Tid: Onsdagen den 16 januari, kl. 13:30. Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) Miljönämnden Tid: Onsdagen den 16 januari, kl. 13:30 Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare. Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse. Ärenden 1. Upprop 2. Protokollets justering 3. Fastställande av dagordning 4. Informationsärenden Ledningen informerar Politiken informerar Övriga frågor 5. Meddelanden avslutade ärenden 6. Meddelanden handlingar för kännedom 7. Anmälan om delegationsbeslut 8. Anmälningsärenden 9. Yttrande till kommunstyrelsen angående Neovas bemötande av inkomna slutyttranden om torvtäkt på Konungsö mosse - Fägrida 1:6 och 1:13 Mn , Ks/2012: Yttrande till länsstyrelsen angående Neovas bemötande av inkomna slutyttranden om torvtäkt på Konungsö mosse - Fägrida 1:6 och 1:13 Mn , Lst Projekt Revision Märkning Mn MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

2 2 (2) 12. Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 och Jämställdhetsrapport miljökontoret 2012 Mn Yttrande till Kommunstyrelsen om Energimyndighetens förslag om uppdatering av riksintresse vindbruk Mn Yttrande till kommunstyrelsen avseende remissen Kemikalieinspektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner Mn Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Mn Uppdatering av taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i Jönköpings kommun Mn Yttrande över förslag till detaljplan för kvarteret Lappen 5 m.fl. södra delen av Munksjö fabriksområde, Jönköpings kommun Mn Yttrande över missiv angående Grunder för bedömning av hög skyddsnivå för miljöskydd utanför Svartåns avrinningsområde Mn Susanne Wismén Ordförande Caroline Gillberg Sekreterare

3 Ärende 5 Diariear,Diarienr Sokbegrepp Namn1,Rubrik HUNSEBERG 1:2 PETTERSSON, LEIF O GUDRUN HELENA BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG LEKERYD 6:2 SKAAR, JONAS BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG LEKERYDS-ESKILSTORP 1:3 SEVEFÄLT, INGEGERD SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL SKÄRSTADS-TORKELSTORP 1:5 SÄF, BIRGIT SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL TOVRIDA 3:6 JOHANSSON, ALLAN BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG ÖDESTUGU-KNUTSTORP 1:2 GUNNARSSON, INGEMAR SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL INGERYD 1:64 BLOMQVIST, JOHAN SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL BUNNSTRÖM 1:27 FRANSSON, ARNE SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL SVENSTORP 1:15 FERRINGTON, LARS SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL VÄSTANÅ 1:1 VÄSTANÅ SLOTT SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL HAKARPS-KNUTSTORP 1:7 STRANDBERG, NIKLAS/ÅKERBERG, SOFIA SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL ALBOGA 1:2 ERIKSSON, GUNVOR BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG VIREDA 5:7 BJÖRNELL, ANDREAS SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL ÖVERDOMAREN 4 LUNDH, ANDREAS SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL KONUNGSÖ 1:25 APPELBERG, CHRISTER SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL LILLA VÄSTANSJÖ 1:7 ERIKSSON, MONA-LIS UTFÖRANDEINTYG ROGBERGA-HULT 5:6 RYDBERG, STEFAN UTFÖRANDEINTYG ROGBERGA-HULT 5:2 RYDBERG, BENGT SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL SIGNESBO 8:1 CARLSON, JÖRGEN BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG ÖDESTUGU-ULVSTORP 4:6 WUERCH, HANS-HELMUT SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL HEDENSTORP 1:7 STRANDHEIM, LARS BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG DJUVARP 1:15 ROLFSSON, KENNETH SLUTBESIKTN AV AVLOPPSANL BARNARP 1:97 HILLERSTRÖM, MARTIN BEKRÄFTELSE AV UTFÖRANDEINTYG

4 Diariear,Diarienr Sokbegrepp Namn1,Arendemening BRUNKULLA 2:1 VINDKRAFTSPROJEKT, LYCKÅS TILLSYNSÄRENDE ENL MB - ANS T MILJÖFARLIG VERKSAMHET "VINDKR TOKIO 14 TUSEN TING - OSTKAKETILLVERKNING INSPEKTION SANDSERYD 2:16 HETVATTENCENTRALEN AXAMO ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET HÅLAN 6:5 HOVSLÄTTS BUSSRESOR AB ÅRSRAPPORT ÅKERFÄLTET 2 ELMIA INSPEKTION ÖDESTUGU 10:1 ÖDESTUGU VATTENVERK INSPEKTION STORKEN 15 SANDAHLS BYGG & MASKIN AB KLAGOMÅL - JÄTTELOKOR BRÅNERYD 1:27 TENHULTS GRUSMASKINER AB TILLSYNSAVG ENL MB HÄLJARYD 1:214 NATUMIN PHARMA AB ANM ENL MB (A,B,C) - ÄNDRING AV VERKSAMHET - NEDLÄGGNING ARKADIEN 3 MACKMAKERIET KLAGOMÅL - MÄRKNING HÅLAN 1:59 HUMLANS FÖRSKOLA INSPEKTION INVITEN 8 HUSKVARNA ELEKTROLYTPOLERING AB ANALYSRESULTAT TORNARYD 1:1 SAND GOLF CLUB AB ANM - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL RÅBY 1:10 SKÄRSTAD SKOLA KLAGOMÅL - ILLALUKTANDE BÄCK JUVELEN 4 BOSTADS AB VÄTTERHEM ANS - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL BARNARPS-KRÅKEBO 1:70 ATTEVIKS LASTVAGNAR AB ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - NY VERKSAMHET VÅRDEN 1 RYHOV, LÄNSSJUKHUSET ANM - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL STOCKMAKAREBYN 6 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INSPEKTION MÄLLBY 13:29 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INSPEKTION BANKERYD 2:60 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INSPEKTION NORRAHAMMAR 28:47 RÄDDNINGSTJÄNSTEN INSPEKTION HACKSPETTEN 8 TOSITO AB SANERING PCB VINKELN 7 HENNINGSON VINKELN 7 KB SANERING PCB FISKAREN 11 VIA DOLOROSA TATUERING INSPEKTION JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSF FYRA ÅRSTIDER INSPEKTION ÅKARP 6:2 GRIP, GÖSTA AVLOPP - BRISTFÄLLIGA RÖKINGE 12:6 PERSSON, TOMMY/EKMAN-PERSSON, ANITA ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL CHARADEN 10 JÖNKÖPINGS ENERGINÄT AB ANM - EV MARKFÖRORENING GRANBÄCK 2:10 HÄGGEBERGS VATTENVERK KLAGOMÅL - UTSLÄPP ÖRNUNGEN 11 GRANATH BILDELAR I JÖNKÖPING INSPEKTION HÄLJARYD 1:318 GRUPPBOENDE KARLAVÄGEN 92 INSPEKTION ALHAMBRA 1 WIENERKONDITORIET KLAGOMÅL - SKADEDJUR BUNNSTRÖM 1:27 FRANSSON, ARNE ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL STIGBY 3:12 BENGTSGÅRDENS OLJEPRESSERI INSPEKTION

5 VISINGSBORG 3:1 BENGTSGÅRDENS FISKBOD INSPEKTION SKOGSLID 1:11 SÖRMAN, NILS-EVERT ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL VÅRDEN 1 RYHOV, LÄNSSJUKHUSET TILLSYNSÄRENDE ENL MB - PROVTAGNING OLJEAVSKILJARE SKINNAREBO 2:7 TABERGSDALENS GOLF ANM - SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL TUVERYD 1:7 JALDEMARK, PER INVENTERING AVLOPP IDOGHETEN 7 FÖRKROMNINGSVERKSTÄDERNA I JKPG INSPEKTION ÖRIKET 2 KLUBBHUSGATAN 13 INSPEKTION SJÖÅKRA 1:13 SJÖÅKRA PANNCENTRAL ANM - JÖNKÖPING ENERGI ÖVERTAR ANLÄGGNINGEN I HÖST BRUNSTORP 1:55 RASTA BRUNSTORP KLAGOMÅL - MÖGLIG MACKA GRÄNNA 5:1 GRÄNNA BRASSERI INSPEKTION VISINGSBORG 3:1 CAFÉ BORGEN INSPEKTION PALMTRÄDET 12 JUNEBY KLAGOMÅL - SKRÄPTOMT ESBJÖRNABO 1:3 DAHL, REINHOLD ANS - ENL RO - DISPENS FR SOPHÄMTNING LAPPEN 8 KRAFTVÄRMEVERKET MUNKSJÖ SKR FR LST - ANM OM FÖRÄNDRAD BRÄNSLEHANTERING VID KVVM ÖVERSIKTEN 6 SOLÅSGRILLEN INSPEKTION VÄSTANÅ 1:1 VÄSTANÅ SLOTT ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL KLÄMMESTORP 1:27 JÖNKÖPINGS FÄLTRITTKLUBB INSPEKTION NORRAHAMMAR 28:126 NORRAHAMMARS SERVICEBUTIK ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE ÖRINGEN 13 MAX ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING SKÄRSTADS-SANDVIK 1:2 KAFFE & KACKEL INSPEKTION ÅKERFÄLTET 3 BOWLING ARENA INSPEKTION ABISKO 17 SESAM MAT & CAFE AB INSPEKTION LJUNGARUM 2:1 ANONYM KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING KABELN 5 ICA SUPERMARKET KLOSTERGATAN INSPEKTION KABELN 5 WOK & CO KLAGOMÅL - RENGÖRING UPPGRÄNNA 10:14 WETTERN PLANT AB INSPEKTION MÅNSARP 1:186 ANONYM KLAGOMÅL - NEDSKRÄPNING NJORD 5 BERENDSEN TEXTIL SERVICE AB ANALYSRESULTAT VALUTAN 15 MAJOREN INSPEKTION ASPEN 9 JOHNSSON,ÖRJAN ANS - BIDRAG F BULLERDÄMPANDE ÅTGÄRDER FLAHULT 21:1 RAGN-SELLS AB BEG FR LST OM YTTR - GÄLLANDE ANS OM ÄNDRINGSTILLST/LST DNR , SANDAGYMNASIET 1 SANDA CAFÉ INSPEKTION NORRAHAMMARS-HÖKHULT COOP KONSUM HOVSLÄTT INSPEKTION KÄRNAN 7 ME:S ALLSERVICE INSPEKTION SVARTTORPS-HÖGSTORP 1 NILSSON, GÖSTA O KJELL HB INSPEKTION

6 SJÖTORP 1:9 INGESSON, DAVID INSPEKTION RAVELSMARK 13:18 ROAD STAR INSPEKTION INGERYD 1:20 BROSTRÖM, SVEN-INGVAR INVENTERING AVLOPP VENTILEN 6 ROSENLUNDS FÖRSKOLA INSPEKTION JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSF PESCADORES INSPEKTION NYCKELN 1 JUNEGÅRDEN ÄLDREBOENDE - AVDELNINGSKÖK INSPEKTION BERGET 1:163 LYCKOGOTT INSPEKTION VANDRINGSMANNEN 4 GILBERTS KONDITORI INSPEKTION ÅKERFÄLTET 1 VILLA BJÖRKHAGEN INSPEKTION HINDEN 7 AQUA INSPEKTION SLÅTTERGUBBEN 1 ÖXNEHAGA NÄRLIVS INSPEKTION HÖGSKOLAN 1 CAFE TRAVERSEN INSPEKTION STIGBY 1:5 PERSGÅRDEN INSPEKTION BANKERYDS-KLEREBO 1:12 SANDBERG, BIRGITTA TILLSYNSÄRENDE ENL MB HARPAN 4 PALLAS ATENA KLAGOMÅL - HYGIEN INGERYD 1:72 LUSTH, GUN INVENTERING AVLOPP REPLIKEN 7 HISINGSKULLENS FÖRSKOLA INSPEKTION LJUNGARUM 2:3 TEKNISKA KONTORET INSPEKTION ATTARP 2:728 FÖRSAMLINGSGÅRDEN INSPEKTION ÖRIKET 2 LINDAHLS MEJERIPRODUKTER AB INFO FR SLV - VILSELEDANDE MÄRKNING FLAHULT 21:15 FÄRSKSALLAD INSPEKTION LABBARP 1:4 SVENSSON, HENRIK ANM - CFC ARKADIEN 2 KAFFE BÖNAN INSPEKTION BÄGAREN 4 PRIMA PIZZERIA ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING LÖVÄNGEN 1 LENFFERS KONDITORI INSPEKTION FÄRGEN 9 VÄTTERSTRANDENS PIZZERIA INSPEKTION ANSVARET 2 FRISKIS & SVETTIS I JÖNKÖPING INSPEKTION IDOGHETEN 7 FÖRKROMNINGSVERKSTÄDERNA I JKPG TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ÖKENBRUNNEN 1 HAGA GALVANISERING AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ÄREMINNET 7 METALLISERINGSVERKET, BERGHALLAGRUPPEN AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNING STENSHOLM 1:419 HUSKVARNA HÄRDVERKSTAD AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN BERGET 9:1 TABERGS TRYCKERI AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN VÄGPORTEN 2 RYDHEIMS TRYCKERI AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN VALPLATSEN 3 WADENRUDS TRÄLACKERING AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ÄMBARET 4 NA-LACK AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN

7 NORRAHAMMAR 31:1 V-TAB NORRAHAMMAR AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH LAGSTIFTNINGEN BACKEN 1:135 INWIDO PRODUKTION DÖRRAR AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN HÄLJARYD 1:214 NATUMIN PHARMA AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ROSENGÅRD 18 SPORTLIFE HUSKVARNA INSPEKTION FLAHULT 21:34 CLARIANT (SVERIGE) AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ÄDELMETALLEN 6 CHEMEX AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ÖRLOGSMANNEN 6 TOTALLJUD AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - REACH-LAGSTIFTNINGEN ATTARP 2:250 TUSENFOTINGEN POOLLÄGENHET INSPEKTION HACKSPETTEN 7 TEX MEX KEBABBAREN INSPEKTION VALUTAN 15 STEAKHOUSE TERASSEN ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING VALUTAN 12 IKEA RESTAURANG INSPEKTION BRÖTTJEMARK 1:17 WALLENBERG, MARTINA/JOHANSSON, CHRISTIAN INVENTERING AVLOPP RASTSTÄLLET 2 DALVIKSSKOLAN INFO - SANERING MOT MAL OCH MOTT ARENAN 1 BAGERIET PÅ BRYGGAN INSPEKTION LANDÅN 7 GRÄNNA KNÄCKE INSPEKTION ÅKERRENEN 4 KONDITORI DRÖMTÅRTAN INSPEKTION ÖRSERUM 3:3 HUGOS CHARK & LIVS INSPEKTION VALUTAN 15 MAJOREN ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING GRANATEN 1 EN ITALIENARE OCH EN GREK ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING ADVOKATEN 5 MALMBORGS KONDITORI INSPEKTION TRÅNGHALLA 3:1 TRÅNGHALLA FÖRSKOLA INSPEKTION BANKERYDS-TORP 1:235 TORPS ÄNGAR FÖRSKOLA INSPEKTION HANDELN 7 JUNGLE THAI INSPEKTION HARPAN 4 PALLAS ATENA INSPEKTION VESTFALEN 3 ÖSTERÄNGEN (HCÖN) RIVNING AV BYGGNAD KNAPEN 6 SANDÉNS KONDITORI INSPEKTION LÖJAN 4 SMEDBYNS FÖRSKOLA INSPEKTION ÖRSERUM 3:3 HANDLARN ÖRSERUM INSPEKTION GRUVAN 2 BERNARDS KONDITORI INSPEKTION EHRENPREUS 11 SPIMFAB TILLSYNSAVG ENL MB - ANS SANERING BENSINSTATION ÅKERRENEN 4 ROSENLUND SALLAD OCH SMÖRGÅS INSPEKTION ÅSLÖG 11 STORMTRIVS LIVSKVALITE AB INSPEKTION VÅGSKÅLEN 3 PROLYMPIA 6-9 INSPEKTION ROSENLUND 2:1 DOPPET CAFE INSPEKTION INGERYD 8:6 NILSSON, JONAS INVENTERING AVLOPP

8 ALMEN 3 RED LION PUB & RESTAURANG INSPEKTION KÖPMANNEN 2 FIKET INSPEKTION ÖVERLÅTELSEN 14 VINGENS FÖRSKOLA INSPEKTION HANDELN 7 PLANKKUNGEN AB INSPEKTION ADELIN 1 GRENNABAREN MAC ANDRÉE INSPEKTION HERRGÅRDEN 2 SLOTTSVILLAN INSPEKTION VENTILEN 5 ROSENLUNDSSKOLAN INSPEKTION INGERYD 1:67 SVENSSON, KJELL INVENTERING AVLOPP NATURVÅRDSVERKET BEG FR NV OM YTTR - FÖRSL OM ATT ÄNDRA NV FÖRESKRIFTER OM MILJÖRAPP ALMEN 12 HALLQVIST, HANS ANALYSRESULTAT HÄLJARYD 1:71 TENHULTSKROGEN ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING MARS 13 CENTRALBAGERIET INSPEKTION LAGMANNEN 1 TUNG FONG HUNG SUPERMARKET INSPEKTION LYRAN 8 WALLINS FISKAFFÄR INSPEKTION VENUS 3 FENIZIA INSPEKTION LÖNNEBERG 1:5 CARLSSON, TORBJÖRN O KATARINA INSPEKTION HARVEN 3 MURPHY S INSPEKTION LILJEHOLMEN 2:1 PÅ STRAND INSPEKTION HACKSPETTEN 7 MOMENTS CAFÉ INSPEKTION GAMBRINUS 7 VELVET LOUNGE & BAR INSPEKTION ÖRINGEN 12 IBIS HOTEL JÖNKÖPING INSPEKTION ANTIKEN 1 NAVET INSPEKTION SLÅTTERGUBBEN 1 ÖXNEHAGA NÄRLIVS KLAGOMÅL - GAMLA VAROR VANDRARHEMMET 1 HASSE PÅ SJÖKANTEN INSPEKTION ÄDELMETALLEN 10 MÅRDSKOG & LINDQVIST INSPEKTION KLÄMMESTORP 1:27 LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN BEG FR LST OM YTTR - ANM OM VATTENVERKSAMHET I DUNKEHA ÅSEN 1:3 LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN BEG FR LST OM YTTR - ANM OM VATTENVERKSAMHET I DUNKEHA BARNARPS-KRÅKEBO 1:70 ATTEVIKS LASTVAGNAR TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN HEDENSTORP 1:75 JAFARIS GROUP KLAGOMÅL FR ANONYM - ÖVERNATTNING I VAGNEN ÅMINNE 1 SCANDIC HOTELL JÖNKÖPING ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING NÖTSKRIKAN 3 LA MIA PIZZERIA ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING CARSTENS AB INSPEKTION ÖRNNÄSTET 4 MAXI ICA STORMARKNAD INSPEKTION BIKTEN 10 KRISTINAGÅRDEN INSPEKTION ELEVEN 4 KÅLGÅRDSSKOLANS TILLAGNINGSKÖK INSPEKTION

9 ÄTTEHÖGEN 3 MATLUSTEN RESTAURANG INSPEKTION BARNARP 8:1 LILLA MY INSPEKTION SIMSHOLMEN 1:1 HASSES GRILL INSPEKTION ALMEN 13 MC DONALDS INSPEKTION ÖVERINGENJÖREN 5 MC DONALDS INSPEKTION ÖVERKASTET 5 JOHANS BAR INSPEKTION ÖRINGEN 13 MAX INSPEKTION NORRAHAMMAR 28:124 BRODALSSKOLAN INSPEKTION PUMPEN 14 VÅRSOLS FÖRSKOLA INSPEKTION DRUVAN 19 COOP KONSUM ÖSTRA TORGET INSPEKTION ÄLVRINGEN 5 ROSENQVISTS MASKIN AB ANALYSRESULTAT ÄLGSKYTTEN 11 RESTAURANG Z INSPEKTION ISKANTEN 10 SANTORIN PIZZERIA INSPEKTION BARNARP 1:54 BARNARPS PIZZERIA INSPEKTION ALMEN 6 TANDLÄKARE JEFF SULTAN & ERIK LIPCSEY ANALYSRESULTAT ÖLAND 1:10 LINNÉR, GERT TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN HACKSPETTEN 8 JENSENS BÖFHUS INSPEKTION ARKADIEN 3 MACKMAKERIET ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING RUNSTAVEN 2 JOHANSSON, RONNIE KLAGOMÅL - STÖRANDE BULLER I LÄGENHETEN HOTELLET 8 PORTALS KIOSKEN INSPEKTION ÖSTER 1:1 FALAFEL INSPEKTION TOFSLÄRKAN 9 KLAHR, DENIS ANM - ENL RO - KOMPOSTERING AV KÖKSAVFALL ÖVERLÄRAREN 5 OASEN RESTAURANG INSPEKTION BOSARP 5:1 SÖDRA TIMBER AB PERIODISK BESIKTN FRIGGA 1 BELLA PIZZERIA INSPEKTION CENSORN 9 CENTRALKONDITORIET INSPEKTION HOTELLET 8 ATLANTIS SPA INSPEKTION ROSENLUND 2:1 KINNARPS ARENA - 8 ST KIOSKER INSPEKTION PREUSSEN 20 PREEM ÅSENVÄGEN INSPEKTION LÖVET 3 IDAS SKOLA INSPEKTION PILTEN 13 BÄCKADALSGYMNASIETS UNDERVISNINGSKÖK OCH BUTIK INSPEKTION ÅNGAN 1 KINNARPS ARENA - RESTAURANG CEZAR INSPEKTION ATTARP 2:18 LILLGÅRDEN INSPEKTION INGERYD 8:10 HOLM, URBAN O MONICA INVENTERING AVLOPP TENHULT 15:1 TENHULTSSKOLAN INSPEKTION

10 HÄGERN 1 PRESSBYRÅN INSPEKTION BIET 3 SHANGHAI RESTAURANG INSPEKTION MAJSTÅNGEN 13 PIZZERIA MAJSTÅNGEN INSPEKTION FLAHULT 21:9 MACKEN TORSVIK AB ANM - DRIFTSTÖRNING MARKFÖRORENING ÖSTER 1:1 ÖSTERGRILL INSPEKTION BANKERYDS-TORP 1:19 GUSTAFSSON, LARS OLOF TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN SVENSTORP 1:15 FERRINGTON, LARS ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL BARNARP 4:1 TVÅ KOCKAR INSPEKTION NORRAHAMMARS-HÖKHULT HOVSLÄTTSSKOLAN INSPEKTION HÄLJARYD 1:220 FRENDO ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÖVERTAGANDE VÄSTER 1:38 RÅDHUSETS CAFÉ INSPEKTION KAXHOLMEN 6:149 THORÉN, CHRISTINA TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN STENSHOLM 1:344 ERICSSON, DAN TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN BACKEN 2:108 OKQ8 BANKERYD INSPEKTION HÄLJARYD 1:71 TENHULTSKROGEN INSPEKTION FABRIKEN 3 TOBAKSHÖRNAN INSPEKTION HÖGSKOLAN 1 CAFÉ TASTE OF BEIRUT INSPEKTION ÄDELGASEN 1 BANKOK KÖK INSPEKTION RESEDAN 13 BYMARKSKYRKAN INSPEKTION PILTEN 13 BÄCKADALENS FÖRSKOLA INSPEKTION RATTEN 21 DALVIKSKYRKAN INSPEKTION ÄLVRINGEN 1 STATOIL EUROSTOP INSPEKTION JUNGMANNEN 2 SOFIAGÅRDEN INSPEKTION JUNGMANNEN 4 SOFIA PRÄSTGÅRD INSPEKTION LEKERYD 1:9 LEKERYDSSKOLAN ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING LEKERYD 1:9 LEKERYDSSKOLAN INSPEKTION LEKERYD 8:168 LEKERYDS FÖRSKOLA INSPEKTION HOHULT 1:4 NYBERG, MAJ-BRITT ANS - TILLST ATT INRÄTTA AVLOPPSANL LÄNKEN 5 VIP VIDEO INSPEKTION LEKERYD 1:9 LEKERYDS FÖRSKOLA - PAVILJONG ANM - AVREGISTRERING LIVSMEDELSANL ATTARP 2:201 BANKERYDS GATUKÖK OCH PIZZERIA INSPEKTION TENHULT 37:12 SVENSKA KYRKAN - KYRKANS HUS INSPEKTION ATTARP 2:230 ATTARPSSKOLAN INSPEKTION HÄLJARYD 1:20 GUNGHÄSTENS FÖRSKOLA INSPEKTION VILAN 7 BANGOLFKLUBBEN JÖNKÖPING INSPEKTION

