Kv Ottiliana 49, Ystad

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:164 ÖVERSIKTLIG ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2014 Kv Ottiliana 49, Ystad Skåne, Ystad stad och kommun, kv Ottiliana 49, fornlämning Ystad 50 Sofia Lindberg

2

3 UV RAPPORT 2014:164 ÖVERSIKTLIG ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2014 Kv Ottiliana 49, Ystad Skåne, Ystad kommun och socken, kv Ottiliana 49, fornlämning Ystad 50 Dnr Sofia Lindberg

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: fornamn.efternamn@shmm.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:164 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag: Fotot visar det inre av kv Ottiliana, dock inte den aktuella tomten (uppg. per mail. Bensch, F.). Foto: Sandblad 1937, Ystad Stadsarkiv. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2015

5 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 7 Naturgeografiska förutsättningar 7 En kort historik över staden Ystad 8 Antikvarisk bakgrund och forskningsläge 9 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning i samband med geoteknisk undersökning inom Kv Ottiliana Syfte, målsättning och frågeställningar 12 Metod och genomförande 13 Fyndinsamling och provtagning 14 Prioriteringar 14 Resultat 15 Schakt 1 15 Schakt 2 20 Fyndmaterial 23 Analyser 25 Kvarteret Ottiliana i det äldre kartmaterialet 26 Bevarandeförhållande och förutsättningar för analyser 27 Arkeologisk och vetenskaplig potential 29 Förslag till fortsatta åtgärder 31 Referenser 32 Administrativa uppgifter 34 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell 35 Bilaga 2. Keramiken från kv. Ottiliana, Ystad 37 Bilaga 3. Översiktlig paleoekologisk analys 40 VIKINGATID TIDIG MEDELTID HÖGMEDELTID SENMEDELTID TIDIGMODERN TID MODERN TID

6 Helge å Ringsjön Hörby mbsjön Verkaån Sjöbo Sövdesjön Snogeholmssj. Simrishamn Tobisviken Ellestadssj. Tomelilla Krageholmssj. Ystad Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 20 Malmö. Skala 1: Kv Ottiliana 49, Ystad

7 Sammanfattning Med anledning av detaljplaneläggning inför uppförandet av bostäder i kvarteret Ottiliana 49, ansökte Ystads kommun hos Länsstyrelsen i Skåne om tillstånd till en arkeologisk förundersökning Den aktuella fastigheten ligger i den västra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde, fornlämning RAÄ 50. Efter beslut av Länsstyrelsen har en översiktlig förundersökning genomförts inom fastigheten av Riksantikvarieämbetet, UV Syd. Målsättningen med den översiktliga arkeologiska förundersökningen var att klarlägga fornlämningssituationen inom det aktuella området avseende bevaringsförhållanden, verksamhetsoch aktivitetsspår, dateringar samt vetenskaplig potential. Den översiktliga förundersökingen syftar till att fungera som planerings- och beslutsunderlag för såväl Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet som kommunens fortsatta detaljplanearbete. Resultatet av undersökningen visar på välbevarade lämningar i båda schakten. Det framkom såväl kulturlager, stenläggningar och spår efter byggnader i form av raseringslager, syllstenar och golv. Keramiken indikerar att dateringen av lämningarna spänner från tal fram i tidigt 1900-tal. I ett av schakten framkom ett relativt omfattande djurbensmaterial i form av slakt- och matavfall, med datering till medeltid. I botten av båda schakten fanns ett svagt humöst sandigt kulturlager, som genom fynd av äldre rödgods och tegel också kan dateras till medeltid. I detta lager påträffades även ett flintavslag vilket indikerar att det också kan finnas förhistoriska lämningar i området. I båda schakten var kulturlagertjockleken ca 1,4 m, där ca 1,1 1,2 m i respektive schakt bedöms som medeltida eller tidigmoderna. Kv Ottiliana 49, Ystad 5

8 Gertruds torg Sankt Hans torg Bryggaretorget YSTAD Stortorget Sankt Knuts torg Småbåtshamn Fiskehamn Undersökningsområde Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 01D9E Ystad. Skala 1: Kv Ottiliana 49, Ystad

9 Allmän bakgrund Med anledning av detaljplanearbeten inför planerad byggnation av tre radhus inom fastigheten Ottiliana, Ystad, ansökte Ystads kommun om tillstånd för arkeologisk förundersökning enligt 2 kap lagen om Kulturminnen (SFS 1988:950). Efter beslut av länsstyrelsen i Skåne län , har en översiktlig förundersökning genomförts av Riksantikvarieämbetet UV Syd (RAÄ UV Syd) under fyra dagar i oktober Den berörda fastigheten, som idag används som bilparkering, ligger i den västra delen av Ystads medeltida bebyggelseområde, registrerat som fornlämning RAÄ 50, Ystad stad, ca 100 m nordväst om S:ta Maria kyrka. Inom det område som nu är aktuellt för byggnation fanns tidigare garagebyggnader vilka revs under sommaren Naturgeografiska förutsättningar Ystadområdet ligger inom det sydskånska backlandskapet med dess kalkrika moränleror. Närmast kusten finns en zon dominerad av sand och sandjordar, som öster om staden breder ut sig till en lågslätt kring Nybroån och Öja mosse (Tesch 1983b:13). Staden ligger direkt vid stranden mot Östersjön. Det medeltida stadsområdet delades av Vassaån i två ungefär lika stora områden. Ån är sedan länge ledd i kulvertar men man kan ännu ana dess tidigare sträckning i stadsplanen. Utifrån de uppgifter som samlats in i samband med arkeologiska och geologiska grundundersökningar har man konstaterat att Vassaån vid tiden för stadens grundläggning mynnade i en skyddad vik som nådde upp till i höjd med dagens Östergatan. Den äldre viken är idag helt igenfylld. Det är resultatet dels av Vassaåns igenslamning, dels av utfyllnad. Redan på den äldsta bevarade kartan över Ystad, från 1650-talet, är viken försvunnen. Den västra höglänta delen av det medeltida stadsområdet domineras av den postglaciala strandvallen efter Litorinahavet. Områdets högsta parti ligger norr om Mariakyrkan och bildar en platå, omkring 150 m i diameter, ca 7 9 meter över nuvarande havsyta. Från platån sluttar markytan relativt jämt åt söder ner mot kusten. Det nu aktuella undersökningsområdet är beläget i västra kanten av denna platå (fig. 3). Den östra stadshalvan är mer låglänt och flack än den västra. Områdets högsta delar når endast obetydligt över 5-meterskurvan och bildar en något oregelbunden platå med ca 400 m diameter (Tesch 1983a:59). Området har varit attraktivt under stora delar av förhistorien (Tesch 1983b, Becker & Anglert 2006) och rikt på naturresurser vilka sedan kunnat utgöra grunden för de sociala strukturer som medgett en urbanisering i området. Sten Tesch har i flera sammanhang (1983a, 1983b, 2014) lyft fram de topografiska och kommunikativa faktorerna i form av lands- och vattenvägar som betydelsefulla för den senare utvecklingen. Kv Ottiliana 49, Ystad 7

