religiös organisation. Så snart myndigheterna får information om sådana möten sker gripanden. Även deltagare, inte enbart organisatörer, i sådana inofficiella möten riskerar att gripas och dömas. Representanten för Ferghana News Agency pekar även på att den rådande situationen kan utnyttjas av myndighetsföreträdare. Det antas finnas en order till polisen och säkerhetstjänsten att bevaka det religiösa livet. I verkställandet kan ordern utnyttjas personer som bär religiösa kläder eller andra attribut och regelbundet går i moskén kan utsättas för trakasserier och utpressning under hot om anklagelser om extremism. 21 FVLWB uppger att personer som öppet visar sin religionstillhörighet och tro med attribut/symboler kontrolleras strikt av myndigheterna var de än befinner sig och om sådana personer ansöker till statligt arbete nekas de jobb. 22 Enligt Ferghana News Agency finns ingen lag som förbjuder kvinnor att bära hijab men väl ett regeringsbeslut som inte har offentliggjorts. Kvinnor har åtalats och dömts (böter/fängelse) för att ha burit hijab. Kvinnor riskerar att förtryckas om de bär hijab eller slöja i offentliga sammanhang. 23 Även Development and Cooperation in Central Asia redogör för att personer som bär religiösa attribut är sårbara för anklagelser om religiös extremism. Kvinnor förbjuds bära hijab och män att ha långt skägg. 24 CJES förklarar religiösa gruppers utsatthet dels med att det inte finns någon sekulär politisk opposition kvar i landet, dels med att uzbeker traditionellt är mer religiösa än grannfolken. Icke-sanktionerade moskéer är under strikt kontroll. De officiella moskéerna fungerar som angivare av de inofficiella moskéerna. Även mahallasystemet fungerar som ett angiverisystem av inofficiella moskéer. Människor kan utnyttja mahallasystemet och ange 18 Journalist B, Företrädare för Memorial, 2012 och Företrädare för Ferghana News Agency, Ibid. 22 Företrädare för FVLWB, Företrädare för Ferghana News Agency, Development and Cooperation in Central Asia, samtal med företrädare i Osj, Kirgizistan, , version (29)

12 andra personer av personliga skäl. Även personer som endast deltagit/varit åhörare på inofficiella, religiösa sammankomster riskerar att gripas. 25 Enligt Memorial finns en förteckning över förbjudna organisationer. Förteckningen saknar dock lagstöd och det finns inget reglerat tillvägagångssätt för hur organisationer ska förbjudas. Bedömningarna sker godtyckligt. Att samlas för att diskutera religiösa frågor även utan att någon särskild religiös grupp kan identifieras är idag straffbart och betraktas som jihadism även om detta inte aktualiserats under samlingen. Deltagare i sådana möten/grupper riskerar att åtalas för organisation av olaglig religiös sammankomst. Åtalade personer kan bötfällas, dömas till villkorlig dom eller fängelse i upp till fem år. Om en grupp bedöms vara en förbjuden organisation kan det röra sig om fängelsestraff från fem upp till 15 år. Denna bedömning/brottsrubricering beror bland annat på vilken litteratur som beslagtas. Personer kan dömas till fängelse i upp till åtta år för innehav och distribution av material som innehåller fundamentalistiska idéer. Personer som endast deltagit i möten/grupper riskerar mildare straff än ledande personer, men konsekvenserna är oförutsägbara. Fall som kan kopplas till terrorism leder till ytterligare hårdare straff. Vid terrordåd söker myndigheterna efter terrorister i hela landet. Under sådana kampanjer gör myndigheterna ingen större skillnad mellan personer som faktiskt organiserat eller genomfört ett terrordåd och personer som endast lyssnat på en icke-sanktionerad predikan. 