2011 ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING

Transkript

1 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING Dokumentation Inventeringen behandlar utvalda byggnader i Hunnebostrands äldre bebyggelsemiljö. Dessa hus utgör goda exempel på hus från olika epoker. Övriga bostadshus har dokumenterats med foton. Byggnaderna har inventerats genom okulärbesiktning utifrån kulturhistoriska aspekter. Byggnaderna har fotodokumenterats och enkäter har skickats till fastighetsägarna för att få in kompletterande uppgifter om husets historia och byggnadsteknik. Kunskap har även inhämtats från intervjuer med ortsbor, litteratur, äldre kartor och äldre fotografier/vykort. Utöver ovanstående är en oerhört viktig informationskälla det arbete som genomförs av ideella krafter. Bland annat har Hunnebostrands bildarkiv dokumenterat större delen av husen i Hunnebostrand och där tagit fram vilka som varit boende i husen. Deras samling med äldre fotografier och samlade kunskap om Hunnebostrands historia är ovärderligt. Informationen om byggnaderna har samlats i rapporten. Beskrivningarna är upplagda efter en tänkt vandring med början längst nordost/norrut. Värdering Utöver dokumentationen har husen klassats utifrån kulturhistoriska värderingar (se nedan). Värderingen av respektive hus har förtydligats genom en motivering och specifika värden att bevara. Kulturhistoriska värden kan utgöras av detaljer såsom välbevarade dekorationer, originalfönster el.dyl, såväl som mer allmänna såsom husens proportioner och utformning. Vid klassning av byggnaderna har använts tre klasser samt mellanklasser (I-II, II-III). Klass I är den högsta klassen. Klassningen är en rekommendation som kan ligga till grund för q-märkning i en framtida detaljplan, alternativt områdesbestämmelser. Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer En viktig skyddsmöjlighet för bebyggelseområden avser miljön som helhet och är oberoende av enskilda byggnaders värde (PBL (1987:10) 8kap 6 pkt 1-3). Helhetsmiljöer enligt PBL (1987:10) 8kap 6 pkt 2, 3 hävdas inom tätort i detaljplan med skyddsbestämmelser (q-märkning). Helhetsmiljöer på landsbygden kan hävdas genom inrättande av sk områdesbestämmelser med utökad bygglovplikt enligt PBL (1987:10) 8kap 6 pkt 1. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader KLASS I - Mest bevarandevärda Alla klass I -byggnader är kulturhistoriskt särskilt välbevarade hus, som är synnerligen goda representanter vad gäller gångna tiders byggnadskultur och som på ett bra sätt speglar sociala förutsättningar, näringsfång mm i trakten. Byggnader som bedömts som mest bevarandevärda får inte förvanskas. Deras exteriör ska bibehållas och får därför enbart restaureras. En vårdplan bör upprättas i samråd med fastighetsägaren. Klassningen mest bevarandevärda är en värdering som gjorts i denna inventering och skall ses som ett förslag. Länsstyrelsen kan besluta om byggnadsminnesförklaring av en enskild byggnad eller byggnadsmiljö enligt lagen om kulturminnen (SFS 1998:950). Ett skydd med motsvarande det som byggnadsminnesförklaring ger kan även tillskapas genom planbestämmelser i detaljplan. För båda skyddsformerna krävs samsyn mellan fastighetsägare och berörd myndighet i frågan.

2 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand I övrigt gäller PBL (1987:10) 3kap 12: Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst närlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvan skas. KLASS II -Särskilt värdefulla byggnader Alla klass II-byggnader skall vid byggnadslovsprövning anses vara sådana särskilt värdefulla byggnader, som avses i PBL (1987:10) 3 kap 12 enligt ovan och får inte förvanskas. KLASS III - Övriga värdefulla byggnader Klass III-byggnader visar goda exempel på kulturhistoriskt intressanta hus; skall vid bygglovsprövning av till- och ombyggnader m.m uppfylla varsamhetskravet, som avses i PBL (1987:10) 3 kap 10, så att byggnadens särdrag beaktas: Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. (PBL (1987:10) 3kap 10) För alla byggnader gäller underhållskravet enligt PBL (1987:10) 3kap 13 och att bevarandet i första hand ska ske på grund av fastighetsägarens kunskap och intresse. För nya hus eller hus som är ombyggda i sen tid är det viktigt att undvika sådana förändringar som ger konsekvenser på samhällets helhetsintryck och förtar upplevelsen av de många alltjämt välbevarade husen.

