Inledning Naturvårdsverket redovisar härmed en lista på åtgärder i enlighet med Uppdrag M2015/214/Mm.

Transkript

1 1(12) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y PM Ärendenr: NV Uppdrag att bistå miljömålsrådet M2015/214/Mm - Redovisning av Naturvårdsverkets åtgärder Inledning Naturvårdsverket redovisar härmed en lista på åtgärder i enlighet med Uppdrag M2015/214/Mm. Naturvårdsverket är enligt instruktion förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Vårt uppdrag är brett med ett löpande arbete som ständigt strävar efter att nå miljömålen. Vi har flera pågående regeringsuppdrag som är av strategisk vikt inom miljömålsområdet, har tagit drivansvar i fyra viktiga insatser inom ramen för Miljömålsrådets samverkansarbete samt ingår i ytterligare 24 samverkansåtgärder tillsammans med andra miljömålsmyndigheter. Vi har en samlande roll i arbetet med uppföljning och utvärdering av vägen mot miljömålen. Årligen redovisar vi en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat samt vart fjärde år en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Utöver detta ska vi vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning av åtgärdsplaner för att bidra till miljömålen. Vi ska också i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser samt löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder. I så gott som alla insatser vi gör för att bidra till miljömålen ser vi samverkan med andra myndigheter och andra aktörer som en nyckel till framgång. Därför innehåller även nedanstående lista över Naturvårdsverkets egna åtgärder stora inslag av samverkan med andra aktörer. Listan är ett urval från våra prioriterade leveranser under B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(12) Summering 1. Viltstrategins viktigaste 2. IED (Industriemissionsdirektivet) och informationsförsörjning 3. Klimatklivet 4. Ny miljömålsportal 5. Hållbar stadsutveckling a. Inriktningsdokument för hållbar stadsutveckling b. Kretsloppstaden Strategisk plan FU Tillsynsplan producentansvar förpackningar och returpapper 8. Sanering och återställning av förorenade områden för bostadsbyggande 9. Miljöbalksprojektet, lokaliseringsprincipen som exempel

3 NATURVÅRDSVERKET 3(12) 1. Viltstrategins viktigaste Konferensen Skogens guld Nyhetsbrev om vilt och jakt Viltförvaltningsstrategiskt råd Konferensen Skogens Guld, med fokus på det samhällsekonomiska värde en god viltförvaltning bidrar till, genomförs den 17:e maj på Münchenbryggeriet i Stockholm. Syftet med Skogens Guld är att omsätta Viltstrategin i handling och därmed stärka bilden av Naturvårdsverket som jakt- och viltförvaltningsmyndighet. Ett digitalt nyhetsbrev som alla intresserade kan prenumerera på. Utgivning sker fyra gånger per år och innehåller reportage och notiser om aktuella frågor, statistik och utveckling inom viltförvaltningsområdet. Under 2016 tillsätts ett viltförvaltningsstrategiskt råd uppdelat på tre regioner i Sverige (Syd, Mellan och Norr). I rådet skall representanter från andra myndigheter och organisationer finnas representerade vilka är involverade i och ansvarar för viltförvaltning på olika nivåer. Rådet skall vara ett forum för strategiska diskussioner och underlag för ställningstagande och beslut inom viltförvaltningen. Skogens Guld behövs därför att konferensens fokus på dialog, delaktighet, möjligheter och helhetsperspektiv skapar en helt ny arena för diskussion och utveckling av svensk viltförvaltning. Konferensen möjliggör att gamla motsättningar mellan perspektiv och organisationer kan lämnas åt sidan, för att ge plats för ett konstruktivt samtal om viltets möjligheter. Utöver konferensen blir nyhetsbrevet ytterligare en direktkanal till målgruppen, något som idag saknas. För att förebygga skador och andra problem som viltet orsakar skapar vi ett Viltförvaltningsstrategiskt råd. Naturvårdsverket har föreslagit en vision för svensk viltförvaltning som utgångspunkt i strategin En viltförvaltning i balans gör att alla kan uppleva viltets värden. Vårt arbete med viltförvaltning syftar till att säkerställa att Sveriges beslutade politik för viltförvaltning genomförs och att viltförvaltningen blir tydligare. Naturvårdsverkets insatser inom ramen för viltförvaltningsstrategin har effekt på miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Levande kust och skärgård och En storslagen fjällmiljö. Skogens guld: december 2015 juni 2016; Nyhetsbrev: första utgivning planerad till mars 2016, därefter tre nummer till under året; och Viltförvaltningsstrategiskt råd:

4 NATURVÅRDSVERKET 4(12) 2. IED (Industriemissionsdirektivet) och informationsförsörjning IED, Industriemissionsdirektivet, är en EU-lagstiftning som syftar till att förebygga och begränsa föroreningar från industriella verksamheter. Naturvårdsverket deltar i EU:s processer för att ta fram preciserade krav på anläggningar i olika branscher, så kallade BAT-slutsatser (Best Available Technology=bästa tillgängliga teknik). Vi jobbar med att anpassa svensk lagstiftning till EU-reglerna och vi ger vägledning till andra myndigheter om hur reglerna ska tillämpas. Direktivet ställer också stora krav på informationsförsörjning och rapportering till EU-kommissionen. För att lösa kraven har Naturvårdsverket tillsammans med andra berörda myndigheter startat ett samverkansprogram. Aktuellt under 2016 är bland annat: Utbildning för kommunala inspektörer (i samverkan med SKL) och vägledning om industriutsläppsdirektivets bestämmelser. Utarbeta lösningar för att utbyta och tillgängliggöra elektroniska dokument, i samverkan med berörda myndigheter, bl.a. tillsynsmyndigheter och domstolar. Utarbeta sätt att presentera information från myndigheter till allmänheten som rör industrianläggningar. Förbereda rapporteringen till EU-kommissionen 2017 om genomförande av direktivet. IED innebär gemensamma Europeiska regler för att förebygga och begränsa föroreningar från industrier, vilket är viktigt för att skydda miljön i både Sverige och övriga EU. Direktivet ställer också krav på ökat tillgängliggörande av uppgifter till allmänheten. Programmet för informationsförsörjning bidrar genom att ta fram lösningar för att följa upp länsstyrelsernas och kommunernas åtgärder inom prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet, och förse omvärlden (t ex allmänhet, verksamhetsutövare och andra myndigheter) med information som de behöver för sitt miljöarbete. Förebygga och begränsa föroreningar som härrör från industriella verksamheter. Bättre förutsättningar för allmänheten att få insyn och delaktighet i processer som rör prövning och tillsyn av industrianläggningar. Främst Frisk luft, Giftfri miljö och Bara naturlig försurning (klimatgaser regleras huvudsakligen via annan lagstiftning). BAT-slutsatserna tas fram löpande och revideras vart åttonde år. Ganska stora vägledningsinsatser kommer att behövas flera år framöver. Samverkansprogrammet för IED löper så länge berörda myndigheter anser det ändamålsenligt att samverka i denna form. Programmet pågår uppskattningsvis minst t.o.m Rapporteringar till EUkommissionen kommer att genomföras vart varje år.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(12) 3. Klimatklivet Satsningen Klimatklivet är en del av regeringens vårbudget som riksdagen beslutade om i juni Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna ge stöd till lokala klimatinvesteringar. Föreslagen insats innebär att vi utvecklar och genomför arbetet med Klimatklivet under Naturvårdsverket ska genom sin handläggning få ut så mycket klimatnytta som möjligt av de knappt 2 miljarder kronor som regeringen avsatt till Klimatklivet för Det innebär att pröva och bevilja de ansökningar som har högst klimatnytta, att genom spridning av goda exempel och vägledning få in bra ansökningar som kan ge god klimatnytta, att samverka med länsstyrelserna i detta arbete och i uppföljningen av åtgärderna. Vi samverkar med andra centrala myndigheter för att se till att Klimatklivet bidrar med viktiga klimatåtgärder och hänger ihop med övrigt arbete inom området. Klimatklivet stimulerar företag, organisationer och kommuner att genomföra investeringar som minskar klimatpåverkan. Det ökar takten i det lokala klimatarbetet för att med många åtgärder uppfylla målet om begränsad klimatpåverkan och Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommenser. Många angelägna klimatåtgärder blir inte genomförda eftersom kostnaderna kopplade den klimatförbättrande åtgärden blir för höga för den enskilda aktören. När Klimatklivet kan ta en del av investeringskostnader kan fler gå från ord till handling. Huvudsyftet med Klimatklivet är att varaktigt minska utsläppen av växthusgaser. Utifrån hittills beviljade beslut beräknar vi att Klimatklivet totalt kommer att minska utsläppen med motsvarande ton CO 2 per år. Med en genomsnittlig livslängd på 17 år för åtgärderna skulle det innebära minskningar om totalt motsvarande 10 miljoner ton CO 2. Klimatklivet ska öka takten för att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Arbetet påbörjades och de första åtgärderna beviljades under Under 2016, 2017 och 2018 finns 600 miljoner kronor per år, då Naturvårdsverket ska genomföra, utveckla och utvärdera arbetet med Klimatklivet.