Lettlands gatubarn. Delila Beciragic Ann Wetterström. (Källa:

Transkript

1 Lettlands gatubarn (Källa: Delila Beciragic Ann Wetterström

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...II 1. Introduktion Bakgrund Landets läge Historia Gatubarnen Problematiken Utspridningen Konsekvenser Mänskliga rättigheter Hjälparbete Grunden till bistånd Bistånd Svenskt bistånd idag Lettland och dess grannländer Avslutning Källförteckning Appendix II

3 1. Introduktion Denna uppsats skrivs i samband med deltagandet i kursen Öst- och Centraleuropa vår framtida marknad (1b1992), vid KTH. Övergripande syftet med uppsatsen är att kombinera generell fakta om Lettland med fördjupning i problematiken kring Lettlands gatubarn och hjälparbetet som genomförs i det drabbade området. Avsikten är att lyfta upp detta problem och öka läsarens medvetenhet. 2. Bakgrund Det händer lätt att vi glömmer bort den självklart trygga tillvaron vi lever i. Vi måste se oss runt och se orättvisor som sker runt om i världen. För att hamna mitt bland dessa räcker faktiskt en resa över Östersjön. I Lettlands huvudstad Riga finns det uppskattningsvis gatubarn vars livsförhållanden är tagna ner till de absolut minimala. För att skapa en helhetsbild om detta land som inte ligger så långt härifrån behövs en inblick i dess läge och historia 2.1 Landets läge Den 1 maj 2004 utvidgades EU med tio nya medlemsländer däribland Lettland. De andra länderna som gick in i EU samtidigt är, Polen, Ungern, Slovenien, Slovakien, Tjeckien, Cypern, Malta och Lettlands grannar Estland och Litauen. Lettland i Europa Lettland är storleksmässigt det mellersta barnet i den baltiska familjen; det är större än Estland som ligger i norr och mindre än Litvanien som ligger i söder. Alla tre länder 3

4 domineras dock storleksmässigt av deras östliga grannar Ryssland och Vitryssland.[1] Snabbfakta [2] Statsskick: Republik Yta: km 2 Huvudstad: Riga ( invånare; uppskattning 1998) Högsta berg: Gaizinkalns ( 312 m ö h) I nvånarantal: 2,38 m ilj (2000) I nvånare/ km 2: 37 (2000) Läs- och skrivkunnighet: i det närm aste 100 % Folkgrupper: 56 % letter, 30 % ryssar, 4 % vitryssar, 2,7 %, ukrainare, 2,6% polacker, 1,3% litauer (1999) Språk: lettiska är officellt språk; ryska, vitryska, ukrainska, polska m ed flera är m inoritetsspråk Religion: runt hälften av letterna bekänner sig inte till någon religion, ca 20% är lutheraner, ca 20% är katoliker, ca 5% är rysk-ortodoxa och ca 5% tillhör öriga religioner BNP/ invånare: US dollar (1998) Olika näringsgrenars andel av jordbruk 5 %, industri 29 %, service nationalinkom sten: och övrigt 66 % (1998) Naturtillgångar: torv, dolom it, kalksten, gips, sand och lera, skog, bärnsten, olja, gas Viktigaste exportvaror: tim m er och trävaror, kläder, m etaller, m askiner, livsm edel Valuta: 1 lats = 15,56 SEK (2001) 2.2 Historia Förhistoria Området som omfattar Lettland har varit bebott av människor senan 9000 f. K, men först efter 7000 år kommer de baltiska stammarna till dagens Lettlandområde som kommer att bli förfäder till det Lettiska folket. Länge var Lettland känt som ett aktivt byteshandelns land och transitland när till exempel vikingar ville nå de gamla grekerna. På 800-talet e. K. Börjades det forma olika små kungariken, och fyra stammar kunde urskiljas: kurer, lettgaller, seler och semgaller (på lettiska: kursi, latgali, seli och zemgali).[3] Den tyska perioden Ända tills 1300 talet bodde letterna i skilda oberoende kungariken. De hade också helt skilda kulturer och grad av utveckling. Ungefär samtidigt, kom tyska missionärer med avsikt att 4

