PRESSMEDDELADE. 3265:e mötet i rådet. Jordbruk och fiske. Luxemburg den 17 oktober Vigilijus JUKA Litauens jordbruksminister P R E S S

Transkript

1 EUROPEISKA UIOES RÅD 14832/13 (OR. en) PRESSMEDDELADE 3265:e mötet i rådet Jordbruk och fiske Luxemburg den 17 oktober 2013 PRESSE 418 PR CO 51 Ordförande Vigilijus JUKA Litauens jordbruksminister P R E S S Rue de la Loi 175 BE 1048 BRYSSEL Tfn: Fax: press.office@consilium.europa.eu /13 1

2 De viktigaste resultaten från rådets möte Ministrarna nådde en politisk överenskommelse om fiskemöjligheterna för 2014 för vissa fiskbestånd i Östersjön. Ordförandeskapet framhöll vid detta tillfälle att den slutliga överenskommelsen hade möjliggjorts av de berörda medlemsstaternas förberedande arbete på regional nivå. Genom överenskommelsen fastställs de största mängder fisk som under år 2014 får fångas ur specifika bestånd i Östersjön. Åtgärderna har fastställts med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och syftar till att maximalt hållbart uttag (MSY) ska uppnås snarast möjligt. Därefter diskuterade rådet de kommande årliga samråden mellan EU och orge om fastställande av förvaltningsarrangemang för de gemensamt förvaltade fiskbestånden i +ordsjön och Skagerrak. Detta inbegriper utbytet mellan EU och +orge av ömsesidiga fiskemöjligheter och en gemensam strategi vid de kuststatsförhandlingar som snart ska inledas i frågan om ett delningsarrangemang för makrill för Dessutom diskuterade ministrarna Iccats årsmöte som kommer att hållas i Sydafrika i mitten av november. Iccat ansvarar för förvaltning av tonfisk och tonfiskliknande arter i Atlanten och angränsande hav, däribland Medelhavet. Vad gäller blåfenad tonfisk fastställs den största mängd som får fiskas i en 15- årsplan för återhämtning som man kommit överens om inom Iccat och som reviderades Rådet informerades också om den återkommande tvisten mellan Island, Färöarna och EU om förvaltningen av makrillbeståndet i ordostatlanten inför de kuststatsförhandlingar som kommer att hållas innevarande månad. Rådet antog också sin ståndpunkt om två förslag till förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken efter en tidig överenskommelse vid andra behandlingen med Europaparlamentet. +ästa steg i förfarandet är Europaparlamentets godkännande av texterna /13 2

3 IEHÅLL 1 DELTAGARE...4 PUKTER SOM DISKUTERADES FISKE...6 Fiskemöjligheter i Östersjön för EU/Norge: årliga samråd för Iccats årsmöte...11 ÖVRIGA FRÅGOR...12 Förvaltning av makrillbeståndet i Nordostatlanten...12 ADRA, GODKÄDA PUKTER FISKE Reform av EU:s fiskeripolitik: rådet antar två förordningar...13 Partnerskap mellan EU och Kap Verde förhandlingar om ett nytt protokoll till avtalet...13 EKO+OMI OCH FI+A+S Insynskrav för emittenter av värdepapper...14 TRA+SPORTER Internationella konventionen om säkerhet på fiskefartyg...14 TULLU+IO+ Konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande ändring av nummer och koder...15 BESLUT SOM FATTATS AV FÖRETRÄDARE FÖR MEDLEMSSTATERS REGERI+GAR Domstolen och tribunalen utnämningar När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten /13 3

