Rumänien har ordet! Rumänska författare på Bok&Bibliotek 2013:

Transkript

1 Rumänien har ordet! Rumänska författare på Bok&Bibliotek 2013: Gabriela Adameşteanu (f. 1942) är en av Rumäniens första feministiska röster. Hennes roman Dimineaţa pierdută ( Bortslösad morgon ) från 1983 har fått kultstatus inom rumänsk litteratur och präglat flera generationer författare. Boken har översatts till ett tiotal språk och anpassats för teater och radioteater. Adameşteanu är mycket intresserad av att återhämta olika historiska epoker genom vanliga människors öden, särskilt genom de ofta bortglömda kvinnliga rösterna. Gabriela Adameşteanu är med i novellantologin Skräpliv som utkommer på Ana Blandianas (f. 1942) fyrtioåriga författarskap omfattar diktsamlingar, romaner, essäer, reseskildringar och barnböcker, men hon betraktar sig själv först och främst som poet. Hennes dikter kan läsas på 22 språk, inklusive svenska, och har belönats med åtskilliga priser, däribland det prestigefyllda Herder-priset (1982). På 80-talet hamnade Blandiana i kläm med kommunistregimen då hon gav ut en barnbok om en hankatt som många såg som en parabel för diktatorn Ceauşescu. Efter kommunismens fall fortsatte hon att kämpa för medborgerliga rättigheter och 1993 upprättade hon Sighet Museet till minne av kommunismens offer. Museet huserar i ett f.d. kommunistfängelse och har skapat flera utställningar som har turnerat i hela världen. En mindre fotoutställning kommer att visas även på Bokmässan. Augustin Buzura (f. 1938) är prosaförfattare och essäist. Med en utbildningsbakgrund inom psykiatrin, slutade han att utöva detta yrke rätt tidigt. Trots det, återspeglas ett ständigt forskande av människans medvetande i hans romaner. Han debuterade 1963 med en novellsamling och har därefter gett ut ytterligare en samling kortprosa och åtta romaner, varav de flesta har översatts till franska och engelska. På svenska finns han med romanen Askans väg från 1988, utkommen på Gondolin Med sina samhällskritiska romaner var Buzura en av Rumäniens mest folkkära författare på 80- talet, och en av de mest strängt censurerade av regimen. Augustin Buzura är Akademiledamot sedan 1992, har skrivit filmmanus och har varit ordförande för det nuvarande Rumänska kulturinstitutet (som tidigare gick under namnet Rumänska kulturstiftelsen). Numera är han verksam som kulturskribent. 1

2 Svetlana Cârstean (f. 1969) läste rumänsk och fransk litteratur och anslöt sig redan som student till Mircea Cărtărescus litterära cirkel på Universitetet i Bukarest. Hon publicerade sina dikter i flera tidskrifter och antologier och 2008 utkom hon med en första bok, diktsamlingen Floarea de menghină (Skruvstädsblomman), som har uppmärksammats för dess känsloladdade och lekfulla stil och som är under publicering även på svenska, på Ramús. Cârstean skriver nu på sin andra bok och är dessutom verksam som översättare, journalist och projektledare på Franska institutet i Bukarest deltog hon i Rumänska kulturinstitutets årliga poesiworkshop då hon inledde ett översättningssamarbete med Athena Farrokhzad. Mircea Cărtărescu (f. 1956) är författare till ett trettiotal böcker inom flera genrer, men hans internationellt mest kända verk är den barocka fjärilsformade romantrilogi Orbitór som idag finns översatt till åtta språk, däribland svenska. I hemlandet är han dock lika uppskattad som poet, essäist, novell- och barnboksförfattare. Hans böcker har belönats med bl.a. Prix Médicis étranger (1992), Sloveniens Vilenica-pris (2011) och Internationella litteraturpriset som delas ut av Haus der Kulturen der Welt i Berlin (2012). Till svenska finns Cărtărescu översatt med sex titlar som omfattar prosa och poesi, och i höst ges ut romanen Travesti (Albert Bonniers Förlag). Mircea Cărtărescu har besökt Rumänska kulturinstitutet och Bokmässan flera gånger förut. Marius Chivu (f. 1978) har på kort tid blivit en av de mest inflytelserika litterära kritikerna i Rumänien, med TV-inslag och egna spalter i landets främsta kulturtidskrifter etablerade han sig även som författare, genom att ge ut dels en litterär resebok om Himalaya, dels en prisbelönad diktsamling som handlar om moderns förvandling till hjälplöst barn p.g.a. en svår stroke. Ett urval ur diktsamlingen har översatts till svenska av Daniel Boyacioglu, under Rumänska kulturinstitutets årliga poesiworkshop. Dessutom bidrog Chivu med en essä om samtida rumänsk litteratur till Svenska Akademiens antologibok Det sköna med skönlitteraturen 2: modernt och omodernt men samtida (Norstedts 2012). Marius Chivu är den första mottagaren av Villa Martinsson-stipendiet. Daniela Crăsnaru (f. 1950) är poet, kortprosa- och barnboksförfattare. Hennes poesi har översatts till ett femtontal språk och hennes diktsamling Letters from Darkness (Oxford University Press) nominerades 1991 till en av årets tio bästa böcker i Storbritannien. Crăsnaru har belönats med bl.a. Rockefellerstiftelsens litteraturpris (1994), The Academy of American Poets poesipris (2000) och Internationella Cartaginapriset (2003)