3 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Ellene 48:1 Stigbergsliden 2 Byggår: 1895 Historia: Huset byggdes av Carl Otto Mattsson. Han var son till handlanden Carl Mattsson som ägde Mattsegården. Postkontoret var inrymt i ett särskilt rum i ett av Mattsegårdens magasin och Carl Otto var Hunnebostrands förste postföreståndare. Han ägde även ett stenhuggeri, startat Stenfirman hade sitt kontor i huset på Stigbergsliden köptes huset av skepparen Johannes Johansson som lät hyra ut huset till flera olika familjer. Johannes ägde galeasen Imanuel tillsammans med Rolf Wingård. Huset renoverades/byggdes till Enligt det äldre fotot nedan, från omkring år 1910, satt det tidigare ett tvåluftsfönster i trapphuset åt norr. Ett tvåluftsfönster, som tidigare satt höger om glasverandan, har också tagits bort. Sannolikt har även ett fönster tagits bort på södra fasaden. Fönstren var tidigare något högre och hade korspost på nedre plan. På vindsvåningen satt tvåluftsfönster åt väster. Glasverandans fasad var tidigare liggande och på taket låg slätplåt. Pardörrarnas översta spegel var inte glasförsedd. På taket låg enkupiga lertegelpannor. Det finns även en bild från 1960-talet då man kan se att huset var klätt med asbestcementplattor, fönstren var ospröjsade tvåluftsfönster. Glasverandans fönster var likadana som idag. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd källare. Huset har en stomme av liggande plank på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerad åslist. Fönstren är nya, sidohängda, kopplade mestadels treluftsfönster. Huset har toppformade gavelsidofönster åt väster samt på trapphuset åt öster. Det sitter även tvåluftsfönster i källaren. Fönsteromfattningarna är profilerade och understycket har en rundbågefris. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Fönsteromfattningarna och bågarna är vita. På taket ligger betongpannor. På söder takfall finns ett taklyft. Åt norr har huset en glasveranda med sirligt spröjsade fönster och en pardörr med speglar. På verandans tak ligger korrugerad svart plåt. Huset omges av en trädgård som avgränsas mot Stigbergsliden med ett vitt spjälstaket samt häck. Värde att bevara: Glasverandan, fönsteromfattningarna. Motivering: Huset är det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Stigbergsliden och Norra Strandgatan. Kulturhistorisk bedömning: Klass II-III

4 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 Ellene 63:1 Norra Strandgatan 18 Byggår: 1886 Historia: Huset byggdes för fiskaren Carl Persson Päre-Kalle och hustrun Celina Emanuelsdotter från Köpmansgatan 9. En av sönerna till paret, Nicanor Kanor övertog sedan huset efter föräldrarna. Han arbetade som lastbilschaufför. Huset renoverades troligtvis på 1940-talet. På en bild från talets början kan man se att huset hade ospröjsade tvåluftsfönster. Vid något tillfälle efter 1940-talet har huset höjts. Före dess hade huset triangulära gavelsidofönster även på västra gaveln. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med en putsad grund. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerad åslist. Utmed långsidorna avslutas panelen uppåt mot en bred bräda. Fönstren är nya, vita, sidohängda, kopplade tvåluftsfönster med spröjs. Fönsteromfattningarna är vita och profilerade. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Huset har triangulära gavelsidofönster åt öster och höga gavelsidofönster åt väster. Huset har ett tillbyggt trapphus med sadeltak samt en mindre tillbyggnad i samband med trapphuset åt trädgården i söder. Den tillbyggnaden fanns med redan på 1950-talet. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Huset omges av en trädgård som avgränsas av en häck. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönstrens utformning och placering. Motivering: Huset är relativt välbevarat och är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Norra Strandgatan. Kulturhistorisk bedömning: Klass II

5 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Ellene 66:1 Norra Strandgatan 16 Byggår: 1850 Historia: Huset byggdes för fiskaren och skepparen Niclas Johannesson som gifte sig samma år med Lovisa Petersdotter togs huset över av äldste sonen Alfred som var skeppare. Han gifte sig för andra gången 1886 med Katarina Andersdotter från Svenneby. Alfred dog 1929 och Katarina Näste ägare var Tar-Olle eller Skomager-Olle Hansson och hans fru Rut. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd med källare. Grunden är putsad och målad blå. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad åslist. Fönstren är sidohängda, kopplade tvåluftsfönster med spröjsar. Bågarna är vita. Åt öster har fönsteromfattningarnas sidostycken kannelyrer och över- och understyckena är profilerade. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna är målade blå och konsolerna är vita. Fönsteromfattningarna åt norr är enkla och oprofilerade. Entrén går via en tillbyggd förstu utmed husets norra sida med en lägre pardörr med fiskbenspanel. Pardörren är blåmålad. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet. Vindskivorna är vita och profilerade. Huset omges av en trädgård avgränsad mot vägen med ett blåmålat spjälstaket och en hög häck. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönsterutformning och placering, fönsteromfattningarna, avsaknad av glasveranda, de rena takfallen, det lilla taköverhänget. Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Norra Strandgatan. Huset är ett mycket bra exempel på den typiska byggnadsstilen för enklare bostäder från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I

