Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 DALARNAS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 DALARNAS LÄN Prognos för arbetsmarknaden

2 Text: Jan Sundqvist Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Dalarnas län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 8 Näringsgrenar Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 38

4 4 Sammanfattning Efter två år av försvagad industrikonjunktur, främst inom processindustrin, förefaller botten vara nådd och Dalarnas industrier tror på en bättre framtid genom ökningar av efterfrågan på produkter. Samtidigt har de delar av industrin som har produktionen inställd på nischade produkter gått bra eller till och med mycket bra. Bilden av konjunkturen är därför en aning splittrad men sammantaget blir de två kommande åren bättre än de som passerats, både ur produktions- och sysselsättningssynpunkt. Både byggindustrin och transport har känt av kräftgången inom industrin och är tämligen dystra i sina framtidsvisioner. Avsaknaden av mer stabila, långvariga projekt inom byggbranschen medför att de stora byggföretagen inte kan garantera sysselsättning över en längre tid. De mindre företagen i branschen som är vana att hoppa från korta projekt till lika korta projekt bedömer dock att orderläget är tillfredsställande. En väntad igångkörning av gruvdriften i Bergslagen skulle förändra bilden radikalt men det är osäkert om förberedelserna hinner starta under prognosperioden. Ett annat frågetecken är den planerade flygplatsen i Sälen. Om och när bygget startar blir det en stor byggarbetsplats under en längre tid. Tjänstesektorn har rullat på i god takt under det senaste året. Investeringarna i nya affärsområden på flera håll i länet har varit välgörande för handeln. De flesta av de nyetablerade affärskedjorna är också nöjda med utfallet av satsningarna. Besöksnäringen i länet, främst vinterturismen, har varit av normal intensitet och bidrar väsentligt till länets tjänsteexport. Här syns heller inga andra negativa effekter än de som följer på svårigheterna att rekrytera personal med lämplig kompetens. Inom den offentliga sektorn väntas inga stora förändringar. Kortsiktighet och svårigheter att genomföra långsiktiga planeringar beroende på kalenderbudgeten medför ett visst hattande i verksamheten i en tid då man framför allt borde se över möjligheterna till kompetensförsörjning på lång sikt. Offentlig sektor är den bransch som kommer att drabbas hårdast av generationsväxlingen och det handlar om tusentals rekryteringar årligen under kommande år. En något stabilare konjunktur leder till en svag ökning av sysselsättningen under 2014 och en mer påtaglig ökning året efter. Volymerna är inte stora, cirka 600 fler arbetstillfällen under innevarande år och drygt under 2015 återställer sysselsättningsnivån i första hand till läget i slutet av 2012, men det är en bra bit upp till 2008 års nivå. En ökad sysselsättning medför att arbetslösheten fortsätter att minska eftersom också inflödet i arbetslöshet väntas bli mindre. Det är emellertid inte förändringar i sysselsättningen som påverkar arbetslösheten mest, utan den rekordstora efterfrågan på ersättningsarbetskraft för dem som lämnar arbetsmarknaden till följd av pensionsavgångar. Antalet arbetslösa beräknas bli cirka 800 färre i slutet av 2014 jämfört med samma period året innan. Minskningen under 2015 fortsätter men inte i samma takt och stannar vid en minsking med cirka 500 personer.

5 5 Detta beror på ett något lägre ersättningsbehov under året och ett beräknat större inflöde till följd av nedläggningshot inom industrin. Ökade svårigheter att hitta arbetskraft med rätta kompetenser kommer också att inverka menligt på matchningen till arbete. Antalet inskrivna arbetslösa kommer att understiga personer redan i år och den lägsta månadsnivån, cirka arbetslösa, kommer att infalla under sommaren Genomsnittet för det sista kvartalet 2015 beräknas till arbetslösa, vilket skulle medföra en minskning med drygt personer jämfört med sista kvartalet Dalarna har en lägre arbetslöshet än riket totalt sett och i alla grupper av arbetslösa utom för utrikes födda. Trots en bra omsättning till arbete i många kommuner har det ökade inflödet av främst utomeuropeiskt födda under en kort tid förorsakat en stockning i flödet. Matchningen i denna grupp är resurskrävande och tar längre tid. Dalarna har ett paradoxproblem på arbetsmarknaden. Samtidigt som det är efterfrågan på kompetenser som inte finns, har vi många arbetssökande som erbjuder kompetenser som inte efterfrågas. Det leder till långa inskrivningstider i arbetslöshet. En tredjedel av alla arbetslösa i länet har en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än tre år under de senaste tio åren. Detta är Dalarnas stora utmaning under kommande år. Med en befolkning i arbetsför ålder som minskar för varje år och kommer att vara personer färre år 2025 än idag behövs varje arbetslös på länets framtida arbetsmarknad. I det perspektivet har Dalarna inte råd att låta människor gå sysslolösa i åratal. Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket betyder att världshandeln ökar. Det är USA som håller i taktpinnen men läget stärks även i euroländernas, dock i långsam takt. Tyskland ger ett stort bidrag till återhämtningen men ekonomin växer också i de gamla krisländerna. Det finns kvarstående stora problem i euroområdet, varav den höga arbetslösheten på nära 12 procent utgör ett stort hinder för att få igång den inhemska efterfrågan. Samtidigt fortsätter utvecklingen i Storbritannien att stärkas i god takt och utsikterna har även ljusnat betydligt i Danmark. Däremot fortsätter den finska ekonomin att utvecklas svagt. Sammantaget betyder detta att många länder som är betydelsefulla för svensk export bedöms gå bra under de kommande åren. För svensk del skedde det en liten försvagning av BNP mellan fjärde kvartalet 2013 och första kvartalet 2014, vilket dock var väntat eftersom flera tillfälliga faktorer bidrog till den kraftiga ökningen under slutet av föregående år. Den inhemska ekonomin fortsätter att svara för tillväxten i BNP under återstoden av 2014, och ökningstakten förutses öka. Störst bidrag ger privat konsumtion men också investeringarna ökar, främst genom en ökad bostadsproduktion. Exporten stärks inledningsvis endast i långsam takt, men under 2015 sker en tydlig tillväxt av exporten. BNP ökade 1,6 procent 2013 och tillväxten beräknas till cirka 3 procent 2015.

