Inventering av järv, lo, varg, björn och kungsörn i Västerbottens län - Slutrapport för inventeringssäsongen

Transkript

1 1(22) Diarienummer Enligt sändlista Inventering av järv, lo, varg, björn och kungsörn i s län - Slutrapport för inventeringssäsongen Sammanfattning Enligt 8 förordning (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn ska länsstyrelen varje år för länet och för varje sameby fastställa föryngring eller annan förekomst av stora rovdjur. Denna rapport presenterar resultatet från inventeringarna av lodjur, järv, varg, björn och kungsörn i s län under inventeringsåret Inventeringsåret började den 1 oktober 2011 och avslutades den 30 september Inventeringarna har genomförts enligt riktlinjerna i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn, samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2012:1) om ändring i ovan nämnda föreskrifter. Enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2009:2) om ändring i Sametinget föreskrifter (STFS 2007:9) om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar ska länsstyrelserna senast den 1 november lämna en skriftlig rapport avseende förekomst av lodjur, järv och varg för den svenska delen av inventeringsområdet. Rapporten grundar sig för järv och lo på kvalitetssäkrade korrekta rapporter i den nationella databasen Rovdjursforum. Föryngring av järv i Norge har rapporterats av Statens Naturoppsyn. För att bedöma björnförekomst utnyttjas främst avskjutningsstatistik men även data från spillningsinventeringen som gjordes under år Kungsörn nedan odlingsgränsen rapporteras av Kungsörnsgruppen i s Ornitologiska Förening. För varg har Länsstyrelsens egna spårningar använts och till viss del även fotografier från allmänheten. DNA-analyser av insamlade spillningsprover från varg, järv och lo har också bidragit till inventeringsresultatet. Grimsö forskningsstation har analyserat vargproverna och Uppsala universitet har analyserat prover av järv och lo. I förmedling av prover och rapportering av analysresultat här även Viltskadecenter och Norsk institutt for naturforskning varit involverade. Länsstyrelsen Naturvårdsenheten Tel vx Fax UMEÅ Storgatan 71 B Direkttel Mobil Linda.Backlund@lansstyrelsen.se

2 2 Resultaten för rovdjursinventeringen i s län sammanfattas enligt följande: Lodjur Antal säkra föryngringar/familjegrupper 34,5 33 föryngringar hittades i länet men ytterligare tre föryngringar berör länet, en i Jämtlands län och två i Norrbottens län (+0,5*3). Järv Säkra föryngringar Sannolika föryngringar Totalt 12, ,5 28 föryngringar hittades i länet men en föryngring delas med Jämtlands län (-0,5) och två föryngringar i angränsande områden berör länet, en i Norrbottens län och en i Norge (+0,5*2). Varg Antal föryngringar Antal individer 0 6 Kungsörn Lyckade häckningar Misslyckade häckningar Totalt Björn Utifrån spillningsinventeringarna som gjorts under åren 2004 och 2009, jägarnas årliga björnobservationer samt avskjutningsstatistiken från årets licens- och skyddsjakt konstaterar Länsstyrelsen att björn förekommer i hela länet och inom alla samebyar.

3 3 Lodjur Totalt registrerades 33 föryngringar i s län under årets inventering (Figur 1). En föryngring i Jämtland (Z1) och två i Norrbotten (BD1 och BD2) berör även s län. Därmed blir antalet för s del totalt 34.5 föryngringar (Bilaga 1). Figur 1. Säkra lodjursföryngringar i s län år Punkterna visar ungefärliga positioner av föryngringarna. Lodjuren i har sin tätaste utbredning i länets centrala delar. Antalet föryngringar kan variera kraftig mellan åren års resultat visar att populationen fortfarande ligger över det föreslagna förvaltningsintervallet föryngringar per år (Figur 2).