26 Enligt FVLWB präglas myndigheternas syn på förekomsten av inofficiella moskéer och religiösa möten av att organisationer som Hizb-ut-Tahir och IMU skapades i små inofficiella moskéer. Myndigheterna befarar därför att det från dessa moskéer kan utvecklas sådana grupper. Myndighetsreaktioner varierar dock och beror på den mänskliga faktorn. Om de lokala myndighetsföreträdarna själva besöker den inofficiella moskén eller om de har kännedom om dess besökare och bedömer att de inte utgör något hot kan de låta det vara. När så inte är fallet kommer en reaktion. Organisatören, ägaren av byggnaden, kan gripas och lagparagrafen om religiös extremism tillämpas i sådana fall. Samtidigt betonar företrädaren att det är omöjligt för myndigheterna att lagföra alla personer som besökt inofficiella moskéer eller deltagit i inofficiella religiösa möten, utan att spela någon organiserande roll, eftersom sådana besök eller sådant deltagande är mycket vanligt. Deltagarna kan dock svartlistas av säkerhetstjänsten och vid händelser såsom terrorattentat är sådana svartlistade personer de första som tas in. 27 Även Memorial redogör för förekomsten av svarta listor. När en ny repressiv kampanj genomförs sätts personer som tidigare inte straffats, men som är svartlistade, dit. Det är slumpartat vem som drabbas. Kollektiv bestraffning, som drabbar släkt och familj, förekommer. Personer som släppts efter avtjänat straff väljer ofta att utvandra Företrädare för CJES, Företrädare för Memorial, Företrädare för FVLWB, Företrädare för Memorial, , version (29)

13 De personer som döms för religiös verksamhet påstås representera en rad olika religiösa grupperingar och kategorier. Majoriteten av de som idag sitter dömda är anklagade för att tillhöra Hizb-ut-Tahir. Trenden är dock enligt Human Rights Watch (HRW) att myndigheterna den senaste tiden i allt mindre utsträckning använder medlemskap i Hizb-ut-Tahir som grund för åtal. 29 Detta bekräftas också av källor inom Memorial som menar att 80 % av de som dömts för religiös extremism under senare år har anklagats för att ha tillhört generiska ospecificerade jihadistorganisationer. Memorial påpekar att också det under 1990-talet förekommande fenomenet med generella wahabismanklagelser har försvunnit från myndigheternas modus operandi. 30 Alisher Khadimov uppger däremot att det är vanligt att människor stoppas av polis på gatan eller andra platser och anklagas för att tillhöra Hizb-ut-Tarhir. 31 Företrädaren för Memorial uppger att utöver Hizb-ut-Tahir och de många ospecificerade fallen representerar de som fängslats på religiösa grunder ett brett spektrum av kategorier från rena terroristorganisationer såsom IMU och Islamic Jihad Union till icke våldsbejakande organisationer såsom Akromyia och mer intellektuellt präglade religiösa rörelser. 32 Det är enligt Memorial ofta svårt att definiera bakgrunden och den religiösa associationen hos de personer som är dömda då de olika organisationer de anses tillhöra har skilda och ibland otydliga regler kring medlemskap. 33 HRW är övertygade om att fokus för uzbekiska myndigheters nästa arresteringsvåg kommer att bli Islamiska staten (IS). Det finns dock inga bevis för att IS är aktiva i Uzbekistan utan de uzbeker som faktiskt anslutit sig till IS har radikaliserats utomlands. Ingen vet riktigt hur många individer det handlar om men uppskattningsvis centralasiater strider för närvarande för IS i Irak och Syrien. HRW betonar dock att det trots allt finns ett visst mått av legitimitet i uzbekiska myndigheters intresse för radikaliserade islamister. I de fall där man kan se att uzbekiska medborgare ansluter sig till extremistiska våldsbejakande organisationer handlar det oftast om unga arbetskraftsmigranter som radikaliserats i Ryssland. 34 Elin Jönsson redogör för att eventuella reaktioner från myndigheterna på en persons besök i en inofficiell moské eller deltagande i ett religiöst möte beror på ett flertal mer eller mindre förutsägbara faktorer, däribland huruvida personen ifråga har en ledande funktion, men även på om polisen behöver fylla sin kvot. Folk kan gripas för till synes petitesser, men samtidigt kan många klara sig undan. En person kan till exempel gripas om dennes företag går lite för bra Företrädare för HRW, Företrädare för Memorial, Alisher Khadimov, Företrädare för HRW, Företrädare för Memorial, Företrädare för HRW, Elin Jönsson, , version (29)