6 6 Konjunkturläget i Dalarnas län Konjunkturen något svagare än normalt men fortsatt stor efterfrågan på arbetskraft Trots en mycket svag eller till och med negativ sysselsättningsutveckling de senaste åren har efterfrågan på arbetskraft i Dalarna varit rekordhög. Under 2013 anmäldes lediga jobb i 900 olika yrken till Arbetsförmedlingen i Dalarna. Detta är ett av de högsta värdena på mer än tjugo år. Arbetslösheten i länet mätt som andel av registerbaserad arbetskraft hör till de fem lägsta i riket. Omsättningen från arbetslöshet till arbete har varit högre än riksgenomsnittet varje månad de tre senaste åren. Detta något förbryllande icke-samband mellan sysselsättningsförändringar och efterfrågan på arbetskraft bör granskas närmare. Historiskt sett har arbetslösheten minskat när konjunkturen varit god och arbetsmarknaden har efterfrågat ny arbetskraft. I en svag konjunktur har arbetslösheten ökat eftersom inflödet av nya arbetssökande varit större än utflödet till arbete. Har detta samband satts ur spel i Dalarna? Konjunkturbedömningen för det kommande halvåret är lite gråtrist. Företagen förväntar sig i genomsnitt ungefär samma efterfrågan på varor och tjänster som för ett år sedan och till och med något lägre än i höstas. Det finns emellertid skillnader mellan olika branscher och näringsgrenar. Industrin är mer optimistisk än under de tre senaste åren medan byggbranschen ligger under de sju senaste årens genomsnitt. Övriga branscher inom det privata näringslivet tangerar sjuårsgenomsnittet. I ljuset av konjunkturbedömningen borde Dalarna höra till den sämre halvan av riket när det gäller efterfrågan på ny arbetskraft. Ersättningsrekryteringarna dominerar efterfrågan på arbetskraft I stället är det ersättningsrekryteringarna som dominerar efterfrågan på arbetskraft i Dalarna. Eftersom sysselsättningsförändringarna sammantaget under 2013 och 2014 i princip är noll, består den rekordstora efterfrågan på arbetskraft av arbetsmarknadens behov av att ersätta personal. En lycklig omständighet för Dalarnas del är att ersättningsrekryteringarna förefaller mycket mindre känsliga för konjunkturläget än nyrekryteringarna. Ersättningsnivån i Dalarnas har varit i genomsnitt 86 procent både under 2012 och 2013 och varierar mellan 78 procent, inom jord- och skogsbruk och till 98 procent inom den privata utbildningssektorn. Även om konjunkturbedömningen för det kommande halvåret är något svagare än normalt kommer efterfrågan på arbetskraft att vara fortsatt hög.

7 7 Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Dalarnas län, våren 2007 våren 2014 Anm. Värden över 100 visar ett starkare förväntningsläge än normalt och värden över 110 ett mycket starkare förväntningsläge än normalt. På motsvarande sätt visar värden under 100 ett svagare förväntningsläge än normalt och värden under 90 ett mycket svagare förväntningsläge än normalt.

8 8 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta ökar Förändringarna i sysselsättning i Dalarnas län har varit små de senaste åren och det finns ingen tydligkorrelation mellan arbetslöshets- och sysselsättningsnivå. Sysselsättningsutvecklingen har varit blygsam i länet och hör till de sämre i nationellt perspektiv. Även om Dalarna ser ut att få ett uppsving under 2014 kommer sysselsättningen att ligga på en lägre nivå än för tio år sedan. Det finns flera orsaker till den klena utvecklingen. Dalarna har dominerats av tung industri inom stål och papper och de senaste årens globala kräftgång har satt sina spår även i Dalarna. Cirka industrijobb beräknas ha försvunnit i länet under de senaste sju åren. Sysselsättningen inom processindustrin har delvis kompenserats av en livskraftig verkstads- och sågverksindustri men dessa har inte förmått bära upp minskningarna. Samtidigt har rationaliseringar ytterligare minskat behovet av anställda men här har länet klarat sig bättre än många andra regioner i riket eftersom de pågått under en längre tid och genomförts tidigare än i många andra industrilän. En tydlig trend på arbetsmarknaden är att servicenäringarna växer snabbt och ersätter det minskade behovet av arbetskraft inom industrin. Servicenäringarna är ännu underutvecklade i Dalarna bortsett från besöksnäringen där länet tillhör de tre främsta i riket. Turismen är en viktig inkomstkälla för det framtida Dalarna. Exportinkomsterna av svensk turism är dubbelt större än stålexporten och tre gånger större än personbilsexporten. Bedömningen av sysselsättningen för är inte helt lätt att göra eftersom indikatorerna spretar åt olika håll. SCB:s Arbetskraftsundersökning AKU som är allt annat än tillförlitlig på länsnivå, speciellt i små län som Dalarna, uppvisar endast små variationer i sysselsättningen. Enligt den har sysselsättningen mellan det första kvartalet 2013 och det första kvartalet 2014 i princip stampat på stället. Bedömningen är ändå att Dalarna haft en svag minskning av sysselsättningen mellan dessa två år. Under resten av 2014 kommer emellertid trenden att vända och tappet på cirka 600 sysselsatta mellan slutet av 2012 och slutet av 2013 kompenseras av en lika stor ökning till slutet av Konjunkturen tar inga glädjesprång under året, men nivån är ändå marginellt bättre inom näringslivet än för ett år sedan. Kapacitetsutnyttjandet inom näringslivet är mycket lågt som en följd av två år med svag efterfrågan på produkter och andelen företag som kan öka produktionen med mer än 30 procent utan nyrekrytering är högre än för ett år sedan. Detta innebär att många företag kan öka produktionen på grund av lagerhållning och/eller ledig produktionskapacitet utan att rekrytera under Överkapaciteten beräknas minska under 2015 varför det är rimligt med en ytterligare förbättring av sysselsättningen med cirka personer. Ett allvarligt hinder för expansion är svårigheterna att hitta nyckelpersoner till företagen och ibland även produktionspersonal. Även om andelen företag som upplevt brist på arbetskraft

