Turismen i Västsverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Turismen i Västsverige"

Transkript

1 2010:1 ISSN Turismen i Västsverige Den västsvenska turismen skulle vinna på att lyftas till en regional nivå

2 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation. Närmare västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Väst sverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Författare: Mårten Andersson, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Foto: Lisa Nestorson

3 Förord Västsverige är fantastiskt! Det tycker inte bara vi som bor här, utan även alla de svenska och utländska privat- och affärsresenärer som varje år besöker vår region. Vi kan erbjuda ett stort antal besöksmål och varje delregion har sin egen lilla nisch, alltifrån storstadens shopping till glesbygdens lugn och ro, eller från skärgårdens solvarma granithällar till skogsbygdens lummiga svampmarker. Vad som inte uppmärksammas särskilt ofta är de stora intäkter som turistnäringen genererar. En norsk familj som primärt besöker norra Bohuslän för att shoppa, väljer kanske att under sitt besök övernatta, äta middag på restaurang samt besöka såväl kommunens museum som dess djurpark. Dessa och andra besök ligger bakom de 33 miljarder kronor i omsättning och heltidsarbeten som näringen under 2008 beräknades skapa i Västsverige. Statistiken visar tydligt att såväl omsättning som sysselsättning ökar med tiden och att näringen blir en allt viktigare del av det västsvenska näringslivet. Ett stort antal av de företag som är helt eller delvis beroende av turist- och besöksnäringen är medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Vissa av dem har i råds-, nätverks- eller affärsmöten gett oss input kring hur näringen fungerar i Västsverige. Vi har nu på ett mer systematiskt sätt kartlagt deras synpunkter. De 20-tal företag som ingår i studien är verksamma inom en rad olika delar av turist- och besöksnäringen och representerar handelskammarens delregioner Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad och Skaraborg. Vår undersökning visar att vi i många avseenden är duktiga på turistfrågor i Västsverige, vilket också märks i statistiken över till exempel antalet gästnätter. Det finns goda naturliga förutsättningar i regionen för turism, samt även en stor och inarbetad kunskap om hur vi ska locka till oss ännu fler svenska och utländska besökare och på så vis öka tillväxten och sysselsättningen ytterligare. Men vid intervjuerna har det också framkommit en hel del brister. Handelskammaren ser att följande områden behöver förbättras: Vi måste bli mycket bättre på att samarbeta över kommungränserna. Turismen är en regional fråga, inte kommunal. För över resurser och ansvar från kommunal till regional nivå. Det är Västsverige som ska marknadsföras utomlands och inom Sverige, inte en viss kommun. Satsa på infrastrukturen. En rad olika transportsätt måste förbättras. Lågprisflygen är oerhört viktiga för att utländska turister ska lockas till Västsverige. Vägar och järnvägar behöver byggas ut för att underlätta för såväl privat- som kollektivtrafik. Arbeta långsiktigt med turistrelaterade frågor. Se till att skapa förankring över blockgränserna och att personer med näringslivserfarenhet blir involverade i arbetet. Skapa förutsättningar för investeringar. Satsningar på olika former av anläggningar är ofta förknippade med risker. Tillgång till riskkapital och en väl fungerande kapitalförsörjning är därför viktiga. Erbjud produkter som inte bara är kopplade till sommarmånaderna. Det är viktigt att visa att allt inom näringen inte är avhängigt sol och värme eller står och faller med det opålitliga sommarvädret. Inse det värde som turist- och besöksnäringen skapar i form av tillväxt och arbetstillfällen för hela Västsverige. Se näringen som den seriösa mångmiljardindustri som den faktiskt är. Regeringen måste leva upp till löften om att ställa sig bakom ansökningar om internationella tävlingar. Jag är alldeles övertygad om turistoch besöksnäringen är ett framtidsområde för Västsverige och därför är det desto viktigare att vi skapar bästa tänkbara förutsättningar för en fortsatt tillväxt. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3

4 4

5 Innehåll Våra medlemmars åsikter om turist- och besöksnäringen i Västsverige 7 Lågkonjunktur, men inte för alla 7 Vad Västsverige kan erbjuda 8 Samordningen brister 9 Infrastrukturen måste förbättras 10 Näringen behöver leva året runt 10 Se näringens betydelse och potential 12 Turist- och besöksnäringen i Sverige 13 Turist- och besöksnäringen i Västsverige 15 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 18 5