6 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:2 - Plan Norra Strandgatan 2 Byggår: 1836 Historia: Huset byggdes åt fiskaren och fd drängen Petter Larsson och hans hustru Anna från grannhuset Bäckliden 4+ (numera rivet). Mina (Wilhelmina) var gift med en av Petter och Annas söner, Carl som hade tagit över huset Entrén till huset låg tidigare mot Torggatan i en tillbyggd förstu. Den revs när gatan behövde breddas. Gavelsidofönstren var tidigare kvadratiska med fyrdelade bågar. Huset har en grund av kvaderhuggen sten vilket talar för att man vid något tillfälle grävt ut för källaren och gjort ny grund eftersom huggen sten inte började användas i Bohuslän förrän vid stenindustriepoken från ca 1870-tal. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre åslist åt väster och ny åslist åt söder. Åt norr sitter äldre bred lockpanel. Panelen avslutad uppåt mot en profilerad list. Fönstren är nya, vita, kopplade, sidohängda två- och treluftsfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna är vita, enkla och oprofilerade. Åt väster sitter rektangulära gavelsidofönster samt ett mindre rektangulärt nockfönster med två rutor i vart fönster. Åt öster är huset tillbyggt med en länga som avslutas med en mindre byggnad med sadeltak. På taket ligger enkupigt lertegel. Vindskivorna är vita och profilerade. Taköverhänget är litet. Huset har en liten trädgård åt norr som är avgränsad mot gatorna med vitmålat spjälstaket. Fastigheten ligger tätt utmed Torggatan. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de rena takfallen, fönstrens utformning och placering, de rena linjerna. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Norra Strandgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från första hälften av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

7 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:6 Torggatan 4 Byggår: Ca 1856 Tidigare husnummer: nr 52 (år ), nr 4 (år 1896-). Historia: Ägare mellan åren var fiskaren Lorentz August Petersson. I huset bodde han med sin hustru Helena Sofia Dahlin och deras nio barn tog yngste sonen Karl August Lorentsson över faderns hus. Huset är numera fritidsbostad. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med dubbel bredd på en grund av tuktad fältsten. Fasaden är klädd med äldre locklistpanel med dels profilerad åslist och bred oprofilerad locklist. Panelen avslutas uppåt mot en profilerad list. Hörnbräderna är dekorativt avfasade. Fönstren är kopplade, sidohängda två- och treluftsfönster med spröjsar, sex rutor i varje båge. Ej originalfönster. Det sitter rektangulära gavelsidofönster åt öster såväl som åt väster. Bågarna är vitmålade. Fönsteromfattningarnas över och nederstycke är profilerade, sidostyckena är oprofilerade. Understycket har en rundbågefris nedtill och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. På taket ligger nytt enkupigt lertegel. Taket har ett mycket litet överhäng. Vindskivorna är vita och profilerade. Entrén går via en enkeldörr i en tillbyggd förstu på husets södra sida. Huset omgärdas av en trädgård som avgränsas mot Torggatan och grannfastigheterna med ett spjälstaket. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, takets lilla överhäng, fönstrens utformning, fönsteromfattningarna, fasadpanelen, de rena takfallen, avsaknad av glasveranda och altan. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Torggatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

8 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:14 Seglaregatan 1A Byggår: Troligen 1872 Tidigare husnummer: nr 77 (år ), nr 12 (år 1896-) Historia: Huset ägdes åren av Johan Samuelsson som kallades för Stockebun (dvs Stocke-bo. Han var född i Morlanda församling, troligtvis på Stocken). 7 barn föddes i huset. En av sönerna, Arvid, kallades för Tjomo och var en känd profil i samhället. Huset har sedan 1952 fungerat som fritidsbostad. Beskrivning: Mindre bostadshus i 1½plan i enkel bredd med tillbyggt snedtäcka. Grunden består av tuktad fältsten, delvis putsad. Fasaden är klädd med rödmålad locklistpanel. Såväl åslist, enkel list och rundad bred samt smal list finns representerad. Fönstren är vita, kopplade, sidohängda, tvåluftsfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket har figursågade konsoler. Omfattningarna är vita. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Entrén ligger på husets södra fasad och består av en blåmålad enkeldörr med ett utskjutande tak över. Det finns källare under delar av huset. Källardörren är blåmålad. Huset rymmer ett rum och kök på bottenplan samt badrum och tvättstuga i skjulet. Vinden är inredd med två sovrum. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönsterutformningen och placeringen, det lilla taköverhänget. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för området mellan Torggatan och Södra Strandgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I