14 Enligt Ferghana News Agency finns ingen politisk opposition att tala om i dagens Uzbekistan. Folk samlas istället under det religiösa taket. Den politiska oppositionen kan dock förekomma i moskéerna. Det religiösa förtrycket sker inom ramen för regeringens politik. Statsledningen fruktar främst politisk islam och organisationer som Hizb-ut-Tahir. I början av 1990-talet började Karimov trycka ner den politiska oppositionen och samtidigt förtrycktes islamska rörelser. Först rörde det sig om icketraditionella rörelser, men idag omfattas även traditionella, islamiska predikanter av förtrycket. Grupper som Hizb-ut-Tahir, personer som anklagas för deltagande i illegala organisationer och personer som uttryckligen och offentligt visar/berättar om sin grupptillhörighet är förtryckta. 36 Ferghana News Agency känner till ett flertal fall där hela grupper har åtalats för religiös extremism. Det rör sig om konservativa muslimer i avlägsna delar av landet där man efter predikan i den officiella moskén har samlats för religiösa möten/samtal. Deras agerande betraktas som brottsligt av myndigheterna. Enligt representanten finns i dessa fall inga bevis för de anklagades skuld. Varje månad rapporteras om fall där soldater kommer till bostadskvarter och arresterar ett stort antal (20 till 30) religiösa personer. I samband med sådana aktioner får Ferghana News Agency information om att aktiva religiösa personer arresterats. Det rör sig om sådana personer som besökt moskén och därefter deltagit i religiösa samtal. 37 Enligt Human Rights Institute dominerar personer som anklagas för religiös extremism bland organisationens uzbekiska asylfall i Ryssland. Personer i Uzbekistan som inte uttryckt särskilt sträng eller radikal religiös uppfattning döms för religiös extremism och många anklagas för religiös extremism på falska grunder. Vad gäller faktorer som avgör vem som riskerar att anklagas och dömas för religiös extremism, uppger företrädaren att troende som regelbundet besöker de officiella moskéerna, män med skägg, kvinnor som bär slöja och släktingar till tidigare dömda hamnar på listan. Alla officiella moskéer övervakas och de som regelbundet besöker dessa hamnar på operativa listor reservlistor för framtida repression. Det kan dröja flera år innan myndigheterna vidtar åtgärder mot personer som förts upp på sådana listor. Representanten bekräftar att enkla människor utan tillhörighet till någon särskild organisation eller grupp, som regelbundet går i den officiella moskén, kan riskera anklagelser om religiös extremism. Vidare redogör Human Rights Institute om företeelsen att personer som i grupp gått till den officiella moskén eller samlats på annat sätt och som arresteras, tvingats vittna mot övriga i gruppen. 38 Ferghana News Agency redogör för uppfattningen att befolkningen i Ferganadalen är mer religiös än i övriga delar av landet, men säger sig inte ha uppfattat att förtrycket skulle vara hårdare där. Nyhetssajten får ofta 36 Företrädare för Ferghana News Agency, Ibid. 38 Företrädare för Human Rights Institute, , version (29)

15 rapporter om rättegångar angående religiös extremism i Tasjkent, mindre ofta i Andisjan eller Fergana. Dessa skillnader kan dock bero på informationsbrist snarare än att sådana rättegångar skulle förekomma i mindre omfattning. Samtidigt menar företrädaren att rättegångar mot personer som anklagas för religiös extremism ofta hålls på avlägsna orter och att journalister inte kommer dit. Även släktingar till åtalade kan vara omedvetna om sådana rättegångar. Rättegångar om religiös extremism är oftast stängda. Vissa av Andisjanrättegångarna 39 var dock öppna, vilket var ett sätt för uzbekiska myndigheter att övertyga västvärlden om att de åtalade var terrorister. 40 Enligt FVLWB måste innehav av Koranen och annan religiös litteratur vara registrerat och godkänt av myndigheterna. Det är straffbart att inneha annan religiös litteratur. 41 Ferghana News Agency har tagit del av en förteckning över illegal litteratur med cirka 800 titlar, däribland informationsblad och böcker som publicerats i t.ex. Saudiarabien, Ryssland och Turkiet. Om sådan litteratur hittas hos en person riskerar denne att åtalas. 