4 DELTAGARE Belgien: Olivier BELLE Bulgarien: Valentina MARINOVA Tjeckien: Jaroslava BENEŠ ŠPALKOVÁ Danmark: Karen HÆKKERUP Tyskland: Robert KLOOS Estland: Keit PENTUS-ROSIMANNUS Irland: Simon COVENEY Ställföreträdande ständig representant Biträdande minister för jordbruk och livsmedel Biträdande jordbruksminister Minister för livsmedel, jordbruk och fiske Statssekreterare vid förbundsministeriet för livsmedel, jordbruk och konsumentskydd Miljöminister Minister för jordbruk, livsmedel och maritima frågor Grekland: Dimitrios MELAS Ministeriet för landsbygdsutveckling och livsmedel generalsekreterare för jordbrukspolitik och internationella förbindelser Spanien: Miguel ARIAS CAÑETE Minister för jordbruk, livsmedel och miljöfrågor Frankrike: Alexis DUTERTRE Kroatien: Goran ŠTEFANIĆ Italien: Marco PERONACI Cypern: Egly PANTELAKIS Lettland: Laimdota STRAUJUMA Litauen: Vigilijus JUKNA Luxemburg: Romain SCHNEIDER Ungern: Olivér VÁRHELYI Ställföreträdande ständig representant Ställföreträdande ständig representant Ställföreträdande ständig representant Ministeriechef, ministeriet för jordbruk, naturresurser och miljö Jordbruksminister Jordbruksminister Minister för jordbruk, vinodling och landsbygdsutveckling, idrottsminister samt minister med ansvar för solidarisk ekonomi Ständig representant 14832/13 4

5 Malta: Roderick GALDES ederländerna: Wepke KINGMA Österrike: Harald GÜNTHER Polen: Kazimierz PLOCKE Portugal: Manuel PINTO DE ABREU Rumänien: Cristian BĂDESCU Slovenien: Tanja STRNIŠA Slovakien: Magdaléna LACKO-BARTOŠOVÁ Finland: Jari KOSKINEN Sverige: Magnus KINDBOM Storbritannien: George EUSTICE Richard LOCHHEAD Parlamentssekreterare för jordbruk, fiske och djurens rättigheter Ställföreträdande ständig representant Ställföreträdande ständig representant Statssekreterare vid ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling Statssekreterare för maritima frågor Ställföreträdande ständig representant Statssekreterare vid jordbruks- och miljöministeriet Statssekreterare vid ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling Jord- och skogsbruksminister Statssekreterare, Landsbygdsdepartementet Juniorminister för miljö, vatten och landsbygdsfrågor Kabinettsminister för landsbygdsfrågor och miljö Kommissionen: Maria DAMANAKI Ledamot 14832/13 5

6 PUKTER SOM DISKUTERADES FISKE Fiskemöjligheter i Östersjön för 2014 Ministrarna nådde en politisk överenskommelse om fiskemöjligheterna för 2014 för vissa fiskbestånd i Östersjön. Ordförandeskapet och flera medlemsstater framhöll att den slutliga överenskommelsen möjliggjordes av det förberedande regionala arbetet inom Baltfish-forumet. Denna fråga kommer, efter juristlingvisternas slutgranskning, att behandlas som en A-punkt på dagordningen för ett kommande rådsmöte. Genom överenskommelsen fastställs de största mängder fisk som under år 2014 får fångas ur specifika bestånd i Östersjön (totala tillåtna fångstmängder [TAC:er] och kvoter) samt gränserna för fiskeansträngningarna avseende torskbestånden i Östersjön (gränser för fiskeverksamheten genom en minskning av antalet dagar till sjöss). De föreslagna åtgärderna har utformats med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och framför allt de rapporter som upprättats av Internationella havsforskningsrådet (Ices) och den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). De följer de allmänna principerna i kommissionens meddelande om fiskemöjligheter (10460/13), inklusive ett åtagande om att snarast möjligt få till stånd ett maximalt hållbart uttag (MSY). Begränsningarna av fångster och fiskeansträngningar gällande torskbestånden i Östersjön fastställs emellertid i enlighet med reglerna i förordning nr 1098/2007 om upprättande av en flerårig plan. Överenskommelsen gällde främst de totala tillåtna fångstmängderna och fiskekvoterna för medlemsstaterna i gemenskapsvattnen i Östersjöområdet. De främsta ändringarna minskning, ökning eller förlängning av TAC:erna jämfört med 2013 sammanfattas i nedanstående tabell. Något som är viktigt att notera är den frivilliga mindre ökningen när det gäller strömming (25 % i stället för de 59 % som kommissionen föreslog i den östra delen av Östersjön och 30 % i stället för föreslagna 35 % i Bottniska viken) och den frivilliga minskningen när det gäller lax (-2 % i stället för föreslagna 0 % i delsektion III bcd) /13 6