6 6

7 Våra medlemmars åsikter om turist- och besöksnäringen i Västsverige Lågkonjunktur, men inte för alla Andra halvåret 2008 och hela 2009 präglades av lågkonjunkturen. Sverige drabbades hårt av både finans- och fordonskris, och varselsiffrorna sköt i höjden inte minst i Västsverige. Turist- och besöksnäringen klarade emellertid lågkonjunkturen bra, i vissa fall till och med mycket bra. Visserligen vittnar flera av de turistföretag som ingår i vår studie om att den viktiga företagsmarknaden svek. Konferenser och julbord tappade i attraktivitet när besparingar skulle göras. I allmänhet tappade företagssidan 20 procent, ibland ännu mer, av sina intäkter. Men medan företagsmarknaden fick en dyster utveckling, blev det desto ljusare för privatmarknaden. Många svenskar valde att tillbringa semestern på hemmaplan på grund av en svag svensk krona. En rädsla att bli av jobbet gjorde sannolikt att man undvek kostsamma resor till kontinenten och istället utnyttjade det som närmiljön kunde erbjuda. De som hade kvar sina jobb, kunde i många fall konstatera att den disponibla inkomsten ökat, till följd av reallöneökningar och skattesänkningar. Vidare kunde ett ökat inflöde av norrmän och danskar skönjas. Den svaga svenska kronan angavs som ett viktigt skäl till detta, men också att företagen liksom Västsvenska Turistrådet, ökat sina marknadsföringsinsatser i grannländerna. Vissa av anläggningarna uppger rentav att 2009 sammantaget var det bästa året någonsin. Några företag vill sätta in framgångarna i ett mer långsiktigt perspektiv, där våra levnadsvanor och höjningen av den ekonomiska standarden gör att vi idag uppskattar upplevelser och rekreation i högre utsträckning än för år sedan. 7

8 Vad Västsverige kan erbjuda Den långa kustremsan nämns av våra medlemsföretag som en mycket viktig faktor till varför människor väljer att besöka Västsverige. Havet lockar med sommarställen och avkoppling. Den bohuslänska skärgården är ett paradis för såväl svenska som utländska båtägare. I Skaraborg finns flera kulturhistoriska besöksmål och andra delar av inlandet kan även locka med orörd natur och shoppingmöjligheter. Göteborg framhålls som ett mycket viktigt turistnav för Västsverige. Som storstad kan Göteborg locka till sig stora evenemang som till exempel konserter och mässor, vilket märks även på de anläggningar som ligger åtskilliga mil utanför staden. Utbudet av mat och boende är stort, stadskärnan upplevs som trevlig att röra sig i och såväl gammal som ung kan hitta aktiviteter som passar. Västsverige har nära till både den norska och den danska marknaden. Gränshandeln med Norge är mycket omfattande och de köpstarka norrmännen genererar intäkter inom många olika sektorer. Det finns flera färjeförbindelser med Danmark och för danskarna innebär klipporna längs Bohuskusten och skogsområdena i Dalsland helt andra naturupplevelser än vad de är vana vid. Landvetter är en av Nordens största flygplatser och på senare år har ett antal lågprislinjer startats, vilket har gjort det smidigare och billigare för utlänningar att ta sig hit. Sammantaget ges bilden av en oerhört stor västsvensk potential på området. En del företag i studien tycker att arbetet med frågorna i Västsverige är på helt rätt väg och att den största faran är att vi riskerar att tappa fart. Men vid intervjuerna har även flera negativa synpunkter framkommit, exempel på förhållanden som idag upplevs som hämmande för näringens utveckling. 8