9 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:26 Seglaregatan 7 Byggår: Omkring 1888 Tidigare husnummer: nr 91 (år ), nr 24 (år 1896-) Historia: Huset ägdes av fiskaren Carl Leonard Samuelsson. I början av 1980-talet började huset användas som fritidsbostad. På fastigheten finns också ett förråd, byggt år Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset har timmerstomme på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad åslist. Fasadpanelen avslutas uppåt mot en profilerad list. Fönstren är mestadels äldre, sidohängda tvåluftsfönster med enkelglas. Åt söder sitter sidohängda, kopplade, ospröjsade tvåluftsfönster. På västra gaveln sitter rektangulära gavelsidofönster med spröjsar samt ett triangulärt nockfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna kring de äldsta fönstren är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omkring de nyare, kopplade fönstren sitter enkla, oprofilerade foder. Fönsterbågarna är grönmålade och omfattningarna är ljust grå. Entrén omges av en förstukvist med sirliga lövsågerier. På taket ligger röda betongpannor. I taköverhänget sitter pärlspont. Förråden ligger söder om bostadshuset på andra sidan stigen upp till husen ovanför. Det är byggt med regelstomme. Fasaden är klädd med vit locklistpanel och på taket ligger tvåkupigt lertegel. Värde att bevara: De äldsta fönstren, fönsterplaceringen, fönsteromfattningarna, förstukvisten med dess lövsågerier, husets volym och proportioner. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för området mellan Torggatan och Södra Strandgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen för välbärgade från 1880-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I

10 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:27 Seglaregatan 6 Byggår: 1880-talet Tidigare husnummer: nr 51 (år ), nr 25 (år 1896-) Historia: Mellan åren ägdes huset av fiskare Carl August Olsson, men hyrdes troligtvis ut till att börja med. Huset byggdes till Enligt fastighetskarta från 1949 fanns det vid tillfället ett uthus utmed södra tomtgränsen, under berget. Huset köptes 1935 av stenhuggare Karl Wilhelm Andersson, kallad Karl Theg, född 1882 och hans hustru Hilda Davida född Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme på dubbel bredd. Grunden består av kvaderhugen granit. Fasaden är klädd med ljusrosa locklistpanel med enkel, oprofilerade locklist. Panelen avslutas uppåt mot en slät bred bräda, troligtvis har huset vid något tillfälle höjts. Fönstren är mestadels kopplade, låga, tvåluftsfönster både med och utan spröjsar. Fönstren är vita. Fodren är enkla och oprofilerade och målade mörkblå. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är enkla, oprofilerade och mörkblå. Entrén ligger åt trädgården, mot söder och går via en tillbyggd förstu med profilerad, blåmålad dörr. Åt öster är en sk snedtäcka tillbyggd. Trädgården ligger åt söder tätt intill berget och delvis stenlagd. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, dess småskalighet och rena detaljer. Motivering: Huset är till viss del välbevarat och är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand. Huset har ett stort miljömässigt värde för området mellan Torggatan och Södra Strandgatan. Huset är ett bra exempel på en enkla bostad i slutet av av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass II

11 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:29 Södra Strandgatan 5A Byggår: 1857 Tidigare husnummer: nr 8 (år ), nr 27 (år 1896-) Historia: Huset ägdes till att börja med av Anders Bengtsson och hans hustru Beata och i huset växte deras åtta barn upp. Huset går under benämningen Svarta Almas efter en dotter till Anders och Beata. Nuvarande ägare tog över huset 1967 för att använda huset som fritidsbostad blev ägarna permanent bosatta i huset. Vid fotodokumentation 2005 var huset gult. Till fastigheten hör en sjöbod. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med timmerstomme på en grund av kvaderhuggen sten. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre rundad locklist. Fönstren är helt nya (nyligen insatta) med undantag av kopplade fönster på husets östra fasad. De nya fönstren är sidohängda, kopplade tvåluftsfönster med spröjsar. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna har delvis bytts ut i samband med fönsterbytet men i likadant utförande som tidigare. Såväl fönster som omfattningar är vita. Entrén går via en tillbyggd förstu. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det lilla taköverhänget, fönsterutformning, omfattningar och fönstersättning, de rena takfallen, husets enkla utformning. Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Södra Strandgatan. Ingår i en kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I Husen till höger i bilden är 1:29, 1:30 och 1:350

12 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:30 Södra Strandgatan 7 Byggår: Troligen 1828 Tidigare husnummer: nr 19 (år ), nr 28 (år 1896-) Historia: Enligt mantalslängden ägdes huset av Lars Johansson (från 1853 tar han namnet Waller). Huset används idag som fritidsbostad. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd. Huset står på en grund av råhuggen granit. Fasaden är klädd med blå locklistpanel med fallande bredd och locklist av olika ålder, dels rundad, dels enkel och oprofilerad. Fönstren är kopplade tvåluftsfönster med spröjs. Fönsteromfattningarna är enkla och oprofilerade. Såväl fönster som omfattningarna är vita. Huset har en utdragen frontespis över entrén åt söder samt en förlängning åt öster. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taket har ett litet överhäng. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Huset har en liten trädgård åt öster, annars omringas det av stigar och Södra strandgatan. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det lilla taköverhänget och de rena takfallen, fönstrens utformning och placering, husets enkla utformning. Motivering: Huset är, trots tillbyggnader, mycket välbevarat och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Södra Strandgatan. Ingår i en kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