4 Antal loföryngringar Länsstyrelsen 4 50 Lodjursstammens utveckling i Figur 2. Lodjurspopulationens utveckling i mellan åren 1996 och Det gröna strecket är miniminivån för länet och de röda strecken visar förvaltningsintervallet Lodjuren inventeras av Länsstyrelsen och samebyarna i samverkan. Föryngringar, dvs. honor med ungar, söks sytematiskt över hela länet enligt fastlagd metodik i Naturvårdsverkets föreskrifter. Föryngringar skiljs åt med hjälp av speciella särskiljningsinsatser i fält eller avstånd enligt avståndskriteriet (>25 km). Samebyarnas synpunkter angående loföryngringarna De enda kommentarerna som samebyarna hade på Länsstyrelsens presentation av inventeringsresultaten var att Gran och Malå båda gör anspråk på föryngringarna 2 och 26. Malå anser att 2/3 av båda dessa föryngringar bör tillfalla Malå sameby och Gran anser att Länsstyrelsen inte bör yttra sig till Sametinget om hur föryngringarna ska delas. I den bifogade samebytabellen väljer Länsstyrelsen att dela föryngringar 2 och 26 lika mellan Gran och Malå samebyar. Detta ska inte betraktas som ställningstagande från Länsstyrelsens sida när det gäller hur delningarna ska göras, utan det är upp till Sametinget och berörda samebyar att utreda denna fråga. Maskaure sameby anser att föryngring BD1 inte bör delas med Gran. Samebyn menar att den spårningen som gick in i Grans sameby egentligen tillhör en annan föryngring som aldrig blev hittad. Rent generellt anser samebyarnas inventeringssamordnare att inventeringsförhållandena under årets lodjursinventering har varit bra.

5 5 Figur 3. Täckningen av lodjursinventeringen (Bildtext redigerad av Michael Schneider i efterhand)

6 6 Järv Totalt registrerades 28 föryngringar i s län under årets inventering (Figur 4). Av dessa klassades 12 som säkra föryngringar och 16 som sannolika (Bilaga 3). En föryngring delas med Jämtlands län (23). En föryngring i Norrbottens län (BD1) berör även s län samt en föryngring på norsk sida (N1). Därmed blir antalet för s del totalt 28.5 föryngringar. En sameby har regelbunden förekomst av järv i länet (Bilaga 4). I den preliminära rapporten fanns det med två föryngringar på den norska sidan som delades med de svenska samebyarna. Den ena föryngringen (N1) har dock visat sig bara vara en misstänkt föryngring och den blev inte godkänd på barmarkskontrollen. Därför finns nu bara en norsk föryngring som ska delas med Sverige. Figur 4. Säkra och sannolika föryngringar av järv i s län år Punkterna visar ungefärliga positioner av föryngringarna. Säkra föryngringar redovisas med gröna punkter och sannolika föryngringar med blå punkter. Järven förekommer i mest i och omkring fjällen. Antalet föryngringar varierar kraftigt från år till år och en ökande trend kan utläsas över tid sedan inventeringarna startade 1996 (Figur 5). På senare år har en ökning av järvaktivitet noterats i skogslandet, främst i länets centrala delar års resultat visar att järvpopulationen har passerat nuvarande förvaltningsplans miniminivå för länet. I finns ca 25 % av den svenska järvpopulationen.

7 Antal järvföryngringar Länsstyrelsen 7 30 Järvföryngringar i s län Figur 5. Järvpopulationens utveckling i från 1996 till Den röda linjen anger förvaltningsplanens miniminivå. Järven inventeras genom lyeinventering av Länsstyrelsen och samebyarna i samverkan. När en potentiell lya identifierats besöks den regelbundet enligt Naturvårdsverkets ovan nämnda föreskrifter. Sökandet efter lyor fokuseras på områden där tidigare erfarenheter och spårtips visar på järvaktivitet (se fig. 6). Därtill görs barmarkskontroll i fält på samtliga misstänkta och sannolika lyor samt en del av de säkra lyorna. Under inventeringen har 128 spillningsprover samlats in för DNA-analys. Analysresultaten har inte bidragit med ytterligare information angående antal föryngringar i länet. Samebyarnas synpunkter angående järvföryngringarna Samebyarna har inkommit med synpunkten att antalet skogsföryngringar är grovt underskattad. Man menar att honor med ungar är mycket störningskänsliga i skogen och att honorna flyttar mycket lätt, oftast innan man hunnit säkerställa en föryngring.