9 Samordningen brister Vi kan inte ha 49 olika turistorganisationer. Gränserna måste lösas upp, säger ett medlemsföretag och fortsätter: En stockholmare som besöker vår region åker till Västsverige eller Västkusten, inte till Sotenäs eller Kungälvs kommun. Ett annat medlemsföretag konstaterar att man inte kan marknadsföra Töreboda utanför Sverige. Går du in på turistbyrån i en specifik kommun, finns det bara information om mat- och övernattningsställen i den kommunen, säger en tredje person. Tyvärr envisas vissa kommuner fortfarande med att i alltför stor utsträckning arbeta på egen hand med dessa regionala, kommunöverskridande frågor. Kommuner som nått framgång i sitt turistarbete har vanligtvis kännetecknats av långsiktighet och breda förankringar över såväl parti- som kommungränser. Göteborg & Co och Västsvenska Turistrådet lyfts fram som organisationer som borde få större inflytande på kommunernas bekostnad. I dessa organisationer är kunskapsnivån om näringen hög och där förmår man även tänka vidare än bara längs kommungränserna. Såväl Göteborg & Co som Västsvenska Turistrådet får beröm för sitt arbete, men en sammanslagning av dem skulle sannolikt leda till bättre möjligheter att stärka den västsvenska turistnäringen. En enda kraftfull regional aktör på området skulle även medföra att kommunerna blir mer benägna att samarbeta än att konkurrera med varandra. Västsverige behöver konkurrera med andra europeiska storstadsregioner, inte konkurrera internt. Turisterna har ett behov av en gemensam plattform. De ska kunna sitta hemma vid sin dator och enkelt få information om var de ska bo, äta och vilka sevärdheter de ska besöka, gärna på en gemensam sajt. Någon form av gemensamt dokument borde tas fram, precis som Destination Gotland har gjort, säger ett företag. Den här kritiken gäller dock inte Göteborg, där den goda samordningen betonas. Förmågan att paketera besök lyfts fram som ett stort utvecklingsområde. Tänk om man kunde göra som våra svenska charterföretag gör utomlands, nämligen att skapa weekend- eller veckopaket utifrån ett Västsverige-runt-koncept, svarar ett av våra medlemsföretag. Kritiken mot bristande samordning riktas inte enbart mot den offentliga sektorn, utan det finns ett stort mått av självkritik mot alltför mycket revirtänkande inom näringen. Det måste genomsyra de anställda att också informera om andra aktörer i regionen. Många av företagen inom turist- och besöksnäringen är små. En ökad samordning och bättre nätverkande mellan dem skulle leda till förbättrad kunskapsnivå liksom betydande synergieffekter genom en ökad investeringsförmåga och bättre samarbete med politikerna. 9

10 Infrastrukturen måste förbättras En väl fungerande infrastruktur är en av hörnpelarna för ett bra näringslivsklimat i Västsverige. Villkoren inom turist- och besöksnäringen är inget undantag. Besökare ska snabbt och smidigt kunna röra sig till, från och mellan västsvenska besöksmål. Företagen lovprisar de lågprisflyg som på senare år bidragit till att attrahera gäster från kontinenten, i synnerhet britter och tyskar. När allt kommer omkring är trots allt Sverige ett land som ligger vid sidan av den stora europeiska marknaden. Det finns emellertid många väg- och järnvägssatsningar i Västsverige som inte har kommit igång eller som fortskrider alldeles för långsamt. Idag väljer många barnfamiljer att åka bil, men i framtiden kommer det att bli allt vanligare med det mer miljövänliga järnvägsalternativet. På åtskilliga västsvenska sträckor finns det brister i infrastrukturen, vilket inte bara är ett bekymmer för turisterna utan också för de många anställda vid anläggningarna. Brist på parkeringsplatser i anslutning till besöksmålen är ett annat problem som lyfts fram. I turistsammanhang innebär god infrastruktur också investeringar i hotell och andra anläggningar. Intrycket är att Västsverige har halkat efter på detta område. I vissa delar av regionen finns det få lediga rum, särskilt sommartid, och på andra håll börjar anläggningarna bli slitna. Att det görs för få investeringar förklaras i huvudsak av bristen på riskkapital i Västsverige. Investeringarna måste dessutom i högre utsträckning anpassas till kundernas behov det räcker inte bara att bygga nytt utan det måste också byggas rätt. Näringen behöver leva året runt Flera medlemsföretag ser problem med att turist- och besöksnäringen är alltför fokuserad på sommaren. Många anläggningar har enbart öppet under sommarmånaderna och på vissa håll stänger till och med kommunens toaletter den 15 augusti. Vi får skylla oss själva. I alla trycksaker från Bohuslän finns det bilder på klippor och hav. Inte konstigt att folk bara tror att det är på sommaren som vi kan erbjuda något, säger en person som varit verksam inom branschen i över 20 år. Det blir en enorm anhopning av gäster på sommaren, vilket medför att boendeanläggningar snabbt blir fullbelagda. Näringen är dessutom mycket väderkänslig och regniga somrar kan leda till betydande förluster för anläggningarna. Vi behöver alltså bli bättre på att erbjuda produkter utanför sommaren. Naturligtvis går det då inte att locka med sol och utomhusbad, men till exempel museer och vissa andra sevärdheter, spa och konferenser borde rimligtvis även kunna vara attraktiva under höst, vinter och vår. Vissa anläggningar har också på senare tid satsat på julbord, julmarknader och andra evenemang för att vidga utbudet av året runt-produkter. 10

