Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning"

Transkript

1 Strama verktygslåda Din hjälp i vardagsarbetet för en rationell antibiotikaförskrivning Förskriva, avvakta eller avstå antibiotika? Strama verktygslåda är avsedd att hjälpa dig i din kliniska vardag när det gäller frågor som rör infektioner, antibiotika och hygienrutiner. Verktygslådan innehåller främst material för att underlätta din kommunikation med patient och anhöriga. Det finns även underlag för att ta ställning till vilken infektionsbehandling som är bäst ur patientens, samhällets och miljöns synvinkel. Förhoppningen är att Strama verktygslåda ska bli ett naturligt hjälpmedel i ditt vardagsarbete för en rationell antibiotikaförskrivning. Innehåll i Strama verktygslåda Patientinformation om: Hosta Ont i halsen Ont i bihålorna Förkyld Ont i örat Svinkoppor/impetigo Bakterier i urinen/uvi Behandlingsrekommendationer Kortversion med sammanfattning av rekommendationer för sju vanliga diagnosgrupper i öppenvård (Strama och Läkemedelsverket) Terapirekommendationer för infektioner (Läkemedelskommittén och Strama Halland) Fritt återbesök Blankett till patient som berättigar till fritt återbesök inom fem dagar om antibiotika inte har skrivits ut (gäller vid infektion i övre luftvägar) Broschyr och affischer: Förkyld? Tips och råd vid snuva, hosta och halsont Ingen ska behöva få antibiotika i onödan, Rena händer räddar liv Kom-i-håg om hygienrutiner och klädregler Strama-BVC föräldrautbildning Barn, infektioner och antibiotika. Ett utbildningsmaterial att använda inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Du hittar allt material för nedladdning på (under fliken strama verktygslåda) Region Halland september 2013

2 Akut mediaotit AOM Rinosinuit hos vuxna och barn Faryngotonsillit Akut bronkit och pneumoni hos vuxna och barn Sporadisk nedre UVI hos kvinnor/asymtomatisk bakteriuri Impetigo/Erysipelas/Sårinfektioner/Infekterade bensår Infekterade katt- och hundbett/erythema migrans Uppdaterad version kommer inom kort! Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård

3 till dig som har hosta Hosta Luftrörskatarr är en sorts virusförkylning som sitter i luftrören, från näsan till lungorna. Slemhinnorna i luftrören svullnar och blir irriterade. Hosta är det vanligaste symtomet. Du kan även ha feber, halsont och snuva. Förkylningen läker av sig själv men läkningen tar i genomsnitt tre veckor. Den friska slemhinnan i luftrören skyddas av flimmerhår och kroppens naturliga slem. Här fångas damm och andra partiklar upp från inandningsluften och transporteras uppåt. Vid en virusinfektion skadas flimmerhåren och den oskyddade slemhinnan irriteras, vilket gör att vi måste hosta luftrören rena. Hostan är besvärlig, men är kroppens sätt att skydda lungorna. Eftersom lungorna är ett så utsatt organ tar de också tid att läka. Antibiotikabehandling Luftrörskatarr orsakas i allmänhet av virus. Antibiotika är då verkningslösa. Ibland kompliceras en luftrörskatarr av en bakterieinfektion. I så fall kan det bli aktuellt med penicillin. Risken för en sådan infektion ökar betydligt om du är rökare eller har annan samtidig lungsjukdom. Då kan odlingsprov behövas för att läkaren ska veta att du får rätt behandling. Goda råd Rökning förvärrar symtomen och ökar risken att du får återkommande besvär. Hostan påverkas oftast väldigt lite av hostmediciner. Drick ofta av valfri, gärna ljummen, dryck. Gurgla eller skölj runt i svalget med vatten och hosta rent innan du lägger dig. Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan lindra feber och bröstsmärtor. Att vara uppmärksam på Ofta tar det tre veckor innan du blir helt bra. Om du mår bra frånsett hostan behöver du inte oroa dig. Om du får nya eller förvärrade symtom, känner dig andfådd, får feber eller om du hostar upp blod ska du kontakta din läkare. Om hostan inte går över på fyra till fem veckor, eller om du ofta, flera gånger om året, får långvarig hosta bör du kontakta din läkare för lungundersökning. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