3 utkommer hon med en egen samling på svenska, Austerloo (Ellerströms förlag), samt med en novell i antologin Skräpliv (2244). Mircea Dinescu (f. 1950) debuterade 1971 med diktsamlingen Invocaţie nimănui ( Åkallan av ingen ), och fortsatte att ge ut ytterligare ett tiotal böcker. Redan i hans tidiga dikter kan man skönja dragningskraften i hans språk, präglat av en stundtals grov men vass humor. Den poesi han gav ut under kommunistregimen hade ofta subversiva betydelser, vilket ledde till publiceringsförbud och hemarrest. Efter 1989 involverades han i många offentliga insatser av politisk karaktär, men utan att bli politiker. I dag är han ordförande i en kulturstiftelse, TV- och presskommentator och affärsman han är bl.a. restaurangägare samt grundare av den så kallade Kulturhamnen, ett centrum för kreativt skrivande vid Donaufloden i Södra Rumänien. Dinescus böcker har blivit översatta i Tyskland, Holland, England, Frankrike och Sverige. Cătălin Dorian Florescu (f. 1967) lämnade Rumänien 1982 och bosatte sig med familjen i Zürich. Där läste han psykologi och jobbade under flera år som terapeut för alkoholoch narkotikaberoende. Hans femte och senaste roman Jacob beslutar sig för att älska är en episk krönika över en tyskättad familjs obevekliga kamp för överlevnad i en rumänsk by som råkar hamna mitt i historiens korsväg. Boken såldes i ex. bara i Schweiz och belönades med Schweizer Buchpreis Den har nyligen utgivits även på svenska (2244) och har beskrivits i svensk press som kraftfull, mustig, spännande och läsvärd. Dana Grigorcea föddes 1979 i Bukarest och växte upp tvåspråkigt (rumänska och tyska). Efter universitetsstudier i språk- och litteraturvetenskap, journalistik och medier har hon varit verksam som journalist och producent på olika tidningar, TV- och radiokanaler däribland Deutsche Welle, Arte och den Österrikiska tidningen Kurier och har arbetat som Tysklandskorrespondent för den Rumänska televisionen. Hon har också undervisat i mediekunskap i Högskolan i Chur. Idag lever hon i Zürich med sin make, journalisten Perikles Monioudis och deras gemensamma dotter. Grigorcea debuterade 2011 med romanen Baba Rada (KaMeRu Verlag). Florina Iliş (f. 1968) debuterade 2000 med en haikubok, men genombrottet kom 2005 med hennes tredje roman, Cruciada copiilor ( Barnens korståg ), en omtolkning av klassikern Flugornas Herre. Den handlar om en grupp skolbarn som kapar det tåg som tar dem och deras lärare till ett sommarläger vid Svarta havet. Boken belönades bl.a. av Rumänska Akademien, Rumäniens Författarförbund och Rumäniens Radio och blev 3