11 11

12 Se näringens betydelse och potential Turismen ska drivas som en industri eller ett företag, säger en av våra medlemmar. Men vissa av de turistbolag och turistorganisationer som finns i Västsverige har enbart politiker i styrelsen. Vi tror att det i högre utsträckning behövs personer med entreprenörstänkande och näringslivserfarenhet. För att näringen ska växa anser vi att det måste till ökad affärsmässighet och kundorientering, något som relevanta näringslivspersoner kan bidra med. Flera företag vittnar om att turist- och besöksnäringen de senaste fem-sex åren har fått en större förståelse i samhällsdebatten. Tidigare sågs både den och dess idkare som ganska oseriösa. Bland lokala politiker är man idag mycket mer lyhörd vad gäller företagens synpunkter och inser vilket värde som näringen skapar. För många ungdomar kan sommarjobbet på nöjesparken eller restaurangen vara det första steget ut i yrkeslivet, vilket borde lyftas fram i tider med hög ungdomsarbetslöshet. Näringen skapar även arbetstillfällen i glesbygdsområden, som annars skulle ha varit ännu glesare. Det allmänna intrycket är att en destination med många turister blir trevligare också för dem som redan bor där. Turism är dessutom, vilket en person framhåller, inte något som kan flytta utomlands på samma sätt som viss tillverkningsindustri. Men fortfarande finns det en viss skepsis och tröghet bland den politiska ledningen på lokal, regional och nationell nivå. Ett exempel är regeringens motvilja att delta i arbetet med att få arrangera europamästerskapen i fotboll Sannolikt skulle flera matcher ha spelats på Nya Ullevi i Göteborg, vilket hade genererat stora intäkter för affärer, boendeanläggningar, restauranger och besöksmål långt utanför Göteborgs kommungräns. Dessa post-evenemangseffekter borde i högre utsträckning beaktas från politiskt håll. Likaså vittnar vissa företag om att de driftbidrag som de erhåller, framställs av media som slöseri med skattemedel, när de i själva verket bidrar till att skapa tillväxt och sysselsättning i regionen. Fortfarande återstår alltså en del arbete för att sprida bilden av turist- och besöksnäringen som både viktig och riktig för en positiv regionutveckling. 12

13 Turist- och besöksnäringen i Sverige 1 Fördelning av turistnäringens omsättning på besökskategori Svenska affärsresenärer 20% Svenska fritidsresenärer 43% Utländska besökare 37% Figur 1: Fördelning av turistnäringens omsättning på besökskategori Fördelning av turistnäringens omsättning på bransch Övriga tjänster 6% Transport 21% Boende och restaurang 32% Varuhandel 41% Figur 2: Fördelning av turistnäringens omsättning på bransch I Sverige är Tillväxtverket den myndighet som både ansvarar för turistnäringsfrämjande insatser och den officiella turiststatistiken. Tillväxtverket bygger sin statistik på den internationella definitionen av turism som omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Parallellt med turistbegreppet används i dagligt tal också begreppet besöksnäring. Det senare har en bredare definition med avseende på till exempel aktivitet och avstånd och ingår inte i den officiella turiststatistik som redovisas i detta avsnitt. Turistnäringen är inte någon egen bransch, utan ett samlingsbegrepp för de aktiviteter inom till exempel varuhandel samt rese- och hotellbranschen som konsumeras av människor som reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Turismen mäts alltså, till skillnad från många andra näringar, från konsumtionssidan och inte från produktionssidan. Den totala turistkonsumtionen, eller dess omsättning, uppgick i Sverige år 2008 till 244 miljarder kronor. Den största gruppen utgjordes av svenska fritidsresenärer, som omsatte 105 miljarder kronor. Utländska besökare omsatte 91 miljarder kronor medan de svenska affärsresenärerna omsatte 48 miljarder kronor. Av de 244 miljarderna, kom 97 miljarder från varuhandel, 78 miljarder från boende och restaurang och 50 miljarder från transportsektorn (till exempel tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar). Resterande del utgjordes av övriga tjänster, såsom kultur, rekreation och sport. 1 Detta kapitel bygger på uppgifter från Tillväxtverkets rapport Årsbokslut för svensk turism och turistnäring 2008, tillgänglig via Tillväxtverkets hemsida. 13