10 100 m Figur 3. Karta från Medeltidsstaden (beskuren) som visar kvarteren runt Ottiliana samt höjdkurvor (Tesch 1983a:57). En kort historik över staden Ystad Staden Ystad anses ha sitt ursprung i ett äldre fiskeläge, men redan under 1000-talet har det på platsen förekommit aktiviteter som efterlämnat spår i form av spridda härdar och kulturlagerrester (Tesch 1983b:99). Sillfiskets och fiskelägets, arkeologiskt identifierbart genom enklare bebyggelse och så kallade lerbottnar, relation till och betydelse för den senare stadsetableringen har diskuterats flitigt genom åren (se Larsson & Anglert 2008:47 60). Omvandlingen till en urbaniserad ort görs under 1200-talet. De formella urbaniseringskriterier som användes inom Projekt Medeltidsstaden utgjordes för Ystads del av stadskyrkan S:ta Maria, förd till talet, Franciskanerkonventet, 1258 (?), Helgeandshus, omnämnt 1398 samt ett Nicolaikapell omtalat tidigast Stadens rådhus är, utifrån det som finns bevarat av dess källare, i sina äldsta bevarade delar hemmahörande i 1400-talet. Sannolikt är det äldre, då stadens råd ( magistrat ) är omnämnt tidigare, 1363 (Tesch 1983a). Under 1200-talet fanns också en borg ca 400 m nordöst om Österport. I kv Pernilla, söder om kv Ottiliana har det under en kort period på 1300-talet funnits ytterligare en gravomgärdad holme, vars funktion dock inte är helt klarlagd (se Tesch 2014:55ff ). 8 Kv Ottiliana 49, Ystad

11 Under delar av 1300-talet tillhörde Skåne och Ystad Sverige. Vid mitten av samma århundrade hade den profana bebyggelsen i Ystad nått i stort sett samma utbredning som på Weduvars stadskarta från mitten av 1700-talet (Tesch 2014:14). Från det senmedeltida och 1500-talets Ystad finns det fortfarande spår ovan mark i form av några av de sten- och korsvirkeshus som uppfördes under denna period (Tesch 2014:14). Sten Tesch förde i Projekt Medeltidstadens rapport över Ystad ett ingående resonemang kring stadsplanen, som byggde på äldre kulturgeografisk diskussion, den äldsta bevarade stadskartan från 1753 och arkeologiska observationer (Tesch 1983a, se även 2014). De undersökningar som genomförts sedan 1982 har förstärkt den rekonstruktion av stadsplanen som då gjordes. Den medeltida stadsplanen framstår som en kompromiss mellan det topografiskt givna, det redan skapade, det vill säga kommunikationslederna och fiskeaktiviteterna, samt det önskade. Stadsplanens huvuddelar utgörs av havet, strandvallen, Vassaån, gatunätet och de medeltida institutionernas placering: kyrkorna, torget, rådhuset och portarna (Larsson & Anglert 2008:61ff ). På 1600-talet byggdes en stadsvall runt staden och under åren kring det svenska övertagandet var Ystad en av de städer som fick lida av konsekvenserna av kriget. Även början av 1700-talet innebar svårigheter men sedan stabiliserades förhållandena i staden efter hand (Tesch 2014:15). Antikvarisk bakgrund och forskningsläge Arkeologin i Ystad har en relativt lång historia. För tillfället finns det uppgifter om 202 observationer i det stadsarkeologiska registret (Tesch 2014). Observationerna är gjorda i olika sammanhang och av skiftande orsaker, allt ifrån att man påträffat föremål vid markarbeten till systematiska undersökningar (Andersson 1972). Det registrerade källmaterialet är av skiftande kvalitet och dess användbarhet för olika frågeställningar spänner därför över ett brett spektrum. Den äldsta, registrerade arkeologiska observationen i Ystad, nummer 1 i registret, är från före 1858 och gäller en äldre stenläggning inne på Stora Östergatan 39. Av uppgifter från äldre tid är det nog de väldiga fyndmängderna, inklusive 25 skeppsvrak, som påträffades i hamnen 1869 som är mest kända. Den moderna stadsarkeologin i Ystad tog sin början i slutet av talet. Under till slutet av 1990-talet gjordes undersökningarna regelmässigt av Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar i Lund, UV Syd. De flesta av de senaste decenniernas undersökningar är redovisade i rapporter av varierande omfång och kunskapsläget till och med 1980-talet har sammanställts och presenterats av Sten Tesch i olika sammanhang (1982, 1983a, 2014). De äldre observationerna utgörs av enstaka fynd och konstruktionslämningar, vilka också under lång tid stod i fokus för de mer regelrätta undersökningarna. Eftersom de flesta undersökningarna är av äldre datum har de påträffade kulturlagren inte undersökts som självständiga informations- Kv Ottiliana 49, Ystad 9

12 10 Kv Ottiliana 49, Ystad bärare, som materiell kultur. När lagerföljder dokumenterats har det gjorts som tvådimensionella profilritningar, det vill säga tvärsnitt utan rumslighet. Av, till ytan, mera omfattande undersökningar i Ystad kan nämnas kv Lovisa, omedelbart öster om kv Ottiliana (se fig. 3), där omfattande gårdsbebyggelse från 1200/1300-talet påträffades Här fanns också spår efter benhantverk, metallhantering och garveriverksamhet. Kulturlagrens mäktighet kunde här uppmätas till mellan 1,5 och 2,0 m Under de medeltida lämningarna fanns också enstaka förhistoriska spår (Tesch 1983a, Wihlborg 1992). Även i kv Petronella (se fig. 3) har rester efter byggnader från /1500-tal påträffats. Här var kulturlagerdjupet ca 1,4 meter (Tesch 1983a). Detta kvarter utgjorde del av Ottiliana under äldre tid. Något mer diffusa byggnadslämningar, med en allmän datering till talet har undersökts i kv Christina (Cardell 1995). En relativt stor undersökning genomfördes 1983 och 1984 i kv Pernilla (se fig. 3), strax söder om kv Ottiliana. De äldsta spåren utgjordes här av härdar från stenålder. Ett tiotal kupolugnar tyder på att bageriverksamhet förekommit under 1200-talet. Någon gång vid slutet av 1200-talet och början av 1300-talet ersätts bageribyggnaderna av en gård med stenlagd gårdsplan. Här framkom också spåren av en medeltida vallgravsomgärdad holme. Under senmedeltid ödeläggs området delvis för att åter börja bebyggas under 1500-talets första hälft (Tesch 1996). Längre norrut i staden har kv Yngve Norra (se fig. 3) varit föremål för arkeologiska undersökningar vid ett flertal tillfällen. Flera poster i det stadsarkeologiska registret rör kvarteret, något som förklaras av att detta omfattar själva klosterområdet som genom årens lopp tilldragit sig omfattande intresse. De äldsta uppgifterna härstammar från i samband med restaureringen av klostret, då delar av den norra längan grävdes fram (SR 93). Under samma period gjordes också en undersökning av det så kallade borgmästarehusets tomt (SR 95), varvid det påträffades kulturlager, stenläggningar samt en mur. Klostrets västra länga och delar av den norra undersöktes (SR 96), då det kunde konstateras att dessa var sekundära och överlagrade äldre byggnadslämningar. I samband med klostrets 500-årsjubileum 1968 företogs nya arkeologiska undersökningar, vars resultat redovisades av Karin Andersson i tidskriften Ale 1969 (SR 99). De senaste undersökningarna i kvarterets nordvästra del gjordes i samband med tillbyggnaden av det befintliga församlingshemmet (Tesch 1985). I samband med grävningar i Lilla Västergatan, precis söder om kv Petronella, i slutet av 1980-talet påträffades två stenläggningar, som tolkades som äldre gatunivåer (Tesch 2014:52). Ystads omland fick en uttömmande tvärvetenskaplig behandling på 1980-talet genom det så kallade Ystad-projektet (se t ex Berglind red. 1991). I samband med Projekt Medeltidsstaden gjordes också en fördjupad omlandsstudie som satte Ystad i ett vidare kronologiskt och geografiskt perspektiv (Tesch 1983b). När det gäller själva staden diskuteras Ystadområdets