8 8 Figur 6. Täckningen av järvinventeringen 2012 (exkl. spårningar under loinventeringen). (Bildtext redigerad av Michael Schneider i efterhand)

9 9 Kungsörn Totalt konstaterades 44 påbörjade häckningar varav 35 stycken lyckades och 9 stycken misslyckades (Figur 7). De lyckade häckningarna resulterade i sammanlagt 42 födda ungar (Bilaga 5). Totalt besöktes 153 revir varav 91 var besatta. Figur 7. Lyckade (ljusblå) och misslyckade (lila) häckningar av kungsörn i s län under Kartan visar ungefärliga positioner. Häckningar av kungsörn i är mest talrika i de sydliga delarna av inlandet. Häckande par av kungsörn förekommer i största delen av länet, med endast ett fåtal nära kusten (Figur 7). Tätheten av kungsörn är mycket varierande mellan kommunerna och mellan samebyarna i. Inventering av kungsörn utförs i huvudsak av Länsstyrelsens fältpersonal i området ovan odlingsgränsen och av Kungsörnsgruppen inom s Ornitologiska Förening i resten av länet. En riktad inventering för att fastställa häckningsframgång utförs under juni månad.

10 Antal Länsstyrelsen 10 Lyckade kungsörnshäckningar och besatta revir i s län mellan åren 1998 och Figur 8. Antal lyckade kungsörnshäckningar (blå) och antal besatta revir (röd) i från 1996 till Den blåa linjen visar förvaltningsplanens miniminivå för antal lyckade häckningar (75 stycken) och den röda linjen miniminivån för antal besatta revir (150 stycken) Den stora variationen mellan år antas bero på naturliga sork- och lämmelcykler samt klimatiska faktorer. Resultaten från 2012 visar en minskning i antal lyckade häckningar jämfört med föregående års inventering. Resultatet visar också att kungsörnen fortfarande ligger under de nivåer som länets förvaltningsplan anger (se fig. 8).

11 11 Varg Totalt har länsstyrelsen kvalitetssäkrat 27 observationer av varg men oftast har flera observationer kommit från en och samma varg (Bilaga 6). Länsstyrelsen bedömer att maximalt sex olika vargindivider legat bakom de kvalitetssäkrade observationerna (Figur 9). Figur 9. Kvalitetssäkrade observationer av varg i s län under inventeringsåret Grön cirkel: okänd varg i Dorotea. Blått område och linje: en ung varghanne från Gåsbornreviret i Värmland/Örebro. Röd cirkel: okänd varg vid riven älgkalv. Blå cirkel: okänd varg i Kraddsele. Ljuslila cirkel: Förmodligen den finsk-ryska tiken som nu är i Västernorrland. Mörklila cirkel: Förmodligen den finsk-ryska tikens följeslagare, en ung varghanne från Acksjöreviret i Värmland. En varg uppehöll sig i trakterna mellan Lycksele och Åsele från slutet av februari till slutet av mars Denna varg, en ung hanne, härstammar från Gåsbornreviret i Värmland/Örebro. Hans mor är en dotter till den invandrare som har uppehållit sig i Kynnareviret i Norge. Vargen spårades av Länsstyrelsen ut ur det ovan nämnda området och norrut genom länet. Spåren tappades dock i Grans sameby, men vargen spårades senare i Norrbottens län i trakterna kring Harads. Under påsken observerades en varg av allmänheten och spårades av Länsstyrelsen i Doroteatrakten. Inga DNA-prov kunde samlas in av denna varg. Länsstyrelsen bedömer att vargen var på väg söderut. I mitten av april hittades en vargslagen älgkalv (fjolårskalv) nära Slipstensjön. En spillning samlades in, men analysen visade bara att det var varg, inte vilket kön eller var vargen härstammade ifrån. Det finns indikationer (ej kvalitetssäkrade rapporter) på att även denna varg har fortsatt söderut.