7 GEMENSKAPENS TOTALA TILLÅTNA FÅNGSTMÄNGDER (TAC:er) I ÖSTERSJÖN FÖR 2014 KOMMISSIONENS förslag KOMMISSIONENS mål RÅDETS överenskommelse Skillnad jämfört med föregående år Latinskt TAC namn ICES-FISKEZONER TAC 2013 för i ton i ton i % i ton i % ** Clupea harengus Clupea harengus Clupea harengus Clupea harengus Gadus morhua Gadus morhua Pleuronectes platessa Östersjöns delsektioner (Bottniska viken) % % Östersjöns delsektioner % % Östersjöns delsektioner 25 27, 28.2, 29, % % Östersjöns delsektion 28-1 (Rigabukten) % % Östersjöns delsektioner (östra delen) % % Östersjöns delsektioner (västra delen) % % Östersjöns delsektioner % % III bcd, förutom delsektion 32 (22 31) % % Salmo salar * Salmo salar * Östersjöns delsektion % % Sprattus sprattus III bcd % % Förklaring: Latinskt namn engelskt namn/franskt namn/tyskt namn Clupea harengus herring/hareng/hering Gadus morhua cod/morue/dorsch Pleuronectes platessa plaice/plie/scholle Salmo salar Atlantic salmon/saumon atlantique/lachs Sprattus sprattus sprat/sprat/sprotte * Tilåten fångstmängd i antal fiskar. ** En negativ procentsats innebär en minskning av TAC:en, en positiv procentsats innebär en ökning av TAC:en, och 0 % en förlängning av TAC:en /13 7

8 När det gäller strömming (Clupea harengus) beslutade man att avsevärt minska TAC:en för den västra delen av Östersjön (med 23 %) för att hålla sig i linje med de vetenskapliga utlåtandena och förbereda sig inför övergången till MSY senast Dessutom har den nuvarande TAC:en för Rigabukten behållits. För skarpsill (Sprattus sprattus) enades man om en 4-procentig minskning av TAC:erna. När det gäller lax (Salmo salar) enades man om en minskning (med 15 %) för delsektion 32. I enlighet med den fleråriga plan för torskbestånden i Östersjön (Gadus morhua) som antogs den 18 september och med beaktande av de vetenskapliga utlåtandena om beståndet stödde rådet en ökning av TAC:erna i östra delen av Östersjön (7 %) och enades om en minskning av TAC:erna i den västra delen av Östersjön (15 %). För att förenkla och förtydliga de årliga besluten om TAC:er och kvoter har fiskemöjligheterna i Östersjön sedan 2006 fastställts genom en särskild förordning. Dessa fisken ska öppnas den 1 januari I enlighet med artikel 43.3 i Lissabonfördraget åligger det rådet att anta bestämmelser om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Europaparlamentets deltagande och Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande krävs därför inte för denna art. 1 Förordning (EG) nr 1098/2007, EUT L 248, , s /13 8