4 till dig som har ont i halsen Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva på någon vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. En virusorsakad halsinfektion kännetecknas av samtidig snuva, heshet, hosta och ibland feber. En sådan infektion läker av sig själv och läkaren behöver inte ta ett svalgprov. Antibiotika biter inte på virus. Du känner dig oftast helt frisk först efter ett par veckor. Om du enbart har halsont och feber utan snuva, halsfluss, kan infektionen vara orsakad av bakterier, framförallt streptokocker. Vid lindrig halsfluss har man inte någon nytta av antibiotika. Vid svårarare halsfluss orsakad av streptokocker rekommenderas penicillin. Då kan behandling förkorta sjukdomstiden med två till tre dagar och efter två till tre dagars behandling är man i regel smittfri. När tar läkaren ett svalgprov? Vid svårare halsfluss kan läkaren ta ett snabbtest i halsen för att avgöra om infektionen orsakats av streptokocker. Svårare halsfluss kännetecknas av halsont, feber mer än 38,5 grader, svullna lymfkörtlar på halsen eller vita beläggningar på halsmandlarna. I ungefär hälften av fallen hittar man streptokocker. Blodprover har läkaren mycket sällan någon hjälp av i detta sammanhang. Det är vanligt att barn, framför allt i förskoleåldern, är bärare av streptokocker i halsen utan att vara sjuka. Läkaren tar därför inte snabbtest på barn som inte har tydliga tecken på halsfluss. Streptokockorsakad halsfluss kunde förr i tiden ge allvarliga följdsjukdomar, men i dagens Sverige är detta oerhört sällsynt. Därför behöver man inte behandla bärare som har lindriga eller helt saknar symtom. Goda råd Dryck och halstabletter kan vara lindrande. Smärtstillande läkemedel, som paracetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov. Tvätta händerna ofta för att undvika smitta Att vara uppmärksam på Kontakta läkare på nytt om du försämras eller inte blivit bättre inom tre till fyra dagar. Ta även kontakt om du får svårt att gapa eller svälja. Du kan till exempel ha fått en halsböld det vill säga en varbildning vid halsmandlarna. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

5 till dig som är förkyld Tips och råd vid snuva, hosta och halsont Under ett helt liv får de flesta ett hundratal förkylningar. Även om förkylning är ofarligt, kan det vara nog så besvärligt. Här kommer åtta vanliga frågor och svar om förkylning. Vad är förkylning? Förkylning är vår vanligaste infektion och orsakas av virus. Vanliga symtom är snuva, hosta, halsont och feber. Det brukar ta 7 10 dagar att bli frisk. Vissa symtom som hosta kan sitta i upp till några veckor. Hur vanliga är förkylningar? Barn får fler förkylningar än vuxna, ofta 6 10 stycken om året. Vuxna har ofta 2 3 förkylningar om året eller fler vid nära kontakt med barn. Vad finns det för botemedel? Det finns ingen medicin som kan bota en förkylning. Däremot är det ibland möjligt att lindra symtomen. Om du har snuva och nästäppa kan avsvällande nässprayer lindra besvären. Hostmediciner kan prövas men har oftast tveksam effekt. Febernedsättande och smärtstillande medel kan prövas vid behov. Varför hjälper inte antibiotika vid förkylning? Det är meningslöst att ta antibiotika, exempelvis penicillin, om du är förkyld. Det beror på att antibiotika bara bekämpar bakterier och inte har någon effekt på förkylningsvirus. Förkylningar, luftrörskatarr och även flera andra luftvägsinfektioner klarar kroppen av att läka på egen hand. Är det skadligt med antibiotika? Det är inte bra att ta antibiotika i onödan. De nyttiga bakterierna du bär på slås ut och kan ge plats åt sjukdomsframkallande bakterier. Antibiotika kan ge biverkningar som diarré och hudutslag. Dessutom kan bakterierna lättare bli resistenta, det vill säga de lär sig att stå emot antibiotika om det används för mycket. När behövs antibiotika? Kroppens egna immunförsvar är effektivt också mot många vanliga bakterieinfektioner till exempel öroninflammation, bihåleinflammation och halsfluss. Vid de flesta av dessa infektioner bidrar antibiotika blygsamt eller inte alls till en snabbare läkning. Vid lunginflammation däremot har antibiotika avgörande effekter och kan ibland vara livräddande. När behöver du kontakta sjukvården? Snuva: Vid en bihåleinflammation har vuxna oftast varig snuva i mer än 10 dagar och samtidig påtaglig smärta över kinder och tänder. Först då kan antibiotika göra nytta. Barn kan ha varig snuva under lång tid utan att det behöver vara bihåleinflammation. Hosta: Vid samtidig hög feber, påtaglig sjukdomskänsla, andningsbesvär, snabb andning eller ont vid inandning. Kan det vara en lunginflammation som i så fall nästan alltid behandlas med antibiotika eftersom infektionen kan bli allvarlig.