11 BACKEN 9:23 JG METALL AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - INSPEKTION HOVEN 1 O LEARYS INSPEKTION VIDÖSTERN 5 ÖSTERÄNGENS ÄLDREBOENDE INSPEKTION SJÖBRINKEN 2 POLKAPOJKARNA FÖRFR - FRÅN MAXI UTFÖRDA KONTROLLER HARPAN 4 KEBAB BAR INSPEKTION NORRAHAMMAR 54:1 TUMMELISA FÖRSKOLA INSPEKTION NORRAHAMMAR 28:100 NORRAHAMMARS FÖRSKOLA INSPEKTION ÖSTER 1:1 STÅKÄKA INSPEKTION GASELLEN 5 HEMMAKVÄLL INSPEKTION LYRAN 8 SMÖRGÅSBUTIKEN PÅ TORPA INSPEKTION HÄROLDEN 5 SOFIEHOF INSPEKTION HASSELN 1 RÖDA KORSETS MÖTESPLATS KUPAN INSPEKTION HOVEN 1 TIME EXPRESS INSPEKTION HARPAN 2 TUTTI FRUTTI INSPEKTION SOLHÄLL 31 PIZZERIA SAMI PIZZA 4 YOU INSPEKTION BERGHEM 6:10 SVÄNGENS ENTREPRENAD TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN KÅPERYD 1:151 SABIC, EGON & NERMINA KLAGOMÅL - TVÄTT AV BIL PÅ GATAN KÄTTILSTORP 3:1 KÄTTILSTORPS GOLFRESTAURANG INSPEKTION SANDSERYD 2:16 HETVATTENCENTRALEN AXAMO INSPEKTION MASKEN 9 HALVARDSSON, MARCUS TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN JÄRSTORPS-KÄRR 1:5 KURTSSON, ROLF INSPEKTION KLASEN 1 TANDOORI PALACE INSPEKTION DUNKEHALLA 2:1 PARKGRILLEN INSPEKTION MOBIL ANLÄGGNING, ANNAN DREAMHACK INSPEKTION ÖVERSIKTEN 1 SKANSKA ASFALT OCH BETONG AB INSPEKTION ÄRINGEN 1 ARLA NÄRA DIG INSPEKTION TENHULT 27:8 HULTGREN, TOMMY TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN HÄLSAN 2 BASIC CARE UNIT AB INSPEKTION HERDEN 6 SALOTTO INSPEKTION BERGET 1:61 FRIDHÄLL ÄLDREBOENDE INSPEKTION ÅKERFÄLTET 2 DREAM HACK ELMIA INSPEKTION SANDSERYD 2:16 AIR INN INSPEKTION ATTARP 2:704 ICA SUPERMARKET BANKERYD INSPEKTION TOVERYD 2:9 HALLBYSTUGAN INSPEKTION BERGET 1:163 LAUDONS KÖK INSPEKTION

12 FLAHULT 21:34 ADITRO LOGISTICS JÖNKÖPING- PERSONALMATSAL INSPEKTION LILLA ÅSA 3:30 ROSENGÅRDS FÖRSKOLA INSPEKTION BALLADEN 1 ALCAMO ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING CIGARREN 19 MARKOS PIZZERIA CATANIA KB ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING NORRAHAMMAR 30:1 SLÄTTENS FÖRSKOLA INSPEKTION BERGET 8:3 TABERG HOTELL INSPEKTION MULSERYDS-RYD 2:31 RYDS SKOLA INSPEKTION BERGET 1:318 ROSETTEN KONDITORI INSPEKTION GARVAREN 2 KEMET ELECTRONICS AB TILLSYNSÄRENDE ENL MB - INSPEKTION HEMMINGSTORP 2:3 FRIDELL, WEINE TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN BOSGÅRD 1:2 VISTAKULLE FRUKTODLING TILLSYNSÄRENDE ENL MB - SPRUTJOURNAL ODENSJÖ 6:60 RUDERFORS, CARINA TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN NORRAHAMMARS-HÖKHULT GUSTAFSSON, CLAES-MAGNUS TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN KORPARP 1:4 LINDQVIST, SVEN INSPEKTION LANDSJÖN SANDBERG, PER-ÅKE FÖRFR - VATTENPROVTAGNING LANDSJÖN TREVNADEN 2 NORMAN, LILLEMOR TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN INTRESSET 29 NORMAN, BJÖRN TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN SÖTVEDELN 42 STADSBYGGNADSNÄMNDEN BEG FR STBN OM YTTR - KUNGÖRELSE DETALJPLAN HANDELN 7 TUSEN OCH EN NATT RESTAURANG INSPEKTION HARVEN 3 COFFEEHOUSE BY GEORGE ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING MULSERYDS-RYD 2:36 RYDEFJÄRD, ANDERS ANM - CISTERN SOM TAGITS UR BRUK SLÅTTERGUBBEN 1 MONTE CARLO PIZZERIA INSPEKTION HARVEN 3 COFFEEHOUSE BY GEORGE INSPEKTION OKTETTEN 3 MARIEBO FÖRSKOLA INSPEKTION ROTORN 1 STATOIL KORTEBOVÄGEN ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - ÄNDRING REABY 9:9 IWARS, ULF INSPEKTION DRÄTTINGE 3:3 DRÄTTINGE KALLPRESSADE RAPSOLJA INSPEKTION BRUNNSTORP 3:11 BRUSBÄCK, HENRIK INSPEKTION GAMEN 6 LIBAN DELI INSPEKTION RÄVEN 12 STATTUTGATANS ÄLDREBOENDE INSPEKTION VÄSTER 2:1 PRESSBYRÅN JÄRNVÄGSSTATIONEN INSPEKTION FÖRNÄS 2:3 NILSSON, STEN TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN MAKRILLEN 4 EBBERS, INGVAR TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN NHN SKODA TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN KONUNGSÖ 1:25 STADSBYGGNADSNÄMNDEN BEG FR STBN OM YTTR - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKED

13 ÖXNEHAGA 3:1 TRAFIKVERKET TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN SMÖRBLOMMAN 2 BOHAG BYGG AB MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING BRAGE 1 HUMANA OMSORG AB - KAVLAGÅRDEN MILJÖDIPLOMERING HERDEN 6 SALOTTO ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING APELN 29 HEMMA, RESTAURANG ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING PERU 4 SOLSTICKANS FÖRSKOLA INSPEKTION VIREDA 1:2 DANIELSSON, LARS INSPEKTION REKTORN 2 FJÄLLSTUGAN INSPEKTION BACKEN 9:22 ANZA AB INSPEKTION RÖLLIKAN 1 SVEAHÄLLS FÖRSKOLA INSPEKTION MALLEN 1 WILLYS HEMMA JÖNKÖPING INSPEKTION LUDVIG 4 TORPA SENIORBOENDE INSPEKTION NORRAHAMMARS-HÖKHULT HAMMARLUND, DANIEL TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN JÄRNET 3 SAN MARINO PIZZERIA INSPEKTION DJUVARP 1:3 TEDEFÄLT, ANDREAS INSPEKTION JÖNKÖPINGS TÄNDSTICKSF AKADEMIEN INSPEKTION LÄNKEN 5 CICKI MA MA - TORPA INSPEKTION LILLA ÅSA 15:1 ÅSAVALLENS IDROTTSPLATS INSPEKTION PLUTO 5 HEIJEL, LOISE TILLSYNSÄRENDE ENL MB - OLJECISTERN BÄGAREN 5 GRAND HOTELL ANM - REGISTRERING AV LIVSMEDELSANL - NY VERKSAMHET RESTAURANG SPIRAN INF FR POLISEN - OFFENTLIG TILLSTÄLLNING CENTRUM BAR O NATTKLUBB INF FR POLISEN - OFFENTLIG TILLSTÄLLNING HÄROLDEN 5 HARRYS JÖNKÖPING INSPEKTION SANDSERYD 2:16 JÖNKÖPINGS AIRPORT FASTIGHETS AB MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING SANDSERYD 2:16 JÖNKÖPING AIRPORT AB MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING ANSVARET 2 FRISKIS & SVETTIS JÖNKÖPING MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING HOVEN 1 MILJÖKONTORET MILJÖDIPLOMERING - OMDIPLOMERING ALMEN 3 NALLE PUH INSPEKTION HALLONET 7 HALLONETTS FÖRSKOLA INSPEKTION NYCKELN 1 JUNEGÅRDEN ÄLDREBOENDE - TILLAGNINGSKÖK INSPEKTION MÄSSAN 1 S:T FRANCISKUS KATOLSKA FÖRSAMLING INSPEKTION FLAHULT 3:232 TABERGSDALENS TENNISKLUBB INSPEKTION ARENAN 1 RESTAURANG N.E.O. INSPEKTION BARNARPS-KRÅKEBO 1:60 SPISKROKEN AB INSPEKTION FLAHULT 21:39 TORSVIKS VÄRDSHUS INSPEKTION

14 FOLKSKOLAN 2 ERIK DAHLBERGSGYMNASIET INSPEKTION ÄMBETSMANNEN 1 BLÅ HUSET INSPEKTION VÅRDEN 1 RYHOV, LÄNSSJUKHUSET ANALYSRESULTAT BANKERYD 2:75 GEORGES PIZZERIA O GATUKÖK INSPEKTION JUNO 1 ANNA-GRETAS BAR O MAT INSPEKTION ANEBY KOMMUN SKR FR ANEBY KOMMUN - SAMMATRÄDESPROTOKOLL M BESVÄRSHÄNVISNING ÖRET 5 LINDHULTSSKALERI FRUKT & GRÖNT INSPEKTION BÄGAREN 4 PRIMA PIZZERIA INSPEKTION MASSBREV NYA SOLARIEFÖRESKRIFTER FR 1 FEB 2013 NYA SOLARIEFÖRESKRIFTER FR 1 FEB DIRIGENTEN 1 SPIRA RESTAURANG INSPEKTION BACKEN 9:22 ANZA AB PERIODISK BESIKTN GARVAREN 2 KEMET ELECTRONICS AB INFO - MINDRE ÄNDRINGAR I MASKINPARK VALUTAN 12 IKEA RESTAURANG ANM - MISSTÄNKT MATFÖRGIFTNING KNAPEN 1 PRESSBYRÅN KLOSTERGATAN INSPEKTION

15 Ärende 6 Diariear,Diarienr Sokbegrepp Namn1 Rubrik VÅRDAREN 7 NCC CONSTRUCTION SVERIGE ABKOMPL HANDL F K - RITNING NORRA KÄRR TASMAN METALS LTD SKR FR PATRIK ERIXON F K - ERSÄTTNING AV TIDIGARE BILAGOR INVITEN 8 HUSKVARNA ELEKTROLYTPOLERI ANALYSRESULTAT F K VÄTTERN TEKNISKA KONTORET BESL FR LST F K - ANM AV VATTENVERKSAMHET AVS SPRÄNGNING I VI VÄSTRA UBBARP 1:4 NCC ROADS AB/ASFALTVERK SKR T VU F K - INFO GRÄNNA 6:2 STADSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL F K - GRÄNNASTRANDENS CAMPING TOVERYD 2:23 VALFRIDSSON, FREDRIK SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS BROHOLM 1:1 ELONSSON, GERD KOMPL HANDL F K - KARTA HÄLJARYD 1:220 FRENDO SKR FR POLISEN F K - UNDERRÄTTELSE PORTEN 1 STADSBYGGNADSNÄMNDEN KOMPL HANDL F K - UTEMILJÖ T BYGGLOVSANS ROGBERGA-HULT 5:3 HULT AVFALLSANLÄGGNING SKR FR LST F K - ANM OM BRAND ROGBERGA-HULT 5:3 HULT AVFALLSANLÄGGNING SKR FR LST F K - INVENTERING AV POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅD

16 Diariear,Diarienr Sokbegrepp Namn1 Arendemening ÖSKARET 9 NORMANS I JÖNKÖPING AB BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL FLAHULT 21:1 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVI SKR FR LST FK - ANM OM BRAND I BUNKER VÄSTRA UBBARP 1:4 NCC ROADS AB BESL FR VÄXJÖ TINGSRÄTT F K - TILLST T MILJÖFARLIG VERKSAMHET ROGBERGA-HULT 5:3 HULT AVFALLSANLÄGGNING SKR FR LST F K - ANM OM BRAND ROGBERGA-HULT 5:3 HULT AVFALLSANLÄGGNING SKR FR LST F K - INVENTERING AV POTENTIELLT FÖRORENADE OMRÅD HÄLJARYD 1:327 ALVARSSONS TRANSPORT AB SKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL NORRA KÄRR 1:2 GRÄNNA ENERGI AB (U.B.) LST SYNPUNKTER PÅ FÖRNYAT BYGGLOV BARKARP 1:1 TUGGARP ENERGI AB LST SYNPUNKTER PÅ FÖRNYAT BYGGLOV MJÄLARYD 3:313 HÖGALUNDS FÖRSKOLA INFO FR SMITTSKYDD JÄRNET 3 SAN MARINO PIZZERIA INFO FR SMITTSKYDD ÖVERLAPPEN 12 STENA RECYCLING AB BESL FR NV F K - ANM OM UTFÖRSEL AV AVFALL KABBARP 1:1 LINNER, STAFFAN SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN FAGERÄNG 1:1 MALMSTEN, THOMAS SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN ÖVERSTYCKET 26 DATASERV AB BESL FR LST F K - TILLST T TRANSPORT AV AVFALL, LST STICKELÖSA 3:2 HULTMAN, MARTIN BESL FR LST F K - OMLÄGGNING AV SKOGSMARK T BETESMARK GAMEN 6 XTRAVAGANZA VIKTCENTER ASKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE MUNKSJÖN JÖNKÖPINGS ENERGI NÄT AB SKR FR LST F K - SAMRÅD- NY 52 KV KABEL I MARK SAMT SJÖFÖRLÄGG ÄLVRINGEN 4 SKYDDDA NU I JÖNKÖPING ABSKR FR LST F K - TRANSPORT AV FARLIGT AVFALL SKINNKÄRR 1:11 PETTES KONSULTNING AB SKR FR LST F K - TILLST ENL 16 DJURSKYDDSLAGEN, HUND SJÖHULT 1:30 JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB SKR FR LST F K - FÖRLÄGGNING AV KABEL MELLAN SJÖHULT O RÖSHU RÖSHULT 1:17 JÖNKÖPING ENERGI NÄT AB SKR FR LST F K - FÖRLÄGGNING AV KABEL MELLAN SJÖHULT O RÖSHU IKKAB SKR FR LST F K - LUFTLEDNING MELLEN BARKERYDS-KÄLLERYD 1:15 O LANDÅN 6 GRÄNNA PLAST-EMBALLAGE AÅRSRAPPORT F K - PLAST MATERIAL ÖRONTOFSEN 12 STENA RECYCLING AB SKR FR NV F K - ANM AV GRÄNSÖVERSKRIDANDE TRANSPORT AV AVFA VÅRDEN 1 LANDSTINGET I JKPG S LÄN BESL FR LST F K - TILLST TRANSPORT AV AVFALL FLAHULT 21:16 MÅNSARPS MEKANISKA VERKS SKR FR JKPG`S TINGSRÄTT F K - UNDERRÄTTELSE ÖNSKEDRÖMMEN 13 STADSBYGGNADSNÄMNDEN BESL FR STBN F K - FÖRLÄNGT BYGGLOV BRÅNERYD 1:46 HUSKVARNA PISTOLSKYTTEKLSKR FR LST F K - FRÅGOR KRING PISTOLSKYTTEBANA I BRÅNERYD RÖRET 1:156 HOVSLÄTTS MISSIONSFÖRSAMSKR FR LST F K - TRANSPORT AV AVFALL VRETAHOLM 6:2 BRAEHUS VIND AB SKR FR LST F K - FÖRSL T KONTRPGM F VERKSAMHET VID VINDKRAFTS

17 Ärende 7 Diariear,Diarienr Rubrik Datum Signatur Namn DAH 504 YTTR T SOC EE SJÖN DAH 505 YTTR T SOC EE BRYGGAN CAFÉ & BISTRO DAH 506 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM FLODIN, JOHAN DAH 507 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE HAMMARGÅRDENS ÄLDREBOENDE DAH 508 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM ANDERSSON, RUNE DAH 509 AVG ENL MB - 38 LOKAL GE PLUSGYMNASIET DAH 510 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PE ÖSTERÄNGENS ÄLDREBOENDE DAH 511 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM AGNET 1, BRF DAH 512 FÖREL ENL 26 KAP TM GUSTAVSSON, ULF DAH 513 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE MAW STADSBYGGNADSNÄMNDEN DAH 514 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM JÖNKÖPINGS BYGGINVEST AB DAH 515 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE MR STADSBYGGNADSNÄMNDEN DAH 516 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM BANKERYDS TRAFIKSKOLA DAH 517 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM LINDDAHL, JAN-ERIK DAH 518 AVG ENL STRÅLSKYDDSLAGEN - SOLARIE PE SPORTLIFE ATLANTIS SPA DAH 519 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM VESTIN, MORGAN DAH 520 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM ROSKLINT, LARS-ERIK DAH 521 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE MAW STADSBYGGNADSNÄMNDEN DAH 522 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM YOUNAN POUR, TOORAN DAH 523 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM ENGDAHL, LARS-ERIK DAH 524 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM UNNEFORS ÅKERI AB DAH 525 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM TABERGS MATTSERVICE DAH 526 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM HALVARDSSON, MAGNUS O SUSANNE DAH 527 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM NILSSON, EVA DAH 528 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM BYGGMATERIALIMPORTÖREN I JÖNKÖPING AB DAH 529 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM HENRIK LINDKVIST AB DAH 530 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM JOSHI, MAHENDRA DAH 531 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM MODENIUS, ROLF DAH 532 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM GUSTAFSSON, LARS O BARBRO DAH 533 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM LINDBLOM, BENGT DAH 534 YTTR T STBN - BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE MAW STADSBYGGNADSNÄMNDEN DAH 535 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM CARLSSON, BIRGIT DAH 536 FÖRELÄGGANDE INVENTERING - RADON TM SÖDRA TIMBER AB DAH 537 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM ANDERSSON, MAGNUS.

18 DAH 538 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 539 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 540 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 541 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 542 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 543 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 544 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 545 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM DAH 546 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB TM ZANDI INTERNATIONAL KB KASO, FLORIAN E KARLSTRÖM I JÖNKÖPING AB LUNDÉN, PETRI/GUSTAVSSON, JONAS BYGGNADSFÖR MINERVA EK. FÖR FÖRVALTNINGS AB VÄLGÅNGEN KG KINDBERG KB BARNARPS SAMFÄLLIGHET DANIELSSON, TOMMIE

19 Diariear,Diarienr Rubrik Datum Signatur Namn DAL 145 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE FERRINGTON, LARS DAL 146 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE SEVEFÄLT, INGEGERD DAL 147 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL PE ALBINSON, EVA MARIE DAL 148 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE ERIKSSON, MONA-LIS DAL 149 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE RYDBERG, STEFAN DAL 150 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE ROLFSSON, KENNETH DAL 151 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE RYDBERG, BENGT DAL 152 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE CARLSON, JÖRGEN DAL 153 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE WUERCH, HANS-HELMUT DAL 154 MILJÖSANKTIONSAVG GE WUERCH, HANS-HELMUT DAL 155 ANM - INRÄTTANDE AV BDT-ANLÄGGN GE VENDELIUS, MARIE DAL 156 FÖREL MULLTOA GE VENDELIUS, MARIE DAL 157 FÖREL AVLOPP LH FLENDER, MARIE DAL 158 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL LH SÖDRA VÄTTERBYGDENS AMATÖRRADIOKLUBB DAL 159 MILJÖSANKTIONSAVG GE KRING, MAGNUS DAL 160 TILLST INRÄTTA AVLOPPSANL GE HILLERSTRÖM, MARTIN

20 Diariear,Diarienr Rubrik Datum Signatur Namn DLI 377 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK BJÖRKÄNGENS FÖRSKOLA DLI 378 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MM MATILDA, RESTAURANG DLI 379 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS FRENDO DLI 380 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MM KROATORPET DLI 381 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KHT GASELLEN KONDITORI DLI 382 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS MUNCHIE S DLI 383 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS OHLSSONS LANTHANDEL DLI 384 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE BANGOLFKLUBBEN JÖNKÖPING DLI 385 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KS CITY HOTEL DLI 386 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR MS MATBÖRSEN DLI 387 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS ÅSA FÖRSKOLA DLI 388 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS EKÅSEN ÄLDREBOENDE DLI 389 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KB EVENT & CATERING AB DLI 390 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH AUTOMATKUNGARNA HANDELSBOLAG DLI 391 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS FRIDHÄLL ÄLDREBOENDE DLI 392 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL ESTERS KÖK OCH BAR DLI 393 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL RASTA BRUNSTORP DLI 394 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KS CAFE ADELANTE DLI 395 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG KS BRILJANTEN, KONDITORI DLI 396 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KB SVARTTORPS VATTENVERK DLI 397 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KB LEKERYDS VATTENVERK DLI 398 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS COMFORT HOTEL RESTAURANG DLI 399 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS HAGENS FÖRSKOLA DLI 400 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS BERNARDS A DLI 401 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS LERHAGENS FÖRSKOLA DLI 402 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS JÖNKÖPINGS HOTELL & KONFERENS DLI 403 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS TEGNÉR POOLLÄGENHET DLI 404 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS ÅTTA GLAS DLI 405 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS RYDS VATTENVERK DLI 406 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS ANGERDSHESTRAS VATTENVERK DLI 407 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MM DSV ROAD AB DLI 408 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS SHELL/7-ELEVEN DLI 409 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS CENTRIA DLI 410 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS SAN MARINO PIZZERIA

21 DLI 411 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE DLI 412 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MS DLI 413 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 414 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 415 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 416 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 417 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSE DLI 418 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JSL DLI 419 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 420 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 421 FASTST AV REGISTERINGSAVGIFT MS DLI 422 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR JS DLI 423 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG HDH DLI 424 FASTST AV AVG F EXTRA OFF KONTR KB DLI 425 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG JS DLI 426 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 427 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 428 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 429 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 430 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK DLI 431 FASTST AV ÅRLIG LIVSMEDELSAVG MK NORRÄNGSSKOLAN COOP KONSUM ÖSTRA TORGET DONUTBAGARN SCIENCE PARK JÖNKÖPING KONDITORI & BAGERI PIRI PIRI HUSKVARNA VITA VILLANS FÖRSKOLA ROADSTAR BLÅHED GASTRONOMI PIZZERIA GIANNINO PASTABAGERIET HAGENS FÖRSKOLA KINNARPS ARENA - RESTAURANG CEZAR MATVARUFABRIKEN CURA APOTEKET - ICA MAXI RESTAURANG KNIV OCH GAFFEL ORHOJ FRUKT HAMMARGÅRDEN CAFÉ SOFIA HALLONETTS FÖRSKOLA JUNEGÅRDEN ÄLDREBOENDE - TILLAGNINGSKÖK

22 Diariear,Diarienr Rubrik Datum Signatur Namn DMI 511 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB PPA SMÅLANDS ROTFRUKTER AB DMI 512 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG PPA SMÅLANDS ROTFRUKTER AB DMI 513 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR BANKERYD HC (FLYTTBAR CONTAINERPANNA) DMI 514 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR SVÄNGENS ENTREPRENAD DMI 515 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR WEDIN, STEFAN DMI 516 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR LINDDAHL, PATRIK DMI 517 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ANDERSEN, VIGGO DMI 518 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR LJUNGGREN, BENGT DMI 519 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW VÄSTRA KAJEN M.FL FASTIGHETER DMI 520 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW VÄSTRA KAJEN M.FL FASTIGHETER DMI 521 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR NOHAMMAR, MARTIN DMI 522 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR KARLSSON, JOHAN DMI 523 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BJERRING, BIRGITTA DMI 524 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR HULTGREN, TOMMY DMI 525 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV BOSTADS AB VÄTTERHEM DMI 526 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR NORRBY, YNGVE DMI 527 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ISAKSSON, PETTER DMI 528 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ISAKSSON, TORBJÖRN DMI 529 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR FRIBERG, PETER DMI 530 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR ARVIDSSON, BENGT DMI 531 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR BRUNMARKER, ANDERS DMI 532 YTTR T STBN LO SKOGSKAPELLET DMI 533 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR DAHLBERG, GÖRAN DMI 534 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG HL AB V FONGS GELBGJUTERI DMI 535 BESL - ÅRLIG TILLSYNSAVG AR TENHULTS FÖRSÄLJNINGS AB DMI 536 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH DALVIKSSKOLAN DMI 537 YTTR ANG KOMPL LO JÖNKÖPING AIRPORT DMI 538 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH BETONGINDUSTRI AB DMI 539 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AR STALL RAMBRON AB DMI 540 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG HL JAHN JOHANSSONS MILJÖTJÄNST AB DMI 541 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG HL TENHULTS GRUSMASKINER AB DMI 542 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH TEKNISKA KONTORET DMI 543 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH RÅSLÄTTSSKOLAN DMI 544 KONTROLLPGM AW BERENDSEN TEXTIL SERVICE AB