13 förutsättningar för urbanisering i samband med Skånska städer (Becker & Anglert 2006), summerat och fördjupat i Larsson & Anglert År 2011 kom vad som kanske kan beskrivas som en uppföljning på Projekt Medeltidsstaden, Ystad revisited (Tesch 2014) där de det arkeologiska material som tillkommit sedan början av 1980-talet diskuteras. En av slutsatserna i publikationen är att den arkeologiska verksamheten i Ystad varit sporadisk och begränsad under de senaste trettio åren. Tesch menar vidare att för att den arkeologiska forskningen kring Ystad skall få ny fart så behövs en större modern stadsundersökning (2014:84). Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning i samband med geoteknisk undersökning inom Kv Ottiliana 2009 Några arkeologiska undersökningar har hittills inte genomförts inom kvarteret Ottiliana, med undantag för övervakningen av en geoteknisk provborrning 2009 som berörde ett större område än det som nu varit aktuellt för förundersökning (se fig. 4). Någon detaljerad stratigrafisk bedömning var inte möjlig att göra enbart utifrån borrkärnorna och angivna djup och tjocklek på lagren var därför ungefärliga. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska insatsen var att göra en preliminär bedömning av lagerföljden, samt att bedöma det totala lagerdjupet ner till orörd mark (Jacobsson 2009:6). Sammanlagt 16 borrprover kontrollerades. Det kunde konstateras att det fanns bevarade kulturlager i nästan alla borrpunkter. Sentida störningar tycks begränsas till den översta ca halva metern av lagerföljden, vilken utgörs av asfalt, bärlager, och i några borrhål av matjord. Inom kvarteret finns en stödmur som löper i sydsydostlig-nordnordvästlig riktning, direkt väster om det nu aktuella området. Det förefaller som om marknivån närmast öster om muren höjts genom utfyllnader, detta för att få en någorlunda horisontell mark för bilparkering. Närmast väster om muren tycks marken i motsvarande grad schaktats ner. Lagerföljden i borrkärnorna visade att även den ursprungliga topografin faller åt väster. Resultaten av den geotekniska provtagningen sammanfattades med att den totala lagertjockleken inom hela området varierade mellan 0,75 och 2,4 m. Lagren kan sannolikt dateras till såväl förhistorisk tid som medeltid och historisk tid. Lager som skulle kunna knytas till förhistorisk tid finns framförallt inom de högre liggande delarna intill Lilla Norregatan i öster, utanför det område som nu är aktuellt för förundersökning. Här finns också indikationer på medeltida eller eftermedeltida bebyggelselämningar. Övriga kulturlager täcker i stort sett hela området. Längst i väster antydde lagerföljden att området kan gränsa intill en fuktig miljö. Vid arkeologiska undersökningar i det åt söder belägna kvarteret Pernilla påträffades ett alkärr i kvarterets västra del (Tesch 1996:11f ). Det vattenflöde som sökt sig fram genom alkärret kom troligen från ett område kring Norreport och kan således ha passerat genom den västra delen av kvarteret Ottiliana ( Jacobsson 2009). Kv Ottiliana 49, Ystad 11

14 BP4 BP16 BP3 BP11 BP10 BP2 Schakt 1 BP15 BP12 BP9 BP1 BP5 Schakt 2 BP6 BP14 BP13 BP8 BP7 Undersökningsområde för geoteknisk undersökning 2009 Figur. 4. Kartan visar placeringen av borrpunkterna i samband med den geotekniska undersökningen år Endast borrpunkt nr 1 finns inom ytan som nu är aktuell för exploatering. För beskrivning av borrkärnornas innehåll se Jacobsson Aktuellt undersökningsområde och schakt är markerade med blått respektive rött. Skala 1:800. Syfte, målsättning och frågeställningar Det övergripande syftet med förundersökningen var att klargöra fornlämningssituationen inom området. Orsaken var avsaknaden av detaljerad kunskap om kulturlagren inom exploateringsområdet. Någon detaljerad stratigrafisk bedömning låter sig inte göras enbart utifrån de tagna (skruv) borrkärnorna ( Jacobsson 2009). Den översiktliga arkeologiska förundersökningen hade som målsättning att klargöra fornlämningssituationen inom det aktuella området avseende kulturlagrens bevaringsförhållanden kvantitativt och kvalitativt, verksamhets- och aktivitetsspår, dateringar samt vetenskaplig potential. Målet var att resultatet av förundersökningen skulle utgöra ett antikvariskt planeringsunderlag i det fortsatta detaljplanearbetet och ett arkeologiskt kunskapsunderlag inför eventuella vidare arkeologiska undersökningar. Den aktuella förundersökningen skulle också kunna fungera som planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet, även huruvida det bedöms som möjligt med alternativa grundläggningar. De frågeställningar som ställdes upp inför den översiktliga förundersökningen var i huvudsak av instrumentell art: 12 Kv Ottiliana 49, Ystad