6 till dig som har ont i bihålorna Ont i bihålorna Bihåleinflammation är en inflammation i ett eller flera av ansiktets hålrum, bihålorna. Bihålorna är normaltluftfyllda men vid en förkylning, då slemhinnorna svullnar, kan vätska och partiklar ansamlas och ge upphov till inflammation. Detta sker i så fall efter cirka tio dagar med förkylningssymtom. Vanligtvis orsakas bihåleinflammation av virus eller bakterier men kan också bero på allergi eller överkänslighet. De flesta virus eller bakterieorsakade bihåleinflammationer läker ut av sig själva. Ibland kan det bli aktuellt med antibiotika. Antibiotika hjälper inte mot virus, så det är normalt att ha restsymtom som snuva och nästäppa i ett par veckor efter en förkylning, oavsett om du fått antibiotika eller inte. Vuxna Vuxna som varit förkylda i mer än tio dagar med färgad snuva och svår värk i kinder/tänder, kan ha utvecklat bihåleinflammation. Misstanken stärks om läkaren vid undersökningen också finner tjock varig snuva i näshålan och om besvären sitter på ena sidan. Vid måttlig bihåleinflammation har antibiotika i regel ingen effekt. Vid svår bihåleinflammation, som bekräftats med röntgenundersökning eller ultraljud, kan antibiotika förkorta läkningstiden med fyra till fem dagar. Barn Infektioner i barndomen är ett viktigt led i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn har därför mellan sex och åtta förkylningar per år och kan ha färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att något litet föremål, till exempel en pärla, fastnat i näsan. Goda råd Nässköljningar med ljummet vatten eller koksaltlösning kan lindra besvären. Avsvällande nässprayer kan användas i högst tio dagar vid besvärlig nästäppa. Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol eller ibuprofen, kan tas vid behov. Nässpray med kortison kan ha effekt hos vuxna, särskilt vid allergi eller annan överkänslighet. Att vara uppmärksam på Barn: Vid tecken på allvarlig infektion, såsom hög feber, slöhet och svullnad/rodnad över en bihåla eller i ögonvrån bör barnet bedömas akut av läkare. Vuxna: Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Vid svår värk, svullnad i ansiktet och/eller hög feber bör läkarundersökning göras akut. Att tänka på med antibiotika Om antibiotika behövs, används i första hand penicillin. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs.

7 föräldraråd när barnet har ont i örat sid. 1 När barnet har ont i örat Ont i örat hos barn kan ha många andra orsaker än öroninflammation, till exempel öronkatarr ( örsprång ), hörselgångsinflammation, förkylning med feber, svalgkatarr, halsfluss eller komma från tänderna. Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos flertalet barn utan antibiotikabehandling. I de fall antibiotikabehandling krävs används vanligtvis penicillin. Ett barn med kvarvarande smärta ska undersökas av läkare inom ett dygn. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säkerställd öroninflammation ordinerar läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut om barnet inte blivit bättre inom två dagar. Oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte är det viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs. Ta ny kontakt Om det finns svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat lyfts utåt. Vid försämring med hög feber, ökad värk eller påverkat allmäntillstånd. Vid flytning ur örat eller kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn. Om läkaren redan vid första besöket skrivit ut ett recept att använda vid utebliven förbättring kan det hämtas ut i denna situation. Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol, kan ges vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det återgår till förskolan. Uppföljning Om ditt barn haft öroninflammation bara på det ena örat behövs ingen efterkontroll, oavsett om barnet fått antibiotika eller inte. Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har: Dubbelsidig öroninflammation, eller Öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader bara om hörseln då fortfarande är försämrad. Det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation. Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom såsom kraftig lock- eller tryckkänsla eller balanspåverkan.