9 9 under de senaste sex månaderna inom näringslivet är de lägsta på flera år kommer en ökad nyrekrytering att aktualisera problemet på nytt. Sysselsatta i Dalarnas län, , prognos för åren 2014 och 2015 Anm. Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år) i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns Registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Arbetslösheten minskar Arbetslösheten är inget statiskt mått utan varierar över tid beroende på skillnaden mellan inflöde i arbetslöshet (ny- eller återinskrivna sökande) och utflöde (sökande som får arbete, går till studier eller lämnar arbetslösheten av andra orsaker). Omsättningen är stor. Under 2013 gick drygt arbetssökande från arbetslöshet till arbete i Dalarna. Detta kan jämföras med antalet kvarstående arbetslösa vid en viss tidpunkt. I Dalarna är antalet normalt som högst i månadsskiftet januari februari beroende på säsongsvariationer på arbetsmarknaden. År 2013 var antalet som högst vecka 5, då personer var öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadsprogram i Dalarna. Samma tidpunkt i år hade antalet minskat till och i mitten av maj var antalet nästan 900 färre än samma tid året innan. Omsättningen till arbete är alltså mycket större under ett år än antalet kvarstående arbetslösa vid en viss tidpunkt. Samma förhållande gäller i stort sett oberoende av vilket yrke de arbetslösa söker. Det betyder att möjligheterna att få arbete i Dalarna är goda inom de flesta yrken. Endast sökande i yrken utan krav på utbildning i yrket har sämre möjligheter till arbete. Arbetslösheten påverkas alltså av in- och utflöde. I Dalarna var antalet nyinskrivna arbetslösa lägre under 2013 än under Under det senaste året, från maj 2013 till april 2014 har

10 nya arbetssökande anmält sig på länets arbetsförmedlingar jämfört med året innan. Antalet som gått till arbete är cirka 200 personer färre än förra året. Sammantaget ger det en minskning av antalet arbetslösa. Eftersom också det antalet arbetslösa i förhållande till arbetskraften har minskat innebär det att allt fler arbetssökande får jobb utan att behöva gå vägen via Arbetsförmedlingen. I kombination med en stor omsättning i relativa tal till arbete indikerar detta en stark efterfrågan på arbetskraft i länet. Detta behov av arbetskraft, i första hand baserat på ersättningsrekryteringar, ser ut att fortsätta under överskådlig tid. Sammantaget innebär detta att vi kan räkna med fortsatt minskande arbetslöshet under 2014 och 2015, förutsatt att inget omvälvande sker som snabbt förändrar konjunkturläget. Till slutet av 2014 bör arbetslösheten ha minskat med 800 personer och till slutet av 2015 med ytterligare 500 personer jämfört med året innan. Det ger ett beräknat värde på 7 procent av registerbaserad arbetskraft i slutet av 2014 och 6,9 procent år Inskrivna arbetslösa i Dalarnas län kvartal 4, , prognos för kvartal och 2015 Anm. Inskrivna arbetslösa (16-64 år) är summan av öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. En sannolik enstaka händelse som skulle kunna påverka bedömningen är igångsättande av gruvdriften i Bergslagen. Om anläggningsarbeten påbörjas enligt preliminära planer under 2015 kommer efterfrågan på ny arbetskraft att stiga och därmed ytterligare minska arbetslösheten i länet.

11 11 Stora regionala skillnader Endast fyra län i riket har en lägre relativ arbetslöshet än Dalarna våren Det är Stockholms län, Uppsala län, Hallands län och Jönköpings län. Det finns inga egentliga gemensamma nämnare som förenar arbetsmarknadens utveckling i Dalarna med dessa regioner. Dalarnas grannlän i öster, Gävleborg, är till sin befolknings- och näringslivsstruktur mycket likt Dalarna, men har rikets högsta relativa arbetslöshet i april 2014, 11,2 procent av registerbaserad arbetskraft jämfört med Dalarnas 7,2. En av förklaringarna som nämnts i olika sammanhang är att Dalarna har en geografiskt mycket rörlig arbetskraft. Vansbro, som har Dalarnas minsta arbetspendling, har en arbetslöshet som ligger under både rikets och länets genomsnitt, 6,4 procent i april. Förklaringen haltar därför en aning. Vansbro har däremot bra kontaktytor mellan näringsliv, skola och arbetsförmedling, vilket kan vara en väl så god orsak till låg arbetslöshet. Arbetslösheten i norra Dalarna med Mora, Orsa och Älvdalen har minskat med mellan 1,5 och 2,6 procentenheter under det senaste året. Dessa kommuner är särskilt utsatta i den pågående generationsväxlingen. Närmare hälften av dagens sysselsatta i dessa kommuner kommer att ha gått i pension till år Sannolikt är det en kombination av faktorer som gynnar arbetssökande på Dalarnas arbetsmarknad. Generationsväxlingen, samsyn och samarbete mellan organisationer, tekniska innovationer och kluster som tillsammans skapar underlag för sysselsättning i länet. Omsättningen till arbete bland arbetslösa skiljer sig rätt mycket från kommun till kommun. Lägst omsättning under det senaste året har Avesta och Ludvika med 48 procent, medan de högsta omsättningstalen finns i Älvdalen med 76 procent och Mora och Vansbro med 63 procent. Genomsnittet för länet är 55 procent. I nedanstående tabell visas omsättningen från arbetslöshet till arbete under det senaste året, både i grovt indelade yrken och per kommun. Omsättningen beräknas enlig formeln a/k+n där a=antal till arbete under det senaste året, k=kvarstående arbetslösa för ett år sedan och n=nyinskrivna arbetslösa under det senaste året.