12 12 I juni kvalitetssäkrades en okänd varg nära Kraddsele men här hittades ingen spillning. I början och mitten av september kvalitetssäkrades två olika vargindivider strax sydväst om Åsele, nära Stenbithöjden och Sämsjölandet. Bilder inkom från allmänheten och observationerna kunde kvalitetssäkras tack vare att länsstyrelsens personal jämförde bilderna på plats, samt att det fanns spårlöpor där steglängd kunde fastställas. Tre vargforskare i Skandulv har konsulterats för bedömning av fotona och alla menar att det är två olika vargindivider som fångats på bild. Mest troligt är den ena vargen den finsk-ryska tiken som just nu befinner sig i Västernorrland (Junseletrakten), nära gränsen till. Den andra vargen är förmodligen hennes följeslagare. Ingen spillning hittades och DNA har således inte kunnat analyseras.

13 13 Björn Utifrån spillningsinventeringarna som har genomförts 2004 och 2009, jägarnas årliga björnobservationer och avskjutningsstatistiken konstaterar Länsstyrelsen att björnar rör sig inom hela länet och inom alla samebyar i. Totalt sett fälldes 30 björnar i länet under år 2012, varav 25 under licensjakt och fem under skyddsjakt (Figur 10). Figur 10. Under licens- och skyddsjakt fälldes totalt 30 björnar i år björnar fälldes under licensjakten och fem björnar under skyddsjakt. Samtliga björnar som fälldes under skyddsjakterna var hanar. Björnen är en svårinventerad art, eftersom den går i ide när Länsstyrelsens naturbevakare och samebyarna är ute och inventerar lodjur och järv på snötäckt mark. Björnen är dock den mest talrika bland länets fem stora rovdjur och föranleder därför inga särskilda insatser för att följa stammens utveckling i detalj eller för att exakt följa enstaka individers rörelser, annat än i undantagsfall.

14 14 Denna rapport har sammanställts av rovdjursförvaltare Linda Backlund i samverkan med Michael Schneider, rovdjursansvarig och Länsstyrelsens naturbevakare, PO Nilsson från Kungsörnsgruppen, Øystein Flagstad på Norsk institutt for naturforskning, länsstyrelserna i Norrbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, samt Vegar Pedersen på Statens Naturoppsyn, Fauske, Norge. Björn Jonsson Naturvårdsdirektör Linda Backlund Rovdjursförvaltare Bilagor: Bilaga 1: Säkra lodjursföryngringar per sameby inventeringsår 2012 Bilaga 2: Regelbunden och tillfällig förekomst av lodjur per sameby inventeringsår 2012 Bilaga 3: Säkra och sannolika järvföryngringar per sameby inventeringsår 2012 Bilaga 4: Regelbunden och tillfällig förekomst av järv per sameby inventeringsår 2012 Bilaga 5: Häckning och förekomst av kungsörn per sameby invent ringsår 2012 Bilaga 6: Regelbunden och tillfällig förekomst av varg per sameby inventeringsår 2012 Sändlista: Naturvårdsverket, Stockholm Sametinget, Adolf Hedins väg 58, Kiruna Kopia: Samtliga samebyar i s län Viltskadecenter Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län