9 EU/orge: årliga samråd för 2014 Rådet diskuterade de årliga samråden mellan EU och Norge inom ramen för det bilaterala fiskeavtalet. Den första omgången samråd kommer att äga rum den november i Clonakilty i Irland och den andra omgången den 2 6 december i Bergen i Norge. De flesta delegationer höll med om att detta avtal med Norge fyller en funktion, men förespråkade en försiktig hållning från EU:s sida i fråga om TAC-nivåerna och andra relaterade åtgärder för de viktigaste gemensamt förvaltade gemensamma bestånden i Nordsjön. De förespråkade också en försiktig hållning i fråga om andra bestånd som kan vara värda att fastställa och använda vid ömsesidiga utbyten av kvoter. I detta avseende noterade flera delegationer vikten av att försökta lösa dispyten med Island och Färöarna gällande förvaltningen av makrill och också involvera Norge tillsammans med EU i förhandlingarna med de andra kuststaterna. I år gäller samråden i första hand följande: - Detaljerade förvaltningsarrangemang för de sju gemensamt förvaltade fiskbestånden i Nordsjön (torsk, kolja, rödspätta, vitling, sill, makrill och gråsej) och Skagerrak (torsk, kolja, vitling, rödspätta, räkor, sill och skarpsill), bland annat fastställande av parternas respektive TAC:er och kvoter, i enlighet med de långsiktiga förvaltningsplanerna och de överenskomna delningsarrangemangen. - Eventuella anpassningar av de långsiktiga förvaltningsplanerna för Nordsjöbestånden av torsk, vitling och sill mot bakgrund av det nya utlåtandet från Ices. - Utbyte av ömsesidiga fiskemöjligheter, som kommer att göra det möjligt att upprätthålla ett antal fiskeverksamheter av betydelse för båda parternas fiskare, bland annat fiskemöjligheter för norsk ishavstorsk i norska vatten, och andra fiskeåtgärder av gemensamt intresse. - Fastställandet av EU:s och Norges fiskemöjligheter för makrill för 2014 i överensstämmelse med utlåtandet från Ices, i händelse av att kuststaterna inte träffar någon överenskommelse om delningsarrangemangen för makrill för /13 9

10 1980 års bilaterala fiskeavtal mellan EG och Norge omfattar gemensamma bestånd i Nordsjön, varav vissa förvaltas gemensamt och andra inte. De årliga TAC:erna för de gemensamt förvaltade gemensamma bestånden fastställs gemensamt av EU och Norge. Det finns gemensamma långsiktiga förvaltningsplaner för torsk, kolja, sill och gråsej och grundprinciper för en långsiktig förvaltningsplan för rödspätta som grundar sig på EU:s långsiktiga förvaltningsplan för tunga och rödspätta i Nordsjön (förordning (EG) nr 676/2007). I januari 2010 enades man om ett tioårigt avtal med Norge om makrill, vilket omfattar ömsesidigt tillträde i Nordsjön. En förutsättning för detta avtal är att ett tillfredsställande övergripande bilateralt avtal träffas. Det ömsesidiga utbytet av kvoter måste vara balanserat i avtalet sett som helhet /13 10

11 Iccats årsmöte Ministrarna diskuterade det årsmöte som Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) kommer att hålla den november 2013 i Kapstaden i Sydafrika. Några medlemsstater påpekade att de vetenskapliga uppgifter som finns och som lämnats inför Iccats årsmöte bekräftade att de åtgärder som gällt för fiskare i många år hade genomförts på ett korrekt sätt och visade på en återhämtning av beståndet av blåfenad tonfisk. De begärde att den totala tillåtna fångstmängden (TAC:en) skulle ökas för innevarande år medan andra medlemsstater förespråkade att den nuvarande TAC:en skulle behållas, i avvaktan på det vetenskapliga utlåtandet om tillståndet för detta bestånd som kommer att publiceras i början av nästa år. Hösten 2008 och 2010 antog rådet beslut om fastställande av EU:s ståndpunkt inom Iccat. Giltighetstiden för dessa beslut förlängdes under 2013, och besluten kommer att fortsätta att vara giltiga fram till Iccatmötet Iccat antog 2006 en femtonårig återhämtningsplan för östlig blåfenad tonfisk. Denna plan ändrades därefter 2008, 2009 och 2010 och sågs över grundligt Utöver frågor om kontroll gällde den senaste översynen TAC:en för 2013 och därefter, som fastställdes till ton med tillämpning av den fastställda kvotfördelningsnyckeln. Det planeras inte någon uppdatering av den vetenskapliga beståndsbedömningen förrän Vissa detaljerade frågor till Iccats vetenskapliga kommitté (den ständiga kommittén för forskning och statistik, SCRS) förväntas bli behandlade under En mer omfattande rekommendation om skydd av blå och vit marlin godkändes EU säkrade en kvot för blå marlin på 480 av ton (utöver viss tillåten landning för fritidsfiske). EU:s förslag om bevarande av håbrand och makrillhaj antogs inte och inte heller ett förbud mot avlägsnande av hajfenor till havs. När det gäller frågor om kontroll följde man vid mötet 2012 upp vissa förslag (det obligatoriska elektroniska dokumentationsprogrammet för fångst av blåfenad tonfisk inom fisket efter östlig blåfenad tonfisk; omlastningsprogrammet; miniminormerna för hamnkontroll; framsteg i arbetet med ett fångstcertifieringssystem för tonfisk och tonfiskliknande arter). EU kommer dessutom vid nästa Iccatmöte att begära organisationens stöd för det av EU införda förbudet mot avlägsnande av hajfenor /13 11