12 12 Totalsumma Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Process- och maskinoperatörsarbete, transport Ledningsarbete Kontors- och kundservicearbete Hantverksarbete inom bygg och tillverkning Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens Arbete som kräver kortare högskoleutbildning Arbete inom jord- och skogsbruk Malung 73 % 68 % 75 % 86 % 76 % 85 % 83 % 77 % 69 % 76 % Älvdalen 77 % 48 % 63 % 82 % 67 % 100 % 83 % 72 % 82 % 76 % Vansbro 50 % 58 % 55 % 67 % 64 % 61 % 44 % 81 % 57 % 63 % Mora 62 % 67 % 63 % 55 % 65 % 56 % 56 % 73 % 59 % 63 % Rättvik 56 % 68 % 45 % 49 % 70 % 69 % 67 % 64 % 61 % 62 % Gagnef 54 % 68 % 73 % 36 % 58 % 56 % 100 % 73 % 63 % 61 % Leksand 58 % 57 % 72 % 44 % 56 % 54 % 70 % 68 % 57 % 58 % Orsa 39 % 39 % 100 % 57 % 62 % 55 % 100 % 56 % 58 % 57 % Säter 53 % 53 % 67 % 32 % 69 % 52 % 83 % 66 % 59 % 57 % Smedjebacken 71 % 47 % 6 8% 47 % 61 % 38 % 50 % 49 % 58 % 54 % Falun 56 % 62 % 59 % 37 % 56 % 47 % 64 % 58 % 50 % 52 % Borlänge 38 % 55 % 49 % 41 % 57 % 54 % 57 % 54 % 50 % 51 % Hedemora 41 % 55 % 43 % 43 % 57 % 47 % 67 % 59 % 46 % 51 % Avesta 49 % 49 % 49 % 45 % 50 % 43 % 24 % 55 % 47 % 48 % Ludvika 43 % 54 % 54 % 33 % 55 % 47 % 60 % 58 % 44 % 48 % Län 53 % 58 % 57 % 45 % 60 % 54 % 62 % 61 % 53 % 55 % Omsättning till arbete är störst inom ledningsarbete. Efterfrågan på chefer i olika branscher är mycket stor medan utbudet minskat drastiskt under de senaste åren. Lägst är omsättning till arbete i yrken där det inte finns något krav på särskild yrkesutbildning. Samtidigt har sökande i dessa yrken ökat med 80 procent under de senaste tio åren. Processoperatörer är efterfrågade, främst inom sågverksindustrin. Kunskaper och kompetenser inom processteknik är meriterande inom alla industrigrenar i framtiden.

13 13 Förväntad procentuell sysselsättningsförändring mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

14 14 Brist- och överskottsyrken 40 procent av de drygt 180 vanligaste yrkena i Dalarna bedöms vara bristyrken. Det är yrken där det medför svårigheter för arbetsgivarna att hitta personal med rätt kompetens men där det samtidigt är lätt för arbetssökande med rätt kompetens att få jobb. 14 procent av yrkena bedöms vara mycket svåra att hitta sökande till. I de flesta fallen handlar det om yrken där det krävs högskole- eller universitetsutbildning men det finns också brister bland yrkesgrupper med gymnasial bakgrund, exempelvis kockar, baristor och förare av skogsmaskiner (skördare). 26 procent av yrkena bedöms som överskottsyrken där det finns många sökande eller där efterfrågan på personal ar svagare. I dessa yrken är det svårare att få jobb och det kan ta längre tid innan man får jobbet. I samtliga yrken sker det dock en omsättning till arbete.. Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Dalarnas län under det närmaste året Bristyrken Kockar Läkare Förskollärare Psykologer Specialpedagoger Sjuksköterskor, olika inriktningar Tandhygienister Lastbilsmekaniker Mjukvaru- och systemutvecklare Civilingenjörer, olika inriktningar Överskottsyrken Elevassistenter Parkarbetare Försäljare, dagligvaror Receptionister Processoperatörer, papper och massa Skotare (skogsmaskinsförare) Barnskötare Vaktmästare Lagerarbetare Truckförare Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget våren 2015 för ett urval av yrken i länet.

15 15 Näringsgrenar Bedömningen av sysselsättningsutvecklingen i riket har de senaste åren skiftat, främst beroende på osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i eurokrisens spår. I vår höstprognos 2012 förutsåg vi sålunda en sysselsättningsnedgång mellan helåren 2012 och 2013 med personer, medan vårprognosen 2013 istället angav en uppgång med Detta hänger samman med en alltmer ökad tilltro det senaste året till den svenska arbetsmarknadens styrka, något som också resulterar i en ytterligare uppskrivning i föreliggande prognos. I anslutning till beskrivningen av näringsgrenarna finns ett diagram över sysselsättningsutvecklingen i branschen (dagbefolkning) i åldern år samt prognosvärden för 2014 och Uppgifterna fram till 2012 har hämtats från SCB (RAMS) medan 2013 är uppskattade värden. I texten ingår även en del med information om de yrken i branschen där det bedömts råda brist på sökande under det kommande året. Till yrkena har kopplats önskade kompetenser som hämtats från intervjuerna hösten Ett värde för omsättning i yrket för länet och riket finns också med och visar andelen till arbete från arbetslöshet för det aktuella yrket det senaste året. Detta är alltså de yrken som de arbetslösa sökte under tiden de var inskrivna vid Arbetsförmedlingen, men de kan ha fått jobb också i andra yrken. Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket hyser en större optimism än för ett år sedan när det gäller efterfrågan på produkter under det kommande halvåret, men samtidigt är man negativ till efterfrågan på ny arbetskraft. Detta borde rimligen inte gå ihop, men man kan dra slutsatsen att det finns en ganska stor överkapacitet bland sysselsatta och att det går att öka produktionen ifall det krävs - bland befintliga anställda. Bedömningen är att antalet sysselsatta till och med minskar en aning.

16 16 Bland maskinförarna inom lantbruket kommer det att vara balans mellan utbud och efterfrågan, medan läget för skogsmaskinförarna går mot viss brist, framför allt för skördarförare inom skogsbruket. OMSÄTTNING BRISTYRKEN OCH ÖNSKADE KOMPETENSER Dalarna Riket Skördarförare Erfarenhet 50 % 75 % Skogsmästare Utbildning Erfarenhet 46 % 67 % Efterfrågan under kommande år rör främst skogsröjare och förare av skogs- och jordbruksmaskiner. Industri Industrin är fortfarande en nyckelbransch i Dalarna med cirka sysselsatta. Processindustrin har haft ett par tunga år bakom sig och läget är fortfarande skakigt med bland annat en hotande nedläggning av en produktionsanläggning i länet. Trots allt förefaller den värsta krisen vara över och branschens konjunkturbedömning är den mest positiva på tre år. Efterfrågan på produkter bedöms till och med överstiga det sjuåriga genomsnittet för både riket och länet. Kapacitetsutnyttjandet är lågt och det finns därför möjligheter att öka produktionen rejält innan det blir dags för nyrekrytering. Efterfrågan på arbetskraft är trots detta hög. Under 2013 anmäldes cirka 900 lediga jobb inom industri till Arbetsförmedlingen i Dalarna, vilket bör anses högt mot bakgrunden av att de flesta rekryteringar i branschen går via andra vägar. Sysselsättningen i branschen beräknas minska marginellt, cirka 0,3 procent, under 2014 men under 2015 räknar vi med en tillväxt på 1,4 procent. Trots en svag nyrekrytering behövs ett stort antal nya arbetstagare för att ersätta pensionsavgångar. En tredjedel av företagen i branschen uppger att de önskar en högre utbildningsnivå bland dem som ska ersätta tidigare arbetskraft än vad de avgående har. Detta ställer krav på ökade utbildningsvolymer och att fler ungdomar väljer teknisk utbildning i gymnasiet och högskolan.