42 Enligt Memorial bygger de flesta åtal och domar på någon form av beslag av religiöst material. Utifrån detta improviserar utredande myndigheter beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och fabricerar ett åtal. Det är mycket sällan som någon faktisk koppling till egentlig extremistisk verksamhet inom eller utom landet kan göras. 43 Enligt Memorial erhåller försvarsadvokater i mål som rör religiösa brott i regel skriftliga domar. I särskilda fall har dock förekommit att domskälen inte lämnats ut, exempelvis i många, men inte samtliga, fall kopplade till Andisjanhändelserna. Anhöriga till dömda kan i regel få ut skriftliga domar via advokaten. 44 Enligt HRW är det svårt att få tillgång till officiella dokument såsom domar och utredningsprotokoll. Huvuddelen av informationen hålls hemligt men i vissa fall kan enskilda aktivister få tillgång till handlingar. HRW har även haft viss framgång med att själva ta kontakt med polisstationer och domstolar. I övrigt får HRW sin information från ett brett spektrum av källor där bland annat förbjudna muslimska organisationer, företag och anhöriga till fängslade personer ingår I maj 2005 dödades flera hundra personer (uppgifterna om antalet dödsoffer varierar starkt) i samband med att uzbekisk polis och militär öppnade eld mot människor som samlats för att protestera i Andisjan. Händelsen hade föranletts av att en antal företagare tidigare gripits och ställts inför rätta, anklagade för religiös fundamentalism, men fritagits av beväpnade män som stormade fängelset. Ett stort antal personer dömdes senare för deltagande i upploppen. 40 Företrädare för Ferghana News Agency, Företrädare för FVLWB, Företrädare för Ferghana News Agency, Företrädare för Memorial, Företrädare för Memorial, Företrädare för HRW, , version (29)

16 2.2. Kristna grupper Enligt FVLWB är ortodoxt kristna den minst utsatta och kontrollerade av Uzbekistans religiösa grupper. 46 Även Voice of Freedom betonar att den rysk-ortodoxa kyrkan är ett undantag såvitt gäller religiösa samfunds utsatthet. 47 Ferghana News Agency beskriver ortodoxa kyrkans ställning som ett undantag jämfört med andra kristna samfund; metropoliten i Tasjkent beskrivs av företrädaren som god vän med Karimov [därtill skulle övergrepp mot den ortodoxa kyrkan inte tolereras från rysk sida, Lifos anm.]. 48 Enligt Memorial möter kristna församlingar eller organisationer problem med att registrera sig. Det är straffbart att bedriva verksamhet utan registrering. Tryckets intensitet varierar dock mellan regioner. Även om uzbekiska myndigheter utövar hårt tryck mot kristna grupper är det känsligt för myndigheterna på grund av deras relationer till USA. Antalet fängslade kristna är idag ganska få men husrannsakningar, misshandel, böter och besök i kristna hem i samband med högtider förekommer. Särskilt utsatta bland de kristna är protestanter och Jehovas vittnen. Även ett antal kristna finns med på Memorials lista över dömda. 49 Enligt Ferghana News Agency utsätts kristna minoriteter för samma slags tryck som muslimer men i mindre omfattning. Andra kristna samfund än det ortodoxa dvs. protestantiska, lutheranska, adventister, baptister är under hård kontroll. Rättegångar mot präster som predikat i protestantiska kyrkor har förekommit. Även Ferghana News Agency menar att kristna är utsatta men löper mindre risker än muslimer på grund av myndigheternas försiktighet av hänsyn till internationella relationer. Det händer ofta att de som åtalas för kristen predikan tillåts lämna landet. Motsvarande muslimer kan efter avtjänat straff dömas på nytt Lifos sammanfattning och slutsats Uzbekiska myndigheter kontrollerar och övervakar i hög grad befolkningens religionsutövning. Myndigheterna prioriterar den nationella säkerheten och bekämpandet av terroristhot, vilket innebär omfattande inskränkningar i religionsfriheten. De allvarliga inskränkningar i religionsfriheten och den svåra repression som tidigare rapporterats om bekräftas av samtliga konsulterade källor. Reaktioner från uzbekiska myndigheter mot personer som utövar annan religion än den av staten sanktionerade är oförutsägbar, inte nödvändigtvis omedelbar och gäller inte enbart personer som bär på och ger uttryck för en mer radikal religiös övertygelse. 46 Företrädare för FVLWB, Voice of Freedom, samtal med företrädare i Bisjkek, Kirgizistan, Företrädare för Ferghana News Agency, Företrädare för Memorial, Företrädare för Ferghana News Agency, , version (29)