4 översatt till fem språk. Iliş senaste roman, Vieţile paralele ( Parallella liv ), utkom 2012 och är ett försök att återskapa nationalskalden Mihai Eminescus liv och mystiska död. Dan Lungu (f. 1969) är en av Rumäniens mest översatta unga författare samt en av de första ur den postkommunistiska generationen att ha skapat en litterär trend som präglas av svart humor och som rör sig mellan nyrealism och postmodernism. Lungus genombrott kom 2004 med romanen Raiul găinilor. Fals roman de zvonuri şi mistere ( Hönsens paradis. Falsk roman av rykten och mysterier ), som utspelar sig på en enda gata och följer bybornas öden före och efter Ceauşescus fall. Lungu har post-doktorala studier från universitetet i Sorbonne och är för närvarande docent i samhällsvetenskap vid universitetet i Iaşi. Han är författare till sammanlagt tio böcker och har belönats med olika priser och utmärkelser, däribland franska statens Chevalier de l Ordre des Arts et des Lettres (2011). Till svenska är han översatt med en novell i antologin Skräpliv (2244). Norman Manea föddes 1936 i en judisk familj från Bukovina och hans liv började med deporteringen till ett koncentrationsläger i Transnistrien. Lägrets erfarenheter, liksom vuxenlivet i ett kommunistiskt Rumänien och Maneas sena flykt till väst kan man läsa om i den mångprisade memoarboken Huliganens återkomst (2244, 2012). I år är Manea aktuell på svenska med sin senaste roman, Lyan (2012), som handlar om de högerextrema sympatier som fortfarande hysas av en del av den rumänska diasporan i USA. Maneas böcker har översatts till ett tjugotal språk och belönats med bl.a. National Jewish Book Award 1993, Prix Médicis étranger 2006, Premio Nonino 2002, Commandeur de l'ordre des Arts et des Lettres 2009 samt Nelly Sachs-priset Gabriela Melinescu är ett känt namn i både Sverige och i Rumänien. Hon är bosatt i Stockholm sedan 1975 och har sedan dess kämpat för att göra rumänsk litteratur känd för en svensk publik, till en början genom Coeckelberghs Förlag som hon drev tillsammans med sin bortgångne make René Coeckelberghs, och senare i egenskap av översättare. Melinescus eget författarskap omfattar ett tjugotal lyrik-och prosaböcker och i höst ges ut på Ellerströms en omfattande antologi ur hennes lyrik. Hon har belönats med åtskilliga priser, däribland De Nios pris (1989 & 2003) och Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands (2005). Melinescu är dessutom verksam som konstnär samt som översättare av svensk litteratur till rumänska. 4

5 Felicia Mihali (f. 1967) är författare, journalist och lärare, bosatt i Montreal. Hon läste franska, engelska, kinesiska och nederländska och specialiserade sig i postkolonial teori. Just Kina blev en stark inspirationskälla i flera av Mihalis romaner. Hennes tre första titlar, skrivna på rumänska, översattes och publicerades senare även på franska utkom Mihali med en åttonde roman, The Darling of Kandahar, denna gång på engelska. Boken nominerades till Canada Reads Ioana Nicolaie (f. 1974) debuterade år 2000 med diktsamlingen Poză retuşată ( Retuscherad bild ), som handlade om hennes kärlek till den blivande maken Mircea Cărtărescu. Sedan dess har hon utgivit sju andra titlar som omfattar poesi, prosa, barnlitteratur och bildböcker och som ofta bottnar i egna upplevelser. Hon har översatts till bl.a. tyska, franska och engelska och har belönats med flera priser i hemlandet. I höst utkommer hon på svenska med Himlen i magen (10TAL Bok), en prosalyrisk beskrivning av en kvinnas första graviditet. Ioan Es. Pop (f. 1958) debuterade 1994 med diktsamlingen Ieudul fără ieşire (Ieud utan utgång) som tar sin geografiska utgångspunkt i hembyn Ieud och skildrar ett metaforrikt universum präglat av instängdhet, skuld och missanpassning. Boken fick samfälld uppskattning i landet och blev flerfaldigt prisad. En större samling med samma titel utkom även på svenska 2011, på Bokförlaget Tranan. Fram till nu har Pop gett ut ett tiotal diktsamlingar och är i dagsläget verksam även som skribent och kulturjournalist. Författaren besökte Bokmässan även Varujan Vosganian (f. 1958) är författare, politiker, ekonom, matematiker, universitetslärare, nuvarande handels- och näringslivsminister. År 2009 gav han ut Viskningarnas bok, en kollektiv berättelse om armeniernas öde under 1900-talet som tar sin början bland författarens egna släktingar i den lilla staden Focşani och sedan vidgas till att berätta om armenier i övriga delar av Rumänien och på andra håll i världen. Viskningarnas bok fick en enorm uppmärksamhet när den kom ut i Rumänien och är redan översatt till bl.a. tyska, franska, spanska och hebreiska. Den utkom nyligen även på svenska, på Det rumänska temat genomförs i samarbete med: Bokmässan, Förlaget 2244, Schweiz Ambassad och ProHelvetia, AIEQ (Association des études québécoises), Kungliga Biblioteket, Ellerströms förlag, 10TAL Bok, Albert Bonniers Förlag, Norstedts Förlag och Sveriges Författarförbund. 5