13 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:350 Södra Strandgatan 9A Byggår: trol 1795 Tidigare husnummer: nr 27 (år ), nr 29 (år 1896-) Historia: Husets förste ägare var Erland Henriksson, inflyttad 1795 från Ellene tar sonen Erland Erlandsson över huset. Huset är känt som Berglunds efter boende i huset i början av 1900-talet. Huset används som fritidsbostad från Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med timmerstomme i dubbel bredd på en grund av tuktad fältsten. Fasad är klädd med ljusgul äldre locklistpanel i fallande bredd. Locklisten består både av äldre rundad samt enkel, oprofilerad locklist. Fönstren är kopplade, ospröjsade tvåluftsfönster och fönsteromfattningarnas över- och understycken är profilerade. Huset har två entréer, en på var långsida. Åt öster har huset fått en relativt nyligen renoverad tillbyggnad med balkong över. På taket ligger nytt tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är vita och profilerade. Taket har ett litet överhäng. Till huset hör endast en liten stenbelagd trädgård norr om huset. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fasadpanelen, husets enkla utformning, det lilla taköverhänget och de rena takfallen. Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Södra Strandgatan. Ingår i en kulturmiljö tillsammans med grannhusen. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

14 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:61 Södra Strandgatan 9B Byggår: Troligen tidigt 1800-tal. Tidigare husnummer: nr 37 (år ), nr 58 (år 1896-) Historia: Ägare enligt mantalslängderna var under åren , Anders Eriksson. Huset går under benämningen Kaptens Johan, son till Alexander Andersson, ägare Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med en grund av tuktad fältsten. Fasaden är klädd med ljusgul (rödaktigt) nyare locklistpanel med profilerad åslist. Fönstren åt väster och söder, är vintertid täckta med korrugerad plast för att skydda. Fönstren är kopplade tvåluftsfönster med spröjs, blåmålade. Fodren är enkla och oprofilerade. Entrén går via en pardörr i en mindre tillbyggnad utmed husets södra sida. Det finns även en entrédörr åt norr under en tillbyggnad mot berget med balkong ovanpå. På taket ligger nytt tvåkupigt lertegel. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Taket har ett litet överhäng. Värde att bevara: Huset volym och proportioner, fönstrens utformning och placering, husets rena linjer, det lilla taköverhänget. Motivering: Huset är mycket välbevarat och det är ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för området. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från mitten av 1800-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

15 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:50 Västanvindsgatan 7 Byggår: Före år 1896, troligen år 1894 Tidigare husnummer: nr 47 (år 1896-) Historia: Husets förste ägare var Oskar Dicksson som 1906 flyttade till Skottland. Huset har bl a bebotts av Bagar-Mari, Maria Andersdotter Plate (f. 1879) som bakade åt andra men kunden fick själv stå för ingredienserna. Huset har nyligen målats blått, tidigare var det ljusgrönt. Huset fungerar sedan 1974 som fritidsbostad. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med liggande samt stående ljusblå fasspont med profilerad vit gördelgesims emellan. Fönstren är mestadels äldre fönster med enkelglas men även kopplade fönster finns. De är alla spröjsade tvåluftsfönster. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Såväl fönster som omfattningar är vita. Åt väster sitter triangulära gavelsidofönster med spröjs. Åt öster sitter rektangulära spröjsade gavelsidofönster. Entrén går via en pardörr med övre spegelparet glasat, i trapphuset. Åt söder är en takkupa gjord med tre mindre fönster. På taket ligger nytt enkupigt lertegel. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Huset är omgivet av en trädgård som är avgränsad mot grannfastigheterna och vägen med vitmålat spjälstaket. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de äldre fönstren, fönsterutformningen och placeringen, gavelsidofönstren, fasadpanelen, trapphuset, pardörren. Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Västanvindsgatan. Huset är, trots det tillagda taklyftet åt söder, ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från slutet av 1800-talet - början av 1900-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II

16 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:234 Östanvindsgatan 1 Byggår: 1912 (lagfart 1905) Tidigare husnummer: nr 335 Historia: Stenarbetaren Magnus Andersson och hans hustru Agnes Carlsdotter lät bygga huset. Magnus kallades för Fyg- Andersson och var aktiv sjöfågeljägare. Hans hustru hette Agnes Carlsdotter och kallades Fyg-Agnes. På västra gaveln satt tidigare ett korspostfönster där det idag sitter ett treluftsfönster. I trapphuset på husets östra sida satt tidigare mindre fönster på varje sida. Vid fotodokumentation 2003 var en del foder samt gördelgesimsen blåmålad. Huset fungerar som fritidsbostad sedan Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med dels stående, dels liggande spontad fasspont. Även stående fasspont på det tillbyggda trapphuset. Gördelgesimsen mellan den stående och liggande panelen är profilerad. Fönstren är såväl kopplade korspostfönster som äldre korspostfönster med enkelglas. Fönstren är vitmålade. Fönsteromfattningarna är vita och profilerade. Överstycket bärs upp av figursågade konsoler. I båda gavlarna sitter spetsiga gavelsidofönster. I källaren sitter nya ospröjsade tvåluftsfönster. under taköverhänget sitter sidliggare med tre rutor i varje. På taket ligger äldre betongpannor. På trapphuset ligger svart tjärpapp. Vindskivorna är vita, enkla och oprofilerade. Entrén går via trapphuset och via en modern dörr med speglar där översta spegeln är glasad. Ovanför dörren sitter ett nytt fönster med äldre utformning. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, de äldre fönstren, fönstrens utformning och placering, fönsteromfattningarna, trapphuset, fasadpanelen. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Östanvindsgatan. Huset är ett bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början av 1900-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II Östanvindsgatan 1 åt väster. Fotograferat från Sunnanvindsgatan. Källa: Hunnebostrands bildarkiv