23 DMI 545 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG AW BERENDSEN TEXTIL SERVICE AB DMI 546 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH TEKNISKA KONTORET DMI 547 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB MR AX, PER O LENA DMI 548 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH TEKNISKA KONTORET DMI 549 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG HL BILBOLAGET AUTOSERVICE KARLSSON & FINGAL DMI 550 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LV BOSTADS AB VÄTTERHEM DMI 552 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO TEKNISKA KONTORET DMI 552 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO SWECO ENVIRONMENT AB DMI 553 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO STADSBYGGNADSKONTORET DMI 554 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG GE TRAFIKVERKET REGION SYD DMI 555 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB PPA PREMOULD AB DMI 557 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB HL BILVÅRDSSPECIALISTEN (BVS) DMI 558 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH CARSTENS AB DMI 559 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH TEKNIKSKA KONTORET DMI 560 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH TEKNISKA KONTORET DMI 561 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH TEKNISKA KONTORET DMI 562 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH TEKNISKA KONTORET DMI 563 BESL - ÅRLIG TILLSYNSAVG KH ATTEVIKS LASTVAGNAR DMI 564 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB LV NORRAHAMMARS MOTORKLUBB DMI 565 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG KH CARSTENS AB DMI 566 FÖREL ENL 26 KAP 9 MB KH SAND GOLF CLUB AB DMI 567 TILLSTÅND VATTENSKYDDSOMR HL PETERSSON, LARS DMI 568 YTTR T STBN AR MILJÖKONTORET DMI 569 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO GOLDER ASSOCIATES AB DMI 569 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO GOLDER ASSOCIATES AB DMI 570 BESL - TILLSYNSAVG/TIMAVG LO RIKSBYGGEN BYGGREGION VÄST

24 Ärende 8 Diariear,Diarienummer Sokbegrepp Namn1,Rubrik BRUNKULLA 2:1 VINDKRAFTSPROJEKT, LYCKÅS SKR FR LST - AKTBILAGOR F ANS OM TILLST ENL MB MILJÖNÄMNDEN BEG FR KF OM YTTR - INTEGRATIONSRAPPORT STADSKONTORET SKR FR STK - DET KOMMUNALA NÄTVERKET F MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

25 Ärende 9 Miljöenheten Magnus Nilsson magnus.nilsson@jonkoping.se TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till kommunstyrelsen angående Neovas bemötande av inkomna slutyttranden om torvtäkt på Konungsö mosse - Fägrida 1:6 och 1:13 Mn , Ks/2012: Sammanfattning Neova AB har ansökt om bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter hos länsstyrelsen för del av Konungsö mosse. Nämnden har tidigare yttrat sig i ärendet. Kommunstyrelsen har överlämnat bolagets bemötande av de inkomna yttrandena på remiss till miljönämnden. Beslutsunderlag Bemötande av yttranden från bolaget daterad Nämndens yttrande daterad Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Nämnden avstår att kommentera bolagets bemötande eftersom inga miljöoch hälsoskyddsfrågor berörs. Ärende Neova AB söker bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter på del av Konungsö mosse. Nämndens slutyttrande från sammanträdet den 12 september innebar avstyrkan av ansökan på grund av de stora naturvärdena. Bolaget har i sitt bemötande kommenterat yttranden från de olika delarna av Jönköpings kommun (kommunstyrelsen, miljönämnden och stadsbyggnadskontoret) samlat. Bolaget anser att kommunens yttranden i huvudsak är samstämda och främst berör Konungsö mosse som riksintresse och dess naturvärden. Även om kommunen i sina yttranden avstyrker konscession så framstår det ändå som Bolaget kan tolka det som man kan tillstyrka täkt om det endast i huvudsak sker på de tidigare täktade områdena. Bolaget understryker att något annat inte är aktuellt och det förefaller som att Jönköpings kommun inte riktigt har uppfattat vilka områden som kommer att brytas och vad ansökan avser. Bolaget anser vidare att det som tagits upp i kommunens yttranden också borde ha diskuterats mer inom samrådsprocessen. Därför föreslås ett möte och syn på plats med företrädare för förslagsvis MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

26 företrädare för Jönköpings kommun, Naturvårdsverket och länsstyrelsen innan länsstyrelsen fattar beslut i frågan. Som inledning till bemötandet av de olika yttrandena poängterar bolaget att de anser det från allmän synpunkt vara god hushållning att ta till vara på resursen i det gamla täktområdet samtidigt som en restaurering av ett inte obetydligt område kan ske. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef Magnus Nilsson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen

27 JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen REMISS Ansökan om bearbetningskoncession enligt lag 1985:620 om vissa torvfyndigheter Ks/2012: Kommunalrådssekreterare: Hans Löf Telefon: l E-post: hans.lof@jonkoping.se Godkänd av: [g! stadsjurist [gj Kommunalråd majoritet Ärendet avses behandlas i: O kommunstyrelsen O kommunfullmäktige Remitteras till: D Barn- och utbildningsnämnden D Fritidsnämnden D Kulturnämnden [gj Miljönämnden o Socialnämnden [gj stadsbyggnadsnämnden O Tekniska nämnden O Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden O Äldrenämnden O Kommundelsråd D S tadskontoret o o Ni bereds tillfälle att yttra er över rubricerade ärende. Yttrande ska vara kommunstyrelsens diarium tillhanda snarast Särskilda direktiv: Tas upp i Ks Ärendet bereds av ovan kommunalrådssekreterare som svarar på frågor kring ärendets handläggning. Om det fordras ytterligare remisstid ska skälen får detta och önskemålet om remisstid meddelas till kommunstyrelsens presidium. Detta kan lämpligast ske så snart som möjligt till ovan angiven kommunalrådssekreterare.

28 Länsstyrelsen i Jönköpings län KOMMUNICERING Datum Sida 1/1 Aktbilaga 46 Beteckning Nils Lagerkvist Miljö- och samhällsbyggnadsavd n ils.lagerkvist@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Ansökan om bearbetningskoncession enligt lag ( 1985:620) om vissa torvfyndig heter Ni lämnas härmed tillfålle att yttra er över innehållet i bifogade handlingar. Om yttrandet inte kommit in till Länsstyrelsen senast den 22 december 2012 kan ärendet ändå avgöras. Bolagets skrivelse där de kommenterar inkomna yttranden bifogas. Eftersom bolaget på flera ställen hänvisar till Natw:vårdsverkets yttrande bifogas även Natutvårdsverkets yttrande. Kontakta undettecknad om ni önskar ta del av ytterligare handlingar i ärendet. Bilaga Yttrande från bolaget, inkommet Yttrande från Naturvårdsverket, inkommet Sändlista Jönköpings kommun, kommunstyrelsen Miljönämnden i Jönköpings kommun SGU, Box 670, Uppsala Energi myndigheten, Box 31 O, Eskilstuna Naturvårdsverket, l Stockholm Naturskyddsföreningen i Jönköping, Jeanette Eld, Yabäcken, Ängskullen, Månsarp Naturskyddsföreningen Huskvarna-Gränna, Jan-Olof Berlin, Aspvägen Huskvarna Naturskyddsföreningen i Vaggeryd, Marianne Frick, Fastorp Brorsholm, SKILLINGARYD Jönköpings Fågelklubb, Leif Jansson, Lovisagatan 456, Jönköping Laila Bloom, Fägrida Hästgård, Vaggeryd G:\5- Naturvård och miljöskydd\54\543 Torvkoncessioner och minerallagen\ _konungsömossen\ nl_kommunic nr 3.docx Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping 1 Postadress Jönköping Telefon l Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se 1 W ebbplats

29 ~ -'.-..:. -~~~,::-, I.: p, l r 0~:: r. n ::lg wi:uj.:c;sty<i'd0t: ; :n-=~o.~<!!i'-.~'w:~i -~~~'-"'"'~~ ~~-~~~~- -~~~i 2 n! '/; _/ -~~~~~--~. ~~- Dn3Y3-Y:JrJf:.Y ~ Länsstyrelsen i Jönköpings län Miljö- och samhällsbyggnadsavd Att: Nils Lagerkvist JÖNKÖPING Jönköping nr Bemötande av inkomna remissyttranden avseende ansökan om bearbetningskoncession inom fastigheterna Fägrida 1:6 och 1:13 i Jönköpings kommun Dnr Länsstyrelsen i Jönköpings län (Länsstyrelsen) har genom meddelande samt berett Neova AB, Box 1143, HUDIKSVALL, (Bolaget) tillfälle att bemöta de remissvar som inkommit i samband med Bolagets ansökan om bearbetningskoncession inom rubricerade fastigheter. På uppdrag av Bolaget önskar undertecknat bolag inkomma med bemötande enligt nedan. Inledningsvis vill Bolaget framhålla vikten av att alla sakskäl analyseras och att en väl utförd avvägning görs med balkens syfte och mål som grund. Ett beslut bör grundas på en helhetsbild av natur, miljö och markanvändning och ett möjligt ökat naturvärde för framtida generationer. Bolaget anser att det från allmän synpunkt är god hushållning att ta vara på resursen i det gamla täktområdet samtidigt som en restaurering av ett inte obetydligt område kan ske. Samtidigt ges förutsättningar för en bättre framtida naturmiljö för den nu påverkade delen av mossen till gagn för framtida generationer nära Jönköpings tätort. Det bör även poängteras att Bolaget har valt den nationella expertis som sannolikt har störst lokal kunskap om Konungsömassen för naturvärdesinventeringen och fågelinventeringarna. Därmed fås ett så bra underlag som möjligt, vilket naturligtvis är viktigt vid avgörandet och vägningen gentemot gällande lagstiftning, verksamhetens inverkan på värdekärnorna i riksintresset, miljömålet myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv inklusive fågelfaunan samt naturmiljön i övrigt. eopro GeoPro AB, von Flatensgatan 8, Jönköping Tel/ Fax E-post info@geopro.se Hemsida Bankgiro Postgiro lnnphar F-skiltrPhPvis VATSF S'iAA'lq.TN'l ShrrPkPns d h> Ti\nld\n;n"

30 GeoPro AB 2 (22) Yttranden från Naturvårdsverket Naturvårdsverket har inkommit med ett yttrande Bolaget har skickat in samrådshandlingar till Naturvårdsverket i rubricerat ärende utan att få någon respons. I nu ingivet 10-sidiga yttrande finns ett flertal sakfel och undanhållande eller sortering av fakta. Bolagat har därför valt att särskilt ingående bemöta Naturvårdsverkets yttrande men också för att yttrandet tar upp centrala frågor för tillåtligheten m m. Bemötande sker nedan efter de underrubriker som Naturvårdsverket har i sitt yttrande. Det måste även tydligt poängteras att Bolaget söker enbart brytning på de delar som är kraftigt påverkade av tidigare torvtäkt eller är kraftigt dikespåverkade. Övriga delar av koncessionsområdet omfattas av restaurering och kompensationsåtgärder. Bolaget har därutöver aldrig påstått att brytning inom det tidigare täktområdet är en "kompensationsåtgärd" som Naturvårdsverket implicit hävdar. Verket anser att det är bättre att bibehålla de gamla täktområdena eller restaurera området. Att restaurera det gamla området är förenat med stora kostnader och kan troligen inte göras annat än om ED-pengar tillförs likt de nu pågående projekten bl a i Småland på Nationalparken Store Mosse, Ko mosse och Taglamyren. Genom att ta ut råvaran torv och därefter efterbehandla området till lämplig biotop med hög biologisk mångfald så ges en mycket god synergieffekt. Bolaget anser således att det skulle vara ett väl avvägt besluta att restaurera eller efterbehandla dessa delar samtidigt som vi kan tillgodogöra oss råvaran torv för energiproduktion. Därtill utan någon kostnad för det allmänna. Det är dessutom tveksamt om man kan restaurera tidigare kraftigt täktade områden till rimlig kostnad och med ett resultat som är acceptabelt ur naturvårdssynpunkt. N a turvårdsverket anser slutligen i sitt yttrande att "ersätta en naturlig miljö med en annan miljötyp ska inte ses som en kompensation för den miljö som går förlorad". Bolaget håller helt och hållet med. Bolaget tolkar N a turvårdsverkets yttrande så att de anser att en tidigare torvtäkt som inte har efterbehandlats som en "naturlig miljö". Ä ven om i stort sett all mark inom den södra delen av landet är mer eller mindre påverkad av mänsklig aktivitet så anser Bolaget att det område som kommer att brytas inte är att betraktas som en "naturlig miljö". Bolaget håller också med om att det absolut inte kan anses som en "kompensationsåtgärd" att efterbehandla området, vilket heller aldrig har hävdats. Bolaget bedömer i motsats till Naturvårdsverket och med hänvisning till det som anförs nedan att det inte krävs vare sig dispens från artskyddsförordningen eller strandskyddsreglerna (se komplettering pkt 14). Planen är anpassad till Troliegölen i sydväst så att brytning sker minst 50 meter från gölen. När det gäller dispens från artskyddsförordningen ställer sig Bolaget frågande till vilka fågelarter Naturvårdsverket i så fall avser. Som det får förstås så verkar Naturvårdverket ha missuppfattat verksamhetens omfattning. Nr101-14

31 GeoPro AB 3 (22) Lokalisering Naturvårdsverket tar upp de olika lagrummen i lag om vissa torvfyndigheter och i miljöbalken om markanvändning och lokalisering. Av 7 lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torv lagen) framgår att vid prövning av bearbetningskoncession ska bestämmelserna i 3 kap MB tillämpas. En allmän utgångspunkt vid markanvändning är att markområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan markanvändning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid nyetablering av täkt ska hänsyn tas till att det dels innebär god hushållning att bryta materialet, dels om täktens lokalisering är lämplig med hänsyn till bland annat att intrånget i miljön blir så litet som möjligt. Bolaget ställer sig frågande till vilken den alternativa markanvändning är som Naturvårdsverket syftar på. Som det nu är så kan marken inte användas till något av värde. Inte heller har området några högre naturvärden. Bolaget menar att markområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge och att en från allmän synpunkt god hushållning uppnås. Beträffande intrång i miljön så ges området möjlighet att utformas på ett sätt som både kan främja naturvården och markanvändningen i övrigt beroende på hur man i framtiden vill efterbehandla området. Olika grad av vätning och andel öppna vattenytor är exempel på sådana faktorer som har stor betydelse för vilka biotoper som skapas och vilken flora och fauna man vill gynna vid efterbehandlingen. Valmöjligheterna är relativt stora och den efterbehandling som föreslås är således bara ett förslag. N a turvårdsverket anser vidare att bolaget inte har visat på relevanta alternativa platser och alternativa utformningar av verksamheten (6 kap. 7 fjärde punkten MB) eller att den valda platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2kap. 6 MB. Allmänt om miljökonsekvensbeskrivning och lokalisering gäller följande. Om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan skall miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), enligt 6 kap 7 4:e punkten Miljöbalken, alltid innehålla "en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering varför ett visst alternativ valts". Av Regeringens proposition 1997/98:45 (sid 289) framgår följande: "En alternativ lokalisering behöver dock inte anges, om det på grund av verksamhetens särskilda learaletär inte finns annan lämplig plats. Det lcan exempelvis endast finnas en plats att lokalisera verksamheten på, om ansökan avser en speciell fijndighet på en viss plats". Nr

32 GeoPro AB 4 (22) Lokaliseringsutredning och val av plats finns även reglerat i 2 kap 6 Miljöbalken. Enligt denna paragraf ska för en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Betydelsen av lokaliseringsregeln i 2 kap 6 Miljöbalken blir dock begränsad vid en prövning av uttag av lägesbundna naturresurser där tillgången är begränsad (se proposition 2008/09/144 sid 20-21). "I likhet med det som gäller för naturgrus blir betydelsen av lokaliseringsregeln i 2 kap. 6 miljöbalken begränsad vid en prövning av uttag av torv eftersom det även då är fråga om en lägesbunden naturresurs där tillgången är begränsad. Därför bör det införas en särskild bestämmelse som skyddar de våtmarker som utgör värdefulla natur- och kulturmiljöer. En sådan bestämmelse överensstämmer också med miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker." Ovan angivna framgår även på sid 13 i samma proposition: "när en ansökan avser uttag av ett material där tillgången är mycket begränsad, finns det i princip inte någon alternativ lokalisering. Lokaliseringsregeln i 6 första stycket är tillämplig även i dessa fall, men den har endast en begränsad betydelse". Som framgår av ovan finns det inget krav, som Naturvårdsverket hävdar, att en MKB skall innehålla en lokaliseringsutredning, extra tydligt är det att en lokaliseringsutredning inte behöver ingå i en MKB i de fall en ansökan gäller lägesbundna resurser där tillgången är begränsad som t ex torv. De krav som finns är att MKB:n skall innehålla en redovisning av alternativa utformningar av verksamheten eller i vart fall en motivering varför ett alternativ inte följts upp närmare eller att sökanden anger på vill(en grund den sökande kommit fram till att inga alternativ finns (HD, mål: T ). Olika alternativa utformningar har redovisats. Bl a har Bolaget minskat ner brytningsområdet väsentligt (ca 52 ha) i samband med kompletteringsbegäran. Andra alternativa utformningar som även kan komma i fråga senare inom ramen för koncessionen är t ex lokalisering av upplag m m. Bolaget vill således pröva om det går att få till stånd en bearbetningskoncession just på denna plats med de förutsättningar som finns just här. D v s en plats som tidigare har täktats och som inte i sig utgör en värdefull våtmark men som ligger i anslutning till eller inom ett större område som kan anses vara värdefullt. Riksintresset och kommunens översiktsplan Det aktuella området är som Naturvårdsverket framhåller enligt 3 kap. 6 MB utpekat som riksintresse för naturvård. Av 3 kap. 6 MB framgår att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Om risken för påtaglig skada kvarstår efter att alla rimliga hänsyn tagits innebär andra stycket i bestämmelsen ett hinder mot att besluta om Nr

33 (3eoPro AB 5 (22) åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. A v N a turvårdsverkets allmänna råd till3 kap. 6 andra stycket MS (NFS 2005: 17) framgår att påtaglig skada på naturmiljön kan uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller några av de naturvärden som utgör grunden för riksintresset (kärnvärden). En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgör påtaglig skada på naturmiljön. En beskrivning av riksintresseområdets värde finns i registerbladet för området. A v registerbladet framgår att Konungsömassen är ett mossekomplex med högt värderade topogena kärr, svagt välvda mossar och excentriska mossar. Under rubriken "Förutsättningar för bevarande" anges att "Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarkshol:mar, vid vattendrag och i kantzoner bör ej utföras." Bolaget delar i allt väsentligt det som Naturvårdsverket anger ovan. Däremot så ställer sig Bolaget frågande till Naturvårdsverkets åsikt och tolkning i verkets Allmänna råd om att en åtgärd som är mer än obetydlig kan medföra påtaglig skada på riksintresset. I det aktuella fallet spelar det dock ingen roll eftersom verksamheten inte bedöms påverka kärnvärdena för riksintresset. Det som således utgör skillnaden i bedömning är att Bolaget anser att verksamheten inte kommer att negativt påverka några av de värden som utgör riksintressets värden d v s högt värderade topogena kärr, svagt välvda mossar och excentriska mossar. Täkt kommer endast att bedrivas på de redan kraftigt skada delarna av mossen som tidigare har täktats eller som Prof Lars Franzen beskriver det "där södra delen sargats till oigenkännlighet av torvtäkt". Istället kommer om koncession medges, restaureringsåtgärder att vidtas på de skador som finns på den svagt välvda mosseplanet och excentriska mossens centrala delar. Inte heller kommer några ingrepp eller påverkan att ske av de högt värderade topogena kärren i sydost. Konungsömosse har i egenskap av riksintresse tagits upp i Jönköpings kommuns översiktsplan från 2002 (ÖP). Målsättningen i ÖP för hela Konungsömosse, i enlighet med och egenskap av riksintresse, är att våtmarkskomplexets hydrologi och landskapsbild skall bevaras. Att det dikade och täktade området i söder inte hyser några högre naturvärden framgår också av Naturvårdsprogram för Jönköpings län, Natur Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län. I beskrivningen av det ha stora området med höga naturvärden (se fig 1 nedan) anges att i den södra delen har ca 300 ha av mossen använts för strötorvsproduktion. I figur nedan framgår tydligt att det område som är aktuellt för täkt bedöms av Länsstyrelsen inte utgöra något värdefullt område. Produktionsområdet går in i det rosa område längs i norr. Den del är dock dikad och Bolaget bedömer att denna del kan ingå i produktionsområdet. Nr

34 GeoPro.AB 6 (22) Figur 1. Utdrag från karta till naturvårdsprogram för Jönköpings län där rosa områden anger värdefulla områden enligt programmet. Senast föreslaget och reviderat produktionsområde anges med blått streck. Mot bakgrund av vad som redogörs för avseende effekter och konsekvenser för naturmiljön, föreslagna skyddsåtgärder och verksamhetens påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen, samt vad som har anförts ovan om riksintresset bedömer Bolaget att den föreslagna verksamheten mer än väl är förenlig med kommunens översiktsplan. Kompensation N a turvårdsverkets uppfattning är att åtaganden om kompensationsåtgärder inte får påverka bedömningen i ett dispens- eller tillståndsärende eller i ett ärende om koncession. Med detta avses att beslutande myndighet inte ska ta hänsyn till en föreslagen kompensationsåtgärd och lämna tillstånd, dispens eller koncession ifall där det inte annars skulle ha lämnats. För att få ett bra underlag för prövningen och för att kunna bedöma om kompensationsåtgärder enligt 16 kap. 9 miljöbalken kan vara motiverade bör kompensationsåtgärder utredas i ett tidigt skede. Detta kan ofta med fördel ske i arbetet med den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas ansökan.

35 GeoPro AB 7 (22) Naturvårdsverket anger vidare att det ska vara möjligt för prövningsmyndigheten att bedöma verksamhetens miljöpåverkan och vilka anpassningar och skyddsåtgärder som är motiverade utifrån 2-4 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket anser därför att det är vil<tigt att beslutsunderlaget presenteras på ett sådant sätt att skydds- och kompensationsåtgärder inte sammanblandas. A v 16 kap 9 pkt 3 framgår att tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför. Naturvårdsverkets uppfattning om att beslutande myndighet inte ska ta hänsyn till en föreslagen kompensationsåtgärd och lämna tillstånd, dispens eller koncession ifall där det inte annars skulle ha lämnats har så vitt bedöms inget stöd i lagstiftningen. Naturvårdsverket har heller inte angivit något stöd för detta i förarbeten eller proposition. Med hänvisning till områdets kraftiga påverkan och beskaffenhet i övrigt skall därtill också poängteras att det enligt Bolaget inte råder någon tvekan om att koncession kan medges oavsett om kompensationsåtgärder eller ej kommer att förenas med tillståndet. Det finns inte heller något stöd för att det inte får ske någon sammanblandning av skydds- och kompensationsåtgärder. I detta fall så framgår det dock enligt Bolagets uppfattning tydligt vilket som är skyddsåtgärder och vad som är kompensationsåtgärder. Alla åtgärder utanför produktionsområdet utgör kompensationsåtgärder och vilket även framgår av det förslag till utförande som Länsstyrelsen har föreslagit ( aktbilaga 23 och 29). Miljömål myllrande våtmarker Naturvårdsverket anger bl a att för att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker ska kunna nås krävs en restriktiv prövning av torvtäkter för att värna våtmarkernas funktion i landskapet i enlighet med miljöbalkens grundläggande principer. Regeringen har beslutat om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmålen i miljömålssystemet I beslutet anges följande precisering, "Torvbrytning sker med stor hänsyn till miljö- och kulturhistoriska värden och endast i myrar med ringa naturvärden som redan är kraftigt påverkade av dikning eller torvtäkt. Torvbrytning hindrar våtmarkens möjlighet att behålla ekosystem~änsten kollagring. Verksamheter som påverkar våtmarkerna negativt visar stor hänsyn så att skador på våtmarkerna undviks eller minimeras. Hänsyn tas till våtmarksanknutna arters spridningsmöjligheter i planeringen av olika verksamheter, så att fragmentering av arters livsmiljöer inte sker och nya barriärer inte skapas. " i'! r 1 o J-14

36 GeoPro AB 8 (22) I fördjupad utvärdering för Myllrande våtmarker 2012, framgår att igenväxning av myrar är ett stort växande problem och att problemet är störst i Sydsverige. De senaste 50 åren har mängden träd på myrarna ökat och trenden verkar fortsätta. Orsakerna är främst markavvattning kombinerat med tillskott av näring som frigörs när torv bryts ned. Delmålet för Jönköpings län lyder: Våtmarker av klass l och 2 i våtmarksinventeringen som fortfarande håller värden som motsvarar denna klassning ska inte exploateras. Detta är ett mål som Länsstyrelsen i Jönköpings län enligt N a turvårdsverket bedömer är mycket svårt att nå i tillräcklig grad även om ytterligare åtgärder sätts in. Bolaget bedömer att verksamheten inte bara är förenlig med de mål och precisering av mål som anges ovan utan också i allt väsentligt bidrar till att målen kan uppfyllas. Bl a kommer verksamheten att ske på ett område som redan är kraftigt påverkade av dikning och torvtäkt som medför att torv bryts ner med efterföljande negativa effekter. Föreslagna restaureringsåtgärder bidrar också till att igenväxning hindras eller bromsas. Undertecknad var med om att ta fram formuleringen av delmålet för Jönköpings län om att våtmarker som fortfarande håller värden som motsvarar klass l och 2 i VMI ska inte exploateras. Att exploatera aktuellt område som uppenbart inte håller klass l eller 2 går således inte på något sätt emot nämnda delmål utan ger en förstärkning av miljömålet på både lång och kort sikt. Ett rikt växt och djurliv Naturvårdsverket räknar upp ett antallagrum nedan. Verket börjar med att ange att miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. För att få en överblick över tillståndet för flora och fauna, tas listor fram över försvunna, sällsynta eller kraftigt minskande arter, så kallade rödlistor. Rödlistning innebär att man gör en bedömning av arters risk att försvinna inom landets gränser, och att man klassificerar arterna i olika rödlistekategorier, enligt ett globalt system som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Nr