5 kristna det lettiska folket men dessa hedningar var föga intresserade av den nya religionen. Missionärerna fick senare förstärkning av korsriddarna. Avsaknaden av enhetlighet mellan de lettiska stammarna gjorde letterna till ett lätt byte när korsriddarna kom. Dessa tog med sig effektivare vapen, bättre krigserfarenhet och teknologi.[4] Huvudstaden Riga blev grundad av tyskar år 1201 som blev den största och vackraste staden i södra delen av Östersjön. Återigen blev Lettland och då speciellt Riga ett förbindelseland och - stad mellan öst och väst. Under 1500-talet försvagades tyskarnas inflytande i området i samband att reformationen trädde in. Samtidigt började böcker ges ut på lettiska vilket bidord till en förstärkt lettisk nationalism.[5] Den polska perioden Under det Livländska ( ) kriget, då Ivan den Förskräcklige anföll från öster sökte man hjälp fråm kungadömet Polen-Litauen under vilken dominans det lettiska territoried föll kort tid därpå. Under denna period upplevde vissa hertigdömar ekonomiska tillväxt och bildade kolonier på ön Tobago och på en ö i Gambiafloden.[3] Den svenska perioden Sverige erövrade Lettlands granne Estonien I samband med denna erövring kände sig Polen hotat och gick till angrepp. Sverige intog Riga 1621, men först 1629 kunde det svenska styret befästas. Under det svenska styret började dåvarande Lettland blomstra. Ett universitet grundades, skolor startades och handel, jordbruk och det juridiska systemet förbättrades avsevärt. Riga blev Sveriges största och mest utvecklade stad. I Vidzeme producerades stora mängder vete och kallades för svenskt levebröd. Nationen Lettland stärktes på 1500-talet genom att kurer, lettgaller, seler, semgaller och liver gick ihop till en enad kulturell nation och utvecklade ett gemensamt språk-lettiska.[5] Under Karl XIIs tid under 1700 talet, utbröd Det Stora Nordiska Kriget. Då anfölls Sverige av danskar, ryssar och polacker gemensamt. Medan Karl XII slogs i Polen kunde Ryssland inta Lettland och efter slaget vid Poltava 1709 förlorade Sverige definitivt kontrollen av de baltiska områdena till Ryssland.[5] Den ryska perioden Ekonomisk utveckling gjorde att letterna började flytta från små samhällen till städer. Utvecklingen ledde till att den lettiska nationalismen började formeras. Efter den första världskriget 1918, efter det att den ryske tsaren Nikolaj II abdikerade, avträdde Ryssland de baltiska områdena till Tyskland. Samma år förklarade sig Lettland självständigt efter det att Tyskland kapitulerade. Men de betydde inte att oroligheterna minskade. Återstoden av ryssar och tyskar gjorde den lettiska regeringen svag. Det var svårt att besstå i ett land med kommunister på ena och nazister på den andra sidan.[5] 5