14 Turistkonsumtionens omsättning har i löpande priser ökat med 6 procent sedan 2007 och med 53 procent sedan I fasta priser är ökningen 3 procent respektive 33 procent. Det är framförallt de utländska besökarnas konsumtion som har ökat sedan 2000 har den fördubblats, mätt i löpande priser. När det gäller svenskars turistkonsumtion i Sverige, är det enbart för fritidsresenärerna som det skett en kraftig ökning under 2000-talet. De svenska affärsresenärernas (definierat som näringsliv och myndigheter) konsumtion har däremot legat på en oförändrad nivå, eller till och med minskat något under samma period. De svenska hushållens privata turistkonsumtion i Sverige har under 2000-talet dessutom ökat betydligt snabbare än deras totala konsumtionsuppgifter. Sysselsättningen inom turistnäringen har också ökat kraftigt under 2000-talet. Enligt Tillväxtverket fanns det närmare heltidsarbeten inom näringen under 2008, räknat i helårsverken. Hotell och restaurang svarade för nästan vartannat jobb. Ökningen sedan 2000 har varit heltidsarbeten eller 20 procent. Det innebär en större ökning än i många andra jämförbara näringar. Under 2008 genererade turistnäringen 91 miljarder kronor i exportintäkter i form av utländsk konsumtion i Sverige. Exportvärdet var därmed större än för både järn/stål samt personbilar. Uppgifter från Sveriges riksbank visar att turismens exportvärde under tredje kvartalet 2009 översteg dess importvärde (dvs. vad svenska turister konsumerar utomlands), vilket inte har skett sedan mätningarna startade på 1950-talet 2. Turistnäringens andel av Sveriges totala BNP ligger på knappt 3 procent och dess andel av Sveriges totala export har passerat 5 procent. Total omsättning inom turistnäringen i Sverige (miljoner kronor) Figur 3: Total omsättning inom turistnäringen i Sverige (miljoner kronor) Sysselsatta inom turistnäringen i Sverige (årsverken) Figur 4: Sysselsatta inom turistnäringen i Sverige (årsverken) Tillväxtverkets hemsida. 14

15 Turist- och besöksnäringen i Västsverige Statistiken visar alltså entydigt att turismen är en växande näring med stora effekter på Sveriges ekonomi. I vilken utsträckning utmärker sig då Västsverige på detta område? Enligt Västsvenska Turistrådet, sysselsatte turismen personer i Västsverige under år 2008, räknat i helårsverken. År 2000 var motsvarande siffra personer. Ökningen blev därmed 24 procent, vilket är något högre än för riket. Omsättningen under 2008 var 33 miljarder kronor, jämfört med 26 miljarder kronor under Av de 33 miljarderna, kunde 22,8 härledas till Göteborgsregionen, 7,9 till Fyrbodal medan turistnäringen i Skaraborg och Sjuhärad omsatte 1-2 miljarder kronor var. Län Andel av de svenska fritidsresenärerna 2007 Västra Götaland 16,7 % Stockholm 15,6 % Skåne 8,7 % Dalarna 7,4 % Halland 4,8 % Västra Götaland var det län som tog emot flest svenska fritidsresenärer år 2007, enligt rese- och turistdatabasen, TDB procent av alla fritidsresor med övernattning gick till Västra Götaland, 16 procent till Stockholm och 9 procent till Skåne. När det däremot gäller affärsresor stod Stockholm i en klass för sig, med över 30 procent av resenärerna. Västra Götaland kom på andra plats med 17 procent av affärsresorna. 3 Fakta om svensk turism och turistnäring 2008 års upplaga, Nutek, s