37 GeoPro AB 9 (22) 17 torvlagen anges att vid prövning av bearbetningskoncession ska stoppregeln i 9 kap. 6 c MB tillämpas. I denna bestämmelse anges att täkt av torv inte ska komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. I förarbetena framhålls att höga naturvärden bland annat kan bestå i sällsynt eller hotad flora eller fauna. Syftet med bestämmelsen är att värna om våtmarker som i huvudsak är orörda och att restaurera skadade våtmarker där det är mö]ligt. I förarbetena anges att de våtmarker som har naturvärdesklass 1 eller 2 enligt VMI i regel får anses ha höga naturvärden. I praxis har betonats att vid prövningen av lokaliseringen som ska göras enligt 2 kap. 6 MB ska man minimera störningar på känsliga arter genom att välja en lämplig plats för störande verksamheter. Höga naturvärden i form av rikt fågelliv kopplade till våtmarker utgör grund for att avslå en ansökan. Bolaget har ingen annan åsikt eller gör någon annan bedömning än den som lagstiftaren har eller gör och som N a turvårdsverket redogör för ovan. N a turvårdsverket har dock inte angivit vilka sakskäl som i det enskilda fallet Konungsömassen utgör bedömningsgrund i de olika lagrummen ovan. Flera sakförhållanden som skulle kunna vägas inom lagstiftningen och som N a turvårdsverket beskriver bl a under avsnittet skyddsvärd och hotad fågelfauna nedan, är dessutom felaktiga. För att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt krävs att det är fråga om en naturlig biotop med en biologisk mångfald av något värde, d v s ett högt naturvärde eller åtminstone något naturvärde att tala om. Det finns biologisk mångfald även på en sopptipp av gammalt snitt men det får förstås att vare sig lagstiftaren eller N a turvårdsverket anser att det är en sådan biotop eller en biologisk mångfald som avses. Lika lite är en gammal täkt och ett område som enligt Prof Lars Franzen "sargats till oigenkännlighet av torvtäkt" ett sådant område som avses i den lagstiftning som Naturvårdsverket citerar ovan. Goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv kan däremot skapas genom de åtgärder som Bolaget föreslår. Våtmarksinventeringen och klassificeringen av Konungsömessen i VM! Naturvårdsverket anger översiktligt de mål och förutsättningar som den nationella våtmarksinventeringen hade på 1980-talet samt att våtmarker av naturvärdesklass l alltid kommer ha en större procentandel av totalytan än vad de kommer att ha av det totala antalet områden. Naturvårdsverket anger vidare att detta är följden av en medveten metodik för att bedöma värdena i våtmarkerna. Trots denna "medvetna metodik" så kom Naturvårdsverket inte så långt att man kunde ange om målet om 10 % som skulle utgöra VMI klass 1 avsåg areal eller antalet objekt. Nr '101-14

38 GeoPro AB 1o (22) Utfallet för Jönköpings kommun blev att 50 % av den totala våtmarksarealen för våtmarker större än 10 ha fick klass I i VMI och 19% av antalet våtmarker, vilket är betydligt mer än målet om 10% oavsett om man räknar på antalet eller areal. Såväl fältarbete vid våtmarksinventeringen på 1980-talet som nu utförd naturvärdesinventering har utförts av prof Lars Franzen vid Instutitionen för Geovetenskaper vid Göteborgs Universitet. Därvid har en högst kvalificerad inventering och bedömning kunnat säkerställas. Ä ven en jämförande och tämligen unik studie av mossens utveckling under ca 30 år har därmed kunnat utföras. En av de mer tydliga bedömningarna är att de diken som löper utanför produktionsområdet har givit ansenliga skador på mossen. Större delen av dessa diken avses att restaureras i enlighet med föreslagen plan från Länsstyrelsen (se yttrande över förslag nedan). Prof Lars Franzen har i sin inventering gjort en liten redogörelse för hur det gick till med VMI klassningen för Konungsömassen när det gäller uppdelning eller inte av delobjekt och vilken betydelse det hade för klassningen i VMI. Under den inledande flygbildstolkningen utfördes en enkel tolkningsskiss där man avgränsade olika kategorier av våtmark t.ex. mossar och kärr. De olika kategorierna kunde också delas in i underh;per med utgångspunkt från ytans form när de betraktades i stereo t. ex. svagt välvd mosse, koncentriskt välvd mosse etc. I sällsynta fall kunde man inte avgöra vilken typ av mosse det var utan man beskrev den som mosse av obestämbar typ. Det kunde t. ex. gälla mossar som varit utsatta för kraftiga ingrepp t. ex. torvtäkt. De olika delarna inom ett våtmarksobjekt kom att kallas delobjekt. Det hände att man fick dela upp egentligen sammanhängande delobjekt till olika beroende på t. ex. ingrepp. Detta var fallet med Konungsömassen där hela den centrala delen sannolikt tidigare varit en stor sammanhängande excentriskt välvd mosse, men där södra delen sargats till oigenkännlighet av torvtäkt. På detta sätt blev övriga mer orörda delar klassificerade som mer värdefulla vid naturvärdesklassificeringen, än vad som skulle ha blivit fallet om hela mossej;tan blivit inordnat under ett enda delobjekt. Ingreppsgraderingen skedde med huvudsak ifrån de hydrologiska störningar som fanns t.ex. kanalisering, dikning och torvtäkt men även andra ingrepp hade beh;delse för den slutliga naturvärdesklassificeringen t.ex. närhet till bebyggelse, vägar, kraftledningar, avfallsdeponier m. m. Ett av de viktigaste kriterierna vid graderingen av våtmarkerna var storleken. Således viktades storleken högt vid den sammanfattande bedömningen. Oavsett vad som har sagt eller kan sägas om VMI och hur den genomfördes så delar Bolaget naturligtvis prof Lars Franzens och N a turvårdsverkets bedömning när det gäller de orörda delarna av Konungsömassen och att dessa har höga naturvärden. Nr

39 GeoPro AB 1'1(22) skyddsvärd och hotad fågelfauna Bolaget har utfört fågelinventeringar vid två olika tillfällen, först på de öppna mer eller mindre opåverkade delarna av Konungsömosse och därefter på de kraftigt påverkade delarna samt anslutande mark till brytningsområdet De kraftigt påverkade delarna är där tovtäkt har bedrivits tidigare och som Bolaget nu söker bearbetningskoncession för. Inom koncessionen ingår också områden för restaurering för att så långt som möjligt säkerställa att restaureringen sker enligt föreslagen plan. Naturvårdsverket har i stort endast tagit upp allmänna förutsättningar för de fågelarter som nämns och som har någon typ av anknytning till Konungsö mossen från att häcka till att endast har iakttagits eller uppträda i närheten. I ansökan samt komplettering redogörs för förutsättningarna för varje art specifikt på platsen d v s på eller i anslutning till Konungsömossen. N a turvårdsverket har inte i sitt yttrande bemött eller sagt att det skulle finnas några sakskäl emot det som Bolaget har anfört. Istället har Naturvårdsverket uttryckt åsikter utan att verifiera sina antaganden med vetenskap eller beprövad erfarenhet. För att förtydliga vad Bolaget menar redovisas dessa förhållanden för varje enskild art som Naturvårdsverket har yttrat sig om i sitt yttrande, d v s 8 arter; smålom, tjäder, orre, duvhök, ljungpipare, storspov och nattskärra. Smålom Naturvårdsverket anger föjande. Smålommen är mycket störningskänslig. Naturvårdsverket delar inte bolagets bedömning att arten kan fortsätta häcka i tre brunnar om torvbrytning i enlighet med ansökan kommer till stånd. Smålommen är mycket känslig för mänsklig närvaro och störande mänskliga aktiviteter. Naturvårdsverkets bedömning är att torvbrytning skulle innebära att smålommen inte längre kommer att häcka i mossen. En täkt skulle påverka den regionala bevarandestatusen negativt. Arten minskar i Sverige såväl som inom EU. Arten är listad i fågeldirektivets annex I och nära hotad (NT) enligt rödlistan. Bolaget kan konstarea att det endast är den sista meningen ovan som har någon saklig grund. För det första så häckar f n inte smålommen i tre brunnar om inte Naturvårdsverkets har andra uppgifter än Bolaget. I inventeringen utförd 2011 finns en sammanställning av de iakttagelser som har gjort av smålommen. Den har sett 2011, 2007 och Även Jönköpings fågelklubb uppger att den har setts vid tre brunnar men någon säker häckning har inte konstaterats. För det andra så torde de restaureringsåtgärder som föreslagits gynna ev häckning av smålom i och med att de diken som löper från Tre brunnar kommer att läggas igen. Något som kan komrna att höja vattennivån i sagda gölar och därmed öka dess lämplighet som häckningslokat Här finns också en motsättning eftersom den norra delen av Konungsömassen bl a i kommunens översudsplan anges ha värden för det rörliga friluftslivet vilket skulle kunna störa smålommen. Slutligen och för det tredje så finns bekräftat och lyckad häckning av smålom i regionen där torvtäkt bedrivs endast ca 30 meter från häckningslokalen. Nr i01-i4

40 GeoPro AB '12 (22) Slutsatsen kan således dras utifrån beprövad erfarenhet att om det finns det rätt förutsättning för smålommen så går det bra att häcka även om torvtäktsverksamhet bedrivs t o m mycket nära häckningsplatsen. Här kan man troligen se en skillnad på fågelns uppträdande och skygghet i norra resp södra Sverige. Från närmaste produktionsområde till tre brunnar är det ca 700 meter d v s ett jämförelsevis mycket långt avstånd. Smålommen kan även enligt inventeringen häcka på andra delar av Konungsömassen vid Linnösgölen och Ullgölen ca 2,4 km norr om produktionsområdet Tjäder Naturvårdsverket anger föjande. "Tjäder förekommer enligt inventeringen på två platser inom täktområdet. Dessa spelplatser kommer att upphöra om en täkt kommer till stånd. Även om spelplatserna delvis är belägna utanfår täktområdet kommer spelet att upphöra eftersom arten är extremt känslig for mänsklig närvaro på eller i närheten av spelplatsen. Det måste också framhållas att artens spelplatser är bundna geografiskt till ett specifilet område med en viss habitatlcvalitet. Om arten störs ut från en spelplats eller om spelplatsen avverkas så forsvinner arten lokalt- spelet flyttar inte på sig. En täkt skulle påverka den lokala bevarandestatusen negativt. Arten är stabil i norra Sverige, men minskar i södra Sverige. Inom EU (men exklusive Sverige och Finland) har arten gått tillbaka kraftigt. Arten är listad i fågeldirektivets annex l." A v bifogad karta med inventeringsresultat och senast yrkat täktområde framgår att tjäderlekplatsen i väster ligger utanför täktområdet Ä ven tjäderförekomsten i sydost är belägen utanför täktområdet eftersom den förekommer på fastmark med skog som inte kommer att påverkas av täktverksamheten. Arten har varit stabil i hela landet under såväl en 30 års period som under den senaste 10 års perioden i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 5813, Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. Naturvårdsverket påstår att den minskar i söder men anger ingen referens för påståendet. Enligt Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S. (2009), Övervakning av fåglarnas populationsutveckling, årsrapport för Lunds Universitet, så ökar den i södra Sverige under och 2000-talen. I de områden som har tjäder enligt inventeringen har Bolaget ingen rådighet vad gäller skogsavverkning utan där är det Sveaskog som är markägare. Spelplatsen i väster finns där trots att den är belägen i nära anslutning till gamla E4 som även idag har en relativt hög trafikintensitet (620 ÅDT varav 60 tunga fordon 2004). Bolaget kan inte se att den betydligt mindre påverkan som täktverksamheten medför kommer att ha någon avgörande betydelse för tjäderlekplatsens framtida status. Dämtöver pågår det inte någon verksamhet under den tid som tjäderspel pågår (sen mars- april och sen natt till tidig morgon). För övrigt så finns i större delen av landet och såväl i Småland jaktbara bestånd. Det finns således ingen saklig grund att den lokala bevarandestatusen skulle påverkas negativ så som Naturvårdsverket hävdar. Arten är listad i fågeldirektivets annex 2 del B som fågel som får jagas inom vissa medlemsstater. Nr

41 GeoPro AB 13 (22) Orre N a turvårdsverket anger följande. Orre fårelcommer enligt inventeringen och uppgifter från Artportalen med upp till ett trettiotal spelande tuppar goda år. Så stora spel är ovanliga i Sverige idag, även i en våtmarksrik region som fönköpings län, och torde tillhöra de största i länet. Spelplatsens belägenhet drygt 500 meter från täktområdet innebär enligt Naturvårdsverkets bedömning att spelet kommer att störas ut av planerad brytverlcsamhet. Arten är mycket störningskänslig for mänsklig närvaro och verksamhet i närheten av spelplatsen. Liksom för tjädern är spelplatsen inte slumpartat vald utan har vissa specifika lcvaliteer och vanligen en lång historile som gör att spelplatsen normalt inte flyttar om den slås ut av störande mänsklig närvaro. Täkten skulle påverka den regionala bevarandestatusen negativt. Orren har gått kraftigt tillbaka i hela Sverige. Enligt Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning ligger populationsminskningen under de senaste trettio åren på 50-80%. Även inom övriga EU har arten gått kraftigt tillbaka. Arten är listad i fågeldirektivets annex l. Det är anmärkningsvärt att N a turvårdsverket lägger så stor vikt vid orre i sitt yttrande särskilt mot bakgrund av att ca individer avskjuts årligen genom jakt och att berörd orrspelsområde är belägen ca 500 meter från täktverksamheten. Det är också anmärkningsvärt är att verket även, så det måste förstås, medvetet framför sorterad statistik. Delar av redovisade populationstrend från sin egen rapport 5813 har inte redovisats. Där anges bl a att orren har haft en stabil utveckling för de senaste 10 åren vilket inte nämns. Naturvårdsverket har inget eller har åtminstone inte uppgett något vetenskapligt stöd eller belägg för att täktverksamhet skulle störa orrens spel och ännu mindre om sådan verksamhet är belägen 500 meter från täktverksamheten. Däremot finns flera bevittnade fall av väl fungerande orrspel i anslutning till eller t o m inom pågående torvtäkter. Självklart är det flera faktorer som avgör förutsättningarna för orrens och andra skogsfåglars populationsutveckling och flera av dessa anges i Naturvårdsverkets rapport En av de viktigaste faktorerna är bl a skogsbrukets utveckling. Större naturvårdshänsyn i skogsbruket är troligen en av de viktigaste faktorerna till att trenden med en minskande population har vänt den senaste års perioden. Arten är listad i fågeldirektivets annex 2 del B som fågel som får jagas inom vissa medlemsstater. Nr 10'1-14

42 GeoPro AB 14 (22) Duvhök N a turvårdsverket anger följande. Duvhöken är eventuellt en häckfågel i nära anslutning till brytområdets sydvästra del. Arten är normalt mycket störningskänslig. I skogs- och myrmark är duvhöken normalt mycket skygg och arten överger boplatser om mänsklig verksamhet forläggs i boplatsens närhet. Duvhöken har en stabil eller något minskande populationsutveckling i Sverige de senaste trettio åren. Duvhök häckar enligt fågelinventeringen i anslutning till Konungsömassen ca 300meter väster om täktområdet (se bilaga 2) och ca 100meter från gamla E4:an. Som flera rovfåglar så har den återhämtats sig de senaste decennierna. Duvhökens populationsutveckling har varit stabil de senaste 30 respektive 10- årsperioden enligt Naturvårdsverkets rapport Trafik med bilar, cyklister och gående ca 100meter från nuvarande häckningsplatsen verkar inte tidigare ha hindrat den att häcka. Den mänskliga aktiviteten från täktverksamhet består av körning med traktor och sporadiskt andra maskiner minst 300 meter från häckningsplatsen. Normalt är detmänniskor som rör sig fritt som är mest störande för fåglar och andra djur. Det är således inte sannolikt att den skulle påverkas av negativt av täktverksamheten. Markägare vid häckningsplatsen är Sveaskog. Huruvida de tar erfoderliga naturvårdshänsyn för duvhöken är inte känt men sannolikt. Ljungpipare Naturvårdsverket anger följande. Ljungpipare häckar troligen på mossen enligt inventeringen. Ljungpiparen kan troligen acceptera täktverksamhet i relativ närhet till sin häckplats. Ljungpiparen har en stabil population i Sveriges fjälltrakter men har gått tillbaka kraftigt i södra Sverige både på de traditionella häckplatserna på mossar respektive i väl hävdade öppna gräslandskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör därför befintliga häckningslokaler i södra Sverige skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. Arten är listad i fågeldirektivets annex l. Som Naturvårdsverket mycket riktigt uppger så är det Bolagets och andra verksamhetsutövares erfarenhet att Ljungpiparen accepterar täktverksamhet i relativ närhet till sin häckplats. Artens utveckling är stabil i hela landet men uppges minska i södra Sverige under senare år. Främst orsaken är igenväxningen av våtmarker i södra Sverige på grund av upphörd hävd, utdikning och ökat kvävenedfall enligt Naturvårdsverkets Rapport Ljungpiparen är mycket känslig för igenväxning på myrar. Därför kommer föreslagna röjningsåtgärder på övriga relativt opåverkade delar av Konungsömassen ge ökade möjligheter för Ljungpiparen att etablera revir. Ä ven iordningställande av det gamla täktområdet kommer troligen att gynna Ljungpiparen. Således är det sannolikt att populationen av ljungpipare skulle öka på Konungsömassen om koncession medges och därmed restaureringsåtgärder kan utföras.

43 GeoPro AB '15 (22) Nattskärra Naturvårdsverket anger följande. Nattskärra är en art som är beroende av glesa tallskogar med rik tillgång på nattlevande insekter. Arten är i sig inte skygg för enstaka människor men den accepterar inte större mänsklig närvaro i sitt revir och inte heller störande mänsklig verksamhet eller exploatering. Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer de två paren vid Spångarydsmossen med all sannolikhet inte kunna finnas kvar om en täkt kommer till stånd. Bolagets bedömning att arten klarar sig bra på hyggen stämmer inte. Arten förekommer visserligen idag gärna på hyggen men nästan alltid i anslutning till hällmarksslwg, gles tallmo eller annan gles barrskog som gt;nnaren rik insektsförekomst. Arten är klart ovanligare i hårt skogsbrukade trakter än i områden med mer skyddad skog eller där skogen av andra skäl inte är lika hårt brukad. Nattskärran har minskat i Sverige under den senaste 30-årsperioden, även om en viss upphämtning noterats de senaste tio åren. Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör befintliga häckningslokaler skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. Naturvårdsverket bedömer att täkten kommer att påverka den lokala bevarandestatusen negativt för arten. Arten är listad i fågeldirektivets annex loch nära hotad (NT) enligt rödlist an. Bolaget delar inte Naturvårdsverkets bedömning om att de två paren av N attskärra med all sannolikhet skulle försvinna. Som Naturvårdsverket anger så är arten i sig inte skygg för enstaka människor men den accepterar inte större mänsklig närvaro i sitt revir och inte heller störande mänsklig verksamhet eller exploatering. Den exploateringsomfattning vi talar om är en traktor som kör ute på mossen någon gång i veckan under sommartid. Iordningställande av mossen såsom avverkning och dikning kommer inte att ske under den tid på året som Nattskärran finns där. Nattskärran är en utpräglad flyttfågel och har sina vinterlokaler företrädesvis i sydöstra Afrika. I detta fall som Bolaget tidigare har angivit så påverkas inte de fastmarksområden som är belägna i den sydvästra delen av Konungsömassen (Spångarydet) och de där till kopplade fuktiga och insektsrika biotoperna. Bolagets planerade verksamhet medför ingen negativ påverkan av betydelse på de fastmarksområden som utgör häckningslokal för nattskärran, inte heller medför den planerade verksamheten någon påverkan av betydelse på Spångarydets våtmarksområde. storspov Naturvårdsverket anger följande. storspov förefaller häcka på mossen de flesta år. Arten har gått tillbaka kraftigt i hela Sverige och i resten av Europa. I södra Sverige är minskningen särskilt påtagligt och överskrider 50 % under de senaste 30 åren. Det gäller både på de traditionella häckplatserna på mossar respektive i välhävdade öppna gräslandskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör därför befintliga häckningslokaler i södra Sverige skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. En eventuell täktverksamhet skulle slå ut möjligheten för arten att häcka på södra delen av mossen, och riskerar att påverka den lokala bevarandestatusen negativt. Arten är inte listad i fågeldirektivets annex I men är sårbar (VU) enligt rödlistan. Nr

44 GeoPro A8 16 (22) Som Bolaget tidigare har angivit så häckar storspoven förehädelsevis på jordbruksmark men det förekommer även att den häckar på öppna myrar. Under 2011 års fågelinventering påträffades inte heller några häckande exemplar av arten i fråga, dock sågs en storspov i de södra delarna av Konungsömossen. Här är fågelinventeringsrapporten något oklar eftersom man i tabell har angivit häckande storspov men inte i text eller på karta. storspoven, likt ett flertal andra vadarfåglar, föredrar stora och blöta myrar. Att det är den negativa utvecklingen av häckningslokaler på jordbruksnark som är den styrande faktorn bekräftas av ovan nämnda rapport (Lindström, Å m fl) som anger följande. "Att storspoven minskat på södra Sveriges jordbruksmarker har varit väl känt. Visserligen hade arten en återhämtning under början av 1990-talet, men sedan har utvecklingen åter varit negativ. Att standardrutterna bekräftar denna utveckling under senare år är bekymmersamt eftersom de i större utsträckning täcker de nordsvenska förekomsterna. Det innebär att nedgången sker även på de relativt opåverkade myrmarkerna i norr eftersom av storspovbiotoper dessa dominerar över odlingsmark på standardrutterna." Det område som utgör Bolagets planerade brytningsområde är kraftigt påverkat av tidigare torvtäktverksamhet och dikningsarbeten och är också under igenväxning. Det planerade brytningsområde utgör således inte en lämplig häckningslokal för storspoven. Samma förhållande gäller även för ljungpipare. P g a att det planerade brytningsområde inte utgör en lämplig häckningsbiotop för storspoven menar Bolaget att den planerade verksamheten inte kommer medföra någon negativ påverkan av betydelse på storspoven som art. De kompensationsåtgärder som kommer att utföras norr om täkten om koncession medges, kommer troligen istället att gynna häckningsförutsättningarna för Storspoven. Ä ven avverkning och öppnandet av det gamla täktområde kan vara gynnsamt för storspoven liksom för ljungpiparen som kräver i stort helt öppna mosseplan utan träd för sitt revir. N a turvårdsverket tar i sitt yttrande upp ytterligare arter som häckar på mossen eller i dess kantskogar såsom grönbena, lärkfalk bivråk (sårbar, VU), sparvuggla och flera arter hackspettar. A v bilaga framgår brytningsområdet i förhållande till de inventerade fåglar som uppträder i anslutning till omgivande marker och kantskogar. Den enda fågel som finns helt inom täktområdet är sparvuggla. Sparvugglan är inte rödlistad eller listad i fågeldirektivets annex I. Kantskogar med högre naturvärden och som inte har varit föremål för aktiva skogsbruksåtgärder saknas dock nästan helt i anslutning till verksamheten (brytningsområdet). Lärkfalken häckar ca 800m norr om täktområdet (se bilaga 2). Lärkfalken har uppvisat en stabil utveckling men har även ökat den senaste 10-årsperioden enligt Naturvårdsverkets rapport Att täktverksamheten skulle påverka Lärkfalkens häckning är osannolikt. i'lr