6 Under den andra världskriget, genom en konspiration kom Baltikum att befinna sig under den sovjetiska sfären. Omkring letter förföljdes och deporterades. Många flyttade utomlands främst till USA.[5] Självständighet Först under Michail Gorbatjovs i slutet av 1980 talet tid vågade letterna göra sig hörda. Men det skulle dröja några år och et antal misslyckade kuppar tills Lettland återigen förklarade sig självständigt. För exakt tio år sedan, underskrev Boris Jeltsin förpliktelsen att alla rysska trupper ska tillbakadras. Fortfarande finns det spänningar i landet mellan letter och ryssar. Idag måste avkomlingar till ryssar som flyttade till lettland innan den andra världskriget göra ett språkprov i lettiska och historien innan de kan få lettisk medborgarskap.[5] 3. Gatubarnen 3.1 Problematiken Sedan Lettland utropades till självständigt år 1991 har det hänt mycket i landet. Under Sovjettidens förtryck var det förbjudet att ta emot information utifrån, idag har portarna slagits upp och Letterna har samma möjligheter till internet och kabel-tv som vi svenskar och andra västerlänningar. Men övergången var inte lätt, framförallt inte för de äldre som levt hela sina liv under Sovjets regim, där en enda man bestämde vilka åsikter man skulle ha. Det som för något år sedan ansågs vara rätt är fel idag och tvärtom. Men det är inte bara vad som är rätt och fel som har ändrats utan även ekonomin. Idag styrs Lettlands ekonomi av marknaden liksom i det övriga Europa. Det har inneburit att priserna på mat, kläder och hyra har gått upp. Klyftan har ökat mellan fattiga och rika och det är ofta de gamla som lever på en låg pension som är de mest utsatta. Men även barnfamiljer lever i ett utsatt läge. Det är inte ovanligt att det bor många personer i små lägenheter som saknar både vatten och el. Ett exempel är Ingrida som är 39 år och bor med sin man och sju barn i en lägenhet på 15 kvadratmeter i utkanten av centrala Riga. Här är varje dag en kamp för mat. Och till skillnad från Rigas gamla stad med utekaféer och affärer finns här utbrända hus utan fönster som snarare skulle förknippas med ett krigshärjat land, än ett land granne med Sverige som precis gått med i EU.[12] (Källa: I familjerna råder det ofta misär. Arbetslöshet eller beroende av droger och alkohol gör att barnen i familjerna redan som små måste börja hjälpa till i hemmet och arbeta för att få ihop till mat. Föräldrarna vet att det lönar sig bättre att skicka ut sina små att tigga bland turister än att själv be om pengar. Att barnen blir misshandlade om de inte kommer hem med pengar är inget ovanligt vilket leder till att många barn så småningom söker sig bort från sina hem och istället lever på gatan.[11] 6

7 3.2 Utspridningen Idag uppskattar man att Riga har mellan och gatubarn, det är svårt att veta exakt eftersom mörkertalet är stort och polisen föredrar att inte se dem. Men man vet att det är fler gatubarn idag än man någonsin haft tidigare och enligt statistiken ser det bara ut att öka. Problemen bland barnen är grövre också, för att döva hunger och kyla börjar de ofta med att sniffa lim men går senare över till alkohol och ibland starkare droger. Många av barnen är dessutom små och har läs- och skrivsvårigheter.[11] En undersökning gjordes 1997 i Latgaleområdet som har invånare. Den visade att polisen under 1997 tagit 776 minderåriga som inte hade något hem att gå till. Av dem var 580 barn i åldern 8-14 år, många av dem blev gripna för att ha tiggt eller snattat. En femtedel av dessa barn missbrukade lim, alkohol och i några fall narkotika.[11] (Källa: Konsekvenser Ett nytt problem är sexturismen. Varje helg bussas turister ner från Finland på jakt efter minderåriga pojkar och flickor. Eftersom den utbredda korruptionen inom poliskåren försvårar kampen mot barnprostitution, genom att det går att köpa sig fri, är många rädda för att Lettland kommer att bli ett eldorado för pedofiler.[12] (Källa: Den 20 september 2004 röstade 67 % av letterna ja till EU, trots det var skepsisen stor. Lettland hade då varit ett självständigt land i endast 13 år och var i själva verket inte helt redo för att ingå i ett nytt förbund. Men med en ständig påminnelse om hotet i öst och med vetskap om att ett medlemskap i Nato krävde en EU-anslutning var det tryggast att gå med i den Europeiska Unionen.[12] 4. Mänskliga rättigheter Under Sovjettiden var övergrepp mot enskilda individer eller folkgrupper inte ovanliga, idag försöker man på olika sätt öka förståelsen och respekten mellan varandra och för de mänskliga rättigheterna. Ett sätt har varit att bygga upp institutioner som arbetar med 7