15 Fastställa och beskriva de undersökta kulturlagrens karaktär och komplexitet, kronologiska spann och dateringar, volym, samt bevaringsförhållanden. Skapa kvantitativa underlag avseende fynd- och artefaktinnehåll per kubikmeter, som en grund för vidare planering. Skapa ett källmaterial av hög kvalitet som ger ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningens arkeologiska och vetenskapliga potential inför ett eventuellt beslut om vidare undersökning. Avgränsa vad och hur mycket av bevarade kulturlager som berörs av planerad exploatering genom att precisera ytor som saknar arkeologiskt intressanta, eller har nedmyllade kulturlager eller utschaktade ytor som kan undantas från vidare arkeologisk undersökning. Metod och genomförande Området som omfattades av den översiktliga förundersökningen omfattade ca 465 m 2. Undersökningen genomfördes genom att två ytor om vardera ca 2 5 m (20 m 2 ) togs upp med hjälp av grävmaskin. Yngre bärlager och lager som omgående kunde bedömas som sentida banades av med hjälp av maskin så att äldre kulturlager exponerades. Stratigrafiska objekt synliga på de exponerade ytorna rensades fram, mättes in och tolkade så långt som var möjligt, varefter en mindre yta om ca 1 2 m valdes ut för fortsatta undersökningar genom handgrävning i respektive schakt. Enligt planen skulle ca 4 m 3 av äldre kulturlager att undersökas närmare. Detta uppnåddes inte riktigt då den undersökta volymen har beräknats till drygt 3,2 m 3, vilket har flera förklaringar. Lagren uppfattades relativt omgående hålla en ganska hög informationspotential gällande keramik och benmaterial, varför vi valde att hacka igenom stora delar av de uppgrävda massorna för att tillvarata så stora delar av fyndmaterialet som möjligt. I schakt 2 framkom ett kompakt raseringslager som var mycket tidsödande att lyfta för hand och där vi mot slutet tog hjälp av maskin. Undersökningen tilldrog sig också stort intresse från media och allmänhet. Detta ses enbart som positivt men bör tas med i beräkningarna vid framtida undersökningar. Syftet med den övergripande metoden var dels att minska risken för att undersökningen förläggs till icke representativa ytor men samtidigt också att göra så små ingrepp i fornlämningen som möjligt. Detta för att minska risken för försämrade bevaringsförhållanden för fornlämningen och en försvårad framtida förståelse av de stratigrafiska sekvenserna. Dokumentations- och undersökningsmetoderna valdes med utgångspunkt i lämningarnas förutsättningar, undersökningens syfte och ambitionsnivå och grundas i single context logik vilket innebär att lämningarna dokumenteras likvärdigt och integreras i en sammanhållen stratigrafisk sekvens. Kv Ottiliana 49, Ystad 13

16 Samtliga stratigrafiska objekt som påträffades i de mindre schakten mättes in, tolkades, undersöktes, dokumenterades och avlägsnades efter hand. Viss hjälp togs som redan nämnts av maskin för att avlägsna ett raseringslager i schakt 2 då detta var mycket tidskrävand. Efter att de mindre ytorna undersökts dokumenterades en av schaktväggarna i respektive schakt genom profilritning, i syfte att klarlägga kronologiska djup och inbördes relationer och kulturlagrens volym. Vid inmätningen användes RTK-GPS och fotodokumentation gjordes med digital kamera. Allt källmaterial så som geografisk information, fyndoch kontextregistrering, digitala foton och digitaliserade ritningar, har registrerats, bearbetas och lagrats i RAÄ:s GIS-program Intrasis 3. Fyndinsamling och provtagning Artefakter och ben samlades in per stratigrafisk enhet. Samtliga påträffade fynd med förmodat förhistoriskt, medeltida eller tidigmodernt ursprung tillvaratogs och har registrerats. Undantaget från detta är mycket små benfragment, små bitar bränd lera och tegel utan särskilda attribut. Förekomst av dessa artefakter har däremot dokumenterats i text, som en del av den stratigrafiska beskrivningen. Detektor användes kontinuerligt för att fånga upp metallfynd. Då keramiken vid denna typ av undersökning ofta utgör god grund för att klarlägga dateringar, sociala förhållanden och kontakter gjordes en specialregistrering av keramikmaterialet av keramikspecialist Torbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier (bilaga 2). Detta skapar kompabilitet med den påbörjade kunskapsuppbyggnaden kring medeltida keramik, funnen i Ystad (Brorsson 2007). Tre jordprover samlades in från stratigrafiska enheter som bedömdes kunna ha ett intressant paleoekologiskt innehåll. Dessa har analyserats av paleoekolog Anna Broström, RAÄ UV Syd, i syfte att utröna i vilken omfattning material finns bevarat samt för att utgöra ett bidrag till tolkningen av vilket tillstånd kulturlagren håller bevarandemässigt (bilaga 3). Prioriteringar De mindre ytorna för fördjupad undersökning valdes ut på grundval av var i schaktet det bedömdes finnas bäst potential för bevarade kulturlager och en orörd stratigrafisk sekvens. Både på grund av säkerhetsaspekten vid arbetet, tidsbrist och för att minimera ingreppet i fornlämningen gjordes schakten mindre mot botten. Som tidigare nämnts användes maskin till mindre del för att avlägsna ett raseringslager i schakt 2 som var mycket tidskrävande att undersöka för hand. Då detta är en översiktlig förundersökning har kvantitativa och kvalitativa analyser av fornlämningen prioriterats i rapportarbetet framför en mer omfattande historisk kontextualisering. Detta bedömdes som viktigare för kommande bedömningar i ärendet, i detta inledande skede av den antikviariska processen. 14 Kv Ottiliana 49, Ystad

17 Resultat Utifrån resultaten av den översiktliga förundersökningen kan man konstatera att det finns bevarade lämningar från medeltid och tidigmodern tid i båda schakten. Även yngre lämningar med datering fram i tal förekommer. Lämningarna framstår som komplexa av den grad som får anses som normal för stadsarkeologiska sammanhang. Det framkom såväl kulturlager av enklare typ, som homogeniserade odlingslager eller möjligen bakgårdslager, såväl som möjliga byggnadslämningar med tillhörande brukningslager, vilket indikerar en högre grad av komplexitet. Gällande den stratigrafiska sekvensen var den relativt enkel att tolka, framförallt i schakt 1. Så som den framstod inom denna mycket begränsade yta förekom inte några nedgrävningar/omgrävningar i de äldre lagren utan omgrävningarna var koncentrerade till de yngsta nivåerna. Stratigrafin upplevdes som tydlig med distinkta lagerskiljen. I schakt 2 var lagerföljden bruten och äldre lämningar påverkade/bortgrävda av en något yngre byggnad som kan ha rivits redan under 1700-talets första hälft. Schakt 1 Storlek i ytan: 2,4 4,8 m Storlek djupschakt i ytan: 1 2 m Storlek djupschakt i botten: 0,55 0,95 m Maximalt schaktdjup: 1,75 1,8 m Tjocklek moderna grus/-bärlager: 0,4 0,45 m Höjd över havet markyta: ca 8,05 m Höjd över havet botten av schakt: ca 6,29 m Schakt 1 förlades till det nordöstra hörnet av undersökningsområdet, något längre söderut än planerat för att det i och med det då bara kom att beröra den uppgrusade ytan och asfalten på så sätt kunde lämnas intakt. Under makadam och bärlager fanns ett relativt sentida odlings-/marklager (S1) som försiktigt schaktades bort ned till en nivå då några stolphål framträdde (motsvarande S8 på sektion, fig. 5 och 7). På en karta från 1876 finns en byggnad och tomtgräns markerad i området. Det finns en möjlighet att lämningarna på den här nivån har samband med dessa strukturer (se fig 11). Exakta åldern på byggnaden är okänd men den finns inte med på kartan från 1793 (Baeijer), varför den bör ha tillkommit därefter. Under dessa lämningar framkom odlingslager eller bakgårdslager som dateras till tidigmodern tid, d v s tal. Lagret S23 är mer svårtolkat, det kan vara en delvis sönderodlad fundamentering för en byggnad, alternativt har man lagt ut lera för att skapa ny markyta i samband med att nyttjandet av området förändras från stenlagd gårdsplan/golv/gata (S24, fig. 6) till odling/ bakgård. Kv Ottiliana 49, Ystad 15