8 forts. föräldraråd när barnet har ont i örat sid. 2 Barnets namn: Barnets personnummer: Fyll i på mottagningen och kryssa för de alternativ som gäller: I dag har barnet öroninflammation i: Vänster öra Höger öra Andra örat friskt Vätska i det andra örat Kontroll behövs inte om allt är bra Kontroll rekommenderas om tre (3) månader Övrig upplysning: Barnet har varit hos doktor: Datum: Kontakta/beställ tid hos: Tel:

9 föräldraråd vid svinkoppor/impetigo Svinkoppor/impetigo Impetigo, svinkoppor, är en ytlig och mycket smittsam hudinfektion som oftast drabbar förskolebarn, Inkubationstid på 2-3 dagar. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker. Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Det börjar som små varfyllda blåsor, som blir större och spricker. Förändringarna täcks ofta av gula fjäll och skorpor. Bakterierna kan lättare få fäste i fuktig och irriterad hud. Barn med eksem får lättare svinkoppor, det är därför viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuellt kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig självt med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Behandling Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta utslaget noggrant både morgon och kväll med flytande tvål och vatten tills skorporna försvinner. Kompletterande behandling med antibakteriell klorhexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt. Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kan prövas i en vecka. Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva som stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Vid större hudförändringar: Om ditt barn har mycket utbredda hudförändringar och/eller svinkoppor som förvärrats snabbt bör ni söka läkare. Denne bedömer då om behandling med antibiotika i tablett- eller flytande form behövs. Förhindra smittspridning Med svinkoppor i familjen bör alla familjemedlemmar tvätta händerna ofta, använd även handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat som barnet tar i, till exempel dörrhandtag. Hemma? Ja! Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn, som förstår att vara noggrann med handhygienen, kan vara i skolan. Att tänka på med antibiotika Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna i kroppen slås ut. Behandlingen kan ge biverkningar som diarré och utslag. Dessutom bidrar all antibiotikabehandling till att bakterier utvecklar motståndskraft (resistens) så att behandlingen inte fungerar när den verkligen behövs regeln för handtvätt Ett stöd för minnet när man tvättar händerna. Skölj med vatten och tvåla sen in händerna. Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till tio. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrar. Skölj av händerna under rinnande vatten så lång tid det tar att räkna till tio. Torka händerna torra på ren handduk eller pappershandduk

10 råd till äldre och anhöriga vid bakterier i urinen Vanligt med bakterier i urinen hos äldre Upp till hälften av de som bor på äldreboende har bakterier i urinen utan att vara sjuka. Det kallas asymtomatisk bakteriuri (ABU) och ska inte behandlas med antibiotika. Nytillkomna besvär behöver inte bero på en urinvägsinfektion Av tradition har symtom som trötthet, oro och förvirring ofta ansetts vara orsakade av urinvägsinfektion. Nyare forskning visar att dessa besvär oftast inte beror på en urinvägsinfektion. Symtom som trötthet, oro och förvirring beror mestadels på andra orsaker, exempelvis andra sjukdomar, biverkningar av läkemedel, eller att förändringar nyligen skett i personens omgivning. Helhetsbedömning är viktigt När en äldre människa blir trött, orolig eller förvirrad bör det göras en helhetsbedömning av hälsotillståndet. Det är viktigt att inte förbise andra orsaker till besvären eller att misstolka dem som urinvägsinfektion. Äldre människor har ofta bakterier i urinen utan att de orsakar besvär eller urinvägsinfektion. Antibiotika kan behövas Vid nytillkomna/plötsliga besvär som sveda vid vattenkastning och täta urinträngningar, med eller utan feber, kan orsaken vara en urinvägsinfektion och då är antibiotika ofta till hjälp. Urinprov ska bara tas vid misstanke om urinvägsinfektion. Antibiotika ska inte användas i onödan Som patient är det viktigt att inte få antibiotika i onödan. Antibiotika slår även ut bakterier som har en skyddande effekt, både i urinvägarna och i tarmen. Mer sjukdomsalstrande bakterier kan då ta plats. Antibiotika kan också utlösa biverkningar som diarré, vilket kan vara mycket påfrestande för äldre personer. Dessutom riskerar man att sålla fram bakterier motståndskraftiga mot antibiotika. Dessa bakterier kan sedan orsaka svårbehandlade infektioner. Som patient och anhörig är det bra att känna till att äldre ofta har bakterier i urinen som inte behöver behandlas med antibiotika.