45 GeoPro AB 17 (22) Ytterligare justering av brytningsområdet kan göras för att ta hänsyn till de fåglar och biotoper som finns särskilt vid Spångarydsområdet i sydost där aktivt skogsbruk inte har varit så utmärkande som väster om mossen. Likaså kan överväganden om placering av upplagsområden ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Yttrande från Energimyndigheten Bolaget kan konstatera att Energimyndigheten i huvudsak är positiv till att bearbetningskoncession beviljas. De har dock ett par specifika synpunkter som har. angivits punktvis. En av dessa är att de saknar en redovisning av alternativa lokaliseringar för täktverksamheten, vilket gör det svårt att bedöma om den föreslagna placeringen är det bäst lämpade alternativet för torvutvinning. Bolaget anger att platsvalet är följden av ett omfattande lokaliseringsarbete med att kartlägga torvfyndigheter i regionen. Det borde därför vara enkelt för sökanden att redogöra för närliggande torvmarker med lägre naturvärden enligt VMI -ldassificeringen. Det stämmer förvisso men VMI-klass är bara en av många faktorer som avgör om det är en lämplig plats att söka på. Bolaget överväger om det är möjligt att söka på alla lokaliseringar som uppfyller vissa krav såsom torvkvalite, tillgänglighet, logistik, motstående intressen m m. Detta fall är speciellt så till vida att det är en specifik fyndighet som uppfyller de krav som Bolaget har och som också tidigare har exploaterats. Denna lokalisering kan således egentligen inte ställas emot någon annan. Under bemötande av N a turvårdsverket yttrande, lokalisering, anges mer utförligt resonemanget kring lokalisering. Bolaget söker på alla tänkbara alternativ som finns att tillgå i södra Sverige nära potentiella avsättningsområden med korta transporter. Alternativt får Bolaget ta till var på torvresursen under de förutsättningar och villkor som förslås och som innebär att en gammal täkt kan efterbehandlas till ett område med önskade och högre naturvärden. Samtidigt skapas också ekonomiska och tekniska möjligheter att i form av kompensationsåtgärder restaurera andra skadade områden av Konungsömossen. Alternativet är nollalternativet, som medför att dels den gamla täkten får förbli vid sitt icke efterbehandlade tillstånd och dels att kompensations- och restaureringsåtgärder inte kommer till stånd, bedömer Bolaget som ett sämre alternativ. Krav på förslag till kontrollprogram ryms inte inom ramen för lagen om vissa torvfyndigheter och ett sådant lämnas regelmässigt inte. Däremot är det självklart att ett sedvanligt kontrollprogram tas fram efter att koncession har meddelats i samråd med tillsynsmyndigheten. Nr

46 GeoPro AB -j g (22) Yttrande från Sveriges Geologisk Undersökning, SGU Bolaget kan konstatera att SGU tillstyrker att bearbetningskoncession beviljas. SGU har dock synpunkter på att koncessionsområdet är betydligt större än det område som egentligen kommer att brytas eller bearbetas. Det beror på att bolaget vill att koncessionen även skall omfatta kompensationsåtgärderna. Efter att ha samrått med prövningsmyndigheten samt tagit del av Länsstyrelsens Naturvårdsavdelnings yttrande så föreslår Bolaget att koncessionen anpassa så att den minskas och enbar berör det område som skall brytas samt det område som Länsstyrelsen i sitt yttrande anser är lämpligt att restaureras (bilaga 1). Bolaget har ingen principiell ståndpunkt om vilket område som skall ingå i bearbetningskoncessionen utan kan självklart också accepterar att endast brytningsområdet skall omfattas av bearbetningskoncession om Länsstyrelsen skulle göra samma juridiska bedömning som SGU. Alla nödvändiga anläggningar såsom sedimentationsdammar, upplag m m ryms i huvudsak inom det som benämns brytnings- eller produktionsområde. Likaså skall det inte råda någon tvekan om att Bolaget kommer att genomföra de restaureringsåtgärder som föreslås oavsett om dessa kommer att ingå i koncessionsområdet eller inte och under förutsättning att bearbetningskoncession beviljas. Det är av viktigt att konstatera att SGU som central expertmyndighet delar bolagets uppfattning att det inte är sannolikt att brunnarna i Fägrida kan komma att påverkas av en eventuell torvtäkt. Särskilt med tanke på att frågan märkligt nog har seglat upp som en fråga av stor betydelse i kommunens yttrande. Bolaget anser att det är utom allt rimligt tvivel att torvtäktsverksamheten inte kan påverka vattenbrunnar i Fägrida oavsett om de är grävda eller djupborrade. SGU anser dock att bolaget bör dokumentera grundvattennivåerna och vattenkvalitet i dessa brunnar innan utvinning av torv påbörjas. Bolaget ser inga problem med det som en garanti och extra försiktighetsåtgärd. Bolaget delar även SGU:s synpunkter vad det gäller sedimentationsdammarna och där till anslutande skyddsåtgärder. Även möjlighet till översilningsmark kommer att övervägas om så är möjligt. Det är en mycket säker och effektiv metod om möjligheter till översilning finns. Nr i0i-i4

47 GeoPro AB 19 (22) Yttrande från Laila Blom Merparten av de synpunkter som kommer från Laila Blom, delägare till fastigheten Fägrida 1:16, berör farhågor om påverkan i form av buller och damm. Det finns även en del historiska och faktamässiga synpunkter varav flera inte har någon relevans för ärendet. Beträffande avstånd så stämmer det att tre bostadshus är ca 300 meter från brytningsområdet Uppgift om att det skulle vara 400 m till bostadshus vid Fägrida 1:26 på s 24 i MKB till ansökan är beklagligtvis således fel. Det har dock ingen betydelse för resultatet av bullermätningen som räknar med det faktiska avståndet. Högsta ekvivalenta bullernivå vid värsta scenario beräknades här till 38 dba. Vidare bör det påpekas att den av Laila Blom uppräknade maskinparken och övrig utrustning självklart inte kommer att lokaliseras i den södra delen av koncessionen närmast bostadshusen som har hävdats som det får tolkas. Avstånd till koncessionsområdesgräns är kortare än 300 meter för 2 av bostadshusen. Det har dock ingen större betydelse eftersom det inte pågår någon verksamhet här av betydelse förutom att det kommer att finnas sedimentationsdammar inom detta område. Dammarna som kommer att rensas ca en gång per år (troligen vintertid) eller mindre är dessutom väl skyddade av ett höjdparti mot bostadshusen. Laila Blom har även en del synpunkter på fågelinventeringarna. För bemötande av dem så hänvisas till vad som tidigare har anförts samt bemötande av Naturvårdsverkets yttrande. Fåglar i förhållande till produktionsområdet framgår också av bilaga 2. I övrigt har Laila Blom anfört att ansökan med kompletteringar innehåller en mängd faktafel Vid granskning av påståendena så kan det inte konstaterats några ytterligare faktafel av betydelse än det som har rättats ovan. Yttrande från Naturskyddsföreningen i Jönköping och Vaggeryd N a turskyddsföreningen anser att man inte ska bryta torv på Konungsömassen med hänvisning till riksintresset, naturvård m m. Bolaget hänvisar till det som anförs i bemötande av Naturvårdsverkets yttrande när det gäller riksintresset m m. N a turskyddsföreningen anser att även om man bara bryter på den redan påverkade delen så bör det inte ske med hänvisning till den globala uppvärmningen och att torv är ett fossilt bränsle som bidrar till ökade utsläpp. När det gäller redan kraftigt dikade mossar som denna så läcker sådana områden ut ansenliga mängder koldioxid och även metangas. Om man istället utnytljar torven som bränsle utnytljar man torven till energi istället för att den skallligga och läcka ut växthusgaser. Vid sameldning med annat biobränsle så fås totalt sett ytterligare minskning av utsläpp av växthusgaser. f\lr '101-14

48 GeoPro AB 20 (22) Beträffande brytningsdjupet och påverkan på hydrologi beräknas det inte ge någon negativ påverkan av betydelse. Detta redovisas i komplettering Upplysningsvis så har försiktighetsprincipen enligt 2 kap 3 inget att gör med om en verksamhet skall tillåtas eller ej. Försiktighetsprincipen rör när och vilka försiktighetsmått och skyddsåtgärder som behöver vidtas för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sådana åtgärder ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet. Det är såldes Bolagets skyldighet att följa ball<en i detta avseende när verksamheten bedrivs men även vid planeringen av verksamheten. Yttrande från Naturskyddsföreningen i Huskvarna-Gränna samt Jönköpings fågelklubb Inledningsvis så beklagar föreningen sig över att de har haft kort med tid att yttra sig i ärendet. Bolaget har tidigare samrått med Naturskyddsföreningen i Jönköping och Jönköpings fågelklubb dock inte med föreningen i Huskvarna. Föreningen anger att mossen ligger i ett relativt tyst område till skillnad från Dumme mosse, vilket rent upplevelsemässigt är mycket värdefullt. Vid naturvärdesinventeringen konstaterar dock prof Lars Franzen följande. "Ett annat ingrepp som inte direkt påverkar hydrologin eller synintrycken i området är det trafikbuller från E4 och RV 40 som kan höras från hela området. Under en av fältarbetsdagarna 2007låg vinden på rakt från väst och då kunde detta buller upplevas som direkt störande ute på myren." Vid andra vidförhållanden kan det säkert var betydligt tystare men det gäller troligen främst när det är ostlig vind. För övriga synpunkter hänvisas främst till bemötande av Naturvårdsverkets yttrande och yttrande från Naturskyddsföreningen i Jönköping. Yttrande från Naturavdelningen vid Länsstyrelsen (aktbil 23 och 29) Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län har inkommit med förslag på hur diken inom koncessionen och norr om brytningsområdet kan restaureras. Erfarenhet finns från ett flertal projekt i Småland som ger en god erfarenhet för ett restaureringsarbete som bör ge ett förväntat och bra resultat. Bolaget tycker att det är ett mycket bra och genomtänkt förslag och har inga invändningar för att genomföra restaureringsförslaget fullt ut. Ett av de öst-väst gående dikena längst i norr löper inom fastigheten Stigamo 1:16 och här kan det ev behövas en särskild överenskommelse med markägaren i fråga. För övriga delar finns inget hinder att genomföra restaureringen under förutsättning att koncession beviljas. NriOi-'14

49 GeoPro AB 2'1 (22) Yttrande från Jönköpings kommun, miljönämnden, miljöenheten, kommunstyrelsen och stadsbyggnadskontoret Jönköpings kommun har avgett ett antal yttranden från rubricerade organisationer som i huvudsak är samstämda. Yttrandena berör främst uppgifter om Konungsömassen som riksintresse och dess naturvärden. Ä ven om man i sina yttranden avstyrker koncession så framstår det ändå som Bolaget kan tolka det som om man kan tillstyrka täkt om det endast i huvudsak sker på de tidigare täktade områdena. Det bör understrykas att något annat inte är aktuellt och det förefaller som om Jönköpings kommun inte riktigt har uppfattat vilka områden som kommer att brytas och vad ansökan avser. Bolaget har försökt att genom samrådsprocessen få till stånd en dialog och förståelse för de frågor som verksamheten kan ha. Bolaget har också genom platsbesök inklusive samrådsmöten fått uppfattningen att kommunens tjänstemän har haft en positiv grundsyn på verksamheten och dess möjligheter. Det är därför med viss besvikelse som Bolaget kan konstatera att Bolaget inte tycks ha nått fram till vare sig tjänstemän eller politiker inom kommunen trots extra ansträngningar i ett komplicerat ärende. Hade Bolaget haft mer vetskap om behovet av mer information så hade naturligtvis Bolaget ytterligare försökt att intensifiera samrådsprocessen. Samtidigt är det också kommunens ansvar att redan i samrådsprocessen framföra de frågor och tveksamheter som nu har framkommit. Detta uppfattar Bolaget som ett generellt problem och ett systemfel i miljöbalksprocessen. Bolaget föreslår därför att ett möte och syn hålls på plats med företrädare för förslagsvis Jönköpings kommun, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen innan Länsstyrelsen fattar beslut. Detta för att om möjligt undanröja problemställningar som finns för alla parter och för att få ett så bra underlag som möjligt för ett beslut. I de olika yttrandena så har kommunen anfört farhågor om ev påverkan på brunnar i Fägrida. Det kan konstateras att SGU som central expertmyndighet delar bolagets uppfattning att det inte är sannolikt att brunnarna i Fägrida kan komma att påverkas av en eventuell torvtäkt. Bolaget anser t o m att det är utom allt rimligt tvivel att torvtäktsverksamheten skulle kunna påverka vattenbrunnar i Fägrida oavsett om de är grävda eller djupborrade. Bolaget ser dock inga problem med att vid behov dokumentera grundvattennivåerna och vattenkvalitet i dessa brunnar innan utvinning av torv påbörjas. Detta som en garanti och extra försiktighetsåtgärd i enlighet med SGU:s synpunkter. Nr

50 GeoPro /-\B 22 (22) Vänligen GeoPro AB (_~~/4 ~~~l Bilaga: l. Förslag på revidering av koncessionsområde 2. Karta från kompletterande fågelinventering med föreslaget produktionsområde inlagt enl2:a handsyrkandet Kopia för kännedom: Neova AB, Box 1143, HUDIKSVALL Nr

51 NATUR VÅRDS t:4.~;,; VERKET!:::J SWEI>ISH lln\'lron!',lental PROTECTION AOENCY VITRAND E Ärendenr: NV Länsstyrelsen i Jönköpings län Jönköping Yttrande i Länsstyrelsen i Jllnköpings län ärende nr , angående ansökan om bearbetningskoncession Sam manfattning Utifrån det redovisade materialet är det mot bakgrund av de starka motstående allmänna intressena inte klarlagt att etablering av verksamheten på den sökta platsen är den lämpligaste användningen av markområdet. Naturvärdsverket bedömer att den aktuella verksamheten skulle innebära en negativ inverkan på de värden som utgör grunden llir riksintresset for naturvård. Skadan på de skyddade värdena bedöms bli påtaglig. Naturvårdsverket anser därför att verksamheten inte är tillåtlig enligt 3 kap. 6 miljöbalken (MB). Naturvårdsverket vhi även framhålla att den aktuella verksamheten inte är forenlig med kommunens översiktsplan. Sammantaget anser Naturvårdsverket inte att bolaget visat att den valda platsen uppfyher kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 MB. Kompensationsåtgärder ska enligt Naturvårdsverkets uppfattning inte påverka bedömningen av om dispens, tillstånd eller koncession kan lämnas. Naturvårdsverket anser inte att det som framkommit i ärendet ger anledning att göra en annan bedömning än den som är gjord i Våtmarksinventeringen av befintlig naturvärdesklass. Med hänvisning till områdets naturvärden bedömer Naturvårdsverket att en verksamhet i enlighet med ansökan skulle motverka miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och Jönköpings läns delmäl Med anledning av områdets höga naturvärde i form av fågelliv omfattande flertalet rödlistade arter och arter skyddade enligt fågeldirektivet bedömer Naturvårdsverket att verksamheten inte är :fflrenlig med bestämmelsen i 9 kap. 6 c MB och skulle motverka miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. I!ESOK: STOC'KHOLM - VALHALLAV,\GEN 195 OSTERSUND- FORSKARENs VAO 5, HUS UB KIRUNA- KASERNGATAN 14 Pos r: l STOCKHOLM TEL: O l l O il O FAX: lo 99 E POST: REGISTRATOR@NA TURVAROSVERKET,SE INTERNET:

52 .l NATURVÅRDSVERKEr 2(10) Naturvårdsverket vill framhålla att en verksamhet i enlighet med ansökan utöver koncession enligt lag om vissa torvfyndigheter även kräver dispens från artskyddsilirordningen och strandskyddsreglerna. Grunderna för Naturvårdsverkets ställningstagande Lokalisering Av 7 Jag (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torvlagen) framgår att vid prövning av bearbetningskoncession ska man tillämpa bestämmelserna i 3 kap. MB. En allmän utgångspunkt vid markanvät1dning är att markområden ska användas for det eller de ändamål for vilka områdena ät mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt Rireliggande behov. Företräde ska ges sådan markanvändning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid nyetablering av täkt ska hänsyn tas till att det dels innebär god hushållning att bryta materialet, dels om täktens lokalisering är lämplig med hänsyn till bland annat intrånget l miljön blir så litet som möjligt. Vid prövning enligt torvlagen ska man även tillämpa bestämmelserna i 6 kap. MB. Ett av de grundläggande krav som ställs på en miljökonsekvensbeskrivning är att alternativ redovisas gällande val av plats och utformning av verksamheten. Ä ven om ett bolag söker för en lokalisering måste miljökonsekvens~ beskrivningen vara vidare och visa på relevanta alternativa platser och alternativa utformningar av verksamheten, se 6 kap. 7 fjärde punkten MB. Redovisningen av alternativ är en viktig förutsättning for att syftet med miljökonsekvensbeskrivningen ska kunna uppfyllas. Miljökonsekvens~ beskrivningen ska ligga till grund får en prövning av ansökan enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. Bolaget anger att valet av Konungsömassen är följden av ett omfattande lokaliseringsarbete med att kartlägga torvfyndigheter i regionen. Detta lokaliseringsarbete redovisas dock inte närmare och inga andra alternativ presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Med det underlag som bolaget har lämnat in är det inte möjligt att avgöra om det finns andra alternativ i regionen som skulle kunna vara aktuella. Naturvårdsverket anser inte att ansökan uppfy1ler de grundläggande krav som miljöbalken ställer på alternativ redovisning. Utifrån det redovisade materialet är det mot bakgrund av de starka motstående allmänna intressena inte klar1agt att etablering av verksamheten på den sökta platsen är den lämpligaste användningen av markområdet. Med hänsyn till vad som anförts ovan anser Naturvårdsverket inte att bolaget visat att den valda platsen uppfyller kravet på en lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 MB. Riksintressen Det aktuella området är enligt 3 kap. 6 MB utpekat som riksintresse for naturvård. Av 3 kap. 6 MB framgår att mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden sä långt som möjligt ska skyddas

53 NATURVÅRDSVERKIJT 3(10) mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Om risken fdr påtaglig skada kvarstår efter att alla rimliga hänsyn tagits innebär andra stycket i bestämtnejsen ett hinder mot att besluta om åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. A v Naturvårdsverkets allmänna råd till 3 kap. 6 andra stycket MB (NFS 2005: 1 7) framgår att påtaglig skada på naturmiljön kan uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller några av de naturvärden som utgör grunden ror riksintresset. Även om den negativa inverkan endast forväntas pågå under en kortare tid bör den anses utgöra påtaglig skada på naturmiljön om den negativa inverkan kan bli så stor att området i något avseende forlorar sitt värde som riksintresse område. En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på naturmiljön. En beskrivning av riksintresseområdets värde finns i registerbladet :ilir området. Av registerbladet framgår att Konungsömossen är ett mossekomplex med högt värderade topogena kärr, svagt välvda mossar och excentriska mossar. Under rubriken "Förutsättningar for bevarande" anges fdljande. "Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar, vid vattendrag och i kantzoner bör ej utroras." J registerbladet anges även att det i området finns orre, nattskärra och ljungpipare. Kommunerna ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses (se 3 kap. 4 och 5 plan- och bygglagen (201 0:900), tidigare 4 kap. l plan- och bygglagen (1987: 10)). Mark- och miljööverdomstolen har vid ett flera tillfållen framhållit att en översiktsplan fyller en viktig funktion som underlag vid lokaliseringsprlivningen. En aktuell och välunderbyggd översiktsplan har stor betydelse när det gäller bedömningen av lämplig plats for en tillståndspliktig verksamhet. (Se bland atulat Mark~ och miljööverdomstolens dom den 28 september 2012 i mäl M ) lönköpings kommun hat en översiktsplan från 2002 som antogs av konmmnfullmäktige Kommunen har därefter i beslut 20 l O fastslagit att planen fortfarande är aktuell. I översiktsplanen konstateras att relativt stora tillgångar av torv finns i kommunen men att de större mossarna är av dksintresse för den vetenskapliga naturvärden och att möjligheterna att öppna nya områden för torvtäkt därför är mycket begränsade (s. 18). Angående Konungsömassen anges att målsättningen är att våtmarkskomplexets hydrologi och landskapsbild ska bevaras. Som rekommendationer anges att åtgärder som kan påverka områdets hydrologi till exempel markavvattning och torvtäkt inte ska tillåtas. Naturvårdsverket bed<imer att den aktuella verksamheten innebär en negativ inverkan på de värden som utgör grunden fdr riksintresset. Skadan på de skyddade värdena bedöms bli påtaglig. Naturvärdsverket anser därfor att verksamheten inte är tillåtlig enligt 3 kap. 6 MB. Naturvårdsverket konstaterar även att den aktuella verksamheten inte heller är förenlig med kommunens översiktsplan.

54 ---~ NATURVÅRDSVF.RKET 4(10) Kompensation Naturvårdsverkets uppfattning är att åtaganden om kompensationsåtgärder inte får påverka bedömningen i ett dispens- eller tillståndsärende ejler i ett ärende om koncession. Med detta avses att beslutande myndighet inte ska ta hänsyn till en forestagen kompensationsåtgärd och lämna tillstånd, dispens eller koncession i fall där det inte annars skulle ha lämnats. Miljömålet Myllrande våtmarker Enligt miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker ska våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet bibehållas och värdefulla våtmarker ska bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att våtmarker så långt som möjligt ska skyddas mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering samt att torvbrytning inte ska ske på platser med höga natureher kulturvärden eller på ett sådant sätt att det leder tilj stora negativa effekter på den biologiska mångfalden (se prop. 2009/10:155 s. 173). För att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker ska kunna nås krävs en restriktiv prövning av torvtäkter för att väma våtmarkernas funktion i landskapet i enlighet med miljöbalkens grundläggande principer. Regeringen har den 26 april2012 (M 2012/1171/Ma, s. 46) beslutat om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmålen i miljömålssystemet I beslutet anges foljande precisering, "Torvbrytning sker med stor heinsyn till miljö- och kulturhistoriska värden och endast i myrar med ringa naturvärden som redan är kraftig/ påverkade av dikning eller torvtäkt. Torvbrytning forhindrar våtmarkens möjlighet att behålla ekosystemtjänsten kollagring. Verksamheter som påverkar våtmarkerna negativt visar stor hänsyn så att skador på våtmarkerna undviks eller minimeras. Hdnsyn tas till våtmarksanknutna arters spridningsmöjligheter i planeringen av olika verksamheter, så attfragmentering av arters livsmiljöer inte sker och nya barriärer inte skapas." I fordjupad utvärdering for Myllrande våtmarker 2012, framgår att igenväxning av myrar är ett stol't växande problem och att problemet är störst i Sydsverige. De senaste 50 åren har mängden träd på myrarna ökat och trenden verkar fortsätta. Orsakerna är främst markavvattning kombinerat med tillskott av näring som fdgörs när torv bryts ned (Naturvårdsverkets rapport 6500~ 2012, s. 388). Delmålet för Jönköpings län lyder: Våtmarker av klass 1 och 2 i våtmarksinventeringen som fortfarande håller värden som motsvarar denna klassning ska inte exploateras. Detta är ett mål som Länsstyl'elsen i Jönköpings län bedömer är mycket svårt att nå i tillräcklig grad även om ytterligare åtgärder sätts in. Våtmarksinventeringen Länsstyrelserna har med stöd från Naturvårdsverket gjort en nationell våtmarksinventering (VMI). Med start i början av 1980~talet inventerades under 25 års tid Sveriges våtmarkstillgångar nedanror fjällkedjan. Totalt har man inom ramen fdr VMI inventerat objekt med en yta av 4,3 miljoner hektar, vilket motsvarar l O % av Sveriges totala land yta. I Sverige beräknas tre milj on er hektar våtmarker ha förstörts fuljständigt av mänskliga aktiviteter genom historien, bland annat genom dränering och uppodling. I odlingslandskapet

55 NATURVÅRDSVERKEr 5(10) beräknas upp mot 90 procent av våtmarkema ha förstörts. Endast 20 procent av de resterande inventerade våtmarkerna är opåverkade av människan. Hade även mindre våtmarker inventerats hade med stor sannolikhet andelen opåverkade våtmarker varit ännu mindre. Syftet med VMI var att öka kunskapen om landets våtmarker och deras värden. VMI gjordes utifrån en genomarbetad metodik for att skapa ett så enhetligt underlag som möjligt. VMI ska kunna utgöra ett fakta~ och planeringsunderlag för myndigheters handläggning av våtmarksärenden, till exempel vid prövning av torvtäkter (Naturvårdsverket rapport 5925, s. l 0). VM f representerar en regions samlade syn på våtmarkerna inom området, vilket också är en förutsättning for att underjaget ska kunna fungera som ett planeringsverktyg. Den regionala överblicken är viktig bland allllat for att kunna fatta beslut som leder till att vi når miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. Naturvärdesklassningen som gjordes i VMI baserades på flera kriterier bland annat representativitet) storlek, orördhet, mångformighet och raritet (Naturvårds~ verket rapport 5925, s. 21 ). Ett stort objekt har oftast en större variation i hydrologi, topografi och ekologi än små objekt och kan därfol' erbjuda ett större utbud av livsmiljöer. Raritet bedöms utifrån hur sällsynt en våtmarkstyp 1ir i en region. Representativitet är ett mått på vilka typer av våtmark som är vanligt förekommande eller som endast forekommer inom en viss region (Naturvårds~ verket, snv pm 1680 s. 2). Metodiken inom VMI arbetades fram på vetenskaplig grund och stödjer bland annat att stora objekt har ett särskilt värde som en värdekärna som är mindre känslig for påverkan som till exempel igenväxning. Ett stort objekt påverkas dessutom oftast mindre av störning och påverkan från omgivningenjärnfort med ett mindre objekt som har likartad och lika omfattande omgivande verksamheter som skapar störning och påverkan. Metodiken speglar detta genom att lyfta fram stora våtmarksobjekt Det innebär att våtmarker av naturvärdeskjass l alltid kommer ha en större procentandel av totalytan än vad de kommer att ha av det totala antalet områden. Detta är foljden av en medveten metodik for att bedöma värdena i våtmarkerna. Ett rikt växt- och c{;'urliv Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, for nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. (Se prop. 2009/10:155 s. 230.) För att få en överblick över tillståndet för flora och fauna, tas listor fram över forsvunna, sällsynta eller kraftigt minskande arter, så kallade rödlistor. Rödlistning innebär att man gör en bedömning av arters risk att fdrsvinna inom landets gränser, och att man klassificerar arterna i olika rödlistekategorier, enligt ett globalt system som utvecklats av Internationella naturvårdsunionen (IUCN). (Se prop. 2005/05:150 s. 217.)