17 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:136 Matrosvägen 5 Byggår: 1901 (lagfart) 1902 (inflyttningsklart) Tidigare husnummer: nr 348 Historia: Huset byggdes av fiskaren Carl Mattsson Stätte-Carl som kom från Hunnebovägen 5. Han gifte sig 1902 med Amanda Karlsdotter. Stätte-Carl ägde jakten Delfin tillsammans med sin bror Olén på Hunnebovägen 8B köptes huset av nuvarande ägare och började brukas som fritidsbostad. Huset renoverades varsamt på 1970-talet, då man t ex förstorade man gavelsidofönstren åt väster. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset har en stomme av timmer på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med äldre profilerad åslist. Fönstren är äldre, sidohängda tvåluftsfönster med enkelglas. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. Omfattningarna är målade gröna och bågarna är vita. Fönstren i trapphuset är enluftsbågar med T-formade spröjs. I sydöstra gaveln sitter rektangulära gavelsidofönster med spröjs. I nordvästra gaveln sitter det specialgjorda triangulära gavelsidofönster. Med hjälp av olika färg har man fått effekten av att det sitter mindre gavelsidofönster men i själva verket sitter det större triangulära fönster. Entrén går via trapphuset och en pardörr med speglar där översta är glasade. På taket ligger tvåkupiga pannor. Vindskivorna är vitmålade och profilerade. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, fönstren, fönsteromfattningarna och fönstersättningen, trapphuset. Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett stort miljömässigt värde för Matrosgatan och området vid Sörstranné. Huset är ett mycket bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början av 1900-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I Från vänster: Matrosvägen 1,3 och 5. foto taget på 1950-talet. Källa: Hunnebostrands bildarkiv

18 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:423 Styrmansgatan 5 Byggår: 1912 Tidigare husnummer: nr 381 Historia: Fiskaren och stenhuggaren Gabriel Karlsson och hans hustru Anna, född Jakobsson lät bygga huset och det var inflyttningsklart 1912, samma år som de gifte sig. Paret hyrde ut rum till ett flertal olika hyresgäster under de år de ägde huset köptes huset av nuvarande ägare som använder huset som fritidsbostad. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset står på en grund av kvaderhuggen granit. Fasaden är klädd med ljusgrå locklistpanel med äldre profilerad åslist nedtill och liggande fasspont upptill. Gördelgesimsen däremellan är profilerad. Fönstren är mestadels korspostfönster med enkelglas. De är vitmålade. Fönsteromfattningarna är profilerade och överstycket bärs upp av figursågade konsoler. I gavlarna sitter spetsiga gavelsidofönster med spröjsar samt mindre triangulära nockfönster. I källaren sitter mindre korspostfönster. och under taköverhänget sitter sidliggare. Entrén som är i den tillbyggda glasveranda går via en hög granittrappa och en glasad pardörr. Fönstren i glasverandan är sirligt spröjsade och har färgade glasrutor. Verandan har ett frontpulpettak, belagt med röd tjärpapp samt figursågad takfotsbräda. På husets tak ligger enkupigt lertegel och det har figursågade taktassar. Taköverhänget är inklätt med pärlspont. Vindskivorna är vita och profilerade. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, husets hela utformning såsom fasadpanelen, fönstren, verandan, pardörrarna, granitgrunden. Motivering: Huset är mycket välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett mycket stort miljömässigt värde för Styrmansgatan. Huset är ett mycket bra exempel på den typiska byggnadsstilen från början av 1900-talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I