18 Stratigrafiskt objekt Grävenhet Schakt Undersökningsområde Figur 5. Plan över lämningarna som påträffades under lager S1 i schakt 1. För beskrivning se tabell till figur 7. Skala 1:50. I stenläggningen (S24) och i sättsanden (S26) till denna fanns s k protostengods med tysk proviniens, vilket generellt dateras till I samma lager fanns även yngre svartgods och äldre rödgods. Under stenläggningen fanns vad som tolkats som ett lergolv (S28) med brukningslager (S27) och eventuellt resterna av en enkel stensyll (S30). Med tanke på det omfattande djurbensmaterialet och förekomsten av bränt material kan man befinna sig i en köksmiljö. Även här fanns äldre rödgods, daterat Det äldsta marklagret (S29) hade en horisont av nedtrampat träkol i övre delen, vilket tyder på att detta varit markyta men äldre rödgods påträffades även långt ned i lagret. 16 Kv Ottiliana 49, Ystad

19 Figur 6. Stenläggningen (S24) i schakt 1. Från öster. Foto: Sofia Lindberg. Kv Ottiliana 49, Ystad 17

20 ID Beskrivning och tolkning Färg Huvudinnehåll 1 Marklager. Blandat innehåll: keramik i form av yngre rödgods, flintgods, fajans, tegel, rasering, järn, planglas. Fynden ej tillvaratagna/registrerade tal? 7 Två synliga markstenar som troligen utgjorde skoning i ett stolphl. Vid rensning framkom ytterligare en sten. Stenarna hade rubbats något ur sitt ursprungliga läge i samband med schaktningen. 8/18 Stolphål (S8). Troligen omsatt stolpe, tendens till 8-form i plan. Fyllningen (S18) grusig med förekomst av järnskrot som ej tillvaratogs. Brun Svart Silt Marksten Grus 9, 10, 11 Markstenar som troligen har ingått i en konstruktion tillsammans med S12. Mindre än 0,1 m stora. Marksten 12 Möjligen spår av vägg i NO-SV riktning Brun Silt 13 Lager, otolkat Ljusbr Silt 14 Halvmåneformad konstruktion, möjlig skoning i stolphål. Stenstorlek: 0,15-0,25 m. Marksten 15 Äldre odlingslager eller bakgårdslager. Fragmenterat innehåll och homogeniserat, rel nedbrutet. Enligt keramikdat. efter 1750 med äldre inblandning. 16/20 Stenskott stolphål (S16). Ingen nedgrävning synlig men fyllningen (S20) av natursten och tegel gick att följa. Återanvänt storstenstegel, en del brockor med kvarvarande bruk 17/19 Nedgrävning (S17) som eventuellt kan vara spåren av ett modernare stolphål, jmf S8, vars fyllning var likartad. Fyllningen (S19) bestod de översta 3 cm bestod av bränt material; träkol, bl. Fortsätter in i västra schaktkanten. 21 Odlingslager eller bakgårdslager. Fragmenterat innehåll, färre komponenter än ovanliggande S15. Mot botten av lagret ändrar djurbensmaterialet karaktär till större rörben, revben och kotor. Lerhalten ökade mot botten av lagret. En möjlighet är att underliggande S23 har täckt en större yta men förstörts och blandats upp med S21 i lagrets västra del, kanske i samband med att nyttjandet av området ändras från gårdsyta/bostad till odling. Enligt keramikdat. efter Brun Brun Grå Grå Sand Silt, marksten, tegel Grus Silt 22 Förmultnad stör i S15. Satt i kanten mellan S8 och S16, men har troligast tillhört S16. Trä 23 Osäker tolkning. Fundamentering för byggnad? Fanns en större sten (S25) i leran som skulle kunna vara en byggnadsrest. 24 Omsorgsfullt lagd stenläggning av marksten. Begränsades av djupschaktet i alla riktningar. Över stenläggningen låg en stor mängd större djurben, rörben, revben o dyl. Tolkas som gårdsplan, gata eller stenlagt golv i byggnad. På en mindre yta saknas stenar, kan ha varit ett stolphål. I mitten av stenläggningen är materialet generellt större. 26 Sättsand till överliggande stenläggning. I östra delen av schaktet utgjordes lagret av grått grus. I gruset påträffades en skärva yngre svartgods och en hänkel i protostengods (Siegburg). Tydliga stenavtryck i västra delen. Mycket träkol i gruset. Enligt keramikdat. tidigast efter tal? 27 Bruknings-/aktivitetslager. Möjligen golvlager i hus. Låg under stenläggingen S24 och över ett förmodat golv, S28. Tolkas som ackumulerat på platsen med högt innehåll av hushållsavfall i form av stora djurben (mat-/slaktavfall)., träkol och bränd lera. Gråare och sotigare längre ned. Fynd av äldre rödgods. 28 Lergolv, ställvis värmepåverkat med brända fläckar i leran. Mycket träkol fanns nedtryckt i ytan, likaså djurben. Ytan var något ojämn med fläckar av överliggande lager bevarat i fickor i leran. Ca 1x1 m av lagret undersöktes för hand. 29 Marklager. Svagt humös något siltig (sjö?)sand. I övre delen fanns en horisont av nedtrampat träkol, ca 5 cm tjock. Kulturell påverkan även längre ned i form av sot, träkolsbitar, enstaka bränd lera och ett fåtal djurben. Skärvor från tre olika kannor i äldre rödgods. En hank till ett kärl i äldre rödgods påträffades 0,25 m ned i lagret. 30 Tre stenar (två inmätta, en syns i schaktets sydvästra hörn), troligen samtida med lergolven S28. Troligen rest av stensyll. Grå Grå Brun Gul Gråsvart Lera Marksten Sand Silt Lera Sand Marksten 18 Kv Ottiliana 49, Ystad

