meddelad i Malmö. Åklagare Vice chefsåklagare Bo Birgerson, kammaråklagare Lotten Paulsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare

Transkript

1 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM Mål nr B meddelad i Malmö 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Bo Birgerson, kammaråklagare Lotten Paulsson Åklagarmyndigheten Malmö åklagarkammare Tilltalad Malmö Offentlig försvarare: Advokat Theodor Nordenadler Advokatfirman Nordenadler AB Gustav Adolfs torg Malmö DOMSLUT Åtalet ogillas. Ersättning Theodor Nordenadler tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av b kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. C tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Kostnaden ska stanna på staten. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 265 Kalendegatan måndag - fredag Malmö E-post: malmo.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

2 2 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B YRKANDEN M.M. Åklagarens yrkande och bakgrunden till det framställda yrkandet framgår av bilaga 1. Det att antecknas åklagaren under pågående huvudförhandling lagt ner åtalen mot B, J och J samt att åklagaren även lagt ner talan mot Skanska Sverige AB om företagsbot. I dessa delar har målet skrivits av genom beslut denna dag. C har bestritt ansvar för allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, och har förnekat att han har gjort sig skyldig till vad åklagaren har lagt honom till last. Han har yrkat ersättning för rättegångskostnader. C har vad gäller åklagarens påstående att branden var eldstadsrelaterad invänt att det kan ha funnits andra tänkbara brandorsaker, såsom anlagd brand, elfel eller att någon som obehörigen befunnit sig på vinden har slarvat med eld. Vidare har C invänt mot åklagarens påstående att det vid tidpunkten för installationen av braskaminer fanns krav på att rökkanaler skulle vara placerade i brandskyddande schakt. Slutligen har C bestritt att han har varit oaktsam och därigenom medverkat till att vålla branden som bröt ut natten den november DOMSKÄL I målet är det främst tre förhållanden som är av betydelse, nämligen brandorsaken, frågan om brister i installationen av rökkanaler samt C s eventuella oaktsamhet. Tingsrätten har valt att behandla dessa frågor var för sig och i nu nämnd ordning.

3 3 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B Frågan om brandorsaken I denna del har åklagaren bl a åberopat förhör med W och P. W bodde i den lägenhet där den braskamin var installerad som, enligt åklagaren, förorsakat branden. P var på besök hos sin far, W, den kväll då branden bröt ut. De har uppgett i huvudsak följande. W : Han flyttade in i lägenheten i juli Lägenheten är en etagelägenhet och braskaminen var placerad på andra våningen. Den aktuella kvällen var han hemma med sina två söner. Vid 20-tiden tände de en brasa i kaminen. Som bränsle användes ved, som han hade köpt på en bensinstation. Braskaminen användes 1 2 gånger i månaden. Den har hela tiden fungerat utan anmärkning. Omkring kl gick de till sängs. Elden i kaminen hade då i stort sett slocknat. Det var bara lite glöd kvar. Något senare, vid 23-tiden, vaknade han av en duns och gick upp på andra våningen. Han tittade upp mot taket till vänster om kaminen. Där syntes ett sken som av en laserstråle. Han gick in i rummet bredvid och såg att det glödde i taket. Det syntes inte någon rök. En av hans söner vidgade hålet i taket med en golfklubba. Genom hålet kastade de in vatten och trodde att man hade fått elden under kontroll. Så var det dock inte. När han tittade ut genom fönstret kunde han se hur eld slog upp genom taket, vilket återspeglades i fönstren på fastigheten på andra sidan gatan. P : En stund efter att han hade gått till sängs, hörde han att hans far ropade att det brann. Han sprang upp till andra våningen. I taket intill det rör som ledde upp till taket, såg han ett litet hål och det syntes att det glödde. Eld eller rök kunde han inte se. Bakom braskaminen fanns ett förrådsrum. I taket såg han ett hål, som de vidgade med hjälp av en golfklubba. Genom hålet kastade de upp vatten. Han tittade ut genom fönstret och såg i grannfastighetens fönster att det var en enorm eld på vinden. Det brann ovanför den våning, där han befann sig.