12 ÖVRIGA FRÅGOR Förvaltning av makrillbeståndet i ordostatlanten Irland bad kommissionen att sammanfatta de aktuella problemen med Island och Färöarna i fråga om förvaltningen av makrillbeståndet i Nordostatlanten inför kuststatsförhandlingarna som snart kommer att hållas i London (den oktober). Flera medlemsstater ställde sig bakom det irländska åtagandet om att komma fram till en rättvis och välavvägd lösning som skyddar EU:s och Norges intressen i fråga om makrillfiske och försöken att tillmötesgå isländska och färöiska önskemål i ett läge där beståndet för närvarande är stort och har en större geografisk utbredning. De instämde emellertid med Irland om att ett avtal med Färöarna och Island inte bör slutas till vilket pris som helst om inte EU:s intressen skyddas och att EU bara bör agera på ett sätt som överenskommits i förhand med Norge. Sedan 2008 har en återkommande tvist om förvaltningen av makrillbeståndet i Nordostatlanten förelegat mellan å ena sidan EU och å andra sidan Island och Färöarna. Island och Färöarna har fastställt ensidiga fiskekvoter och vägrat att följa de tidigare arrangemang om delning som förhandlats fram mellan kuststaterna (EU, Norge, Island, Färöarna). Dessutom fastställde Färöarna i mars 2013 en ensidig kvot för innevarande år när det gäller atlantoskandisk sill. De båda fiskbestånden är viktiga för ett antal medlemsstater, inbegripet Storbritannien, Irland och Frankrike. Ett rättsligt instrument om handelssanktioner för att åtgärda denna typ av situation antogs av rådet och Europaparlamentet i september Som en reaktion på Färöarnas åtgärd att fastställa en ensidig kvot för atlantoskandisk sill har kommissionen inlett processen med att vidta handelsåtgärder. Kommissionen har formellt underrättats om Färöarnas begäran om medling när det gäller handelsåtgärderna inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention /13 12