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(12) 4. Ny miljömålsportal Regeringen vill driva på arbetet för miljömålen. Naturvårdsverket kommer därför att utveckla miljömålsportalen och annan digital närvaro så att vi får skarpa och moderna verktyg både för genomförandearbetet och för uppföljningsarbetet. Detta ska bidra till ökat engagemang och intresse hos olika aktörer. Ett utvecklingsprojekt påbörjas under våren för att genomföra arbetet med en helt ny webbplats. Arbetet bygger vidare på förstudiens resultat och erfarenheter från effektkartläggning och andra påverkande faktorer. Projektet ska ta fram förslag till teknisk lösning för generell indikatorhantering, kanalval och kommunikationsgränssnitt samt underlag för beslut om informationsförsörjningskedjan för uppföljning av miljötillstånd, åtgärder och styrmedel. Arbetet genomförs efter dialog med berörda aktörer. Åtgärdsarbetet lyfts fram och information riktat till näringslivet fördjupas. Nuvarande miljömålsportal skapades ursprungligen som stöd för miljömålsuppföljningen. Den behöver nu förändras till att bli ett bättre stöd i genomförandet av miljöarbetet. Förändringen kräver uppdatering av tekniska lösningar och anpassningar till fler målgrupper. Den nya webbplatsen ska utformas för att möta relevanta aktörers behov och intressen. En anpassad webbplats ger bättre kommunikation till stöd för olika aktörer. Målet är att stärka miljöarbetet. Samtliga Arbetet har påbörjats och ny miljömålsportal beräknas finnas på plats våren En uppdatering av den befintliga webbplatsen görs i april 2016.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(12) 5. Hållbar stadsutveckling 5a. Inriktningsdokument för hållbar stadsutveckling Hållbara städer är ett nyckelområde för en hållbar utveckling. För att arbeta mer strategiskt med området tar Naturvårdsverket fram ett inriktningsdokument med mål och aktiviteter för de kommande tre åren. Det kommer också att leda till att Naturvårdsverkets roll inom området tydliggörs och förstärks Inriktningsdokumentet samlar redan beslutade insatser inom hållbar stadsutveckling med nya. Till dessa hör bl.a. förslag som tydligare kopplar samman frågan om hållbara livsstilar med hållbar stadsutveckling och förslag som stärker arbetet med urbant friluftsliv. På detta sätt får Naturvårdsverket ett helhetsperspektiv på frågan. Ett stort fokus ligger på hur Naturvårdsverket kan utveckla sin samverkan med olika aktörer inom hållbar stadsutveckling. Naturvårdsverket har redan i dagsläget aktiviteter och uppdrag som direkt eller indirekt berör hållbar stadsutveckling. Hittills har dock ett helhetsperspektiv på denna fråga saknats, vilket är ett problem eftersom den hållbara staden utgör en viktig del i uppfyllandet av miljömålen. Ett problem är också att Naturvårdsverkets roll inom området uppfattas som oklar. Genom att stärka vår roll kan även vi stärka de gröna frågornas status i den hållbara staden. Den ekologiska hållbarheten i stadsutvecklingen stärks. Huvudsakligen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft. Det finns även tydliga kopplingar till flera av de globala hållbarhetsmålen. Inriktningsdokumentet beräknas bli färdigt i april Det är utformat för att gälla under en treårsperiod, med tidsatta mål och aktiviteter under den perioden. 5b Kretsloppstaden 2.0 Arbetet med Kretsloppsstaden 2.0 är ett egeninitierat pilotprojekt för att utveckla metodik på Naturvårdsverket för innovationsarbete och för att ta fram transformativa cirkulära/resurseffektiva lösningar inom hållbar stadsutveckling. Projektet kommer att utveckla metoder för innovationsutveckling för kretsloppsfrågor för den hållbara staden. Projektet ska ge konkreta förslag (koncept) på vad som kan göras för att stärka kretslopp, resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi i städer.