56 NATURVÅRDSVERKET 6(10) I 7 torvlagen anges att vid prövning av bearbetningskoncession ska stoppregeln i 9 kap. 6 c MB tillämpas. I detrna bestämmelse anges att täkt av torv inte rar komma till stånd i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kultunniljö. I :ilirarbetena framhålls att höga naturvärden bland annat kan bestå i sällsynt eller hotad flora eller fauna. Syftet med bestämmelsen är att värna om våtmarker som i huvudsak är orörda och att restaurera skadade våtmarker där det är möjligt. I förarbetena anges att de våtmarker som har naturvärdesklass l eller 2 enligt VMI i regel får anses ha höga naturvärden (se prop. 2008/09:144 s. 20 f.). I praxis har betonats att vid prövningen av lokaliseringen som ska göras enligt 2 kap. 6 MB ska man minimera störningar på känsliga arter genom att välja en lämplig plats for störande verksamheter Gämför Mark- och miljööverdomstolens ~dom den 29 maj 2012 i mål M ). Höga naturvärden i form av rikt fågelliv kopplade till våtmarker utgör grund for att avslå en ansökan (se regeringens beslut N2007/1282/E, den 8 september 2011). Klassificeringen av KonungstJmossen i Våtmarksinventeringen Konungsömassen har naturvärdesklass l i VMI. Området är drygt l 200 hektar. Områdets storlek har betydelse :ilir de naturv~rden som det hyser. Som stor våtmark ger Konungsömassen möjlighet till en större variation som till exempel kan vara nödvändig för att vissa störningsklinsliga taglar ska välja detta som häckningsområde (se avsnitt Skyddsvtird och hotadfågelfauna). En våtmark som Konungsömassen bör ses som ett sammanhållet hydrologiskt komplex vilket är anledningen till att det ät definierat som ett objekt i VMI. Konungsömassens naturvärdesklass visar inte enbart mossens egna värden utan även hur dess värden står i relation till våtmarkerna i regionen. Att en våtmark visar en större areal som är påverkad av markavvattning idag jämfört med inventeringstillfihlet behöver inte betyda att klassningen skulle ha ändrats vid en inventering idag. Klassningen sker i relation till hela regionens våtmarker. De flesta våtmarker i regionen har gått igenom samma process av försämrad bevarandestatus genom effekter av diken som redan fanns vid itwenteringstillfållet. Det är därfor troligt att klassningen skulle bli densamma för de flesta av objekten om inga nya ingrepp gjorts. I naturvärdesinventeringen bedömdes dikespåverkan på myrvegetationen öka utan att mängden diken ökar. Det faktum att flera områden av mossen under inventeringstillfiillet 2007 beskrevs som mycket våta tyder på att diken täppts igen på vissa ställen. Detta kan ske med tiden och innebär i så fall att området återhämtar sig. Naturvårdsverket anser inte att det som framkommit i ärendet ger anledning att göra en am1an bedömning än den som är gjord i VMI av befintlig naturvärdes~ klass. Med hänvisning till områdets naturvärden bedömer Naturvårdsverket att en verksamhet i enlighet med ansökan skulle motverka uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker och Jönköpings läns delmål skyddsvärd och hotad fågelfauna Konungsömosse har tack vare sin storlek fot1farande stora partier med naturlig mossevegetation och därmed en möjlighet att hysa popu]ationer av idag sä11synta

57 NATURVÅRDSVERKET 7(10) arter i Sydsverige trots de ingrepp som gjorts. Enligt de inventeringar som bolaget har genomilirt står det klart att området har mycket höga värden för fågelfaunan. Det finns ett stort antal rödlistade arter och arter som är skyddade enligt fågeldirektivet som häckar dels i det tänkta brytningsområdet, dels i närliggande delar av mossen utan:fflr själva brytområdet och koncessionsområdet. Flera arter är mycket störningskänsliga och skulle direkt påverkas även utanfor t ktområdet. Många av arterna som forekoromer på mossen och dess kransskogar är arter som har en minskande population både i Sverige och i Europa. Smålommen är mycket störningskänslig. Naturvårdsverket delar inte bolagets bedömning att arten kan fortsätta häcka i tre brunnar om torvbrytning i enlighet med ansökan kommer till stånd. Smålommen är mycket känslig ilir mänsklig närvaro och störande mänskliga aktiviteter. Naturvårdsverkets bedömning är att torvbrytning skulle innebära att smålommen inte längre kommer att häcka i mossen. En täkt skulle påverka den regionala bevarandestatusen negativt. Arten minskar i Sverige såväl som inom BU. Arten är listad i fägeldirektivets annex l och nära hotad (NT) enligt rödlistan. TJäder förekommer enligt inventeringen på två platser inom täktområdet. Dessa spelplatser kommer att upphöra om en täkt kommer till stånd. Även om spelplatserna delvis är belägna utanför täktområdet kommer spelet att upphöra eftersom arten är extremt känslig for mänsklig närvaro på eller i närheten av spelplatsen. Det måste också framhållas att artens spelplatser är bundna geografiskt till ett specifikt område med en viss habitatkvalitet Om arten störs ut från en spelplats eller om spelplatsen avverkas så försvinner arten lokalt- spelet flyttar inte på sig. En täkten skulle påverka den lokala bevarandestatusen negativt. Arten är stabil i norra Sverige, men minskar i södra Sverige. Inom EU (men exklusive Sverige och Finland) har arten gått.tillbaka kraftigt. Arten är listad i fågeldirektivets annex l. Orre forekommer enligt inventeringen och uppgifter från Artportalen med upp till ett trettiotal spelande tuppar goda år. Så stora spel är ovanliga i Sverige idag, även i en våtmarksrik region som Jönköpings län, och torde tillhöra de största i länet. Spelplatsens belägenhet drygt 500 meter från täktområdet hmebiir enligt Naturvårdsverkets bedömning att spelet kommer att störas ut av planerad brytverksam het. At1en är mycket störningskänslig för mänsklig närvaro och verksamhet i närheten av spelplatsen. Liksom for tjädern är spelplatsen inte slumpartat vald utan har vissa specifika kvaliteer och vanligen en lång historik som gör att spelplatsen normalt inte flyttar om den slås ut av störande mänsklig närvaro. Täkten skulle påverka den regionala bevarandestatusen negativt. Orren har gått kraftigt tillbaka i hela Sverige. En1igt Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning ligger populationsminskningen under de senaste trettio åren på 50-80%. Även inom övriga EU har arten gått kraftigt tillbaka. Arten ät listad i fågeldirektivets allllex l. Duvhöken är eventuellt en häckfågel i nära anslutning till brytområdets sydvästra del. Arten är normalt mycket störningskänslig. I skogs- och myrmark är duvhöken normalt mycket skygg och arten överger boplatser om mänsklig

58 llhli!lllll ~ ~------~ - NATURVÅRDSVERKET 8( lo) verksamhet torläggs i boplatsens närhet. Duvhtiken har en stabil eller något minskande populationsutveckling i Sverige de senaste trettio åren. Ljungpipare häckar troligen på mossen enligt inventeringen. Ljungpiparen kan troligen acceptera täktverksamhet i relativ närhet till sin häckplats. Ljungpiparen har en stabil population i Sveriges fjälltrakter men har gått ti11baka kraftigt i södra Sverige både på de traditionella häckplatserna på mossar respektive i välhävdade öppna gräslandskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör därför befintliga häckningslokaler i södra Sverige skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. Arten är Hstad i fågeldirektivets annex l. Storspov fdrefaller häcka på mossen de flesta år. Arten har gått tillbaka kraftigt i hela Sverige och i resten av Europa. l södra Sverige är minskningen särskilt påtagligt och överskrider 50 % under de senaste 30 åren. Det gäller både på de traditionella häckplatserna på mossar respektive i välhävdade öppna gräslandskap. Enligt Naturvårdsverkets bedömning blir därfor befintliga häckningslokaler i södra Sverige skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. En eventuell täktverksamhet skulle slå ut möjligheten för arten att häcka på södra delen av mossen, och riskerar att påverka den lokala bevarandestatusen negativt. Arten är inte listad i fågeldirektivets annex 1 men är sårbar (VU) enligt rödlistan. Nattskärra är en art som är beroende av glesa tallskogar med rik tillgång på nattlevande insekter. Arten är i sig inte skygg för enstaka människor men den accepterar h1te större mänsklig närvaro i sitt revir och inte he!jer störande mänsk1ig verksamhet eller exploatering. Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer de två paren vid Spångarydsmossen med all sannolikhet inte kunna finnas kvar om en täkt kommer till stånd. Bolagets bedömning att arten klarar sig bra på hyggen stämmer inte. Arten förekommer visserligen idag gärna på hyggen men nästan alltid i anslutning till hällmarksskog, gles tallmo eller annan gles barrskog som gynnar en rik insektsförekomst Arten är klart ovanligare i hårt skogsbrukade trakter än i områden med mer skyddad skog eller där skogen av andra skäl inte är lika håt1 brukad. Nattskärran har minskat i Sverige under den senaste 30-årsperioden, även om en viss upphämtning noterats de senaste tio åren. Enligt Naturvårdsverkets bedömning bör befintliga häckningslokaler skyddas mot störande exploatering så långt som möjligt. Naturvårdsverket bedömer att täkten kommer att påverka den lokala bevamndestatusen negativt for arten. Arten är listad i fågeldirektivets annex l och nära hotad (NT) enligt rödlistan. Övriga fågelarter; Ytterligare ett antal ovanliga och skyddsvärda arter häckar på mossen eller i dess kantskogar, såsom grönbena, lärlifalk, bivråk (sårbar, VU), sparvuggla och flera arter hackspettar. Flera av dessa är rödjistade samt listade i fågeldirektivets annex l. Tillsammans med ovan beskrivna arter stärker det Naturvårdsverkets bild av mossens skyddsvärda fågelfauna och det olämpliga i att förlägga en torvtäkt i området. Naturvårdsverket bedömer att verksamheten inte är förenlig med bestämmelsen i 9 kap. 6 c MB och motverkar miljökvalitetsmålet Ett rikt vtlxt~ och c(jurliv.

59 NATURVÅRDSVERKEr 9(10) Naturvårdsverket vhl framhålla att flera av de berörda fågelarterna är rödlistade. Detta innebär att de är sällsynta e1ler kraftigt minskande. (Jämför MÖD 2008:37.) Enligt vad som angetts ovan skulle en täkt i enlighet med ansökan medfdra en negativ påverkan på bevarandestatusen bl.a. for de rödlistade arterna smålom och nattskärra. Naturvårdsverket bedömer att denna påverkan ät sådan att Ulkten inte ska tillåtas enligt 9 kap. 6 c MB. Torvlagens forhållande till miljöbalken I förarbetena betonas att torvlagen och miljöbalken ska gälla parallellt. Inga begränsningar avsågs införas i möjligheten att ingripa med stöd av miljöbalken. Torvlagen syftar i forsta hand ti11 att reglera förhållandet mellan å ena sidan den som undersöker och bearbetar en torvfyndighet och å andra sidan markägare och innehavare av särskild rätt till marken. I 7 torvlagen anges de bestämmelser i miljöbalken som alltid är tillämpliga vid koncessionsprövningen. Detta innebär inte att andra bestämmelser i miljöbalken inte kan bli tijlämpiiga vid torvtäkt fdr energiutvinning. (Se prop. 1997/98:90 s. 222 ff.) Detta framgår bland annat av bestämmelsen i l l kap. 13 fjärde stycket MB. Här anges att tillstånd enligt miljöbalken inte behövs fdr markavvattning i samband med torvtäkt om koncession har lämnats enligt torvlagen. En sådan reglering skulle ha varit obehövlig om 7 i torvlagen skulle tolkas så att andra bestämmelser i miljöbalken inte skulle kunna bli tillämpliga i samband med torvtäkt for energi utvinning. Naturvårdsverket konstaterar att uppräkningen i 7 kap. 16 MB av när forbuden for vissa åtgärder inom strandskyddat område inte gäller saknar motsvarande hänvisning till torv lagen. Detta innebär att strandskyddsdispens krävs enligt 7 kap. 15 fjärde punkten MB ffiråtgärder inom strandskyddsområde som väsentligt forändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Naturvårdsverket vill även framhålla att vi bedömer att en verksamhet i enjighet med ansökan kräver dispens från 4 artskyddsrorordningen. Efterbehandling Av 34 torvlagen framgåt att när en koncession upphör ska koncessionshavaren ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder for återställning, om detta är motiverat från allmän eller enskild synpunkt. Naturvårdsverket anser att bolaget noggrant ska redogöra för de alternativ till efterbehandling som anges i samrådsunderlaget För att kunua bedöma vad som är bästa möjliga efterbehandling bör underlaget omfatta de olika alternativens inverkan på klimat, biodiversitet, påverkan på omgivande våtmarker med mera samt möjligheten till successiv efterbehandling for att underlätta för vegetation att etablera sig. Naturvårdsverket vij! framhålla att efterbehandling inte kan anses bidra till eller öka den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald innefattar att det ska finnas en variation av olika naturtyper, atter och genotyper. Torvtäkt och efterbehandling forstör myren som naturtyp. Detta itmeblir att förutsättningarna for

60 NATURVÅRDSYBRKET l 0(1 O) myrens arter minskar och dänned variationen av natmiyper och arter i landskapet. Exempelvis så ilmebär täkt av torv från en mosse att mossen, med dess ekosystemtjänster och unika arter, helt förstörs. Det är också avgörande att konstatera att de fågelarter som kan bli följden av en restaurering av täkten till exempelvis öppen våtmark innebär att den ursprungliga fågelfaunan knuten till myren och myrens kantskogar ersätts av en fågelfauna av "slättsjökaraktär''. Det itmebär inte bara att hotade arter som smålom, tjäder, orre, hackspettar, nattskärra, sparvuggla med flera ersätts av till exempel änder, gäss och måsfåglar. Det är dessutom viktigt att notera att specialiserade och hotade arter ersätts av vanligt förekommande generalister. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det alltid bättre att bibehålla och eventuellt restaurera en befintlig miljö än att nyskapa eller återskapa förlorade miljöer. Efterbehandlingen är därfor ingen kompensationsåtgärd for den naturmiljö och dess typiska arter som går fdrlorade vid exploateringen. Att ersätta en naturlig miljö med en annan miljötyp ska inte ses som en kompensation for den miljö som går fdrlorad. Beslut om detta yttrande har fattats av biträdande avdelningschefen Gunilla Ewing Skotnicka. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit Linn Åkesson, Jenny Lonnstad, Krister Mild, och Annika Ryegård och den sistnänmda fdredragande. För Naturvårdsved ~wing Skotnic a ) L ~ nnika Ryegårn

61 N Il 1:4 di ; * * -- _/ SVE~:~ERYD NR x y V V V V vs vs V VB V V V V V V V V V V V V V V B B \ \ \ KONUNGSÖ NR x y B BB B B B B B B BRYTPUNKTSKOORDINATER FÖR VERKSAMHETS- SAMT BRYTNINGSOMRADE l ~~... " 1: :.. * + c GULLAKRA F ÄG RIDA 1:21 F ÄG RIDA 1:14 SVENSERVO 2:3 + Grundkartan är fotogrammetriskt framställd ur bildmaterial från med 4600 meters flyghöjd Koordinatsystem i plan= RT gen V 0:-15 Höjdsystem = RH 70 FÖRKLARINGAR tll m )> ;:o tll m ~ z Gl en -o > z ;o ~ :z z ;:o,1,... /; TRAKTGRANs FASTIGHETSGRÄNS KONCESSIONSOMRADE PRODUKTIONSOMRADE BEFINTLIG NIVÅKURVA ÄNGS OCH BETESMARK BARRSKOG AKER SANKMARK FORNMINNE UPPLAG SEDIMENTATIONSDAMM TÄKTINFART BEFINTLIGT DIKESSYSTEM PLANERAT DIKESSYSTEM TEGDIKE PLANERAT DIKESSYSTEM HUVUDDIKE ii-geopro TEL RITAD KONSTR AV GRA.NSKAO AV AABET6NIJMMER STEFAN KUNGBERG SK JONKOPING A JUSTERING AV KONCESSIONs OMRI\OEMM JUSTERlNG AV BRYTNINGs OMRADE MM O!( REV AHf REVIDERINGEN AVSER SIGN DATUM NEOVAAB BEARBETNINGSKONCESSION PA KONUNGSÖMOSSEN BERÖRANDE FAs TIGHETERNA FÄGRIDA 1:6 OCH 1:13 BEARBETNINGSPLAN SKALA A 1 1 :5 000 RITNINGSNUt.U.1ER 1 REO

62 =Duvhök <;;.:,~~~'<!!~ ~ Lärkfalk '"'""''"''"'< = Kricka = Nattskärra = Spillkraka = Sparvuggla =Sånglärka =Tjäder = Tjäderlekplats - Rikkärr -:... '... ~ ~ ' ~.. ~~:. f'.,... " ~ ,f> ' '..... / Fägrida

63 JÖNKÖPINGS KOMMUN Milj ö nämnden SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL Yttrande till kommunstyrelsen angående Neovas ansökan om torvtäkt på Konungsö mosse- Fägrida 1:6 och 1:13 Mn , Ks 2012/360 Sammanfattning Neova AB har ansölet om bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter hos länsstyrelsen för del av Konungsö mosse. Länsstyrelsen har överlämnat ansökan för yttrande till nämnden inför den slutliga prövningen. Beslutsunderlag Ansökan om bearbetningskoncession från februari 2009 Komplettering daterad Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förvaltningens förslag Innan beslut om koncession fattas bör bolaget ha kontrollerat att det inte finns några djupborrade dricksvattenbrunnar i Fägrida by. Bolaget förlitar sig helt till uppgifterna i SGU:s brunnsregister för att dra slutsatsen att det inte finns några djupbonade brunnar nära torvtäkten. Brunnsregistret kan inte förutsättas vara heltäckande. Det finns inget som kan ersätta att kontakta de närboende för att ta reda på lokalisering av och typ av dricksvattentäkt - I övrigt anser nämnden att den viktigaste frågan vid prövningen är påverkan på de naturvärden som gett Konungsö mosse högsta klassningen i kommunens naturvårdsprogram samt status som riksintresse för naturvården. För synpunlcter kring detta hänvisas till stadsbyggnadsnämndens yttrande. MILJÖNÄMNDENs BEHANDLING Yrkanden Susanne Wismen (KD) för majoriteten yrkar på att lägga till stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Stbn/2012: " som beslutsunderlag. Vidare yrkar Susanne Wismen (KD) på och att besluta i enlighet med förvaltningens förslag, men ändra sista meningen i huvudsatsen från "För synpunkter kring detta hänvisas till stadsbyggnadsnämndens yttrande" till "För synpunkter kring detta hänvisas till stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Stbn/20 12: " i och med ovan tillagda beslutsunderlag. Propositionsordning Ordförande ställer proposition endast på yrkandet om att lägga till stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Stbn/2012: " som beslutsunderlag Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

64 JÖNKÖPINGS KOMMUN Miljönämnden SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 13 och finner att nämnden är enig om att tjänsteskrivelsen läggs in i beslutsunderlaget. Yrkanden Rolf Wennerhag (S) för oppositionen yrkar på att med hänsyn till stadsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse Stbn/2012: och de stora naturvärdena i området att avstyrka ansökan. Bert-Åke Näslund (M) och Rune Hultqvist (FP) yrkar på att besluta i enlighet med tjänsteskrivelse Stbn/2012: Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslagen och finner Rolf Wennerhags (S) yrkande antaget. Protokollsanteckning Rune Hultqvist (FP) bilägger följande protokollsanteckning: Fp:s linje är att mossen ska restaureras och det görs lämpligen genom att genomföra slutbehandling/restaurering efter utbrytning av resten av torven. slutbehandling/restaurering skall genomföras successivt i takt med att utbrytning sker. Orörda områden av mossen skall fotisatt lämnas orörda. Miljönämndens beslut Med hänsyn till stadsbyggnadskontorets tjänsteslaivelse Stbn/2012: och de stora naturvärdena i området avstyrker miljönämnden ansökan. Reservationer Bert-Åke Näslund (M) och Rune Hultqvist (FP) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Justering Denna paragraf förklaras omedelbati justerad. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

65 Ärende 10 Miljöenheten Magnus Nilsson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till länsstyrelsen angående Neovas bemötande av inkomna slutyttranden om torvtäkt på Konungsö mosse - Fägrida 1:6 och 1:13 Mn , Lst Sammanfattning Neova AB har ansökt om bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter hos länsstyrelsen för del av Konungsö mosse. Nämnden har tidigare yttrat sig i ärendet. Länsstyrelsen har överlämnat bolagets bemötande av de inkomna yttrandena på remiss till bl. a. miljönämnden. Beslutsunderlag Bemötande av yttranden från bolaget daterad Nämndens yttrande daterad Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Nämnden avstår från att yttra sig. Ärende Neova AB söker bearbetningskoncession enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter på del av Konungsö mosse. Nämndens slutyttrande från sammanträdet den 12 september innebar avstyrkan av ansökan på grund av de stora naturvärdena. Bolaget har i sitt bemötande kommenterat yttranden från de olika delarna av Jönköpings kommun (kommunstyrelsen, miljönämnden och stadsbyggnadskontoret) samlat. Bolaget anser att kommunens yttranden i huvudsak är samstämda och främst berör Konungsö mosse som riksintresse och dess naturvärden. Även om kommunen i sina yttranden avstyrker konscession så framstår det ändå som Bolaget kan tolka det som man kan tillstyrka täkt om det endast i huvudsak sker på de tidigare täktade områdena. Bolaget understryker att något annat inte är aktuellt och det förefaller som att Jönköpings kommun inte riktigt har uppfattat vilka områden som kommer att brytas och vad ansökan avser. Bolaget anser vidare att det som tagits upp i kommunens yttranden också borde ha diskuterats mer inom samrådsprocessen. Därför föreslås ett möte och syn på plats med företrädare för förslagsvis företrädare för Jönköpings kommun, Naturvårdsverket och länsstyrelsen innan länsstyrelsen fattar beslut i frågan. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

66 Som inledning till bemötandet av de olika yttrandena poängterar bolaget att de anser det från allmän synpunkt vara god hushållning att ta till vara på resursen i det gamla täktområdet samtidigt som en restaurering av ett inte obetydligt område kan ske. 2 (2) Rolf Erlandsson Miljöchef Magnus Nilsson Miljöinspektör

67 Ärende 11 Livsmedelsenheten Johanna Sandberg Larsson TJÄNSTESKRIVELSE (1) Miljönämnden JÖNKÖPING Projekt Revision Märkning Mn Sammanfattning Miljökontorets livsmedelsenhet har under september till november 2012 genomfört ett projekt där 23 verksamheter som märker förpackade livsmedel har kontrollerats. Beslutsunderlag Rapport Revision märkning Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Rapporten godkänns och läggs till handlingarna Ärende Miljökontorets livsmedelsenhet har under september till november 2012 genomfört ett projekt där 23 verksamheter kontrollerats. Inriktningen har varit att kontrollera märkningen på livsmedel som verksamheterna själva tillverkar, förpackar och märker samt rengöringen i dessa verksamheter. Kontrollmetoden som användes var revision och besöken var föranmälda. Vid revisionerna användes en checklista som har utgått ifrån Livsmedelsverkets rapporteringsformulär för kontrollresultat. Två rapporteringspunkter valdes ut för kontroll i projektet rengöring samt information (märkning). Resultatet i kontrollen av rengöring var bra då endast 3 av 23 verksamheter inte uppfyllde kraven i lagstiftningen. Resultatet i kontrollen av märkning var sämre då det konstaterades avvikelser i 17 av de 23 verksamheterna. Projektet var avgränsat till att bara beskriva ett första besök i verksamheterna och eventuella uppföljningar av avvikelser ingick inte i projektet. Rolf Erlandsson Miljöchef Johanna Sandberg Larsson Livsmedelsinspektör MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

68 Revision - märkning Hösten 2012 Utförd av Miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Johanna Sandberg Larsson