8 människorättsfrågor, en institution har uppförts i Riga med stöd av bland annat Sverige. Där ges bland annat utbildning i människorättsfrågor till socialarbetare och poliser som arbetar med barn. Under det första året utbildades bl a de anställda vid 150 barn- och distriktsdomstolar runt om i landet.[13] FN:s barnkonvention FN:s konvention om barnens rättigheter antogs av FN:s generalförsamling den 20:e november Det är första gången ett internationellt bindande avtal slutits för barnens egna rättigheter. Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen bygger på fyra viktiga principer: - att barnen har rätt till likvärdiga villkor - att barnens bästa ska beaktas vid alla beslut - att barnen har rätt till liv och utveckling - att barnen har rätt att säga sin mening och få den respekterad [15] 5. Hjälparbete 5.1 Grunden till bistånd På 1860-talet reste de första kristna missionärerna till Etiopien, först och främst för att försöka omvända så många som möjligt till den kristna tron men även för att starta skolor och ge sjukvård. På så sätt lades grunden för det svenska utvecklingssamarbetet.[13] 1952 bildades Centralkommittén, CK för svenskt bistånd där staten och biståndsorganisationer delade lika på kostnaderna. I takt med stigande kunskap om fattiga länder, ökade bidragen till enskilda biståndsorganisationer. De första projekten handlade mycket om byggande och utbildning av yrkeslärare.[13] 5.2 Bistånd När Berlinmuren föll 1989 inledde Sverige ett utvecklingssamarbete med Öst- och Centraleuropa. Utöver det ordinära biståndet tillkom 1992 en särskild budget för dessa utvecklingsländer.[13] Utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Baltikum har nu pågått i 15 år. Under den tiden har en rad projekt genomförts, såsom stöd för byggande av demokratiska institutioner, infrastruktur, miljövård, social sektor och rättssystem. Den totala kostnaden har uppgått till ca 4 miljarder kronor. [13] Eftersom de Baltiska länderna gick med i EU den 1 Maj 2004 har Sida nu fått i uppdrag av regeringen att gå över till normalt grannlandssamarbete. Nedtrappningen av biståndet ska vara helt avslutad 2006, vilket betyder att Sida endast fullföljer redan beslutade insatser och avslutar pågående projekt. Detta innebär att några nya beslut om finansiering av projekt i Baltikum inte fattas. [13] Det svenska utvecklingssamarbetet med central- och östeuropa prioriterar i första hand stöd till barn och ungdomar. Sida:s stöd till insatser som rör barn och ungdomar grundar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter.[13] 8

9 I Lettland och liknande länder har en rad institutioner växt fram där barnen tas omhand. Detta är dock både på gott och ont, å ena sidan visar institutionerna att samhället vill ta sitt ansvar för dessa barn men å andra sidan visas en oförmåga att bevara och stötta familjerna. Men de senaste åren har lite andra alternativ börjat komma upp som t ex öppna vårdformer, så de barn som har ett hem att gå till på kvällen ska slippa bo på institutionerna.[13] 5.3 Svenskt bistånd idag Det svenska utvecklingssamarbetets främsta mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Det stämmer väl överens med det internationella åtagandet att halvera andelen extremt fattiga i världen till I kampen mot fattigdom står en rad faktorer i fokus bla dessa: - respekt för de mänskliga rättigheterna - demokrati och god samhällsstyrning - jämställdhet mellan kvinnor och män - social utveckling och trygghet - konflikthantering och säkerhet [13] Sida SIDA står för Swedish International Development Authority och bildades De första åren gick biståndet framförallt till norra och östra Afrika samt Asien. Ett nytt Sida, Swedish International Development Cooperation Agency, bildades sedan 1995 då SIDA gick ihop med några mindre biståndsmyndigheter. [13] (Källa: Sida bidrar till en rad insatser som syftar till att utveckla de sociala sektorerna i Central- och Östeuropa. 1 Av dessa projekt rör många direkt eller indirekt barn. Sida samarbetar med länderna genom att se till de förändringar länderna själva vill uppnå. Men de analyserar också vilka länder som har motivationen och är beredda att avsätta egna resurser för att se resultat. [13] Men det finns många mindre organisationer som också hjälper de baltiska länderna med bidrag så som den vita gråsparven, en organisation som koncentrerar sig på barn och unga, Letthjälpen, Lutherhjälpen, Hoppets stjärna m fl. 1 Sidas kostnad för utvecklingssamarbe med Lettland för år 2003 finns bifogat i Appendix 9