19 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:94 Södra Strandgatan 31 Byggår: 1847 Tidigare husnummer: nr 41 (år ), nr 91 (år 1896-) Historia: Huset kallas för Solbräckehuset. Huset byggdes av handlanden Carl Mattsson som enligt sin dagbok köpte virke till huset i Kville. Enligt uppgift skulle huset efterlikna en herrgårdsbyggnad i Tossene. Carl Mattsson flyttade 1859 med sin familj, hustrun Petronella, född Stenström, samt fyra barn till Mattsegår n i Nordstrané. Åt söder fanns tidigare en släpkupa istället för den nuvarande kupan med sadeltak. Verandan har vid något tillfälle gjorts större. Utvändiga detaljer har tidigare varit gröna. Rödfärgade delar har hittats i fasaden. På fastigheten finns också ett uthus som tidigare rymde utedass och förråd. Det fanns en ingång till köket på baksidan av huset som användes. Den främre ingången gick till stôvva. Till huset hörde tidigare en sjöbod på St Görans ö, vid Pålvirket. Sjöboden flyttades ca 1920 till en tomt söder om Mellankajen (ägs idag av annan ägare). Ytterliggare en sjöbodstomt som hörde till huset låg på Fiskholmen. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan i dubbel bredd med källare. Huset har timmerstomme på en grund av putsad och målad fältsten. Fasaden är klädd med vit locklistpanel med profilerade åslist åt söder samt rundad, oprofilerad locklist på övriga fasader. Fasadpanelen avslutas uppåt mot en profilerad list. De äldre fönster som är kvar är sidohängda tvåluftsfönster med spröjs. Åt söder och delvis åt öster har man satt in nya fönster i likadant utförande som de äldre. De äldre fönstren är blåmålade, de nya är vita. Fönsteromfattningarna är enkla och endast understycket är profilerat. Åt öster har vissa fönster rundbågefris nedtill. Omfattningarna är vita. På taket ligger tvåkupigt lertegel. Taköverhänget är litet. På södra takfallet är en takkupa tillbyggd. Entrén går via en förstukvist prydd med sirliga lövsågerier. Entrédörren är en blåmålad pardörr med speglar nedtill och glasade spröjsade speglar upptill. Omfattningarna kring dörren är enkla och oprofilerade. Värde att bevara: Husets volym och proportioner, det brutna taket, fönstren utformning, verandan, pardörren, det lilla taköverhänget. Motivering: Huset är välbevarat och ett av flera äldre karaktärsskapande byggnader i Hunnebostrand samt har ett mycket stort miljömässigt värde för Hällà i Sörstrané. Huset är ett bra exempel på en typiska byggnadsstil från första hälften av 1800talet. Kulturhistorisk bedömning: Klass I-II Källa: Hunnebostrands bildarkiv

20 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand Hunnebo 1:228 Lahällevägen 6 Byggår: 1906 Historia: Huset byggdes av stenhuggaren Olof Svensson och beboddes av hans stora familj med totalt 11 barn. Olof dog redan 1911 och hans hustru Ida hyrde ut huset från 1922 då hon flyttade till Trollhättan. Sedan 1997 fungerar huset som fritidsbostad. Beskrivning: Bostadshus i 1½plan med hög källarvåning. Fasaden är klädd med storgatsten och grunden består av kvaderhuggen granit. Fönstren är mestadels sidohängda, kopplade korspostfönster, men det finns även något yngre ospröjsade tvåluftsfönster. Fönsterbågarna är vitmålade och karmarna grönmålade. Omkring fönstren sitter släthuggen granit. På taket ligger sk norsketegel, en tegelpannetyp som är flatare än det vanligare enkupiga teglet. Värde att bevara: Den synliga granitstommen och grunden, korspostfönstren, husets volym och proportioner. Motivering: Huset tillhör den lilla grupp av hus i Bohuslän där även väggarna är byggda av granitblock. Ett fint exempel på udda hus, byggda av stenhuggare under stenindustriepoken. Kulturhistorisk bedömning: Klass I Foto: Hunnebostrands bildarkiv