21 0 1 2 m Marknivå Makadam Bärlager Gult grus 1 # L Sth? L Br # L # L # 8 # T # 21 PM K # # # # 27 # 27 # # # PM748 # 28 # 28 # Br Br Br Br # PK750 # # # 29 # # 30 # 29 Alv Schakt Br K L T # Bränd lera Grus Kalk Lera Sand Sten Tegel Träkol Figur 7. Sektionsritning djupschakt i schakt 1, mot söder. Stratigrafiska objekt som syns på sektionsritingen har en ljusgrå bakgrund i tabellen. Skala 1:20. Kv Ottiliana 49, Ystad 19

22 Schakt 2 Storlek i ytan: 2 5 m Storlek djupschakt i ytan: 1 1,9 m Storlek djupschakt i botten: 0,55 0,65 m Maximalt schaktdjup: 1,77 1,8 m Tjocklek modern asfalt+grus/-bärlager: ca 0,3 m Höjd över havet markyta: ca 7,77 m Höjd över havet botten av schakt: ca 6 m Schakt 2 förlades till undersökningsytans sydvästra hörn. I botten av schaktet anades färgningar som möjligen skulle kunna vara urlakade anläggningar men som behöver bedömas vid en ev fördjupad förundersökning. I schakt 2 upptog asfalt och bärlager en tjocklek om ca 0,3 m (fig. 9). Under detta fanns ett lager med inblandning av rasering, som dateras till tidigt 1900-tal. Detta schaktades skiktvis bort med maskin (S2). Under ett par utfyllnads- och marklager påträffades en ganska omfattande rasering (S37) samt fler byggnadsspår i form av stenrader (S42, S45), uppbruten mur (S44) och ytterligare rasering eller möjligen murkärna i en skalmur (S43) (fig. 8). Utifrån den lilla yta som undersökts är det svårt att tydligt bedöma vad det rör sig om för byggnad. Möjligen har det funnits en skalmur i nord-sydlig riktning som i så fall är den ganska bred, minst 1,2 m och indikerar en viss status på huset. Det kan likaväl vara flera generationer byggnader, vilket stöds av en enkel syllstensrad på en lägre nivå (S45). Med ledning av stratigrafin är en möjlighet att S42 och S45 tillhör samma skede. Utifrån dateringarna av keramiken och det faktum att det inte syns någon byggnad på kartan från 1753, då det inre av Kv Ottiliana benämns Fr Blakö (?) stora åkerhaga, är det sannolikt att byggnaden har rivits under första delen av 1700-talet. För att utröna ålder och komplexitet gällande byggnadsfaser behövs dock en mer omfattande undersökning. Tyvärr påträffades inget daterande fyndmaterial i fundamenteringslagret (S46). Längre ned i schaktet fanns en stenläggning på vilket ett borgarkrigsmynt med datering till (Ingvardson, G. uppg. per mail) hade tappats. Mot schaktets botten påträffades vad som troligen är toppen av ett stenskott stolphål, vilket indikerar att det kan finnas byggnadslämningar äldre än 1300-tal på platsen (S50). Det äldsta kulturlagret var mycket likt det äldsta lagret i schakt 1 och kan utgöra ett gammalt, kulturpåverkat mark-/odlingslager (S51). 20 Kv Ottiliana 49, Ystad

23 Figur 8. Fotot visar lämningar efter byggnaden som funnits i västra delen av området (S42, S43, S44). Från sydost. Foto: Linda Billström. Kv Ottiliana 49, Ystad 21

24 ID Beskrivning & Tolkning Färg Huvudinnehåll 2 Jordblandad rasering från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal. Fyndmaterial: Fynd av porslin från tidigt tal, blomkruka, planglas, stenkol, flaskbotten, flintgods, yngre rödgods. Lagret bedöms som sentida, varför fyndmaterialet ej har registrerats/sparats. 4 Oklar tolkning. Omlagring? Utjämning? Fyndmaterial: Keramik från första delen av 1900-talet, kritipipa, flintgods, yngre rödgods. Lagret bedöms som sentida, tidigt 1900-tal, varför fyndmaterialet ej har registrerats/sparats. 5 Lagret bedöms som sentida, troligen tidigt 1900-tal varför fyndmaterialet ej har registrerats/sparats. Spik av sentida karaktär samt yngre rödgods, kritpipa. Några fragmentariska djurben. Kan vara understa delen av lager 2 som har bevarats i en svacka, snarlika till karaktär. Alternativt ett äldre marklager med inblandning av rasering. Brun Brun Grå Silt Sand Silt 6 Lager, oklart tillkomstsätt. Omlagring? Kalk- och lerprickar. Grå Silt 31 Utfyllnads-/utjämningslager. Mycket omblandat med innehåll av rasering i form av kalkbruk och tegel samt olika typer av keramik. Yngsta keramiken är saltglaserat stengods daterat Datering: tal? Brun Sand 32, 33, 34, 35 Flacka nedgrävningar av osäker tillkomst (S32, S34). Kan vara spår av trädrötter, alternativt botten på nedgrävning som varit större. Fyllning S33, S35. Kalkprickar, tegelkross, trä, träkol. Brungrå Sandig silt 36 Omrört och skräpigt lager med ökande andel komponenter mot botten. Kan vara ett marklager som lagts ut och använts som gårdsplan efter att underliggande byggnad raserats. Fynd av skaftdelar till kritpipor, vilket tyder på en datering till tal. 37 Raseringslager med storstenstegel och kullerstensliknande stenar som låg huller om buller i kalkbruk. Kalkbruket var sandmagrat och hade en vitgul färg. Exempel på tegelstorlek: 8x13x? cm;?x13,5x? cm Ca 0,5 m2 undersöktes för hand medan resten av lagret togs bort med spade och maskin. Fynd av ben till trefotsgrytor tal? 38 Fyllning i avtrycken efter vad som tolkats som spåren av en bortplockad vägg (S44). Kan sekundärt ha fungerat som sättsand, dock inga tydliga stenavtryck. Keramik daterad till tal. 39 Avröjning. Bortplockande av stenlagd yta, spåren syns som stenlyft i underliggande sättsand (S41). Golv/gårdsplan? 40 Avröjning. Bortplockandet av stenarna i kalkbruket S44. Ljusbrun Gul Brungul Silt Kalkbruk Sand 41 Sättsand till bortplockad (S39) stenläggning. Tydliga avtryck efter mindre stenar av kullerstenstyp. Gul, grå Sand 42 Stensyll eller resterna av östra delen i en ev skalmur. I schaktet syntes fyra markstenar i ung N-S riktning. Stenarna föreföll vara satta i samma bruk som fanns i ovanliggande rasering (S37). Öster om stenarna fanns ett fundamenteringslager av mörkgul lera (S46) som tolkas som fyllning i nedgrävningen för den nya byggnaden. (Själva nedgrävningen mättes ej in). 43 Lagret kan vara murkärna (fyllning) i en skalmur. Lagret bestod av kalkbruk, tegelbrockor, naturstenar. Vissa tegelstenar och naturstenar var sekundärt använda i lagret då de hade annat bruk på ytorna. Kontaktytan mot överliggande rasering S37 var mycket otydlig och tolkningen av lagret är inte helt säker, det kan vara en äldre rasering. Fyndmaterial: Enstaka djurben som ej tillvaratogs. 44 Rent murbruk med tydliga stenavtryck, rest av uppbruten mur. Bruket var vitgult med enstaka större bitar träkol. Det var sandmagrat och hade inslag av renare kalkklumpar. Fortsätter åt N, S och V. 45 Äldre syllstensrad, under S43. Kan S43 eg vara rasering från denna byggnad? Då schaktytan minskats ner är såväl längd som bredd på konstruktionen okänd. Stenstorlek: 0,25x0,1 m Gul Marksten Kalkbruk, tegel Kalkbruk Marksten 46 Fundamentering för byggnad, placerat i botten av nedgrävning. Mörkgul Sandig lera 47 Skräpigt lager med grusig sand, djurben, mindre tegelbrockor, kalkkross m m. Möjligen bakgårdslager med inblandning av rasering/byggnation? Fynd av 1 skärva äldre rödgods. Datering: medeltid. 48 Stenläggning med brandspår. Fynd av mynt i cu-leg på den stenlagda ytan. Det kan finnas mer ä en nivå i stenläggningen, vilket inte var möjligt att avgöra med säkerhet på den begränsade ytan. Fortsätter i samtliga riktningar utanför schaktet. Svartgrå Grusig sand Marksten 49 Brandlager/brandpåverkad yta under stenläggingen S48. Mer brandpåverkat mot botten av lagret. Fynd av 1 skärva äldre rödgods. Datering: medeltid. 50 Troligen toppen av stolphålsfyllning till ett stenskott stolphål. Tegel. Synlig storlek: 0,26x0,3 m, men fortsätter utanför djupschaktet i alla riktningar utom söder. 51 Troligen ursprungligt marklager som kulturpåverkats. Teglets färg var ljusare röd än i ovanliggande lager. Sjösandsliknande. Ytan under S51 tolkas som orörd alv. Svart Mörkbrun Grå & svart Grusig sand Sand Sand 22 Kv Ottiliana 49, Ystad