17 17 I åtta av Dalarnas kommuner är industrisysselsättningen relativt sett större än i riket i genomsnitt. Beroende på tillverkningsindustrins inriktning påverkas de dock olika av konjunkturen. Ludvika har klarat sig bra de senaste åren på grund av den nischade produktionen vid ABB som dominerar orten medan Avesta och Borlänge lidit i takt med processindustrins kräftgång. Andel förvärvsarbetande inom industrin per kommun i Dalarnas län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom industrin, enligt RAMS Högre teknisk utbildning efterfrågas Trenden inför hösten 2014 är att fler unga väljer utbildningsvägar inom teknik och tillverkning, men det kommer att saknas sökande med speciella kompetenser under en lång tid i Dalarna. Bedömningen är att det behövs cirka nya ingenjörer inom elkraft, maskin och bygg under de kommande fem åren i länet, enbart för att hålla nuvarande sysselsättningsnivå. Jämfört med för tio år sedan har de anmälda lediga platserna inom yrken där det krävs eftergymnasial utbildning ökat med 25 procent, medan utbudet av arbetssökande med dessa kvalifikationer minskat med 16 procent. Teknik och tillverkning är den bransch som tillsammans med offentlig förvaltning har flest önskemål om en högre utbildning bland nyanställda. Detta har sin förklaring dels i att allt fler arbetsuppgifter inom industrin kräver mer kvalificerad utbildning, dels att många äldre arbetstagare som nu lämnar arbetslivet har en kort utbildning bakom sig. De har under årens lopp genom praktiskt arbete lärt sig arbetsuppgifter som det idag krävs en person med eftergymnasial utbildning för att klara av.

18 18 Bristtalen inom teknik och tillverkning är låga våren 2014, men kommer sannolikt att stiga i takt med att nyrekryteringen kommer igång till slutet av nästa år. Problemen finns dock redan idag i många företag där nyckelpersoner saknas för att företaget skall kunna ta emot nya beställningar. Yrkeshögskolan har här en viktig uppgift att anpassa sina utbildningar till de mest utsatta yrkena i länet. Omsättningen till arbete under det senaste året bland ungdomar som gått utbildningar på Yrkeshögskolan är mycket högt, drygt 80 procent. Det visar på en fortsatt hög efterfrågan på välutbildad personal i branschen. Förväntad efterfrågeutveckling inom industrin under de kommande sex månaderna, Dalarnas län, våren 2007 våren 2014 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren OMSÄTTNING BRISTYRKEN OCH ÖNSKADE KOMPETENSER Dalarna Riket Civilingenjörer, elkraft Erfarenhet 67 % 44 % Maskiningenjörer/tekniker Driftteknik 3-D-konstruktion 52 % 56 % Tunnplåtslagare Svetsning Bilplåt Ventilation 47 % 53 % Sågverksoperatörer Processteknik Datavana Truckkort 63 % 65 % Efterfrågade yrken under kommande år är processoperatörer, driftsmaskinister och personer med utbildning och erfarenhet från byggbranschen.

19 19 Om gruvindustrin i Bergslagen går igång är än så länge osäkert, men ifall detta sker medför det mycket stora förändringar i länet. I första skedet behövs anläggnings- och byggarbetare men enligt branschens egna beräkningar kommer behovet att vara cirka 900 personer när driften startar. Detta skulle kunna bli verklighet under den senare delen av 2015 med fortsatt rekrytering fram till De största volymerna som behövs är bland bergarbetare, maskinförare, chaufförer och mekaniker. Tillsamman med kringverksamhet medför en fullskalig gruvbrytning cirka nya arbetstillfällen i Bergslagen. Byggverksamhet Byggarbetsmarknaden är viktig i Dalarna. Andelen sysselsatta i länet är högre än i riket och de flesta dalakommuner ligger över riksgenomsnittet. Sysselsättningen i branschen har ökat stegvis sedan 2009, även om värdena för 2013 ännu är preliminära. Utvecklingen under 2014 och 2015 kan gå åt två olika håll beroende på hur man tolkar signalerna Andel förvärvsarbetande inom byggverksamhet per kommun i Dalarnas län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS 2012.

20 20 Bättre prognos för byggnadsträarbetare än för anläggning Förväntad efterfrågeutveckling inom byggverksamhet under de kommande sex månaderna, Dalarnas län, våren 2007 våren 2014 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren I Arbetsförmedlingens konjunkturundersökning ser utvecklingen positiv ut. Bedömningen av efterfrågan på kort sikt är högre än våren 2013 och betydligt mer positiv än i höstas. Den tidpunkt som konjunkturmässigt liknar den aktuella situationen är våren Samtidigt ger det sammanvägda resultatet av företagens sysselsättningsplaner extremt höga värden, långt över de senaste årens utveckling. I den andra vågskålen ligger den krassa vardagen där främst de större byggföretagen i länet är tämligen negativa och förefaller kämpa för att inte behöva minska personalen. Företagens bedömning av sysselsättningen i intervjusvaren ger samma tillväxtvärde i riket som i Dalarnas län. Därmed kan man slå fast att det inte är en tillfällighet att svaren är så positiva. I Dalarna saknas större byggprojekt och ledtiderna är fortfarande korta, vilket innebär att byggentreprenörerna hoppar från projekt till projekt utan att ha verksamheten tryggad för någon längre tid framöver. Sannolikt slår de små byggföretagens bedömning igenom i undersökningen. De är mer flexibla och har haft en jämnare produktion över de senaste åren. ROTavdragen har också bidragit till en kontinuerlig verksamhet. Omsättningen till arbete och antalet arbetslösa bekräftar också bilden av en relativt bra arbetsmarknad för byggnadsträarbetare. Omsättningen till arbete är 71 procent under det senaste året och antalet arbetslösa i yrket har minskat.