21 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER Värna gatumiljön Såväl gatubeläggning, trädgårdar, stödmurar, staket och synliga berghällar bidrar till samhällets karaktär. Därför är det av betydelse att visa hänsyn till platsens förutsättningar, att undvika utfyllningar och bortsprängning av hällar. Se huset Byggnader har alltid förändrats och utvecklats utifrån förändrade behov, förutsättningar och trender. Vid om- och tillbyggnader är det dock viktigt att få grepp om husets ursprungliga form men även hur det har förändrats genom tiderna och vad dess uttryck är idag. Lär känna huset, vilka grunddrag har det? Är det ett hus med enkel utformning, rena linjer och takfall eller är det byggt med detaljrikedom, verandor och frontespiser. Olika tidsperioder har haft olika stilideal. Före 1880-talet och efter 1920-talet var det rena linjer som gällde, däremellan hade den sk schweizerstilen med lövsågerier, snickarglädje sin storhetstid. Alla stilar har sina renässanser och återkommer med jämna mellanrum. Det är därför lätt att fastna även i dagens trender, estetiska ideal och att vilja anpassa husen till dessa. Värna originalet Fasad och snickerier Den äldre husfasaden och dess detaljer är svåra att återskapa. Paneltypen, locklistens form, klädselbrädornas bredd m m bidrar till stor del till det enskilda husets genuina intrycket. Finns det skador behöver sannolikt inte hela fasaden bytas. På många äldre husfasader kan man utläsa skeden av reparationer och om- och tillbyggnader genom små variationer i panelen. Den äldre fasadklädseln är därutöver ofta utförd av bra virke. Panelerna har varierat under olika tidsepoker. Locklistpanelen är starkt dominerande men finns i olika utföranden. Den vanligaste idag är åslisten och denna var vanlig även på hus byggda före Variationer i underbrädornas bredd liksom på listens bredd är ett vanligt kännemärke för de äldre husen och bidrar till liv i fasaden. Hus byggda under 1800-talets mitt hade vanligen bredare locklist med en dubbel karnisprofil. På talen var det vanligt med en svagt välvd översida. Senare har det varit vanligt att klä uthus, men även bostadshus, med locklistpanel med slätsågad list. Man bör som med mycket annat se till husets ursprungstid för att se vad som passar bäst på just det huset. Varje samhälle har ofta några unika detaljer, oftast utformningen av fodren och vindskivorna. Detta kommer sig av att de lokala verksamma snickarna gärna ville sätta sin egen personliga prägel. Färgsättning Det är svårt att ge generella rekommendationer om färgsättning. Det är inte så enkelt som att alla hus var vita eller röda och då är det det som gäller. Samhällena har, vad gäller färgsättning, haft en stor variation på kulörer men inom vissa givna ramar. De vid tiden för bygget tillgängliga pigmenten gav en begränsning som gjorde att kulörerna i de flesta fall var i harmoni. Äger man ett äldre hus och vill vara helt säker på husets tidigare kulörer kan man göra en färganalys och på så sätt få lite vägledning i hur huset kan färgsättas. Fönster Ett fönsterbyte kan påverka ett hus uttryck markant då äldre fönsters profileringar samt ojämna glas bidrar till ett skuggspel som nya fönster och plana glas inte ger. Det är också sällan det lönar sig energimässigt att byta, trots många fönstertillverkares råd. Äldre bågar med enkelglas och lösa innanfönster har energivärden jämförbara med ett nytt isolerglasfönster. Fram till omkring 1940-

22 Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand talet var fönstrens material och konstruktion generellt av mycket god kvalitet. Material till karm och bågar valdes ut noga och bestod av kärnfura med särskilt höga halter av kåda och hartser, vilka har hög motståndskraft mot röta. Det traditionella fönsterhantverket gav fönster som med hjälp av någorlunda okomplicerat underhåll fick närmast obegränsad livslängd. Lite omtanke om ett äldre 1800-talsfönster som till ytan ser rent bedrövligt ut kan därför enkelt öka livslängden. Äldre fönster kan bli som nya om man anlitar seriösa fönsterhantverkare och väljer man ändå att byta fönstren så välj ett mindre snickeri som kan utföra de nya fönstren helt i enlighet med de äldre. I äldre fönster var bågarna smala och fabriksmässigt tillverkade standardfönster har ofta såväl bredare som tjockare bågstycken. Väljer du ändå att sätta in nya fönster, se över proportionerna så att fönstren blir rätta i sina proportioner, såväl fönstren som helhet som rutorna. Välj sidohängda fönster med fasta spröjsar och fast mittpost. Takbeläggning Teglet som takbeläggningsmaterial fick genomslagskraft under 1800-talet hos allmänheten. Enkupigt tegel var då det vanliga fram till 1920-talet då tvåkupiga pannor blev allt vanligare. Det har även förekommit andra beläggningar såsom t ex falsad plåt (framförallt på större byggnader och i städerna), eternit och tjärpapp. Betongpannor har, i mycket sparsam omfattning, funnits under hela 1900-talet och idag finns även tegelimiterande plåt. På hus äldre än 1920 bör det ligga röda enkupiga tegelpannor. Äldre lertegel bör bevaras och om så behövs ersättas med nytt lertegel. Man kan också samla de gamla som fortfarande fungerar på ena takfallet och lägga nytt på andra. Betong och tegelimiterat plåttak ska helst undvikas i äldre miljöer. Grundmuren Hur och med vad grundmuren är murad säger oerhört mycket om husets historia då det är det som minst har förändrats på ett hus. Hus från första hälften av 1800-talet är oftast murad med fältsten. Senare under 1800-talet när stenindustrin startade uppfördes stenmurarna med huggna granitblock. Har huset en grund av betong är det byggt under andra hälften av 1900-talet. Miljöaspekter Byggnadssektorn är en av de sektorer i samhället som kräver mest energi i produktion, transporter och avfall. För att minska koldioxidutsläpp och energiåtgång behöver man inom detta område göra ett flertal miljöbesparande åtgärder. Visst är det viktigt att minska uppvärmningskostnader men nog så viktigt är det att försöka se till det man har. Byggmaterial kan återanvändas. Äldre material kan med rätt underhåll hålla några årtionden till.