13 ADRA, GODKÄDA PUKTER FISKE Reform av EU:s fiskeripolitik: rådet antar två förordningar Rådet antog sin ståndpunkt om två förslag till förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken efter en tidig överenskommelse vid andra behandlingen med Europaparlamentet: Förslag till förordning om den gemensamma fiskeripolitiken (12007/13) (grundförordningen), som ersätter grundbestämmelserna för det gemensamma fisket. Den gemensamma fiskeripolitiken måste bl.a. se till att fiske- och vattenbruksverksamheten är miljömässigt hållbar på lång sikt och förvaltas i förenlighet med målen att skapa nyttoeffekter för ekonomin, samhället och sysselsättningen och att bidra till livsmedelstillgången. Förslag till förordning om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter (12005/13). Den gemensamma marknadsordningen består av följande element: näringslivsorganisationer, handelsnormer, konsumentinformation, konkurrensregler och marknadsinformation. Förordningen om den gemensamma fiskeripolitikens grundläggande bestämmelser och marknadsförordningen är två av de tre texterna i reformpaketet för den gemensamma fiskeripolitiken, som också innefattar förslaget om Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som EU-institutionerna kommer att diskutera senare i år. För ytterligare uppgifter se pressmeddelande 14962/13. Partnerskap mellan EU och Kap Verde förhandlingar om ett nytt protokoll till avtalet Rådet antog ett beslut om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar på EU:s vägnar om ett nytt protokoll till partnerskapsavtalet om fiske med Republiken Kap Verde. Protokollet mellan EU och Kap Verde bör vara i överensstämmelse med rådets slutsatser av den 19 mars 2012 om kommissionens meddelande av den 13 juli 2011 om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension /13 13

14 EKOOMI OCH FIAS Insynskrav för emittenter av värdepapper Rådet antog ett direktiv om uppdatering av insynskrav som 2004 infördes för emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (37/13). Det s.k. insynskravsdirektivet 1 syftar till att säkerställa ett högt förtroende bland investerare i hela EU. Genom direktivet åläggs emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad en skyldighet att regelbundet offentliggöra emittentens resultat under räkenskapsåret och löpande information om större innehav av aktier som medför rösträtt. För ytterligare detaljer se pressmeddelande 14959/13. TRASPORTER Internationella konventionen om säkerhet på fiskefartyg Rådet enades i princip om utkastet till rådets beslut om att bemyndiga medlemsstaterna att underteckna, ratificera eller ansluta sig till 2012 års Kapstadenavtal om tillämpningen av bestämmelserna i 1993 års protokoll om internationella Torremolinoskonventionen om säkerhet på fiskefartyg från 1977 (13408/13). Rådet beslutade också att inför ett framtida antagande av beslutet översända texten till utkastet till rådets beslut till Europaparlamentet för godkännande. Ingetdera av dessa mellanstatliga rättsinstrument, som upprättats under Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) överinseende, har trätt i kraft eftersom antalet ratifikationer ännu inte är tillräckligt. Även om säkerhetsnormer baserade på Torremolinosprotokollet infördes på EU-nivå 1997 genom ett direktiv om harmoniserade säkerhetsbestämmelser för fiskefartyg med en längd på minst 24 meter ligger det i sjöfartssäkerhetens och den sunda konkurrensens intresse att bestämmelserna också gäller internationellt. EU-medlemsstaterna bör därför ratificera avtalet så att ratificeringskraven för ikraftträdande kan uppfyllas. 1 Direktiv 2004/109/EG /13 14

15 TULLUIO Konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande ändring av nummer och koder Rådet antog den ståndpunkt som ska intas på EU:s vägnar i blandade EU Efta-kommittén angående ändring av konventionen från 1987 om ett gemensamt transiteringsförfarande vad gäller ändring av HS-nummer och förpackningskoder (13453/13). BESLUT SOM FATTATS AV FÖRETRÄDARE FÖR MEDLEMSSTATERS REGERIGAR Domstolen och tribunalen utnämningar Den 16 oktober utnämnde företrädarna för medlemsstaternas regeringar Maciej SZPUNAR (Polen) till generaladvokat vid domstolen för perioden fram till och med den 6 oktober Detta följer på rådets beslut av den 25 juni 2013 att höja antalet generaladvokater till nio. Företrädarna för medlemsstaternas regeringar utnämnde också på nytt Irena PELIKÁNOVÁ (Tjeckien) till domare vid tribunalen för ett nytt mandat från och med 1 september 2013 till och med 31 augusti Vidare utnämnde de Lauri MADISE (Estland) till domare vid tribunalen för återstoden av föregångaren Küllike JÜRIMÄEs mandatperiod, dvs. fram till och med den 31 augusti /13 15