25 0 1 2 m Asfalt Bärlager 2 38 K 5 44S K 36 Möjlig gräns för gropfyllning K 45 T K 37/43 K L 31 T K T K 46 L 4 # # K 42 T L L L T 47 K T K K Ungefär på denna nivå fanns sättsand till en bortplockad stenanläggning (S41) PM # # Infiltration Alv Södra väggens understa del K L T # Grus Kalk Lera Sand Sten Tegel Träkol Figur 9. Sektionsritning djupschakt i schakt, mot norr. Skala 1:20. Fyndmaterial Totalt har 96 fyndposter registrerats, registreringen har dock varit översiktlig och en enskild fyndpost kan t ex innehålla skärvor från flera kärl (bilaga 1). Fyndmaterialet var relativt omfångsrikt med tanke på de små ytor som har undersökts. Keramiken har registrerats av Thorbjörn Brorsson, Kontoret för keramiska studier. Nedan redovisas fyndmaterialet i olika tabeller som ger olika ingångar till materialet (tabell 1 4). Tanken är att det både kan vara av intresse för tolkningar, jämförelser och framtida beräkningar. Sist presenteras en sammanställning av fyndmaterialet per kubikmeter (tabell 4). Att presentera materialet fördelat på respektive schakt såväl som summerat tydliggör hur svårt det kan vara att göra säkra beräkningar inför nästa steg i den antikvariska processen. Skillnaderna gällande keramiken men framförallt benmaterialet mellan de båda schakten är avsevärd. Kv Ottiliana 49, Ystad 23

26 Tabell 1. Fyndmaterialets vikt summerat på material. Material Vikt (g) Antal fyndposter Ben Bergart Bly 5 1 Bränd lera 43 2 CU-leg 6 4 Flinta 16 2 Glas Järn Keramik Slagg Tabell 2. Fyndmaterialets antal och antal fyndposter fördelat på sakord. Sakord Antal Antal fyndposter Avfall (ben) Ej räknat 15 Avslag med retusch 1 1 Bleck 1 1 Butelj 1 1 Eldslagningsflinta 1 1 Fat 15 4 Fönsterglas 10 5 Föremål (oident.) 6 5 Granatglimmerskiffer 1 1 Kakel 11 4 Kanna 16 6 Knapp 1 1 Knappnål 1 1 Kniv 1 1 Kopp 1 1 Kritpipa 4 2 Kruka 43 4 Krus 10 5 Kärl Lerplatta 1 1 Mynt 1 1 Skål 1 1 Slagg 1 2 Smälta 1 1 Spik 22 8 Taktegel 1 1 Trebensgryta 16 6 Summa Förutom keramiken och benmaterialet kan förekomsten av granatglimmerskiffer nämnas särskilt. Detta är en bergart som inte finns lokalt utan vanligen importerades från Norge för att användas till malstenar. Stenen påträffades i det äldsta lagret (S29) i schakt 1. Endast ett mynt påträffades vid undersökningen, det hade tappats på den medeltida stenläggningen (S48) i schakt 2 och är ett s k borgarkrigsmynt. Borgarkrigsmynt har mycket låg silverhalt och präglades under en orolig tid i Danmarks historia mellan Just detta mynt är präglat i Lund under svenske kungen Magnus Erikssons tid vid makten (Ingvardson, G. uppgift per mail). 24 Kv Ottiliana 49, Ystad

27 Tabell 3. De keramiska godstyperna som förekommer summerat på antal skärvor, vikt och antal fyndposter. Godstyp Antal skärvor Vikt (g) Antal fyndposter Fajans Flintgods Jydepotta Porslin Protostengods Rödgods Stengods Yngre rödgods Yngre svartgods Yngre vitgods Äldre rödgods Tabell 4. Fyndmaterialet fördelat per kubikmeter. Lager i schakt 1 som använts till beräkningarna: 15, 21, 23, 24, 26, 27, 28, 29. Lager i schakt 2 som använts till beräkningarna: 31, 36, 38, 37, 41, 43, 44, 46, 47, 48, 49, 50, 51. Typ av föremål/ m3 Schakt 1 Schakt 2 Summa Keramik & kakel 56 skärvor 29 skärvor 85 skärvor Ben 2104 g 253 g 2357 g Järnföremål 10 st 8 st 18 st Glas 5 st 7 st 12 st Övriga metaller 3 st 1 st 4 st Övriga fynd 3 st 4 st 7 st Analyser Keramik En översiktlig analys av keramikmaterialet har gjorts av Torbjörn Brorsson (bilaga 2). Vid förundersökningen påträffades 130 keramikskärvor som fördelades på 11 olika godstyper. Keramikskärvorna har daterats från talet fram till och med 1800-talet. Utifrån analysen kan man konstatera att keramiken från kv Ottiliana liknar materialen från undersökningarna i kv Christina, kv Lovisa, kv Pernilla och kv Ziska. Makroskopisk analys Tre prover har analyserats avseende förekomst och bevarandegrad hos paleoekologiskt material (bilaga 3). Proverna innehöll möjligt harts, förkolnat organiskt material (ej fröer), fiskrester samt benfragment av däggdjur. Något förvånande påträffades inga förkolande fröer. Trots avsaknaden av fröer bedöms dock bevarandeförhållandena som goda med utgångspunkt från de bevarade fiskbenen och omfattande träkolsförekomst. Kv Ottiliana 49, Ystad 25