10 Hoppets stjärna är en organisation som i första hand hjälper människor med handikapp. Tidigare var handikappade en åsidosatt grupp i Central- och Östeuropa. De flesta gömdes undan i familjerna eller placerades på institution. Idag håller denna attityd sakta på att förändras, istället försöker man stödja föräldrarna så att de kan hjälpa sina barn. Stora satsningar görs också för att förbättra omsorgen för människor med handikapp.[16] 6. Lettland och dess grannländer Lettland och dess grannar Estland och Litauen, har väldigt mycket gemensamt. Geografiskt är de relativt små i jämförelse med deras övriga grannar och dessutom har de haft väldigt svårt att stå emot dessa grannar genom historien. Språkmässigt har Lettland och Litauen nära band medan estniska tillhör ett helt annorlunda språkgrupp. De två sydligaste baltiska språken härstammar från den indoeuropeiska språkfamiljen medan den finsk-ugriska. Kulturellt och även till stor del religiöst hör dock Estland och Lettland närmare ihop. De baltiska länderna kom varandra nära under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet då de ville hävda sin självständighet från Sovjetunionen. En känsla i samhörighet måste också ha uppstått i samband med att dessa länder ofta har under historiens gång fallit för samma främmande makter.[6] Lettlands relation med den stora grannen Ryssland återspeglas bäst i själva Lettland ryskspråkiga har benämningen icke-medborgare. Detta är en femtedel av landets befolkning. Dessa har inte rösträtt och får inte bilda politiska organisationer.[7] Fosterlandskärleken är påtaglig i Lettland, vilket skulle enligt våra värderingar ibland ses som främlingsfientliga. I Lettland är ses det däremot som väldigt normalt att vara stolt över sitt land och sin kultur. Svaret går att hitta i den brokiga historien som förflutit genom Lettland. Landet har varit ockuperat och förtryckt av flera länder och detta har satt sina spår i den lettiska mentaliteten. [8] Gatubarn i Estland och Litauen Antalet gatubarn och barn som inte får tillräcklig omsorg i Estland är subjekt till ständig förändring. Uppskattninskvis finns det 200 gatubarn i Tallin men vissa källor anger att barn är i behov av skydd. Formellt är 1700 barn registrerade i barnhem. I Litauen bedömer man att det finns det cirka gatubarn [9]. I verkligheten är dock situationen säkert mycket allvarligare. Det är oftast på grund av arbetslösheten som föräldrarna inte klarar av att ta hand om alla sina barn. Därför ökar antalet barn som drivs till alkoholmissbruk och kriminalitet och som slutligen hamnar på gatan.[10] (Källa: 10

11 7. Avslutning Upsatsens syfte var att visa en bild av Lettland och dess sorgliga problematik med barn som lever och dör på gatan. Självfallet kan bilden inte den vara heltäckande, men man måste börja någonstans med att flagga för detta oerhörda problem. Lyckligtvis finns det fortfarande människor där ute som engagerat arbetar för att skapa bättre livskvalitet och förutsättningar för dessa barn. Men det det behövs alltid fler för att nå en mer hållbar framtidsutsikt. 11

12 8. Källförteckning [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] 4lnzpuvucbpazawymfiyylo75uk/Vilnius.doc [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] 12

13 Appendix Sidas utvecklingssamarbete med Lettland 2003 [13]: Utbetalningar, SEK Mänskliga rättigheter och demokratisk samhällsstyrning Mänskliga rättigheter 1,502,424 Rättsväsende 3,589,149 Demokrati -375,802 Offentlig förvaltning 6,312,712 Fredsfrämjande och konflikthantering 1,073,092 Övrigt 2,112, ,2 1 4,0 7 5 Social sektor 9 6 5,0 0 7 Utbildning 631,203 Hälsovård 144,619 Övrigt 189,185 Infrastruktur, näringsliv och urban utveckling 1 2,4 7 7,0 1 8 Infrastruktur och urban utveckling 12,117,109 Näringsliv och finansiell sektor 295,500 Övrigt 64,409 Naturbruk 9,8 1 7,0 1 7 Naturbruk 998,557 Föroreningar och miljöskydd 8,818,460 Övrigt - 5 0,1 5 7 Total 3 7,4 2 2,