21 21 För anläggningsyrken är läget dystrare. Omsättningen till arbete under det senaste året är 55 procent och antalet arbetslösa har ökat en aning. Detta gäller även betongarbetarna. Bland hantverksyrken har glasmästare, golvläggare och plattsättare haft stor omsättning till arbete med åtföljande minskad arbetslöshet i yrket. Bedömningen är att utvecklingen fortsätter under 2014 och En igångkörning av gruvorna i Bergslagen kommer i inledningsskedet att få en kraftig effekt på byggbranschen, främst på anläggningssidan. Detta är dock knappast troligt under 2014 men kan bli verklighet under I så fall kommer efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning att förändras mycket kraftigt till det positiva. I prognosen är detta inte beaktat. Efterfrågade yrken under kommande år är installationselektriker, målare och anläggningsmaskinförare. Här önskar arbetsgivaren i samtliga fall att de sökande har både utbildning och erfarenhet. Det behövs även utbildade byggnadsträarbetare, men här är kraven på erfarenhet något lägre. OMSÄTTNING BRISTYRKEN OCH ÖNSKADE KOMPETENSER Dalarna Riket Byggnadsingenjörer/tekniker Projektledning Platschef 63 % 53 % VVS-ingenjörer Certifikat Stamdragning Styr/regler 75 % 59 % Golvläggare Yrkesbevis Körkort Erfarenhet 100 % 48 % Elingenjörer/tekniker Arbetsledare Anläggning Elkraft 46 % 45 % Privata tjänster Privata tjänster är en mix av flera näringsgrenar som har olika utveckling inbördes. Sammantaget har branschen haft en positiv utveckling under flera år med undantag av eländet under Det sker också överflyttningar statistiskt sett mellan främst industri och företagstjänster, vilket gör att jämförelserna haltar en aning. Ett allt större antal verksamma inom industrin arbetar via bemanningsföretag och de kommer därmed att räknas in i serviceyrken.

22 22 Till privata tjänster räknas handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, företagstjänster samt personliga tjänster. Sysselsättningen blir positiv både under 2014 och 2015, med ökningar på 0,7 respektive 1,4 procent. Privata tjänstesektorn har relativt färre sysselsatta i Dalarna än i riket i genomsnitt. Det är bara Leksand och Malung-Sälen av dalakommunerna som når över rikets genomsnitt. Här slår turismen igenom på ett tydligt sätt. Andel förvärvsarbetande inom privata tjänster per kommun i Dalarnas län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom privata tjänster, enligt RAMS I privata tjänster ingår handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Utvecklingen i några underbranscher Konjunkturbedömningen är möjligen i svagaste laget om man jämför med läget för ett år sedan och i höstas, men man måste komma ihåg att mycket stora investeringar har gjorts under 2013 och att det är ett begränsat antal företag som orkar tro på en ytterligare ökad efterfrågan. Vi kan istället vända på frågan och undersöka hur många företag som bedömer att efterfrågan minskar respektive förblir oförändrad. I den största branschen, handeln, är det endast 0,9 procent av företagen som bedömer att efterfrågan minskar, medan 63 procent tror på oförändrad efterfrågan och drygt 36 procent på en ökning. Det tyder på att branschen kommer att ha en stabil konjunktur under de kommande två åren trots den något nedslående konjunkturstapeln.

23 23 Förväntad efterfrågeutveckling inom privata tjänster under de kommande sex månaderna, Dalarnas län, våren 2007 våren 2014 Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 våren Handeln har ökat i sysselsättning mellan 2012 och 2013, vilket var väntat mot bakgrund av de stora handelssatsningar som gjorts i länet Sysselsatta år inom handel Utfall Prognos Ökningen beräknas till 2,5 procent vilket motsvarar cirka 400 personer på ett år. Arbetsmarknaden inom handeln präglas av en större rörlighet än vanligt som en följd av många genomförda och pågående etableringar. Detta medför en dominoeffekt som kommer att pågå ännu under hela 2014 och en bit in på Handeln är också en bra språngbräda för många ungdomar som söker sig in på arbetsmarknaden. De skaffar sig sin första arbetslivserfarenhet och referenser genom kortare eller längre anställningar. Flera företag inom handeln önskar en personalsammansättning som speglar ortens eller kundernas etniska sammansättning, vilket gynnar arbetssökande som kommer från andra länder. Branschen har en låg genomsnittsålder och de flesta rekryteringarna är nyrekryteringar, vilket gynnar arbetssökande som inte har så lång arbetslivserfarenhet. De flesta rekryteringar under

24 24 det kommande året är försäljare och kassapersonal, men det finns också behov av motorfordonsmekaniker, lagerpersonal och chefer. Bedömningen är att sysselsättningen ökar med två procent både 2014 och Transport är en pessimistisk näringsgren i år. Branschen har starka kopplingar till industrin och dras med ett svagt konjunkturläge som ger återverkningar i sysselsättningen. Mot bakgrund av en fortsatt svag industrikonjunktur beräknas sysselsättningen minska omkring sju procent per år under kommande år, men en snabbare återhämtning av efterfrågan på industriprodukter kan snabbt förändra bilden. En eventuell start av gruvverksamheten i Bergslagen får ett kraftigt genomslag i transportbranschen och vänder en negativ trend till det motsatta. Det kommer att finnas ett behov av rekryteringar i branschen med fokus på lastbilsförare. Enbart i form av ersättningsrekryteringar behövs närmare 100 nya förare varje år i länet. Även bussförare efterfrågas, men i mindre volymer. Arbetsgivarna har stränga krav på utbildning vid anställningar, men endast hälften av arbetsgivarna kräver erfarenhet i branschen. Taxiförare är tidvis ett bristyrke, främst i turistområdena vintertid. Hotell och restaurang ökar i sysselsättning från år till år. Även om den till viss del utgörs av säsongsanställningar tenderar allt fler sysselsatta i branschen att få året-omanställning. Antalet anställda har ökat med 400 personer mellan åren 2007 och 2012 och ökningen beräknas fortsätta även under kommande år.