17 Det råder samstämmighet bland källorna att besök/deltagande i religiösa aktiviteter vid inofficiella moskéer/religiösa möten är ett riskbeteende (några källor betonar att det numera inte finns andra moskéer än de officiella och att inofficiella religiösa möten därför sker i privata hem). Några av källorna betonar att även frekventa besök i officiella moskéer kan föranleda myndigheternas intresse. Vidare är det illegalt att inneha religiöst material som inte är sanktionerat. Det är viktigt att notera att även om radikal islam, salafism och därtill relaterade rörelser och organisationer förekommer i det uzbekiska samhället, och i vissa fall kan utgöra ett faktiskt hot, bekräftar ett flertal källor att besök i inofficiella moskéer eller religiösa möten bland befolkningen vanligen sker av praktiska skäl snarare än att det är uttryck för religiös radikalism. Från flera håll bekräftas att religiös extremism kraftigt dominerar bland alla fall av religiöst och politiskt motiverade domar. En distinktion görs mellan illegala och förbjudna organisationer. I fall relaterade till religionsutövning förefaller framför allt paragraferna 216 och 244 i strafflagen aktualiseras. Enligt flertalet källor kan personer som inte gett uttryck för en sträng eller radikal religiös uppfattning, och som inte är medlemmar av sådana organisationer, men som besökt/deltagit i inofficiella moskéer eller religiösa möten, riskera att gripas, åtalas och dömas. I sådana fall initieras främst brottsanklagelser enligt paragraf 216 i samma lag. Vad som av uzbekiska myndigheter betraktas som förbjudna organisationer, framför allt de religiöst extremistiska, är oförutsägbart och bedömningarna synes innehålla ett stort mått av godtycke. Brottsrubriceringen och distinktionen mellan en olaglig och förbjuden organisation beror i enskilda fall bland annat på om, och i så fall, vilken typ av, religiös litteratur som beslagtagits. Samtidigt påpekar flera källor att inte alla människor som besöker inofficiella moskéer eller religiösa möten blir föremål för brottsutredningar och ställs inför domstol. Några källor pekar på att det främst är organisatörerna av sådana moskéer och möten som riskerar att gripas och dömas eller att dessa i vart fall riskerar strängare straff. Samtidigt beskrivs myndigheternas reaktioner som oförutsägbara och godtyckliga. Faktorer som kan påverka utgången/huruvida myndigheterna reagerar är de lokala myndighetsföreträdarnas inställning och om den lokala polisen vid ett givet tillfälle behöver fylla sin kvot. Vidare kan enskilda poliser utnyttja det rådande repressiva samhällsklimatet och under hot om anklagelser om religiös extremism trakassera och utöva utpressning mot enskilda. De konsulterade källorna har inte fullt ut en gemensam syn på riskerna som associeras med och konsekvenserna av en enskilds besök/deltagande i religiösa aktiviteter vid inofficiella moskéer/religiösa möten i termer av gripanden och domar. Dock lämnas samstämmiga uppgifter om att sådana personer riskerar att svartlistas/föras upp på operativa reservlistor, vilket kan innebära att en person vid ett senare tillfälle kan anklagas för brott och dömas , version (29)

18 Personer som ger uttryck för sin religiösa övertygelse genom att bära religiösa attribut främst män som odlar långt skägg och kvinnor som bär hijab exponerar sig själva och riskerar att väcka myndigheternas intresse och göra sig sårbara för extremismanklagelser. Källor gör gällande att personer som bär religiösa attribut kontrolleras och svartlistas. Det förekommer även uppgifter om att bruket av hijab är förbjudet och att kvinnor dömts till böter eller fängelse för att ha burit klädesplagget. Även kristna samfund och enskilda församlingsmedlemmar är utsatta. Församlingar möter svårigheter att registrera sig (att bedriva verksamhet utan registrering är olagligt) och flera kristna grupper