16 Den enda statistik på regional nivå som Tillväxtverket redovisar är utvecklingen av antalet gästnätter 4. Här inkluderas hotell, stugbyar, vandrarhem, camping samt förmedlade privata stugor och lägenheter för såväl svenska som utländska privatoch företagsgäster. Totalt redovisades 51,8 miljoner gästnätter i Sverige under Västra Götaland hade 8,2 miljoner gästnätter, flest hade Stockholm med 9,4 miljoner var ett mycket bra år för Västra Götaland. Gästnätterna ökade med 3,5 procent, vilket endast överträffas av en handfull andra län och i absoluta tal var ökningen på gästnätter störst i landet. Framförallt var det Bohuskusten och Skaraborg som stack ut med ökningar på 10 respektive 8 procent. Svenskar var den klart största besöksgruppen, följt av norrmän, danskar och tyskar och av dessa stod danskarna för den största ökningen. Antalet besökare från Italien och Polen ökade kraftigt, även om dessa grupper än så länge är ganska små 5. För camping samt förmedlade privata stugor och lägenheter finns hos Tillväxtverket bara statistik tillgänglig från 2008 och 2009, men för hotell, stugbyar och vandrarhem är det möjligt att gå tillbaka ända till Västra Götaland har under denna period ökat från 4 till 5 miljoner gästnätter, eller med 25 procent 6. 4 Tillväxtverkets hemsida. 5 Pressmeddelande från Västsvenska Turistrådet Tillväxtverkets hemsida. Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem för Västra Götaland Figur 5: Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem för Västra Götaland. Tillväxtverket redovisar även uppgifter om Sveriges största besöksmål och sevärdheter. På en klar förstaplats kommer Liseberg med 3 miljoner besökare under Bland övriga västsvenska anläggningar på topplistan märks Scandinavium, Svenska Mässan, Ullevi, Botaniska Trädgården, Universeum och Valhallabadet i Göteborg, samt akvedukten i Håverud. Samtliga hade fler än besökare 7. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) bedömde under hösten 2009 Sveriges kommuner utifrån hur framgångsrika de var på turism. Precis som tidigare år kom Strömstad på första plats, mycket tack vare gränshandeln med Norge och de många båtnätterna i hamnen. Tanum och Sotenäs gjorde Strömstad sällskap i toppskiktet Tillväxtverkets hemsida. 8 Besöksnäringen i Sverige, kommunindex

17 17

18 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på Rapport 2002:1 Västsverige - en tyst del av Sverige. Rapport 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige - en tyst del av Sverige. Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige - en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Har vi en industri i världsklass? Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapport 2007:3 Sårbarhetsindex Rapport 2007:4 Tillväxt Göteborg Rapport 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem Rapport 2007:6 Fokus Attityd 2007 Rapport 2008:1 Västsverige på väg Rapport 2008:2 Göteborg vs Gothenburg Rapport 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? Rapport 2008:4 Hur stort är västsverige? Rapport 2008:5 Svenska nav 2008 Rapport 2008:6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet Rapport 2008:7 Fokus Attityd 2008 Rapport 2008:8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Rapport 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens 2008 Rapport 2009:1 En tyst del av Sverige 2009 Rapport 2009:2 Västsverige-Skåne 0-5 Rapport 2009:3 Klimatet och affärerna 18

19

20 Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18 Box Göteborg Tel Fax

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag?

Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:2 ISSN 1650-7965 Göteborg vs Gothenburg Vid stadens internationella marknadsföring. Hur hanteras namnfrågan idag? Idag finns det ingen enhetlig

Läs mer

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet

Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:8 ISSN 1650-7965 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet Från näringslivets sida är det av oerhört stor betydelse att myndigheter och politiker gör vad de kan för att hindra kriminaliteten.

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Mar Ökning med 7 under första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 107.000 i Uppsala under första

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 7 första halvåret Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 255.000 i Uppsala under första halvåret.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Ökning med 5 under januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 36.000 i Uppsala i april. Det var

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 52.000 i Uppsala under juli. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Sep Samma utfall som åren 200809 Det totala antalet gästnätter under september i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 41.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Aug Ökning med 3 under sommaren Antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 160.000 i Uppsala under juniaugusti. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 3 januariapril Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 29.000 i Västerås i april. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Feb Ökning med 4 i Uppsala i februari Det totala antalet gästnätter i februari i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till drygt 31.000 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 i juni Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 32.000 i Västerås under juni. Det var en ökning med 4

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Nov Ökning med 2 i Uppsala i november Det totala antalet gästnätter under november i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 37.500 i Uppsala.