4 4 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B Som skriftlig bevisning har åklagaren bl a åberopat ett utlåtande diarienummer från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Ändamålet med utlåtandet var att ge svar på vad som orsakat branden den 26 november 2007 i ett hus på Marietorps allé 3A 5D i Malmö. Vid undersökningen kunde konstateras att takreglarna på vardera sidan om rökkanalen var genomkolade och respektives sida var kraftigast kolad på den sida som var vänd mot rökkanalen. Vid undersökningen framkom inget som strider mot lämnade uppgifter om att branden börjat i området för rökkanalen. I detta område passerade tre elkablar. Dessa medtogs till laboratoriet för vidare undersökning. Elkablarna utgjordes av tre stycken treledare förlagda i vardera tre stycken VP-rör. Inga överledningsskador iakttogs på ledarna. Vid utredningen gjordes en undersökning av ett hus, tvillinghuset, vid sidan av det brandskadade, där samma sorts braskamin och rökkanal hade installerats. I konstruktionen i tvillinghuset fann man två allvarliga brister. Den ena bristen var att skorstenen hade dragits i vinkling på vinden och samtidigt inte var isolerad genom innertaket. Genom rökkanalens längdutveckling flyttade sig isoleringen uppåt och bildade ett avstånd mellan isoleringen och innertaket där värmen kunde stråla fritt till brännbar byggnadsdel, glespanelen. Den andra bristen var att det saknades schakt till rökkanalen. Utlåtandet har mynnat ut i följande slutsats: Resultatet talar starkt för att brandorsaken är eldstadsrelaterad och att den har börjat vid rökkanalen (grad +3). C har å sin sida åberopat ett sakkunnigutlåtande av Ulf Lindén, verkställande direktör vid Sveriges Skorstensfejarmästares riksförbund. Under rubriken Bedömning av trolig brandorsak har Ulf Lindén uttalat att det i samband med eldning i braskaminen skett en längdutvidgning av rökkanalens stålrör. Frekvent eldning i anläggningen under brukstiden har sannolikt medfört att skarven i vindbjälklaget glidit isär och frilagt en oisolerad del av stålröret. Strålningsvärme från denna oisolerade del av stålröret kan sedan ha antänt brännbart material i området kring bjälklagsgenomgången. Sammanfattningsvis har Ulf Lindén uttalat

5 5 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B att det mest sannolika är att branden uppstått till följd av antändning av brännbart material i vindbjälklaget. Redan W s och P s uppgifter om att de efter att ha eldat i braskaminen upptäckte att det brann eller glödde i anslutning till rökkanalens genomföring i innertaket talar för att den uppkomna branden haft samband med användningen av braskaminen. Detta stöds på ett övertygande sätt av det utlåtande som avgetts av Statens kriminaltekniska laboratorium. Det utlåtande som Ulf Lindén har avgett talar i samma riktning. Tingsrätten finner med hänsyn härtill att det är visat att branden varit eldstadsrelaterade och uppkommit på det sätt som åklagaren har påstått. Frågan om brister i installationen av rökkanaler Åklagaren har gjort gällande att installationen av rökkanal inte har gjorts i enlighet med gällande regler. De bestämmelser som varit styrande för installationen återfinns i SBN:80 Svensk byggnorm utgiven av Statens planverk. Parterna är ense om att det är bestämmelserna i SBN:80 som skall ligga till grund för bedömningen. I anledning av installationen av braskaminer i den aktuella fastigheten har Sotarna i Malmö AB, efter hänvändelse från Skanska, den 11 augusti 1995 utfärdat Råd och anvisningar angående installation av öppna spisar. Dessa råd och anvisningar har sammanställts av J men undertecknats av tf skorstensfejarmästaren K. I dessa råd och anvisningar angavs, som åklagaren anfört, att avståndet från rökkanalen till brännbar byggnadsdel skall vara minst 100 mm och att rökkanalen skall vara placerad i brandskyddande schakt. C har bestritt att det i SBN:80 fanns en bindande bestämmelse om att rökkanalen skall vara placerad i brandskyddande schakt.

6 6 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B Det råder inte tvist om att rökkanalen inte har varit placerad i brandskyddande schakt. SKL har i sitt utlåtande pekat på två brister varav den ena var att det saknades schakt till rökkanalen. Vidare har SKL uttalat att skorstenen skulle ha varit monterad i ett schakt (oavsett vilken lagstiftning kontrollen skett efter) av brandklass A 60 (REI 60) vilket den inte var. Ulf Lindén har i sitt utlåtande anfört att det i tillämpligt regelverk SBN:80 inte fanns någon tvingande föreskrift om schakt kring rökkanalen under förutsättning att annan åtgärd vidtogs i syfte att tillgodose rökkanalens stabilitet vid höga temperaturer. Svensk Byggnorm (SBN) innehåller dels föreskrifter dels exempel på lösningar och metoder som uppfyller kraven i föreskrifterna. Föreskrifterna innehåller tvingande krav på myndigheter och enskilda. I SBN har text som innehåller en föreskrift markerats med en kvadrat till vänster om varje textrad. Beträffande frågan om schakt har parterna hänvisat till bestämmelsen i SBN:80 kapitel 44:141. Den bestämmelsen innehåller bland annat följande text: Vid värmeisolering av en rökkanal skall isoleringen utföras med ett obrännbart material. En sådan isolering skall förses med en skyddande kringklädnad av obrännbart material, om rökkanalen inte är innesluten i ett schakt. Varje textrad i den citerade bestämmelsen är markerad med en kvadrat till vänster. Den ovan angivna bestämmelsen i SBN:80 är således en föreskrift som innehåller ett tvingande krav. Huruvida bestämmelsen skall anses innefatta ett oavvisligt krav på brandschakt är dock inte helt klart.