69 Inledning Under 2012 bedrevs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings kommun i projektform. Ett av projekten som genomfördes var Revision - märkning där 23 verksamheter kontrollerades. Märkning av livsmedel har inte kontrollerats mer ingående i kommunen tidigare, då märkningskontrollen tidigare till största del bestått i kontroll av att märkning funnits. I detta projekt kontrollerades även att märkningen stämde överens med receptur och verklig vikt m.m. Vid besöken kontrollerades även att rengöringen fungerade i verksamheten. Verksamheterna som kontrollerades är listade i bilaga 1, där även resultatet från kontrollerna framgår. Kontrollerna genomfördes under september till november månad. Bakgrund Märkningen av livsmedel ska vara enkel och korrekt så att du som konsument inte blir lurad när du handlar mat. Märkning med exempelvis beteckning, sammansättning, vikt/volym, bäst före-dag och förvaringsanvisning måste finnas på förpackade livsmedel och ska alltid stämma. Detta regleras i Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel; LIVSFS 2004:27. En del av livsmedelskontrollen har som syfte att motverka att konsumenter blir lurade eller vilseledda av den information som kopplas till ett livsmedel. Därför ska kontrollmyndigheten beräkna hur mycket tid som behövs för att kontrollera detta. Hur mycket tid som myndigheten ska lägga på kontroll av att information på förpackningar eller presentation av livsmedlet bestäms i ett kontrolltidstillägg Kontrolltidstillägget är ett antal timmar som läggs på den ordinarie kontrolltid som verksamheten blivit tilldelad utifrån risk, storlek och erfarenhet. En verksamhet som utformar presentation i form av en meny får en timme i kontrolltidstillägg medan en verksamhet som utformar märkning samt märker förpackade livsmedel får mellan två och sex timmar i kontrolltidstillägg beroende på i vilken omfattning detta görs. Det innebär att det är så mycket tid som myndigheten ska lägga på att kontrollera märkning och presentation i verksamheten per år i medeltal. Detta regleras i Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid som Jönköpings Kommun följer. Vägledningen är ny och kontrolltidstillägget började tillämpas På grund av detta ville miljökontoret i Jönköping kontrollera märkning extra mycket under Syfte Syftet var att kontrollera om de verksamheter som finns i kommunen som själva förpackar och märker livsmedel följer lagstiftningen. Syftet var också att se att verksamheterna uppfyllde kraven i lagstiftningen gällande rengöringen. Syftet med att utföra tillsynen i projektform under en avgränsad tid är att den ska bli mer effektiv och bedömningarna så lika som möjligt. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn Fax miljo@jonkoping.se

70 Metod Projektet startade med att en projektplan togs fram. Vilka verksamheter som skulle ingå i projektet bestämdes vid den årliga verksamhetsplaneringen i slutet av år Listan med verksamheter fick revideras vid arbetet med projektplanen då det visade sig att inte alla verksamheter som valts ut själva utformade märkning på livsmedel. Verksamheterna som ingick var placerade i olika delar av kommunen och var av olika typ men alla utformade själva märkning. Det ingick bland annat konditorier, bagerier och charkuteritillverkare. Kontrollmetoden som användes var revision och besöken var föranmälda. Anledningen till att föranmälda revisioner valdes som kontrollmetod var att verksamhetsutövarna skulle vara förberedda och ha tid att närvara vid kontrollerna. Verksamheterna fördelades på de sju inspektörerna som medverkade i projektet och projektet startades med att inspektörerna gjorde revisioner tillsammans två och två på några anläggningar. Detta för att bedömningarna skulle bli så enhetliga som möjligt. Problemställningar diskuterades löpande och lägesuppföljningar gjordes vid möten på livsmedelsenheten. Vid revisionerna användes en checklista med rapporteringspunkter som utgått från Livsmedelsverkets rapporteringsformulär för kontrollresultat. Checklistan innefattade även revisionsfrågor. Inriktningen på kontrollen var följande rapporteringspunkter: Information (märkning) Kontrollen innefattade på varje verksamhet märkningen på två stycken produkter som de själva märkt och förpackat. Det som kontrollerades var: - Fanns samtliga föreskrivna märkningsuppgifter? - Fanns nedskrivna recept till produkten? - Om inte, hur visste verksamhetsutövaren vad produkten innehöll? - Fanns samtliga ingredienser med i ingrediensförteckningen? - Hur säkerställdes att ingredienserna stod i fallande ordning? - Vad fanns för rutiner när recepten ändrades i en produkt? - Hur hade hållbarhetstiden bestämts? - Hur visste verksamhetsutövaren att vikten/volymen på förpackningen stämde? - Hur säkerställdes det att vågen visade rätt? Rengöring och desinfektion Kontroll gjordes av att lokaler och dess inredning och utrustning var rena. Rengöringskontrollen ingick som en del i projektet men meddelades inte då besöket bokades. Uppmärksammades inga avvikelser lämnades ett kontrollkvitto på plats. Uppmärksammades avvikelser vid kontrollen skrevs istället en kontrollrapport som skickades till verksamheten. En bedömning gjordes om avvikelse behövde följas upp inom kort eller om det kunde vänta till nästa ordinarie kontroll. Projektet var MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn Fax miljo@jonkoping.se

71 avgränsat till att bara beskriva ett första besök i verksamheterna och därför har eventuella uppföljningar lämnats utanför denna rapport. Resultat Vid inspektionerna på de 23 verksamheterna konstaterades totalt 22 avvikelser. Dessa avvikelser var fördelade på 18 verksamheter, de övriga 5 verksamheterna hade inga avvikelser. 14 verksamheter hade en avvikelse och 4 verksamheter hade två avvikelser. Inom vilka rapporteringspunkter avvikelserna var framgår av tabell 1 nedan. I samma tabell finns även exempel på brister som ger avvikelse inom respektive rapporteringspunkt. Rapporteringspunkt Antal Exempel på brister avvikelser Information (märkning) 19 Ingredienser saknas i ingrediensförteckningen. Ingrediensförteckningen är inte i fallande ordning. Bäst före-datum saknas. Förvaringsanvisning saknas. Vikten anges som cirka. Rengöring och desinfektion 3 Det är smutsigt i lokalen på dess inredning eller utrustning, t.ex. på arbetsbänkar, skärmaskin, diskmaskin, degblandare, fläktar, dörrhandtag m.m. Tabell 1 Rapporteringspunkter med antal avvikelser och exempel på brister. Diskussion och slutsats På de flesta verksamheterna som kontrollerades, 17 av 23, fanns avvikelse i lagstiftningen gällande märkningen. Två av dessa verksamheter hade två avvikelser gällande märkningen. De avvikelser som konstaterades inom märkning gällde framförallt att någon märkning saknades på produkten eller att märkningen inte stämde överens med recepturen. T.ex. kunde det handla om att förvaringsanvisning saknades på en kylvara, att någon ingrediens saknades i ingrediensförteckningen eller att ingredienserna inte stod i fallande ordning. Anledningen till att många verksamheter brister i märkningen av livsmedel kan vara flera: Kunskapen inom området är inte tillräcklig hos livsmedelsföretagarna. Lagstiftningen inom märkning är mer specifik och snårig än övrig livsmedelslagstiftning som är mer målstyrd. Området har inte kontrollerats i stor utsträckning tidigare. Rutiner som finns på anläggningen fungerar inte. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn Fax miljo@jonkoping.se

72 Resultatet i kontroll av rengöring anses bra då endast 3 av 23 verksamheter inte uppfyllde kraven i livsmedelslagstiftningen. Vi ser ofta vid kontrollerar att många livsmedelsföretagare är medvetna om det viktiga i att en livsmedelsverksamhet ska hållas ren samt har bra rutiner för detta. Det är viktigt att i sammanhanget komma ihåg att det alltid är livsmedelsföretagaren som ansvarar för en säker livsmedelshantering i verksamheten samt att korrekt märkning är den del av livsmedelssäkerheten. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn Fax miljo@jonkoping.se

73 Bilaga 1 Sammanställning över besökta anläggningar samt resultat av kontrollerna. Anläggning Resultat PERSGÅRDEN Utan avvikelse CAFE LINDSTRÖM Utan avvikelse POSTILJONEN KONDITORI Utan avvikelse SANDÉNS KONDITORI Utan avvikelse PLANKKUNGEN Utan avvikelse SENAPSFABRIKÖR N I SMÅLAND Med avvikelse FÄRSKSALLAD Med avvikelse GASELLEN Med avvikelse WEIS BAGERI HB Med avvikelse GILBERTS KONDITORI Med avvikelse LYCKOGOTT Med avvikelse NAPOLEON KONDITORI Med avvikelse GRÄNNA KNÄCKE Med avvikelse HAGLUNDS KONDITORI Med avvikelse BRILJANTEN, KONDITORI Med avvikelse ANNIE JOHANSSONS HEMBAGERI Med avvikelse LENFFERS KONDITORI Med avvikelse TUSEN TING - OSTKAKETILLVERKNING Med avvikelse MACKMAKERIET Med avvikelse HUGOS CHARK Med avvikelse CENTRALBAGERIET Med avvikelse MALMBORGS KONDITORI Med avvikelse Med avvikelse PK CATERING SMÖRGÅSBUTIK MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping. Tfn Fax miljo@jonkoping.se

74 Ärende 12 Miljökontoret Eva Göransson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 och Jämställdhetsrapport miljökontoret Mn Sammanfattning Kommunens övergripande jämställdhetsplan följs upp genom att förvaltningarna svarar på en rad förutbestämda frågor. Förvaltningens svar redovisas i Jämställdhetsrapport miljökontoret Planerat jämställdhetsarbete för 2013 finns i Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 och i miljökontorets Verksamhetsplan för Beslutsunderlag Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 Jämställdhetsrapport miljökontoret 2012 Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden föreslås fastställa Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 anta Jämställdhetsrapport miljökontoret 2012 och lägga den till handlingarna Ärende Kommunens övergripande jämställdhetsplan, jamstalldhetsplan.4.3c61888b1340bf9b0e html, följs upp genom att förvaltningarna svarar på en rad förutbestämda frågor. Förvaltningens svar redovisas i Jämställdhetsrapport miljökontoret Planerat jämställdhetsarbete för 2013 finns i Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret 2013 och i miljökontorets Verksamhetsplan för Genomförandeplanen är framtagen utifrån en mall framtagen av stadskontoret. Rolf Erlandsson Miljöchef Eva Göransson Jämställdhetssamordnare Beslutet expedieras till: MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

75 Stadskontoret, Åsa Thörne Adrianzon 2 (2)

76 Genomförandeplan för ökad jämställdhet på miljökontoret Inledning och bakgrund I december 2011 antog Jönköpings kommun en jämställdhetsplan för Jämställdhetsplanen har två perspektiv, dels det interna arbetsgivarperspektivet som regleras av diskrimineringslagen och som anmodar en skriftlig plan för aktiva åtgärder. Planen har dessutom ett externt perspektiv som handlar om att jämställdhetsintegrera kommunens alla verksamheter och riktar sig således mot t.ex. medborgare, kunder, brukare, elever som kommunen kommer i kontakt med. Denna del styrs bl.a. av CEMR- deklarationen 1 och de nationella jämställdhetspolitiska målen. Den kommungemensamma jämställdhetsplanen ersätter förvaltningarnas tidigare jämställdhetsplan. Varje förvaltning skriver årligen en genomförandeplan för hur man tänker sig att konkretisera åtgärder och effekter. Förvaltningens tidigare jämställdhetsplan ligger till grund för arbetet med genomförandeplanen. Den del som handlar om det externa perspektivet är orange liksom i planen och den del som handlar om arbetsgivarperspektivet är lila. Jämställdhetsarbetet ska årligen rapporteras till nämnden i januari i samband med uppföljning av verksamhetsplanen/bokslutet. Beteckningen handlingsplan som används i jämställdhetsplanen kan enligt kommunens nya nomenklatur inte användas, därför använder vi genomförandeplan för de förvaltnings- och bolagsspecifika dokumenten. Jämställdhetsintegrering rollen som tjänsteleverantör Jämställdhetsintegrering är en strategi för att nå målet jämställdhet, dvs. att kvinnor och män har samma makt såväl över sina egna liv som i samhället, har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. 2 Syftet med jämställdhet är att förbättra verksamheten, höja kvalitén och säkerställa att servicenivån är god och likvärdig oavsett kön. Kommunens strategi för CEMR-deklarationen slår fast att ansvaret för jämställdhetsintegrering ligger på verksamhetsansvariga på förvaltningarna. Vidare sägs att en 1 CEMR den europeiska deklarationen för jämställdhet 2 CEMR den europeiska deklarationen för jämställdhet Strategi för Jönköpings kommun

77 förutsättning för jämställdhetsintegrering är att verksamheterna kartläggs, analyseras, och utvärderas samt att förbättringar görs kontinuerligt. 1. Det finns en plan och en organisation för att utveckla jämställda verksamheter i alla förvaltningar och bolag. Organisationsplan på förvaltningsnivå: Förvaltningschef Verksamheten Jämställdhetssamordnare Utbildning: Hela förvaltningen kommer att utbildas i jämställdhet regelbundet. Med sikte på en lägsta frekvens av vart tredje år, men med tätare frekvens. Utbildningarna kan vara utformade på många olika sätt. Allt ifrån en 10-min film på en arbetsplatsträff, besök från annan kommun som arbetat med bemötande, till ett teaterbesök. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Löpande 2. Kommunens tjänster är lika anpassade för kvinnor respektive män som för flickor respektive pojkar. På miljökontoret kan vi nästan bara arbeta med bemötande. Under 2013 och 2014 kommer vi att utbilda all personal. Bemötandemätning via brukarenkät. Eventuella övriga mätningar och åtgärder kommer det beslutas om efter vägen. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Under 2013 och Verksamhetsplanen är könsuppdelad och analyserad I verksamhetsplanen hittar man miljökontorets mål och nyckeltal om jämställdhet. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Varje år 4. Bekönade verksamhetsmål inom alla nämnder och styrelsers verksamheter. Berör ej miljökontoret då vi nästan enbart kan arbeta med bemötande.

78 Alla relevanta beslutsunderlag har könskonsekvensbeskrivningar Berör ej miljökontoret då vi nästan enbart kan arbeta med bemötande. 6. Verksamhetens resursfördelning utgår från genomförda jämställdhetsanalyser Berör ej miljökontoret då vi nästan enbart kan arbeta med bemötande. Arbetsgivarperspektivet Arbetsförhållanden Sjukfrånvarostatistik på förvaltningsnivå, per månad, distribueras från stadskontorets personalavdelning. En analys av sjukfrånvaron gällande kön genomförs ej då vi har för litet statistiskt underlag på miljökontoret. Förvärvsarbete och föräldraskap Vi håller de föräldralediga informerade om vad som händer på arbetsplatsen, sänder hem mötesprotokoll, bjuder in dem till personalträffar och underlättar återkomsten till arbetet. Vi erbjuder löne- och medarbetarsamtal under föräldraledigheten. Boken Det löser sig jämt delas ut till alla småbarnsföräldrar. Ansvar: Förvaltningschefen Tid: Varje år Trakasserier En kommunövergripande handlingsplan för kränkande särbehandling finns i arbetsmiljöhandboken. I kommunens arbetsmiljöpolicy står det att varje förvaltning skriftligt ska konkretisera sin syn på arbetsmiljön, där rutiner kring trakasserier skall ingå. På miljökontoret: informerar vi om den kommunövergripande handlingsplanen och våra egna rutiner på arbetsplatsmöten och samverkansmöten. lyfter vi frågan på medarbetarsamtalen. är det viktigt att alla medarbetare känner till vart de skall vända sig vid kränkningar. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Varje år

79 Rekrytering På miljökontoret: arbetar vi med en öppen och väldokumenterad rekryteringsprocess. lägger vi vikt vid utformningen av annonser så de bryter könsstereotypa mönster. ser vi regelbundet över rutiner för rekryteringskanaler för ett bredare underlag. ger vi möjlighet till en personlig kontakt vid ansökan. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Löpande Utbildning och kompetensutveckling I målkort och utvecklingssamtal beaktas kompetensutveckling med avseende på jämställdhet och jämlikhet. Ansvar: Förvaltningschefen Tidsplan: Varje år Kartläggning av hur kompetensutvecklingsinsatser fördelas mellan kvinnor respektive män. Ansvarig: Förvaltningschefen Tid: Varje år Lönefrågor Vi jämställdhetssäkrar förvaltningens riktlinjer kring löneöversyn. Vi beaktar jämställdhetsperspektivet vid nylönesättning. Ansvar: Förvaltnigschefen Tidsplan: Varje år

80 Jämställdhetsrapport miljökontoret 2012 Publikationsnamn Jämställdhetsrapport miljökontoret 2012 Namn Eva Göransson Datum Förvaltning Finns det en organisationsplan för att utveckla jämställda verksamheter? Finns det en ansvarig jämställdhetssamordnare som fungerar som processledare? Hur stor andel av jämställdhetssamordnarens tjänst (räknat på en heltidstjänst) ägnas åt jämställdhetsfrågor? Har jämställdhetssamordnaren regelbunden kontakt med ledningsgruppen? Hur många gånger under året har jämställdhetsfrågor varit uppe på ledningsgruppens dagordning? - Finns det nyckelpersoner utsedda inom organisationen? Finns det en plan för utbildningsinsatser (kompetensutvecklingsplan) för att utveckla jämställda verksamheter? Vilka artiklar i CEMR har förvaltningen valt? - Har förvaltningen satt upp mål för sitt jämställdhetsarbete i verksamheterna? Ange vilka mål som har satts upp och om de är kopplade till CEMR - Har målen/artiklarna dokumenterats eller integrerats i styr- och ledningssystemet? Redovisa vilka indikatorer/kvalitetskriterier som har valts för de olika målen/artiklarna i CEMR samt vilket utfall de har gett. - Miljökontoret Ja Ja <10% Ja 6 Ja Ja 11 arbetsgivarrollen 24 hållbarutveckling 28.1 miljö Ja Övergripande mål: Miljökontoret ska huvudsakligen arbeta med bemötande Delvis Vi ska under de närmast kommande åren se om vi kan mäta bemötande på något sätt. Vi ska även mäta hur många kvinnor och män som deltar på miljöfika och liknande arrangemang och i projektgrupper. Har indikatorerna integrerats i befintligt Ja uppföljningssystem? Har det gjorts kartläggningar eller Nej undersökningar över hur förvaltningens tjänster, verksamhet eller service mottagits eller anpassats efter kvinnor/män, flickor/pojkar? Hur många jämställdhetsanalyser har gjorts 0 utifrån kartläggningarna? - Hur många åtgärdsplaner finns utarbetade? - 0 På vilket sätt har förvaltningen försäkrat sig om På miljökontoret kommer vi inte att prata så mycket om att det finns en medvetenhet om valda CEMRartiklar hos medarbetarna? - vår verksamhet. CEMR blir för teoretiskt i detta läget. CEMR med medarbetarna. Vi fokuserar på det vi kan göra i Har beslut fattats av ledningsgruppen vilken Ja statistik som ska könsuppdelas? Antal och andel tabeller och diagram som är 0 könsuppdelade i årsredovisningen - Redovisade Antal och andel tabeller och diagram som är 0 könsuppdelade i årsredovisningen - Kommenterade Antal och andel tabeller och diagram som är 0 könsuppdelade i årsredovisningen - Analyserade

81 Hur många och hur stor andel av förvaltningens verksamhetsmål är uppdelade på kön? - Kommentarer - Antal/andel beslutsunderlag som har en könskonsekvensbeskrivning - Antal/andel beslutsunderlag som har en jämställdhetsanalys - På vilket sätt har förvaltningens förslag till resursfördelning utgått från jämställdhetsanalyser? - Vilket eller vilka områden har förvaltningen valt att arbeta med under 2012? Ej relevant för mk. Ej relevant för mk. vet ej vet ej Ej relevant för mk i dagsläget. Arbetsförhållanden ohälsa, Rekrytering och Utbildning Har analys av sjukfrånvaron gjorts ur ett Delvis jämställdhetsperspektiv? Har en åtgärdsplan utarbetats utifrån genomförd Nej kartläggning av sjukfrånvaron? Ingår en analys av sjukfrånvaron ur ett Ja jämställdhetsperspektiv i årsredovisningen? Kommentarer till sjukfrånvaron Ja, sjukfrånvaron bevakas kontinuerligt, även vad gäller kvinnor och män. Vi kan kommentera att vi haft ett par sällsynt långdragna sjukskrivningar som drabbat kvinnor. Finns det anställda med oönskad deltid i Nej förvaltningen? Har förvaltningen beaktat situationen för Ja föräldralediga vid löneöversynen? Har förvaltningen utarbetat förslag till åtgärder Nej för hur man förenar förvärvsarbete och föräldraskap? Har utbildningsinsatser gjorts om hur man Nej motverkar trakasserier? Har förvaltningen utarbetat rutiner kring Nej trakasserier i sin konkretisering av arbetsmiljön? Kommentarer - Vi har i vår verksamhetsplan sagt att trakasserier ej får förekomma, vilket ej skett. Använder förvaltningen en Ja jämställdhetsintegrerad rekryteringsprocess? Antal medarbetare inom förvaltningen som 0 föregående år gjorde karriär på olika nivåer enligt AID - Kvinnor Antal medarbetare inom förvaltningen som 0 föregående år gjorde karriär på olika nivåer enligt AID - Män Ange exempel på hur förvaltningen arbetar för Svårt att svara ja eller nej på. Vi beaktar könsfördelningen att bryta könsstereotypa rekryteringar och vid rekryteringar. ansökningar - Antal flickor respektive pojkar som gjort icke 0 könsstereotyp feriepraktik eller sommarjobb - Flickor Antal flickor respektive pojkar som gjort icke 0 könsstereotyp feriepraktik eller sommarjobb - Pojkar Kommentarer - En ung man sommarjobbade på miljökontoret Hålls den kommunövergripande arbetsvärderingen aktuell och används? Har en analys av lönekartläggningen för hel- och deltidsanställda genomförts och lämnats in till stadskontoret? Har en analys av lönekartläggningen genomförts enligt DL (Diskrimineringslagen)? Har tillsammans med Christine Hertz konstaterat att den behöver revideras. Vi har 5 befattningar i bas, flera av dem har gammal värdering. Nej, Ej aktuellt, vi har inga deltidsanställda. Delvis, 2011

82 Är förvaltningens riktlinjer kring löneöversyn jämställdhetssäkrade? Hur stor andel av förvaltningens medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan? Har en kartläggning/analys av kompetensutvecklingsinsatserna genomförts fördelade per befattningsgrupp mellan kvinnor och män på arbetsplatsnivå? Antal och andel utbildningar där jämställdhetsfrågor ingår helt eller delvis - Utbildningsinsatser i jämställdhet Antal och andel personer som har deltagit i utbildning där jämställdhetsfrågor ingår helt eller delvis - Politiker Antal och andel personer som har deltagit i utbildning där jämställdhetsfrågor ingår helt eller delvis - Medarbetare Antal och andel personer som har deltagit i utbildning där jämställdhetsfrågor ingår helt eller delvis - Chefer Kommentarer - Nej 11-50% Nej Introduktion för nyanställda, kanske inte räknas som utbildning, dock? 2 totalt, 1 man och 1 kvinna 1 kvinna 1 man Individuell kompetensutvecklingsplan: Finns upptaget på det individuella målkortet vad gäller önskemål/behov. På livs finns en ansats till kompetensutvecklingsplan vilket krävs av livsmedelsverket/kontrollplanen.