Läs mer

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB År Ökning med 3 i Uppsala Det totala antalet gästnätter under i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till nästan 500.000 i Uppsala. Det var

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Ökning med 4 första kvartalet Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 26.000 i Västerås i mars. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Dec Ökning med 4 i december Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Västmanland uppgick till 617.000

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Sep 2 gästnätter i september Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 25.000 i Västerås i september. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 24 000 gästnätter i mars Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 24.000 i Västerås under mars. Det var en minskning

Läs mer

Resultatet januari-april

Resultatet januari-april Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co 28 000 gästnätter i april Det totala antalet gästnätter i hotell, stugbyar, vandrarhem och camping uppgick till 28.000 i Västerås under april. Det var en ökning

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Feb Ökning med 13 i februari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till drygt 36.000 i februari. Det var en

Läs mer

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Västmanland Januari. Hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och privata stugor/lägenheter - 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan 31.000 gästnätter i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 31.000 i januari. Det var en minskning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen s Kommuner och Landsting Jan Ökning med 10 i januari Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i uppgick till 36.000 i januari. Det var en ökning

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Sep Minskning också i september Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 89.000 i september,

Läs mer

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh

Gästnätter i Uppsala län Juli Hotell/stugbyar/vandrarhem/camping/privata stugor/lgh Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB Minskning i juli Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 146.000 i juli, vilket var

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011

Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Inkvarteringsstatistik mars 2011 Kvartal 1 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Besöksutvecklingen StockholmMälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism Ökning med 20 i maj Det totala antalet gästnätter i samtliga turistboenden i Uppsala län uppgick till 112.000 i maj, en ökning med

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2013 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i juni Gästnätterna i summerade till 55. i juni (boende på hotell, vandrarhem och i stugbyar). Det var en ökning med 13 jämfört med juni, bl a beroende

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2009

Inkvarteringsstatistik juli 2009 Inkvarteringsstatistik juli 2009 Gästnattsutveckling juli 2009, län Jfr. med samma period föregående år. 16% 14% 14% 14% 1 9% 11% 8% 6% 4% 0% Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 07/09/2010

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av:

SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013. Rapporten är framtagen av: SKÅNE I SIFFROR OM TURISMEN I SKÅNE. JULI 2013 Rapporten är framtagen av: INNEHÅLL Det lyfter inte från utlandsmarknaderna 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 KALMAR LÄN KALMAR LÄN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 KALMAR LÄN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Kalmar län 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Kalmar län

Läs mer

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg

Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965. Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Rapport 2014:1 ISSN 1650-7965 Bostadsbristens pris En konsekvensanalys för Stor-Göteborg Bostadsbristens pris är publicerad av Västsvenska Handelskammaren och HSB Göteborg 2014. Undersökningen är gjord

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj

Uppsala län Maj - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen Maj Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Fortsatt ökning i maj Totalt gjordes i maj drygt 76. övernattningar på hotell, vandrarhem och i stugbyar i Uppsala län, vilket var en ökning med 7 jämfört med. Antalet

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Q2 2010 OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND Q2 2010 RTS Index utfall för det andra kvartalet 2010 visar att det totala antalet resenärer som reser via rederier till/från våra kuster (-5 procent), via flyg (-2 procent) och via tåg (-1 procent) sjunker

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26

Statistik för Skånes inkvartering. Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Statistik för Skånes inkvartering Delårsrapport januari-juni 2015 2015-08-26 Tourism in Skåne / Delårsrapport januari-juni 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Gästnattsbarometer... 4 3 Fortsatt

Läs mer

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November

Uppsala län November - 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008. Stockholm-Mälarregionen November Besöksutvecklingen Uppsala Tourism AB Nov Nedgång i november Gästnätterna i Sverige minskade med totalt 4 i november. I var minskningen 3 och i minskade gästnätterna med 5. Totalt gjordes i november drygt

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Turismplan 2010-2015. Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2010-0517, 72. Kontaktperson: Mikael Lundgren

Turismplan 2010-2015. Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2010-0517, 72. Kontaktperson: Mikael Lundgren Turismplan 2010-2015 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2010-0517, 72 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning sida Inledning... 3 Värdegrund... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Omvärldsanalys...

Läs mer

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6

Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Göteborgsregionen vs Malmöregionen 1-6 Infrastrukturmatch - Minst 17 år innan Göteborg är ikapp Rapport 2010:8 ISSN 1650-7965 Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2010. Citera oss gärna,

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

Hur stort är Västsverige?