7 7 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B Frågan om C s oaktsamhet Åklagaren har gjort gällande att C s oaktsamhet i förhållande till branden den november 2007 bestått i att han utfärdat ett besiktningsbevis avseende Potatisåkern Hus A utan anmärkning eller erinran avseende braskaminerna med tillhörande rökkanaler trots att han insett att brandkraven i de den 11 augusti 1995 utfärdade Råd och anvisningar angående installation av öppna spisar inte följts. Det ifrågavarande besiktningsbeviset har utskrivningsdatum Beviset avser Potatisåkern Hus A. I beviset har antecknats att besiktningen avser kaminer med tillhörande rökkanaler i etagelägenheter högst upp. Kamin i respektive etagelägenhet ansluten till stålrörsskorsten. Installation och täthet utan anmärkning. Beviset avslutas med ett utlåtande, som undertecknats av C och anger att eldstäder, rök-, gas- och ventilationskanaler har undersökts utan erinran. C har uppgett. År 1996 var han skorstensfejarmästare och i hans uppgift ingick att skriva under besiktningsbevis av det aktuella slaget. När det gäller Potatisåkern har han undertecknat en mängd besiktningsbevis. Han har inte själv företagit någon besiktning avseende Potatisåkern. Efter besiktning skrevs det ett besiktningsbevis, som han skrev under. Den enda information han hade beträffande en företagen besiktning utgjordes av innehållet i besiktningsbeviset. Det förekom inte att han fick någon föredragning av besiktningsmannen. Han har inte hört J nämna att han inte ville godta det sätt på vilket installationen av rökkanaler hade utförts. Enligt den faktura som utfärdats i anledning av besiktningen har besiktningen utförts av J. J, som hörts som vittne, har uppgett. Han är utbildad skorstensfejare och har utfört besiktningar av alla former av installationer. Han blev kontaktad av

8 8 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B Skanska, som behövde hjälp i anledning av att man skulle installera öppna spisar på Potatisåkern. Den som han hade kontakt med hos Skanska var B. Med anledning av Skanskas förfrågan lät han utforma skrivelsen med råd och anvisningar, som sedan skrevs under av K, som var tf skorstensfejarmästare. Till skrivelsen fogade han en skiss, som visade hur ett brandschakt skulle utformas. Han blev senare kallad till slutbesiktning och träffade då B, som var med vid besiktningen. På vinden såg han att installationen inte utförts med schakt. Han kunde också konstatera att skorstenen inte hade dragits rakt upp. Enligt B hade arkitekten inte gått med på att skorstenen drogs rakt upp. B berättade att stadbyggnadskontoret hade lämnat sitt godkännande. Han visste att stadsbyggnadskontoret kunde köra över sotarna. Han kunde således konstatera att utförandet inte hade skett i enlighet med vad som angetts i de råd och anvisningar, som han hade utfärdat. Han gav inte B besked om att installationen inte kunde godkännas. Besiktningen ägde rum någon eller några veckor före inflyttningen och han insåg att man inte skulle kunna ändra installationen innan inflyttningen skulle ske. Det var inte han som skrev ut besiktningsbevisen. Det gjordes av en sekreterare. C skrev sedan under besiktningsbeviset. Han skrev minnesanteckningar på plats. B har uppgett att han var med vid den besiktning som J utförde och att J inte hade några invändningar mot installationen. Det är klarlagt att C inte har utfört den besiktning som legat till grund för utfärdandet av besiktningsbeviset den 5 oktober 1996 men att han har undertecknat besiktningsbeviset. Av J s uppgifter har framgått att han vid besiktning av den installerade braskaminen med tillhörande rökkanal kunde konstatera att vad han föreskrivet i de av honom upprättade Råd och anvisningar angående installation av öppna spisar inte hade följts. Rökkanalen var inte placerad i ett brandskyddande

9 9 MALMÖ TINGSRÄTT Avdelning 1 Enhet 191 DOM B schakt. Han nämnde inte detta för B, som var med vid besiktningen som representant för Skanska. C har uppgett att inte heller han har fått veta att J haft invändning mot hur installationen av braskamin med tillhörande rökkanal gjorts. Det finns inte någon omständighet som motsäger denna C s uppgift. Förhållandena måste fastmer anses tala för att C s uppgift är riktig. På grund av vad nu sagts är det inte styrkt att C utfärdat det aktuella besiktningsbeviset trots att han insett att angivna brandkrav inte hade följts. Åtalet mot C skall därför ogillas. Till följd av bedömningen i skuldfrågan skall C för rättegångskostnader. tillerkännas ersättning Mot den av Theodor Nordenadler yrkade ersättningen har tingsrätten inte någon erinran. HUR MAN ÖVERKLAGAR se bilaga (DV 400) Överklagandet skall vara ställt till Hovrätten över Skåne och Blekinge och ges in till tingsrätten senast den 6 november På rättens vägnar Göran Staafgård I avgörandet har deltagit f.d. chefsrådmannen Göran Staafgård samt nämndemännen Ulf Häggh, Per-Arne Andersson, Eva-Christine Winqvist och Berit Holtz.

10 Bilaga 1 MALMÖ TINGSRÄTT Enhet 191 INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 11

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 DV Producerat av Domstolsverket Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

21 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.