15 15 Bilaga 1 Säkra lodjursföryngringar per sameby inventeringsår 2012 Tabellen visar säkra lodjursföryngringar i det svenska renbetesområdet i s län under reproduktionsåret 2011, berörda samebyar samt förslag till delningar. Inventeringsperioden varade från till och med Kart-ID refererar till Figur 1. Grupp-ID refererar till uppgifter i Rovdjursforum. Kart-ID Grupp-ID Status Sameby 1 SE Säker Vapsten, delas med Ubmeje Tjeälddie 2 SE Säker Gran, delas med Malå 3 SE Säker Vilhelmina södra 4 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 5 SE Säker Vapsten, delas med Vilhelmina norra 6 SE Säker Vilhelmina norra, delas med Vapsten 7 SE Säker Vapsten 8 SE Säker Vapsten 9 SE Säker Vilhelmina norra 10 SE Säker Vilhelmina norra, delas med Vapsten 11 SE Säker Vilhelmina norra 12 SE Säker Vapsten 13 SE Säker Ubmeje Tjeälddie, delas med Vapsten 14 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 15 SE Säker Vilhelmina södra 16 SE Säker Vilhelmina södra 17 SE Säker Vilhelmina norra, delas med Vilhelmina södra 18 SE Säker Vilhelmina norra, delas med Vilhelmina södra 19 SE Säker Vilhelmina södra 20 SE Säker Vilhelmina södra 21 SE Säker Vilhelmina södra 22 SE Säker Vilhelmina norra 23 SE Säker Vilhelmina norra 24 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 25 SE Säker Ubmeje Tjeälddie, delas med Ran 26 SE Säker Gran, delas med Malå 27 SE Säker Vapsten 28 SE Säker Vapsten 29 SE Säker Vilhelmina norra 30 SE Säker Vilhelmina norra 31 SE Säker Vilhelmina norra

16 16 32 SE Säker Vilhelmina norra 33 SE Säker Maskaur, delas med Mausjaur Z1 SE Säker Vilhelmina södra, delas med Ohredahke (Z) BD1 SE Säker Gran och Malå, delas med Maskaure (BD) 1 BD2 SE Säker Mausjaur 2 1 Registreras av BD. 2 Registreras av BD. Delas av och Norrbotten men tillhör endast Mausjaur.

17 17 Bilaga 2 Regelbunden och tillfällig förekomst av lodjur per sameby inventeringsår 2012 Tabellen visar vilka observationer som grundar för en regelbunden eller tillfällig förekomst av lodjur i de samebyar som inte har haft någon föryngring under inventeringsåret. Regelbunden förekomst: Minst tre kvalitetssäkrade observationer fördelade över minst tre olika kalendermånader. Tillfällig förekomst: Minst en kvalitetssäkrad observation Observations-ID refererar till uppgifter i Rovdjursforum. Kart-ID refererar till Figur 1. Obs-ID Sameby Aktivitetsdag Aktivitetsdag Kommentar fr.o.m t.o.m SE Svaipa Tillfällig förekomst SE Västra Kikkejaur Tillfällig förekomst Semisjaur- Njarg* Tillfällig förekomst *Länsstyrelsen bedömer att det finns tillfällig förekomst av lo i Semisjaur- Njarg trots att det saknas observationer i rovdjursforum.

18 18 Bilaga 3 Säkra och sannolika järvföryngringar per sameby inventeringsår 2012 Tabellen visar säkra och sannolika järvföryngringar i det svenska renbetesområdet i s län under inventeringsåret 2012, berörda samebyar samt förslag till delningar. Kart-ID refererar till Figur 3. Grupp-ID refererar till uppgifter i Rovdjursforum. Kart-ID Grupp-ID Status Sameby 1 SE Säker Gran 2 SE Sannolik Gran, delas med Ran 3 SE Sannolik Ran 4 SE Sannolik Ran 5 SE Sannolik Vapsten 6 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 7 SE Sannolik Ubmeje Tjeälddie 8 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 9 SE Sannolik Ran 10 SE Säker Ran delas med Ubmeje Tjeälddie 11 SE Säker Ran 12 SE Säker Ran 13 SE Säker Ubmeje Tjeälddie 14 SE Säker Vapsten 15 SE Sannolik Vapsten, delas med Ubmeje Tjeälddie 16 SE Säker Vapsten, delas med Vilhelmina norra 17 SE Sannolik Vapsten 18 SE Sannolik Vilhelmina norra 19 SE Sannolik Vilhelmina norra, delas med Vapsten 20 SE Sannolik Vilhelmina norra 21 SE Säker Vilhelmina norra 22 SE Säker Vilhelmina norra, delas med Vilhelmina södra 23 SE Säker Vilhelmina södra, delas med Frostviken norra (Z) 24 SE Sannolik Vilhelmina södra 25 SE Sannolik Vilhelmina södra 26 SE Sannolik Ran 27 SE Sannolik Vilhelmina södra, delas med Vilhelmina norra 28 SE Sannolik Vapsten BD1 SE Säker Gran, delas med Svaipa (BD) 1 N1 J Säker Ubmeje Tjeälddie, delas med Norge 2 1 Registreras av BD, 2 Registreras i Norge