25 25 Branschen ingår som en väsentlig del i besöksnäringen och är en viktig sysselsättningsfaktor i Dalarna. Turimen i länet håller hög internationell klass och ställer därmed också höga krav på de anställda vad gäller språkkunskaper och yrkesskicklighet. Efterfrågan på kockar med rätt kompetens är högre än utbudet och därmed ett konstant bristyrke under vintersäsongen. Tillsammans med hovmästare, bartendrar och servitörer är det de yrken som kommer att vara mest efterfrågade i branschen under kommande år. Arbetsgivarna betonar behovet av utbildning och erfarenhet bland sökande och kraven är särskilt höga när det gäller kockyrket. Det har även varit svårt att hitta hotellstädare, främst i fjällvärlden där det nästan alltid krävs körkort och egen bil. Finansiell verksamhet och företagstjänster består till stor del av bemanningsföretag som hyr ut personal till andra branscher. Därmed följer syselsättningen industrikonjunkturen men med annan tidsförskjutning. I ett osäkert konjunkturlägen kan det vara en viss fördel att använda inhyrd personal eftersom arbetsstyrkan då lättare kan anpassas till produktionsbehoven. I branschen ingår också fastighetsverksamhet samt finans- och försäkringsverksamhet. I våra företagsintervjuer har vi under årens lopp märkt en kraftig överoptimism och bedömningen av kommande sysselsättningsförändringar har därför skrivits ner en aning jämfört med de ursprungliga svaren. Bedömningen är ändå positiv och tyder på en tillväxt på 2,5 procent per år under 2014 och På grund av branschens omfattande yrkesstruktur efterfrågas många yrken som återfinns inom andra branscher. Volymmässigt dominerar lagerpersonal, hotell- och kontorsstädare samt fastighetsskötare. Bland städyrken är kraven på utbildning i yrket högst. 93 procent av företagen uppger att de sökande bör ha adekvat utbildning. För fastighetsskötare är det bara 43 procent som kräver utbildning, men samtidigt har fastighetsskötarnas arbetsuppgifter förändrats över tid. Den mest eftersökta fastighetsskötaren har elbehörighet med inriktning mot styr- och reglerteknik, har erfarenhet av byggnadsträ- och vvs-arbete.

26 26 Offentliga tjänster Offentliga tjänster har en större andel sysselsatta i Dalarna än i riket i genomsnitt. Säter, Falun och Mora som har stora vårdcentra i förhållande till befolkningsmängden toppar listan i länet, men också Gagnef och Rättvik har en stor offentlig sektor. En växande del av verksamheten inom vård/omsorg och utbildning har privat huvudman, vilket ställer till trassel i kategoriseringen. Vi bedömer företag inom vården med privat huvudman som en del av den privata tjänstesektorn, medan de anställda har yrken som traditionellt hör till offentlig verksamhet. Andel förvärvsarbetande inom offentliga tjänster per kommun i Dalarnas län Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom offentliga tjänster, enligt RAMS I offentliga tjänster ingår offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg, oavsett huvudman. Under 2014 kommer sysselsättningen inom den privata vårdsektorn att öka med cirka 800 personer. När man undersöker sysselsättningsförändringarna inom offentlig sektor måste man ta hänsyn till dessa övergångar. Sysselsättningen har varit rätt stabil, mellan och personer, de senaste åren och det kommer inte att ske några stora förändringar under kommande år. Övergångar till arbetsgivare med privat huvudman är frekventa, men här är kommande förändringar till stor del beroende på politiska beslut.

27 27 Vård och omsorg. Trots att sysselsättningen blir nästan oförändrad under de två kommande åren, - 0,3 respektive 0 procent, är efterfrågan på personal extremt hög. Av samtliga lediga platser som anmäldes till Arbetsförmedlingen i Dalarna under 2013 utgjorde vård- och omsorgsjobben drygt 40 procent eller lediga jobb. Detta är en effekt av generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Dels är branschen stor, dels är genomsnittsåldern hög i de flesta yrken i branschen. I volymer räknat är efterfrågan på personal störst i de gymnasiebaserade yrkena, undersköterskor, vårdbiträden, vårdare och personliga assistenter. Drygt lediga platser anmäldes 2013 och under de fyra första månaderna av 2014 har lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Dalarna. Tillgången på utbildade undersköterskor, anmälda som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, är beroende av in- och utflöde under året. Tidigare har det funnits en reserv av sökande, men under de senaste åren har utflödet varit större än inflödet och reserven krymper i oroväckande takt. Med fortsatt oförändrat flöde beräknas reserven vara borta under andra halvan av 2016 eller början av Några av länets kommuner uppger redan i år att det är brist på utbildade undersköterskor. För yrken inom branschen där det krävs eftergymnasial utbildning är situationen ännu allvarligare. 47 lediga barnmorsketjänster anmäldes under 2013 i Dalarna. I hela Sveige fanns i april 43 utbildade arbetssökande barnmorskor och i Dalarna endast en. 158 lediga läkarjobb anmäldes, i Dalarna fanns två arbetssökande läkare både i år och förra året lediga sjuksköterskejobb anmäldes under 2013 i länet, i Dalarna fanns två sökande i april. Även om verksamheten fungerar skapligt i kommuner och landsting visar dessa siffror på en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan. Nyutbildade rekryteras i princip direkt från utbildningsinstitutionerna. Å andra sidan är det mycket goda möjligheter till arbete för de unga som väljer vårdinrikting i sina studier. Utbildningområdet har oförändrad sysselsättning under 2014 men räknar med en svag ökning om 0,9 procent under nästa år. Förskollärare, lärare i teknikämnen och yrkesämnen är mest efterfrågade och här råder också viss brist. Inom offentig förvaltning förändras inte sysselsättningen nämnvärt men ersättningsbehovet för personal som lämnar arbetsmarknaden är mycket stort. En tredjedel av arbetsgivarna önskar en högre utbildningsbakgrund bland nya arbetssökande i branschen än vad de avgående har.