kontrolleras hårt. Flera källor ger dock uttryck för synen att de kristna gruppernas utsatthet är lägre jämfört med muslimska på grund av den hänsyn som den uzbekiska regeringen måste ta i sina internationella relationer. Rättegångar mot kristna predikanter har dock förekommit, kristna har dömts till fängelsestraff och även andra åtgärder och övergrepp vidtas och begås mot enskilda. Protestanter och Jehovas vittnen är särskilt utsatta medan den ryskortodoxa kyrkans ställning av flera källor beskrivs som ett positivt undantag. Lifos bedömning är att det är mycket svårt att avgöra i vilken utsträckning ett religiöst beteende väcker myndigheternas intresse. Källorna är motstridiga när det kommer till förekomsten av inofficiella moskéer men i vart fall pekar flera källor på att inte alla som besöker inofficiella moskéer eller religiösa möten blir föremål för brottsutredningar. Förekomsten av hijab och andra muslimska attribut varierar geografiskt i landet, flera källor understryker dock att sådana religiösa attribut exponerar en person. Förekomsten av illegal religiös litteratur och annat religiöst material är vanligt förekommande i många hem. Mot bakgrund av ovanstående är det till synes slumpmässigt vem och var någon arresteras och anklagas för ickesanktionerad religiös utövning av myndigheterna. Även påföljderna av ickesanktionerad religiös aktivitet är godtyckliga. På grund av myndigheternas oberäknelighet kan det vara svårt för den enskilde att uppskatta den potentiella risk hon/han står inför. 3. Politisk opposition och oberoende bevakning 3.1. Politisk opposition Det politiska landskapet Utöver Erk och Birlik nämner flera av källorna partierna/organisationerna Bilimdik, Birdamlik och Folkrörelsen Uzbekistan som alltjämt aktiva oppositionsrörelser i Uzbekistan. HRW uppger dock att det idag inte finns några oppositionella politiska partier i Uzbekistan och att Ezgulik är den enda formellt verkande frivilligorganisationen. 51 Enligt FVLWB finns en idag aktiv opposition i Uzbekistan. Den verkliga oppositionen är dock inte officiellt representerad och leds, till skillnad från 51 Företrädare för HRW, , version (29)

19 den regeringstrogna som representeras i parlamentet, och inte utgör en riskgrupp, av personer som är bosatta utomlands. Svårigheter att registrera ett parti officiellt föreligger men det finns många informella, oregistrerade partier. Företrädaren har ingen uppfattning om antalet medlemmar/aktiva i oppositionspartierna och betonar att oppositionellas utsatthet innebär att människor inte är öppna med sitt medlemskap. Partierna saknar möjlighet att kampanja offentligt och har inte tillgång till media, som är statskontrollerad. Partierna är därför inte välkända. Information och material om partierna går från person till person och/eller genom mindre samfund. Partierna organiserar mindre politiska möten. Lobbying och representation i parlamentet eller andra offentliga sammanhang är inte möjligt. 52 Enligt Elin Jönsson är de sekulära oppositionella gruppernas aktiviteter i landet begränsade. Ledningen sitter i utlandet men har filialer runtom i Uzbekistan. Representationen på en ort kan bestå av en person. Dessa representanter är hårt kontrollerade. Den religiösa oppositionen är jämförelsevis mer dynamisk. Inom den sekulära oppositionen finns en splittring där vissa krafter vill närma sig den religiösa oppositionen. 53 Även Memorial bedömer att det inte finns någon stark, aktiv opposition i Uzbekistan idag. De två äldre oppositionspartierna Birlik och Erk, vars ledare är bosatta i USA respektive Turkiet, beskrivs av företrädaren som till hälften upplösta. De båda partiernas aktivister i Uzbekistan är enligt företrädaren äldre och någon nyrekrytering av unga sker inte. Människorättsorganisationer används som fasad för dissidenters möten. Idag finns inga partiorgan som trycks utomlands och tas in i Uzbekistan. Det senaste kraftfulla utbrottet av opposition skedde efter Andisjanhändelserna, vilket dock dog ut efter ett eller två år. Organiserade, större demonstrationer förekommer inte. Alla tyngre oppositionella sajter har startats av migranter. En ökning av aktiviteter bland migranter har kunnat ses. En av dessa oppositionella, som emigrerat till USA, försökte intensifiera oppositionsrörelsen Birdamliks aktiviteter och återvände till Uzbekistan Han arresterades och deporterades dock efter två månader. Det mest välkända försöket gjordes i Berlin i maj 2011 då People's Movement of Uzbekistan skapades. Rörelsen sammanför åtta organisationer och partier i exil. Misslyckade försök att arrangera protestaktioner i Uzbekistan har gjorts. Memorials representant förutspår att oroligheter skulle kunna utlösas av sociala faktorer. 