19 19 Bilaga 4 Regelbunden och tillfällig förekomst av järv per sameby inventeringsår 2012 Tabellen visar vilka observationer som grundar för en regelbunden eller tillfällig förekomst av järv i de samebyar som inte har haft någon föryngring under inventeringsåret. Regelbunden förekomst: Minst tre kvalitetssäkrade observationer fördelade över minst tre olika kalendermånader. Tillfällig förekomst: Minst en kvalitetssäkrad observation Observations-ID refererar till uppgifter i Rovdjursforum. Obs-ID Sameby Aktivitetsdag Aktivitetsdag Kommentar fr.o.m t.o.m SE Malå Regelbunden SE Malå förekomst SE Malå SE Malå I Rovdjursforum står den här observationen registrerad på Grans sameby men den berör även Malå sameby.

20 20 Bilaga 5 Häckning av kungsörn per sameby inventeringsår 2012 Sameby Lyckad Misslyckad Antal ungar häckning häckning Gran 3 3 Ran Ubmeje Tjeälddie Vapsten Vilhelmina norra Vilhelmina södra 3 4 Malå 4 4 Mausjaur 1 2 Svaipa 1 1 Västra Kikkejaur 1 2 Förekomst av kungsörn per sameby inventeringsår 2012 Länsstyrelsen bedömer att det förekommer kungsörn i samebyarna Maskaur och Semisjaur-Njarg även om inga häckningar har konstaterats.

21 21 Bilaga 6 Regelbunden och tillfällig förekomst av varg per sameby inventeringsår 2012 Tabellen visar samtliga kvalitetssäkrade observationer av varg som gjorts under inventeringsåret. Regelbunden förekomst: Minst tre kvalitetssäkrade observationer fördelade över minst tre olika kalendermånader. Tillfällig förekomst: Minst en kvalitetssäkrad observation Observations-ID refererar till uppgifter i Rovdjursforum. Obs-ID Sameby Aktivitetsdag fr.o.m Aktivitetsdag t.o.m Kommentar SE Vilhelmina Tillfällig, södra 1 individ Plats Åsele 1 SE Vilhelmina södra Tillfällig, 1 individ Åsele2 SE Ran Tillfällig, 1 individ Kraddsele SE Gran Tillfällig, Slipstensjön SE Gran individ Slipstensjön SE Ran Tillfällig, Strycksele SE Ran individ Strycksele SE Ran, Gran, (Gås- Joppträsket SE Svaipa Ran, Gran bornvar- gen) Joppträsket SE Umbyn Granölund SE Umbyn Granölund SE Vapsten Tallberget, Vänjaurbäck SE Vapsten Vänjaurbäck SE Vapsten Tallberget, Vänjaurbäck SE Vapsten Vänjaurbäck 11 SE Vapsten Vänjaurbäck SE Vapsten Granträskli-

22 22 den SE Vapsten Björkliden SE Vapsten Björkliden SE Vapsten Vajbäcksvägen SE Vapsten Vänjaurbäck SE Vapsten Vänjaurbäck SE Vapsten Middagsknösarna SE Vapsten SE SE Vilhelmina södra Vilhelmina södra Tillfällig, Avaträsk 1 individ Avaträsk