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(12) Åtgärden bidrar till att utveckla metodik och processer för Naturvårdsverkets innovationsarbete samt att utveckla samverkansmodeller med våra externa partners för innovationsarbetet. Åtgärden behövs för att stärka Naturvårdsverkets och våra samarbetspartners roller som främjare av innovativa och transformativa kretsloppslösningar för den hållbara staden. Projektet ska dels skapa gemensamma erfarenheter av metoder för innovationsarbete i samverkan med miljömålsmyndigheterna och andar partners till Naturvårdsverket, dels resultera i innovativa förslag hur transformativa urbana miljölösningar kan göra staden mer hållbar än idag. På sikt förväntas projekts framtagana förslag kunna leda till väsentliga miljöförbättringar i urban miljö. Huvudsakligen God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft. Naturvårdsverket anordnar en workshop i slutet av 2016 med externa aktörer, baserad på resultatet av projektets omvärldsanlys, där innovationsaktörer och exempel på innovativa systemlösningar lyfts fram. Projektet pågår

9 NATURVÅRDSVERKET 9(12) 6. Strategisk plan FU 19 För att få så gott resultat som möjligt av de styrmedel som utformas för att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver vi löpande genomföra analyser och utvärderingar av hur åtgärder kommer till stånd och genomförs. De mest centrala insatserna för att nå miljömålen bör analyseras inför den fördjupade utvärderingen Naturvårdsverket ska ta fram ett inriktningsdokument med fokusområden, strategiska vägval och förhållningssätt för arbetet. Den strategiska planen innebär både en process och ett dokument. Naturvårdsverket tar fram planen efter samråd med andra aktörer. Berörda myndigheter bidrar bland annat med att definiera utvärderingsbehov samt metoder och arbetssätt som på bästa sätt kan möta dessa behov. Planen blir ett viktigt dokument för hur arbetet inför den fördjupade utvärderingen 2019 kommer att genomföras. Den fördjupade utvärderingen innebär ett komplext arbete och kräver samarbete, prioritering av analysbehov, samordning av analysresurser och utveckling av metoder för utvärdering och styrmedelsanalys. Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet behöver bli involverade på ett bra sätt, i syfte att den fördjupade utvärderingen ska kunna nyttja olika kompetenser och ge ändamålsenligt underlag till regeringens politik och till myndigheternas arbete för att nå de nationella miljömålen. Samordade utvärderingsinsatser ger bättre kunskapsunderlag. Målet är att stärka arbetet för att nå de nationella miljömålen. Samtliga 2016

10 NATURVÅRDSVERKET 10(12) 7. Tillsynsplan producentansvar förpackningar och returpapper Naturvårdsverket ska bedriva en effektiv, rättssäker och ändamålsenlig tillsyn avseende producentansvar för förpackningar och returpapper. Med hjälp av tillsynen ska Naturvårdsverket bidra till att minska utsläppen av skadliga ämnen, styra arbetet mot att nå de uppsatta målen för materialutnyttjande och återvinning samt att information når ut till hushåll om hur de ska hantera sitt avfall och bidra till att målen uppfylls. Vi tar fram en tillsynsplan som även omfattar det vägledningsarbete som krävs för att producenterna och insamlingssystemen ska ha god kännedom om aktuell lagstiftning på området. Vi samverkar med branschorganisationer, producenter, insamlingssystem, kommuner och andra aktörer som berörs av producentansvaret. Vi är delaktiga i regeringsuppdrag och förändringsarbeten som pågår både nationellt och internationellt. Vi vill skapa ett högt förtroende och god efterlevnad av producentansvaret i Sverige. På sikt ska detta leda till en ständigt förbättrad insamling av förpacknings- och returpappersmaterial och där Sverige uppnår internationellt uppsatta insamlings och återvinningsmål. Minskad resursförbrukning i tillverkningsled och mer material som blir materialutnyttjat och återvunnet i avfallsledet. Minimera utsläppen av skadliga ämnen. Ökad medvetenhet hos producenterna och hushåll för att minska mängden avfall. Giftfri miljö. God bebyggd miljö tar vi fram en första tillsynsplan. 1 april 2019 krävs det tillstånd för insamlingssystem (både förpackningar och returpapper), ansökningar ska prövas av Naturvårdsverket from 1 april Naturvårdsverket har tillsyn enligt de nya förordningarna där vissa bestämmelser gäller redan nu och andra bestämmelser börjar gälla samtidigt som kraven på tillståndsprövade insamlingssystem.