Hur stort är Västsverige? Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2008:4 ISSN 1650-7965 Hur stort är Västsverige? Regionindelning för näringsliv och offentliga organisationer bör utgå från det som är mest effektivt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga

Fakta om svensk turism och turistnäring. 2007 års upplaga Fakta om svensk turism och turistnäring 2007 års upplaga mars 2007 Innehåll 2 Nyckeltal 4 Utmaningar och utveckling 7 Internationell turism 10 Turistnäringens ekonomi 20 Sysselsättning inom turistnäringen

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän Enkätundersökning genomfört under juni september 2010 BAKGRUND! Undersökningen gjordes inom Leaderprojektet Destinationsutveckling Bohuslän.! Telefon samt

Läs mer

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg

Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2010 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling

Läs mer

Fakta om svensk turism (utdrag)

Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta om svensk turism (utdrag) Fakta & statistik 2009 fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Turism i Sverige 29 Inhemsk turism 38 Inkommande turism 44 Internationella kongresser

Läs mer

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER

Rapport 2013:4. Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Rapport 2013:4 Kunskapsklyftan HÖGSKOLAN SOM FÖRETAGEN INTE SER Kunskapsklyftan - Högskolan som företagen inte ser är publicerad av Västsvenska Handelskammaren 2013. Citera oss gärna men ange källa. Författare

Läs mer

Nyhetsbrev 11. Vitberget

Nyhetsbrev 11. Vitberget Välkomna att ta del av Vindkrafts elfte nyhetsbrev för planerad vindkraftanläggning. Via nyhetsbrev informerar Vindkraft närboende och övriga om projekt. Vindkraft bör inte byggas inom områden som är särskilt

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hultsfreds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Hultsfreds kommun

Läs mer

Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark

Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark Turismen i Dalsland sommaren 2008 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Oxelösunds kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Oxelösunds kommun

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring

Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turismen Ystad & Österlen en viktig näring Turism ekonomisk rapport för destinationen Ystad & Österlen 2011 Foto: Inge Hansson, bidrag från 2012 års fototävling Turismen i Ystad & Österlen en viktig näring.

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2014 FAKTA OM SVENSK TURISM Innehåll Förord 3 Nyckeltal

Läs mer

Marknadsplan för internationell marknadsföring i Kalmar län under perioden 2014-2015

Marknadsplan för internationell marknadsföring i Kalmar län under perioden 2014-2015 Marknadsplan för internationell marknadsföring i Kalmar län under perioden 2014-2015 Bakgrund Besöksnäringen har stor betydelse för länet. Enligt RUSen 2012 anses det som en bransch med stor potential

Läs mer

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 SKÅNE SKÅNE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 SKÅNE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skåne 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skåne 2013 3 Utveckling

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009

jul - 2010 jul - 2009 jan - 2011 jan - 2010 apr - 2009 apr - 2010 okt - 2010 okt - 2009 Delårsrapport 214 Utvecklingen av gästnätter januari-juni 28-214 INLEDNING EN RAPPORT OM LÄGET I HALVTID I den här rapporten presenteras läget beträffande antalet gästnätter i Skåne det första halvåret

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2012 fakta om svensk turism Innehåll Förord 3 Sammanfattning

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012 Utfall för helår 2011: Utfallet 2011 visar att det totala resandet och boendet hamnar på en rekordnivå jämfört med 2010, dock

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren

Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Hur löser vi framtidens krav på hållbara transporter Hur bygger vi det framtida Västsverige? Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Regionförstoring 1970-2011 LA Stockholm LA Göteborg Geografisk

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Undersökning bland evenemangsbesökarna vid EM i Konståkning Ericsson Globe Arena, 26 januari - februari 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERSÖKNINGEN S. KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Vi gör Västsverige starkare

Vi gör Västsverige starkare Energiturné 2012 tre hållplatser för ett vinnande Västsverige Klimatomställningen skapar möjligheter i Fyrbodal Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren Ägs av näringslivet, inga offentliga medel.

Läs mer

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008

Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Turismen i Skaraborg sommaren 2008, del 1 Västsvenska Turistrådet Åsa Widmark November 2008 Viktoriagatan 13, Box 5068, SE-402 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95 000, Fax +46 31 75 95 001, www.turismensutredningsinstitut.se

Läs mer