11 Personnr: Namn: Adress: Tel: Denna blankett berättigar dig till ett avgiftsfritt återbesök inom de kommande fem (5) dagarna Du är nu undersökt för en luftvägsinfektion och läkaren har bedömt att en antibiotikabehandling inte är nödvändig i dag. Om du inte blir bättre bör du kontakta läkare igen. Genom denna blankett erbjuds du ett avgiftsfritt återbesök, för ny bedömning, inom de kommande fem dagarna. Det är en fördel om samma läkare kan anlitas vid återbesöket. Det hittas allt fler bakterier som visar motståndskraft (resistens) mot penicillin eller andra antibiotika. Sådana bakterier sprider sig lättare och blir svårare att behandla om vi använder mycket antibiotika. Därför är det viktigt att ingen får antibiotika om det inte är helt nödvändigt. Behandlande läkare Mottagning Stämpel eller namnförtydligande Ort och datum

12 information till dig som arbetar inom vården hygien- och klädregler För att förhindra smittspridning och minska vårdrelaterade infektioner En trygg och säker vård En av de grundläggande förutsättningarna för säker vård är att vi följer våra hygienrutiner och är klädda så att vi minimerar risken för att sprida bakterier. Basala hygienrutiner och klädregler måste följas av ALL personal i patientnära vård, utan undantag. God handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg. Du medverkar till en säkrare vård för dina patienter genom: Att desinfektera dina händer före patientkontakt Handhygien ska utföras omedelbart före kontakt med patienten. Syftet är att förhindra överföring av smittämnen via händer till patienten. Att desinfektera dina händer mellan olika vårdmoment Att använda arbetskläder med kort ärm All personal ska använda kortärmade arbetsdräkt i patientnära vårdarbete som tillhandahålls av arbetsgivaren. Genom att bära kortärmade arbetskläder minskar risken för smittspridning och det blir lättare att desinfektera händer och underarmar. Byt arbetskläder varje dag och när de har blivit våta eller synligt smutsiga. Att skydda arbetsdräkten med plastförkläde Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med patienten eller patientens säng när det finns risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor, samt vid hantering av förorenade föremål såsom vid bäddning, personlig omvårdnad, invasiva undersökningar och behandlingar. Att ha håret uppsatt eller kortklippt Hår som är längre än axellångt ska vara uppsatt för att inte hänga ned och vara i vägen. Att desinfektera dina händer efter patientkontakt Att alltid använda handskar vid kontakt med kroppsvätskor Att inte använda ringar, klockor och armband på händer och underarmar Ringar, klockor och armband ska inte användas, eftersom huden under dessa är mer koloniserad av bakterier än andra områden på händer och underarmar. Att inte ha långa och/eller konstgjorda naglar Under naglarna finns en stor mängd bakterier. Detta gäller särskilt om naglarna är långa, målade eller konstgjorda. Kom-i-håg för säker vård Desinfektera dina händer, före och efter patientkontakt och mellan olika vårdmoment Använd handskar vid kontakt med vätskor Använd inte ringar, klockor och armband Ha inte långa och/eller konstgjorda naglar Ha arbetskläder med kort ärm Använd skyddsförkläde när det krävs Ha axellångt hår uppsatt Läs mer om våra basala hygienrutiner och klädregler på Region Halland september 2013

13 strama bvc barn, infektioner och antibiotika En föräldarutbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Föräldrautbildning Föräldrautbildning på Barnavårdscentralerna (BVC) är en väl inarbetad verksamhet och leds av en BVCsjuksköterska. Utbildningarna är av olika teman för att inspirera, ge kunskap och stöttning då föräldraskapet är en av livets viktigaste och ibland svåraste uppgift. Strama BVC:s utbildning ingår som ett tema. Strama-BVC Gemensamt för många småbarnsföräldrar är att barnen i ettårsåldern närmar sig förskolestart. Det är en tid då många upplever att barnen blir mer sjuka, som regel i olika infektioner. Strama-BVC:s utbildning syftar till att ge kunskap och förståelse kring vardagliga infektioner hos barn. Den avser också att skapa insikt och trygghet i varför antibiotika inte alltid är ett självklart val. Min pappa säger att jag måste ha pencillin när jag har ont i örat. Måste jag det? Mina mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? Materialets tre hörnstenar 1. Ett bildspel i PowerPoint 2. En handledarmanual 3. En broschyr att lämna ut till föräldrarna efter utbildningen Hmmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Mina ögon är alldeles geggiga. Vad gör man då? Får jag gå till dagis? Men nu finns Strama-BVC så nu blir mina föräldrar lite klokare... Hela Strama-BVC:s utbildningspaket finns tillgängligt på: Region Halland september 2013