28 28 Befolkning och arbetskraft Antalet invånare i Dalarna kommer att öka svagt fram till år 2025 enligt SCB:s befolkningsprognos, huvudsakligen beroende på inflyttning från andra länder. Däremot kommer åldersstrukturen att förändras radikalt. År 2025 har länets invånare i arbetsför ålder minskat med personer. Samtidigt kommer cirka fler att vara i åldersgruppen 80 år och äldre då behovet av vård och omsorg blir allt mer aktuellt. Av samtliga som var sysselsatta i länet år 2011 kommer nästan 40 procent att ha gått i pension till år I genomsnitt ersätts 86 procent av alla pensionsavgångar i länet. Det betyder att det behövs minst nya arbetstagare för att hålla nuvarande sysselsättningsnivå. För att få tillväxt i länet behövs ännu fler. Förändringarna sker i stadig men långsam takt, vilket gör att det är lätt att bortse från dramatiken i skeendet. Den rekordstora efterfrågan på arbetskraft under 2013 visar vad som verkligen händer. Trots en så gott som obefintlig sysselsättningstillväxt är vakanserna fler än under något av de senaste tjugo åren och Dalarnas arbetslöshetsnivå hör till de lägsta i riket. Det kommer att bli allt svårare för företagen i länet att hitta de kompetenser som behövs för en tillväxt.

29 29 Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Den relativa arbetslösheten har traditionellt legat högre i Dalarnas län än rikets genomsnitt. Differensen var som störst i november 1996 då rikets arbetslöshet (öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd) var 13,4 procent och Dalarnas 15,8 procent av registerbaserad arbetskraft. Allt sedan dess har skillnaden mot rikets genomsnitt minskat och i juni 2007 låg både rikets och Dalarnas arbetslöshet på 5,3 procent. Den positiva utvecklingen har fortsatt för Dalarnas del och vid årsskiftet hade Dalarna drygt en procentenhet lägre arbetslöshet än riket. Genom att definiera arbetslösheten som andel av arbetskraften undviker man att exempelvis utflyttning påverkar värdet. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft, Dalarnas län, januari 1994 april 2014 Arbetslöshetens sammansättning Dalarnas lägre arbetslöshet i förhållande till riket återspeglas även i de olika grupperna av arbetssökande. Länets arbetslöshet både bland kvinnor och män är lägre än rikets motsvarande grupper. Männen har en högre arbetslöshet än kvinnor och det är särskilt märkbart bland ungdomarna. Skillnaden mellan länet och riket när det gäller arbetslösa ungdomar håller på att minska och under det kommande året beräknas ungdomarna i Dalarna vara arbetslösa i samma utsträckning som i riket. Senare delen av hösten när turistsäsongen i fjällvärden drar igång kommer många ungdomar att få jobb och det kommer att minska antalet arbetslösa ungdomar kraftigt i länet.

30 30 Oberoende av utbildningsbakgrund är de arbetslösa i Dalarna som andel av motsvarande arbetskraft lägre än i riket. Detta tyder på att det faktiskt är lättare även för sökande med kort utbildningsbakgrund att få jobb i Dalarna än i riket som helhet. Bland inrikes födda skiljer sig inte Dalarnas från rikets arbetslöshetsnivå. Dalarna är således ett typiskt genomsnittslän. Dalarnas problem är andelen utrikes födda i förhållande till arbetskraften i gruppen och särskilt bland sökande som är födda utanför Europa. Andelen arbetslösa i denna grupp är betydligt högre än i riket. I många avseenden har länet en väl fungerande integration på arbetsmarknaden, men under kommande år måste resurserna inriktas på att skapa jobbmöjligheter för de utrikes födda. Detta är särskilt viktigt mot bakgrunden av att alla som kan och vill jobba kommer att behövas i länet för att ersätta de mycket stora pensionsavgångarna. Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal och kvartal , Dalarnas län Det har tidvis spekulerats i att den höga arbetslösheten bland utrikes födda kan bero på att de grupper som kommit till Dalarna har en särskilt svag utbildningsbakgrund, men detta är knappast troligt. Invandringen till länet skiljer sig i detta avseende inte mycket från rikssnittet. En troligare förklaring är att antalet arbetssökande utrikes födda som anmält sig vid Arbetsförmedlingen i länet ökat snabbt under en kort tidsperiod och att matchningen inte hunnit ikapp inflödet. Integrationsarbetet kräver stora resurser och tar längre tid jämfört med matchningen av inrikes födda. När processen väl kommit igång fungerar den mycket bra. Det bevisas framför allt av att tre dalakommuner, Borlänge, Falun och Ludvika, ligger i den absoluta toppen i riket både under 2012 och 2013 när det gäller omsättning till arbete bland arbetssökande födda i Somalia.

31 31 En stor grupp med långa tider i arbetslöshet Majoriteten av arbetssökande i Dalarna går till arbete inom ett år. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet är omkring 35 veckor. Många får arbete betydligt snabbare medan andra stannar längre tid i arbetslöshet. För många arbetssökande är tider i arbetslöshet återkommande. Det kan vara självvalt att avsluta ett arbetsförhållande men många anställningar är tidsbegränsade. En tredjedel av dem som var arbetslösa i Dalarna våren 2014 hade en sammanlagd arbetslöshetstid på högst ett år under de senaste tio åren. Inskrivna arbetslösa fördelade efter sammanlagd tid i arbetslöshet under de senaste 10 åren, Dalarnas län, hösten 2006 våren 2014 En grupp arbetslösa som är nästan lika stor är de som har en sammanlagd arbetslöshetstid på mer än 3 år. Lägger vi ihop dessa med arbetslösa med tider i arbetslöshet på två till tre år bildar dessa den största gruppen i länet, drygt personer. Detta är i mångt och mycket ett resultat av paradoxproblemet på länets arbetsmarknad. Det finns många arbetssökande som erbjuder kompetenser som inte efterfrågas, samtidigt som vi har en efterfrågan på kompetenser som inte finns. Här behövs flera olika insatser. Dels måste informationen om vilka yrken och kompetenser som efterfrågas på Dalarnas framtida arbetsmarknad bli mer lättillgänglig, dels måste utbildningsinsatser riktas mot dem som inte kan hitta jobb i det yrke de söker. Eftersom alla kommer att behövas på arbetsmarknaden framöver är det ett stort slöseri med resurser att inte ta vara på varje sökande. Utsatta grupper på Dalarnas arbetsmarknad Till utsatta grupper på arbetsmarknaden räknas arbetssökande med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning och äldre arbetssökande