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(12) 8. Sanering och återställning av förorenade områden för bostadsbyggande Att identifiera, undersöka och åtgärda områden som förorenats av befintliga eller tidigare verksamheter är ett viktigt led i arbetet att minska riskerna för att människor och miljö utsätts för farliga ämnen. Naturvårdsverket ansvarar för att samordna, prioritera och följa upp arbetet, vi administrerar bidragen för efterbehandling samt utvärderar vilka effekter de får. I budgeten för 2016 föreslog regeringen att 300 miljoner kronor ska avsättas för efterbehandling av förorenade områden i syfte att bygga fler bostäder under 2016 och 2017 samt 200 miljoner kronor från 2018 och framåt. Den nya satsningen kommer att löpa parallellt med det nuvarande statsstödet för efterbehandling av förorenade områden och en separat bidragsförordning reglerar hur den nya delen av anslaget får användas. Naturvårdsverket kommer att bedriva vägledning om hur anslaget kan användas och hur ansökning ska göras. Webbinarier och webbsändningar kommer användas för att informera och besvara frågeställningar, flera sådana har redan genomförts och ligger ute på vår hemsida. På den nationella konferensen Renare mark kommer Naturvårdsverket finnas på plats och informera om bidraget. Förorenade områden läcker ut diffusa utsläpp till omgivande mark- och vattenområden. Mark som inte kunnat bebyggas med bostäder på grund av för höga saneringskostnader blir möjliga att bebygga tack vare statsstödet. Områden som inte kunnat användas till något på grund av föroreningarna blir åtgärdade till nytta för miljön. Förorenad mark saneras och exponering för farliga ämnen minskar både direkt och indirekt för människor och miljö. Spridning och diffusa läckage minskar till omgivande mark- och vattenområden. Grönområden kan i större utsträckning komma att bevaras i tätorterna om förorenade områden kan återanvändas istället för att nya orörda områden exploateras. Betydelse för miljömålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. Från och med 2016 framåt. Informationsinsatser har genomförts mot länsstyrelser och kommuner och utkast på vägledning tagits fram och tillgängliggjorts på webben. Vi inväntar bidragsförordningen i sommar eller höst. Fram till dess kan Regeringen fatta beslut om bidragsmedel till efterbehandling efter beredning hos oss och Regeringskansliet.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(12) 9. Miljöbalksprojektet, lokaliseringsprincipen som exempel Vi samordnar och utvecklar Naturvårdsverkets arbete med miljöbalkens systemfrågor. Naturvårdsverket har samlat inspel från olika aktörer för att kunna prioritera insatserna för att förbättra tillämpningen av miljöbalken. Projektet drivs i ett antal delprojekt med inriktning på de allmänna hänsynsreglerna, prövning, tillsyn, vägledning och några utvalda sakfrågor. Vi samverkar med andra aktörer i många av frågorna. I ett av delprojekten fokuserar vi på tillämpningen av lokaliseringsprincipen och hur miljöbalkens regler om artskydd påverkas. Vi kommer att ta fram en strategi för hur tillämpningen kan förbättras. Miljöbalken har inte fått det genomslag som många förväntat sig och det finns många synpunkter på hur man skulle kunna förbättra effektiviteten i tillämpningen. Syftet med projektet är att se över hur miljöbalken som verktyg kan bli effektivare för att nå miljömålen. Delprojektet om lokalisering är prioriterat bland annat för att verksamheter ibland tillåts på platser som inte är lämpliga ur miljösynpunkt, vilket kan ge en större påverkan än själva driften av verksamheten. Om rätt krav ställs på de verksamheter som omfattas av miljöbalken finns förutsättningar för minskad miljöpåverkan i många avseenden. Om rätt underlag tas fram ökar möjligheten att välja en lämplig lokalisering av verksamheter. Detta minskar risken för förlust av naturvärden. Miljöbalksprojektet i sin helhet bidrar till samtliga miljömål. Delprojektet om lokalisering bidrar framför allt till Ett rikt växt- och djurliv och de mål som berör olika landskapstyper. Arbetet påbörjades under Under 2016 kommer projektet att avslutas med åtgärder och förslag till fortsatta insatser.