28 Hantverkshuset Figur 10. Karta från år 1798 som är en renoverad version av Weduvars karta från mitten av 1700-talet. På bilden finns även fastighetsgränser från dagens Fastighetskarta. Skala 1:1500. Kvarteret Ottiliana i det äldre kartmaterialet På den äldsta bevarade kartskissen över Ystad, gjord på 1650-talet av Meyer, är de nuvarande kvarteren Ottiliana, Petronella och Olivia inritade som ett enda. De källkritiska problemen rörande detaljerad information är dock stora när det gäller Meyers kartskisser, exempelvis är tomtindelningen ytterst schematiskt angiven (se fig. 5, Tesch 2014). Mera tillförlitlig är den tomtkarta som gjordes 1753 av Weduvar. Denna är emellertid ganska sliten och det är en renoverad version från år 1798 som brukar användas (fig 10). Området utgjorde fortfarande ett enda kvarter med en tät bebyggelse i söder, mot Lilla Västergatan. Åt öster, mot Lilla Norregatan fanns vid tillfället glesare bebyggelse. Området som nu har förundersökts återfinns inom östra delarna av kvarterets inre, vilket på Weduvars karta beskrivs som Fr. Blakö (?) Stora åkerhaga. Enligt samma karta har samma person haft sin trädgård (nr 396) och gård (nr 397) strax sydost om förundersökningsområdet 26 Kv Ottiliana 49, Ystad

29 Hantverkshuset Figur 11. Karta från år 1876 (beskuren) som visar bebyggelsen inom kvarteret (Ystad stadsarkiv). På platsen för schakt 1 finns både en byggnad i öst-västlig riktning och en något förskjuten gränsmarkering alldeles norr om. Stolphålen som påträffades på den yngsta nivån i schakt 1 skulle kunna ha samband med dessa strukturer. Skala 1:1500. (fig. 10). Det finns även en karta av Baeijer från år 1793, vilken dock är svår att rektifiera. Från år 1876 finns det en karta av Öhrström som visar husens placering inom kvarteren och man kan notera att vissa tomter förlängts inåt kvarteret och att några nya byggnader uppförts (fig. 11). Bevarandeförhållande och förutsättningar för analyser I samband med de antikvariska insatserna 2009 besiktigades hela det då aktuella området i syfte att inventera sådana skador i kulturlagren som kan ses från ytan. Mekaniska ingrepp i kulturlagren kunde konstateras i den sydöstra delen. Här finns en transformatorstation, elledningar samt en manlucka. Dessa ligger utanför den nu aktuella ytan. Precis i västra kanten av ytan växer ett antal träd, vars rotsystem sannolikt påverkat kulturlagren. I Kv Ottiliana 49, Ystad 27

30 28 Kv Ottiliana 49, Ystad samband med den nu aktuella undersökningen noterades en brunn i västra delen av området, där också den kringliggande asfalten har bytts ut på en ca 4 3 m stor yta. Hur stort ingreppet i fornlämningen är bör förslagsvis utredas i en eventuell framtida fördjupad förundersökning. Även i fastighetens allra nordligaste del (utanför undersökningsområdet) noterades en dagvattenbrunn (se fig. 12). I kvarterets norra del, mot Sladdergatan, ligger flera källarförsedda byggnader. I öster, mot Lilla Norregatan, finns ett par hus med källare, inklusive Industri- och hantverkarföreningens hus. Denna bebyggelse ligger dock ett stycke från den nu aktuella ytan. Den förfråga som gjordes hos Ledningskollen inför undersökningen visade inte på att det finns några ledningar som är i bruk idag inom området. Dock kan det ju finnas äldre ledningsnedgrävningar som påverkat kulturlagren. Efter den nu genomförda undersökningen finns det inga möjligheter att ytmässigt undanta områden från fortsatta undersökningar. Däremot omfattar de översta 0,5-0,6 m moderna bärlager, makadam och sentida lämningar ( tal). Det är dock små ytor som har undersökts och nivåerna och utbredningen av dessa lämningar kan variera inom undersökningsområdet. När det gäller bevarandegraden hos själva kulturlagren kan man konstatera att mindre träflis förekom i de övre lagren, daterade till tidigmodern tid och senare (S4, S5, S31, S35). Läder påträffades inte alls, vilket i och för sig är svårt att göra en kvalitativ bedömning av då det är så begränsade ytor och kontexter som har undersökts. Kulturlagren var generellt ganska sandiga, flera bedömdes som sandig silt, vilket troligen kan bero på de ursprungliga naturgeografiska förutsättningarna på platsen. Det understa lagret i båda schakten (S29, S51) upplevdes närmast som sjösandsliknande och utgör det äldsta marklagret. Sanden var svagt humös och något siltig. Att kulturlagren är sandiga medför att vatten inte binds på samma sätt som i t ex lera, vilket påskyndar nedbrytningsprocessen. De sandiga kulturlagren med förhållandevis lågt organiskt innehåll (i jämförelse med t ex Lund) är en iakttagelse som gjorts generellt för Ystad (Tesch 2014:19). Förutsättningarna för arkeologiska analyser bedöms som goda utifrån det rådande kunskapsläget. Trots att kulturlagren är sandiga och att en viss komprimering bör ha skett så var, som tidigare nämnts, lagerskiljena och den stratigrafiska sekvensen tydlig. Det är också viktigt att bedöma kulturlagren utifrån hur situationen och förutsättningarna är i Ystad, där det generellt är sandigt utan högt organiskt innehåll. En jämförelse med städer med bitvis exceptionell bevarandegrad, som Lund och Söderköping, blir lätt felriktad då flertalet av de svenska städerna i så fall skulle anses ha en låg potential. Ett ganska omfattande fyndmaterial kunde tas tillvara, både gällande keramik och benmaterial. Keramikmaterialet har gåtts igenom översiktligt och visar på stor samstämmighet med fyndmaterial från äldre arkeologiska undersökningar i Ystad (bilaga 2, Brorsson 2007). Det osteologiska (ben-) materialet håller normal bevarandegrad för att vara påträffat i medeltida och yngre stadslager och visar på goda förutsättningar för analyser (muntlig