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

hjälp Din Fritt återbesök affischer Broschyr och BVC Katt och Förkyld? Tips och råd Barn, infektioner Du hittar

hjälp Din Fritt återbesök affischer Broschyr och BVC Katt och Förkyld? Tips och råd Barn, infektioner Du hittar Din hjälp i vardagsarbetet för en klok ochh rationell antibiotikaförskrivning INNEHÅLL Patientinformation När barnet har ont i örat Till dig som har hosta Föräldraråd vid svinkoppor (impetigo) Till dig

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar

BARN OCH LÄKEMEDEL. Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar BARN OCH LÄKEMEDEL Hjälper antibiotika mot förkylning? Tål barn mer medicin än vuxna? Hur doserar man vid allvarligare sjukdomar 1 2 De allra flesta barn får medicin någon gång. Oftast rör det sig om vanliga

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Förkylningsguide från Apoteket

Förkylningsguide från Apoteket Förkylningsguide från Apoteket Hjälper dig att hitta rätt lindring och undvika verkningslösa behandlingar Vad är en förkylning? Du vet säkert hur det känns när halsen svider, ögonen och näsan rinner och

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om. Förkylning hos vuxna Apotekets råd om Förkylning hos vuxna När man blir förkyld har man fått en virusinfektion. Den brukar ge besvär från de övre luftvägarna som hosta, snuva, ont i halsen eller heshet. Ibland får man feber

Läs mer

Fakta om förkylningar

Fakta om förkylningar Fakta om förkylningar Förkylning beror på virus och kan därför inte botas. Men besvär som en förkylning kan ge kan lindras. Vanligaste besvären är snuva, nästäppa, hosta och feber. Ett annat ord för förkylning

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

VAD ÄR EN FÖRKYLNING?

VAD ÄR EN FÖRKYLNING? 1 2 Usch för förkylning! En förkylning gör ingen människa glad. Näsan rinner, halsen och ögonen svider och i värsta fall har du både feber och hosta. Och än värre är det att få influensa. I den här lilla

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid akut öroninflammation Gäller för sjuksköterskor i Örebro läns landsting INNEHÅLL Symtom 3 Orsak 3 Differentialdiagnoser 3 Frekvens 3 Läkarkontakt 3 Behandling 4 Kontroller 5 Komplikationer

Läs mer

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: 2008-10-20 K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: 2006-09-01 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Värt att veta om antibiotikaresistens

Värt att veta om antibiotikaresistens Värt att veta om antibiotikaresistens Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Smitta och antibiotikaresistens

Smitta och antibiotikaresistens Smitta och antibiotikaresistens (Ingemar Hallén, bitr. smittskyddsläkare) Staffan Skogar, Barnhälsovårdsöverläkare 2014-05-15 1 Prevention Individperspektiv Minskad personlig risk Folkhälsoperspektiv Minskad

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 AKTUELL KUNSKAP FRÅN FOLKHÄLSO MYNDIGHETEN BARN OCH UNGA Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Hur gör vi när barnen blir sjuka? Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter

Läs mer

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder.

Agenda. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv. Vårdrelaterade infektioner. Vad orsakar resistens? Andra länder. Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared FoU-enheten Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Agenda Antibiotikaresistens

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler

Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsmätning av Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Krav från Socialstyrelsen Observationsstudier

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

hur gör vi när barnen blir sjuka?

hur gör vi när barnen blir sjuka? hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen

Läs mer

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Gonorré. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Gonorré Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Gonorré en sexuellt överförbar infektion Gonorré förekommer i Sverige, men är vanligare i vissa andra länder. Gonorré kan infektera

Läs mer