54 Enligt Ferghana News Agency är den politiska, sekulära oppositionen i praktiken inte aktiv i Uzbekistan idag. Mindre demonstrationer med uppemot tio deltagare förekommer det kan handla om enstaka personer som demonstrerar utanför myndighetsbyggnader. Sådana demonstrationer stoppas av polis inom loppet av några minuter. Oppositionen har inga tidningar eller organisationer. Det finns dock personer i Uzbekistan med 52 Företrädare för FVLWB, Elin Jönsson, Företrädare för Memorial, , version (29)

20 koppling till oppositionen i utlandet. Så snart dessa aktiverar sig råkar de illa ut. Företrädaren hänvisar till oppositionsledaren som grundat Erk, Birlik och Folkrörelsen Uzbekistan. Enligt denne har rörelserna anhängare i Uzbekistan som bedriver viss propaganda. Företrädaren ser dock ingen sådan verksamhet. Om någon vågade uttala sitt stöd, skulle denne omedelbart arresteras. Företrädaren pekar även på aktioner som arrangerats av partiet Birdamlik vid flera tillfällen under Partiet har haft storslagna ambitioner såvitt gäller antal deltagare i dessa aktioner, som dock i praktiken har besökts av ytterst få. Deltagarna delade ut kopior av Uzbekistans konstitution, som inte kan köpas någonstans. De fotograferade sig själva och skickade till nyhetsbyråer. De arresterades inte. 55 Även Human Rights Institute anser att den sekulära oppositionen, liksom människorättsaktivister, är marginaliserad. De som alltjämt finns kvar i landet utsätts för repression Myndigheternas reaktioner på oppositionell verksamhet Myndighetsåtgärder FVLWB understryker att den hårda kontrollen av media i hög grad begränsar tillgången på information om utsatta oppositionella. Mest information kommer från de oppositionsledare som befinner sig utomlands. Oberoende aktiviteter som arrangeras av oppositionspartier leder till administrativa påtryckningar från myndigheterna. Enligt företrädaren vidtar uzbekiska myndigheter inga kraftiga åtgärder mot personer som enbart är passiva medlemmar i ett oppositionsparti. Sådana personer svartlistas dock vilket bland annat får som konsekvens att de inte kan komma ifråga för vissa typer av anställningar. Företrädaren ger även exempel på fall där statstjänstemän som uttryckt sympati för oppositionspartiet straffats genom avsked från sina tjänster. I fall där politisk aktivism leder till att personer åtalas och döms tillämpas framför allt paragraf 159 och 244 i den uzbekiska strafflagen. De flesta uzbeker som flytt till Kirgizistan riskerar åtal inom ramen för någon av dessa artiklar. 57 FVLWB ger vidare exempel på förekommande fall av kollektiv bestraffning och där kollektivt ansvar utmätts hos familjer till oppositionella. Protester och krav relaterade till gasförsörjning i en i huvudsak etniskt kirgizisk by ledde omedelbart till att militären samlade alla yngre invånare i byn och förde bort dem för genomförande av militärtjänstgöring. På en annan ort ledde protester och demonstrationer mot en miljöfarlig statlig verksamhet inledningsvis till ett flertal gripanden innan ett beslut om reseförbud (förbud att lämna distriktet) för samtliga invånare under fem års tid fattades. Släktingar till personer med koppling till händelserna i Andisjan 2005 utsätts för press, används som verktyg och har exempelvis tvingats att fördöma sina släktingar. Släktingar till andra än personer med Andisjankopplingar, politiska aktivister, har utsatts för liknande 55 Företrädare för Ferghana News Agency, Företrädare för Human Rights Institute, Företrädare för FVLWB, , version (29)