83 Ärende 13 Miljöenheten Annette Rosén TJÄNSTESKRIVELSE (5) Miljönämnden Yttrande till Kommunstyrelsen om Energimyndighetens förslag om uppdatering av riksintresse vindbruk (Dnr ) Mn Sammanfattning Länsstyrelsen ger Jönköpings kommun via miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag på revidering av riksintresse vindbruk. Länsstyrelsen kommer därefter lämna in synpunkter på förslaget till Energimyndigheten. Att ett område anges som riksintresse för vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Utpekade riksintresseområden ger möjlighet till storskalig etablering av vindkraft och det innebär ett nationellt anspråk på mark- och vattenområden med ett långsiktigt perspektiv. Energimyndigheten har i revideringen gått igenom tänkbara metoder att använda vid framtagande av riksintresseområden för vindbruk. Det har lett fram till utpekande av landets riksintresseområde för vindbruk ska baseras på samma grundläggande kriterier. Beslutsunderlag - Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk - Bilaga 1. Förfinade avgränsningar av riksintresseområden för vindbruk - Karta, Översiktligt förslag Riksintresse vindbruk Detaljkarta RI Vindbruksödra Sverige Förslag till miljönämnden Miljönämnden meddelar kommunstyrelsen att miljönämnden ställer sig positiv till att riksintresset för vindbruk revideras enligt förslaget från Energimyndigheten. Bakgrund Länsstyrelsen ger Jönköpings kommun via miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden möjlighet att inkomma med synpunkter på förslag på revidering av riksintresse vindbruk. Länsstyrelsen kommer därefter att lämna in MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn (vxl) Postadress (om inget annat anges) Jönköping

84 TJÄNSTESKRIVELSE (5) synpunkter på förslaget till Energimyndigheten. Vindkraften är en viktig energikälla för att uppnå Sveriges målsättning om förnybar energi. Riksdagen har antagit en planeringsram till år 2020 om 30 TWh årlig produktion av vindel, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Enligt Energimyndighetens regleringsbrev ska myndigheten skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft. Att ett område anges som riksintresse för vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Utpekade riksintresseområden ger möjlighet till storskalig etablering av vindkraft och innebär ett nationellt anspråk på mark- och vattenområden med ett långsiktigt perspektiv. Energimyndigheten har i revideringen gått igenom tänkbara metoder att använda vid framtagande av riksintresseområden för vindbruk. Det har lett fram till utpekande av landets riksintresseområde för vindbruk ska baseras på samma grundläggande kriterier. Huvudkriterier och undantag På land - Vindförutsättningar I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 m ovan mark - Området ska vara större än 5 km 2 - Avstånd till bebyggelse (hus och kyrkor) Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska var mer än 800 m - Avstånd till region- och/eller stamnät ska vara högst 15 km Till havs och i stora sjöar - Vindförutsättningar I vindområdet ska det blåsa mer än 8,0 m/s i årsmedelvind 100 m ovan mark - Området ska vara större än 15 km 2 - Vattendjup ned till 35 m Undantagna områden enligt miljöbalken - Riksintressen obruten kust, 4 kap. 3 MB - Riksintressen obrutet fjäll 4 kap. 5 MB - Nationalparker, 7 kap. 2 MB

85 TJÄNSTESKRIVELSE (5) Enligt Energimyndigheten bör övriga riksintressen och skyddade områden enligt miljöbalkens bestämmelser (försvarsmaktens intresse, Natura områden, Natur- och kulturreservat, riksintresse yrkesfiske och rennäring, riksintresse kommunikation m.m.) hanteras i tillståndsprocessen och pekas inte ut vid riksintresse för vindbruk. Miljönämnden ställer sig positiv till att Energimyndigheten reviderar områden för riksintresse för vindbruk enligt de kriterier som anges i remissen. Miljönämnden anser att det är viktigt att stärka tillväxten av förnyelsebar elproduktion, dock ska detta ske i de områden som bäst lämpar sig för ändamålet utan att åstadkomma en för stor störning för de boende eller miljön. Miljönämnden tycker det är bra att Energimyndigheten tar hänsyn till spridd bebyggelse, samt att en mer utförlig utredning har gjorts över de områden där det blåser bra. Ska ett stort område exploateras för etablering av vindkraft ska förutsättningarna vara optimala för vindkraftverkens utnyttjande. Inom de två områden i Jönköpings kommun som är utpekade i förslaget riksintresse för vindbruk ligger Komosse. I Jönköpings kommuns vindkraftspolicy anges att det är olämpligt att etablera vindkraft inom Komosse då området av länsstyrelsen är utpekat som stort opåverkat område. Komosse är också klassat som riksintresse naturvård, naturreservat, Natura 2000-område. Vid en eventuell tillståndsprocess kommer avvägningar att göras mellan olika riksintressen. Det kan då visa sig att de områden som Energimyndigheten har pekat ut i Jönköpings kommun för riksintresse vindbruk kan vara olämpliga för vindkraftsetablering. Rolf Erlandsson Miljöchef Annette Rosén Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Kopia: Länsstyrelsen i Jönköpings Län, Samhällsbyggnadsenheten, Jönköping

86 Energimyndigheten REMISS Datum Dn r l (16) Vindenheten Mårten Thorsen Matilda Schön Länsstyrelserna Riksintressemyndigheter Bo verket Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Bakgrund Energimyndigheten uppdaterar områden angivna som riksintresse får vindbruk, på land och till havs. Enligt Energimyndighetens regleringsbrev ska myndigheten skapa plamnässiga fårutsättningar inom planeringsramen och stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft. Energimyndigheten ska stödja och skapa fårutsättningar får en omfattande utbyggnad av vindkraft med syfte att uppnå Sveriges och EDs mål om förnybar energi till år De första riksintressena för vindbruk pekades ut år 2004 och under åren skedde en översyn vilket resulterade i fler och större riksintresseområden jämfört med tidigare anspråk. Att Energimyndigheten då gjorde en uppdatering motiverades av att en vindkartering tagits fram 2007 som täckte hela Sveriges yta, inte bara kusterna i södra och mellersta Sverige som vid tidigare karteringar. Nyheter i denna uppdatering , jämfört med den tidigare revideringen 2008, är bland annat att Energimyndigheten använder sig av en uppdaterad vindkatiering med bättre upplösning och en ny sammanställning av nationell djupdata, båda från år Nytt i denna revidering är även att det tas hänsyn till spridd bebyggelse i utpekandet. Energimyndigheten har även tagit med avstånd till region- och stamnät som en aspekt i utpekande av riksintressen. Till de fårestagna riksintresseområdena för vindbruk medfåljer en värdebeskrivning innehållande bland annat årsmedelvind, antal verk, beräknad effekt och årsproduktion samt hur området ska skyddas från annan typ av exploatering. Den revidering som nu genomförs inleddes i slutet av 2010 och i denna process har en remiss avseende riksintressen till havs tidigare skickats ut till berörda länsstyrelser och myndigheter för synpunkter. Den remiss som skickades ut gällande havet 2011 har dragits tillbaka och i denna remiss presenteras ett nytt fårslag som baseras på att befintliga riksintressen till havs uppdateras. Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se Org.nr

87 eenergimyncligheten Datum D nr (16) Nationellt intresse för vindbruk Vindkraften har identifierats som en viktig förnybar energikälla för att uppnå Sveriges målsättningar om förnybar energi. Riksdagen har därfor antagit en planeringsram till år 2020 om 30 TWh årlig produktion av vindel, varav 20 TWh på land och l O TWh till havs. Denna ram markerar behovet av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till forbättrade forutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar el produktion från vindkraft. Att ett område anges som riksintresse for vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning avelproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Verksamhet i områden av riksintresse ska enligt miljöbalkens förarbeten (prop. 1997/98:45); V ara av nationell betydelse Behövas för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället Behövas för landets eller landsdels behov av viss produktion Utpekande av riksintresseområden ska enligt Boverket vara av sådan dignitet att intresset är av omistligt värde for nationen (remissvar vid revidering 2008). Den generella processen vid utpekande av riksintressen Hushållningsförordningen (1998:896) anger hur myndigheter med ansvar for riksintressen ska hålla uppsila över hushållningen med mark- och vattenområden. Utpekande av riksintressen sker i samverkan med länsstyrelser, berörda riksintressemyndigheter och med Boverket. Utpekade riksintresseområden är anspråk på mark- och vattenområden och dessa områden kan inte överklagas. Riksintressen ska enligt 3 kap. plan- och bygglagen (2010:900) redovisas och behandlas i den kommunala översiktsplaneringen, se figur l. Länsstyrelsen har sedan som tillsynsmyndighet ansvar att bevaka hur utpekade riksintressen hanteras av kommunerna i den fysiska planeringen, vilket framgår av bestämmelser i PBL. Det är först när ett beslut fattas (enligt PBL, miljöbalken

88 e Energimyndigheten Datum D nr (16) eller andra lagar) som det slutligt avgörs om ett riksintresse eller inte. Det kan ske via detaljplanering eller genom områdesbestämmelser. När tredje och fjärde kapitlet i miljöbalken ska tillämpas vid prövningen av ett mål eller ärende, ska länsstyrelsen särskilt verka för att riksintressena tillgodoses i den prövningen. Länsstyrelsen ska även underrätta Boverket och andra berörda myndigheter om länsstyrelsen anser att ytterligare mark- och vattenresurser bör anges som riksintresse eller om områdenas klassificering samt avgränsning bör omprövas. Figur l. Figuren visar processen vid utpekande av riksintressen och hur de sedan ska tillgodoses av kommunerna, denna process regleras i två olika lagstiftningar och styrs genom hushållningsfårordningen. Källa: Boverket Regeringen införde ett planeringsstöd under åren för att betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till forbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar produktion från vind. Planeringsstödet för den kommunala planeringen infördes for aktiva planeringsinsatser som genomfördes för att utveckla förutsättningar för en utbyggnad av vindkraften. Många kommuner sökte detta stöd och har genomfört planeringsinsatser under de senaste åren. Den kommunala översiktplaneringen ska aktualiseras och uppdateras varje mandatperiod, där nytt underlag, som exempelvis riksintresseområden för vindbruk arbetas in.

89 e Energimyndigheten Datum Dn r (16) 1. Metod och omfattning av anspråk för riksintresse vindbruk Energimyndigheten har i denna revidering gått igenom tänkbara metoder att använda vid framtagande av riksintresseområden för vindbruk Vid föregående revidering av riksintresseområden för vindbruk tog varje länsstyrelse fram ett förslag utifrån uppställda grundkriterier från Energimyndigheten. Detta medförde att de områden som slutligen pekades ut av myndigheten baserades på olika kriterier beroende på varierande avväganden i varje län. Energimyndigheten har även undersökt möjligheten att använda sig av de tematiska tillägg till översiktplaner för vindbruk som finns framtagna i många kommuner. Dessa underlag har dock olika utgångspunkter vilket skulle resultera i många olika sätt att utpeka riksintressen, vilket inte är önskvärt. Myndigheten har också sett över om befintliga vindkraftsanläggningar och pågående projekt kan utpekas som riksintressen. De analyser som myndigheten genomfört har lett fram till att utpekaodet av landets riksintresseområden för vindbruk ska baseras på samma grundläggande kriterier. Den stora skillnaden mot föregående revidering är att Energimyndigheten denna gång tagit fram ett kartunderlag utifrån enhetliga kriterier och undantag. 1.1 Omfattning av anspråk för riksintresse vindbruk En behovsanalys har utförts för att relatera utpekaodet av riksintresseområden med den av riksdagen fattade planeringsramen om 30 TWh (20 TWh på land och 10 TWh till havs). En schablonberäkning har i denna analys genomförts för att bedöma hur stor yta som krävs för att uppnå planeringsramen. Den uppskattade mängden area har sedan tredubblerats. Anledningen till detta är att ytanspråket ska ge rymd får eventuella bortfall och att anspråken inrymmer en framtidsutblick förbi planeringsramen och år På land bedöms cirka 7500 km 2 vara ett rimligt anspråk för riksintresse vindbruk Till havs och i insjöar bedöms cirka 3300 km 2 vara ett rimligt anspråk för riksintresse vindbruk

90 e Energimyndigheten Datum Dn r (16) Grund för berälming av omfattning av anspråliet Anspråket på land grundar sig på följande antaganden: 2 verk/km 2 2 MW /vindkraftverk 2000 fullastimmar För landområden leder ovanstående antaganden till att det krävs 2500 km 2 i anspråk för att landbaserad vindkraft ska kunna producera 20 TWhlår (2500*2*2*2000 MWh). Med tidigare resonemang om faktor tre leder detta till att det totala anspråket blir omkring 7500 km 2 Anspråket till havs och insjöar grundar sig på följande antaganden: l verk/km 2 3MW/verk 3000 fullastimmar För hav och insjöar leder ovanstående antaganden till att det krävs 1100 km 2 i anspråk för att landbaserad vindkraft ska kunna producera l O TWh/år (1100*1 *3*3000 MWh). Med resonemanget om faktor 3 leder detta till att det totala anspråket blir 3300 km 2 Om det i beräkningarna väljs högre värden för antal verk per kvadratkilometer, effekt per verk samt fullastimmar blir anspråket på yta naturligtvis lägre. De ' värden som har angivits har dock bedömts vara lämpliga att använda i en : schablonberäkning som detta avser. 1.2 Metodbeskrivning På land bedöms behovet av anspråket för riksintresseområden till 7500 kvadratkilometer. Utifrån vindkarteringen från år 2011 har GIS-analyser utförts för att identifiera det utfall som motsvarar detta ytanspråk. Energimyndighetens utgångspunkt har varit att identifiera områden med så god medelvind som möjligt där hänsyn även tas till skyddade områden enligt miljöbalken samt avstånd till bebyggelse och elnät, se avsnitt om kriterier och undantag. Till havs och i insjöar gör Energimyndigheten bedömningen, utifrån de remissvar som inkom 2011 i samband med revidering av riksintresseområden till havs som då presenterades, att befintliga utpekade områden till god utsträckning motsvarar det ytbehov som är önskvärt till havs. I denna revidering har därmed befintliga områden uppdaterats utifrån vindstyrka, djup och områdenas storlek. Ny djupdata medför att en del områden förändras vad gäller vindområdets utbredning.

91 e Energimyndigheten Datum D nr (16) I tillägg till dessa utpekaoden har en översyn genomförts av planerade projekt till havs och i insjöar med syfte att fånga upp eventuella projekt som faller inom ramarna for Energimyndighetens kriterier. I Energimyndighetens forslag har dessa områden inte tagits med i utpekaoden nya riksintresseområden till havs. Motiveringen till detta tillvägagångssätt till havs och i insjöar är att det finns svårigheter med att ta fram att generella kriterier gällande havet då årsmedelvinden och bottenförhållanden är goda längs hela den svenska kusten. Denna typ av analys har inte bedömts vara relevant för områden på land då det finns en tydlig metodik och lämpliga kriterier för utpekande. Ingen avgränsning har heller gjort när det gäller anslutningar till elnät för riksintressen till havs, då detta får avgöras från fall till fall. En genomgång har slutligen genomförts av de riksintresseområden som utpekades år 2008 och som faller bort i denna uppdatering. För detta arbete har databasen Vindbrukskollen använts som underlag. Resultatet visar på att cirka 80 områden skulle falla boli där det pågår planerad etablering av vindkraft. Energimyndigheten har undersökt möjligheten till övergångsbestämmelser för dessa områden, detta fungerar inte lagmässigt. Myndigheten rekommenderar därfor att miljöprövningsdelegationerna och kommunerna beaktar att området tidigare varit utpekade som riksintresse 2008 vid uppstali av projektering, vid bedömning av området. 1.3 Behovsbedömning Energimyndigheten anser inte att myndighetens utpekande av områden som riksintressen for vindkraft är att anse som en sådan plan eller program som i sig kan antas medfora en betydande miljöpåverkan. Det är alltså, enligt Energimyndighetens bedömning, inte nödvändigt att genomföra en miljöbedömning i samband med myndighetens bedömning av riksintresset. Energimyndigheten presenterar ett underlag och en bedömning av riksintresset. Denna bedömning är emellertid inte bindande och den sätter inte heller upp närmare kriterier eller villkor för den framtida tillståndsprocessen. Bedömningar av miljökonsekvenser, liksom som avvägningar mellan oförenliga riksintressen, är meningsfulla först i samband med planläggning eller beslut. De områden som slutligen kommer att pekas ut som riksintresseområden för vindbruk ska behandlas i den översiktliga planeringen, där det görs en miljökonsekvensbeskrivning (MICB), och även i tillståndsprocessen där en mer omfattande MIZB genomförs inför beslut om tillstånd.

92 e Energimyndigheten Datum Dn r (16) 2. Underlag vid revidering av riksintressen år 2012 I detta avsnitt beskrivs de underlag som har varit aktuella i samband med uppdateringen av riksintresse för vindbruk. Viktiga förbättringar i denna revidering är den uppdaterade vindkarteringen från 2011, en ny nationell sammanställning av djupdata samt att fastighetskmian används för att ange en buffelizon även till spridd bebyggelse. 2.1 Vindkartering år 2011 Grundläggande för att ett område pekas ut som riksintresse vindbruk är att det råder goda vindförutsättningar på platsen. För att avgöra detta har Energimyndigheten i samband med denna revidering beställt och använt sig av en uppdaterad vindkmiering som togs fram år 2011 enligt de metoder som utvecklats vid Uppsala universitet. Skillnaden från den tidigare vindkartering som användes som underlag för utpekandet av riksintressen år 2008 är: l. Nytt underlag avseende topografin. Lantmäteriet 50 meter mot tidigare Topo30 med 30" upplösning. 2. Nytt underlag vad gäller vegetationen. Corine 250 meter mot tidigare USGS med l kilometers upplösning 3. Fyra gånger högre upplösning än tidigare vindkartering år 2007 Den nya vindkarteringens resultat överensstämmer generellt med den gamla, men i vissa områden fås systematiskt högre eller lägre vindar. Exempelvis i Norrland finns områden där det sannolikt är så att den i modellen bättre upplösta topografin ger mer vind över den högre terrängen medan att vissa lägre liggande terrängavsnitt fått lägre vind. Detta är i princip vad man kunnat vänta sig. I södra Sverige verkar det som de övervägande skogiga delarna fått lägre vindar, fårutom i områden där topografin betyder högre vind generellt. Medan det över vissa slätter blivit högre vindar istället. Jämförelser mellan modellen och faktiska vindmätningar visar i medeltal på god överensstämmelse. I denna revidering nyttjas den klimatologiska årsmedelvinden på l 00 meter ovan mark som underlag. Det bör noteras att denna modellberäkning av årsmedelvinden är schablonkorrigerad avseende nollplansfårskjutningen för att kunna ange höjd ovan mark. I detta fall har nollplansfårskjutningen 15meter använts, vilket betyder att om skogen är högre eller lägre måste korrigeringar göras. Vindkarteringen är gjord med en matematisk-fysikalisk modell (MIUU-modellen) som beskriver tillståndet i atmosfåren såsom vindhastigheten. Modellen används för att göra övergripande analyser. Modellberäkningarna är baserad på 192 modellerade fall av väder och har analyserats statistiskt ur ett långtidsperspektiv för att ge årsklimatet representativt får en 30-års period. Vid en framtida projektering i områdena görs normalt faktiska vindmätningar och dessa bör långtidskorrigeras för att representera vindklimatet får en längre period.

93 e Energimyndigheten Datum Dn r (16) 2.2 Fastighetskartan Energimyndigheten har i denna revidering tagit hänsyn till spridd bebyggelse genom att använda sig av Lantmäteriets fastighetskarta och utifrån denna upprättat buffelizoner kring hus och kyrkor. Vid utpekande av riksintressen för vindbruk år 2008 användes en buffertzon kring bebyggelseområden enligt Lantmäteriets Terrängkarta (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse). Detta innebar att ingen hänsyn togs till spridd bebyggelse, vilket vid den föregående revideringen fick stor betydelse får ytanspråken i ett flertal län. 2.3 Nationell sammanställning av djupdata 2011 (Statens Geologiska Undersökning) Statens Geologiska Undersökning (SGU) har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram en nationell sammanställning av djupkurvor inom svenskt territorialvatten och svensk ekonomisk zon (EEZ). Statens Geologiska Undersökning framställde även GIS-data för ytor med djup ned till 20, 30, 35 och 40 meter. SGU har i uppdraget sammanföti och digitaliserat befintliga kmimaterial för att få en sammanhängande bild av bottenterrängens fysiska form. SGU har även harmoniserat djupkurvor från olika kmiprojekt och äldre maringeologiska kartor. Resultatet i denna nationella djupkartering ger en övergripande bild av hur havsbotten ser ut inom svenskt vatten och svensk ekonomisk zon. Sammanställningen av djupdata levererades Kriterier och undantag vid utpekande av riksintresse vindbruk år 2012 I denna del beskrivs de avväganden i form av kriterier och undantag som Energimyndigheten har gjort i samband med denna uppdatering av riksintresseområden för vindbruk Dessa beskrivs kortfattat inledningsvis för att sedan beskrivas närmare i den metodbeskrivning som följer. Här görs också jämförelser med tidigare utpekade riksintressen 2008.

94 e Energimyndigheten Datum D nr (16) 3.1 Huvudkriterier och undantag På/and e s && a4 ~ S$ \. Vindförutsättningar-I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind l 00 meter ovan mark (MIUU 2011) Området ska vara större än 5 kvadratkilometer Avstånd till bebyggelse (hus och kyrkor) -Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter Avstånd till region- och/eller stamnät ska vara högst 15 kilometer Till Havs och i stora insjöar Vindförutsättningar-I vindområdet ska det blåsa mer än 8,0 m/s i årsmedelvind l 00 meter ovan mark (MIUU 2011) Området ska vara större än 15 km 2 Vattendjup ned till 35 meter Undantagna områden enligt miljöbalken Riksintresse obruten kust, 4 kap. 3 MB Riksintresse obrutet fjäll, 4 kap. 5 MB Nationalparker, 7 kap. 2 MB Vindförutsättningar Huvudkriteriet får att ett område ska utgöra riksintresse för vindbruk är att det ska finnas tillräckligt bra vindförutsättningar på platsen. Energimyndigheten anser att en klimatologisk årsmedelvind över 7,2 meter per sekund l 00 meter ovan mark utgör goda vindförhållanden och bör ligga som grund får områden som utpekas som riksintressanta för vindbruk Detta medfår en höjning av vindkriteriet jämfårt med revideringen år År 2008 angavs en årsmedelvind om 6,5 m/s på 72 meter ovan nollplansförskjutningen som ett grundkriterium, om detta värde jämförs med den nya vindkarteringen motsvarar det 6, 7 m/s i årsmedelvind l 00 meter ovan mark. I och med att det finns en felmarginal på cirka+/- 0,5 m/s utgör kriteriet på 7,2 m/s l 00 meter ovan mark en höjning av vindförutsättningarna jämfört med tidigare Om rådenas storlek I denna revidering ökar myndigheten minsta yta för landområden från tidigare tre till fem kvadratkilometer. För områden till havs och i större insjöar har den minsta ytan satts till 15 km 2 Detta får att skapa vindbruksområden som rymmer storskaliga etableringar på minst l O till 15 vindkraftverk och uppåt. Dessa områden blir därmed de mest intressanta områdena får vindkraftsetableringar ur nationell synvinkel. I och med att områdenas storlek blir större ökar även sannolikheten att området inrymmer goda vindförutsättningar.

95 e Energimyndigheten Datum D nr l o (16) Avstånd till bebyggelse Energimyndigheten har använt ett avstånd om 800 meter till spridd bebyggelse vid urvalet av områden i den kartanalys som utförts. Frågan om avstånd till bebyggelse avgörs först i prövningen av enskilda projekt, det kan vara ett längre eller ko1tare avstånd än vad Energimyndigheten anger i detta sammanhang. Det avstånd till bebyggelse som anses lämpligt ska först och främst ses som en del av urvalsmetoden får att hitta lämpliga områden Vattendjup Vattendjupet är en viktig parameter för havsetablerade vindkraftparker med avseende på val av fundament vilket i stor utsträckning påverkar ekonomin får projektet. Med utgångspunkt i att områden av riksintresse ska skydda områden som är särskilt lämpade för en viss användning gör Energimyndigheten bedömningen att35meters djup är en lämplig gränsdragning, ur ekonomisk synvinkel och med hänsyn till dagens kommersiella teknik Riksintressen för vindbruk och elnätsanslutning För vindkraftparker som byggts och kommer att byggas är parkens storlek, det vill säga ansluten effekt, av betydelse får vilken typ av elnät anslutning lämpligen sker till. I tabellen nedan visas sambandet mellan ansluten effekt och val av lämplig spänningsnivå för anslutning. Överfåringen avelenergi sker genom stamoch regionnätet medan distributionen till elkonsumenterna vanligen sker genom lokalnäten. Ansluten Nätets effekt spänning Typ av nät Kommentar (M W) (k V) > stamnät ;:: stamnät >300 MWom nätets kapacitet medger Regionnät > 100 MWom nätets kapacitet medger < Lokalnät > 10MWom nätets kapacitet medger

96 e Energimyndigheten Datum D nr (16) Betydelsen av avstånd till elnät F ör vindkraftsoperatörerna är det intressant att hålla nere kostnaden för e1anslutning genom att hitta vindlägen nära befintliga elnät. Generellt gäller att kostnaden för elanslutning och att problemen med intrång ökar med avståndet. Detta gäller speciellt när några få vindkraftverk ska anslutas. För större parker, och för kluster som medför relativt stora näraliggande områden med vindkraftverk, spelar avståndet mindre roll då kostnaden kan fördelas på en större totaleffekt. För elnätsoperatörerna är det svårt att i fårväg ge en prognos över vilka utpekade riksintresseområden som ligger geografiskt väl placerade får anslutning till befintligt elnät. Närhet till en elledning innebär inte med automatik att anslutning är lämplig. Dels kan kapaciteten i befintlig ledning vara fullt utnyttjad och dels kan ändrade driftförhållanden, som till exempel tillkommande last i andra delar av det närliggande nätet, förändra ledningens last över tiden. Generellt kan dock sägas att närheten till en elledning ändå bör ha fördelar både ur kostnads- och intrångsperspektiv. För de områden som i denna remiss utpekas som riksintressanta har därfår ett högsta avstånd till elnät om 15 kilometer till närmaste stamnäts- och regionnätsledning tagits med som en aspekt får urval av riksintresseområden för vindbruk. Informationen ger en indikation om utpekade områdens status vad gäller möjlig anslutning till elnätet. I vissa fall kan det innebära att anslutning kan ske utan nätförstärkning och i andra fall kan det kräva omfattande nätförstärkningar får att anslutning ska bli möjlig. Informationen säger heller inget om anslutning kan ske till den närmaste punkten på ledningen eller om en mera lämplig anslutnings punkt finns på ett längre avstånd från det utpekade området. Därutöver kan den miljö- och koncessionsprövning som ska ske innan elanslutningen fastställts medfåra fårändrad ledningssträckning vilket kan fördyra anslutningen.

97 e Energimyndigheten Datum D nr (16) 3.2 Undantagna områden Energimyndigheten har i utpekaodet av riksintresse vindbruk valt att undanta vissa områden på förhand. Dessa bedömningar har bland annat baserats på det underlag som finns i utredningen "Prövning av vindkraft SOU 2008:86". I det kommande avsnittet beskrivs de undantag och bedömningar angående riksintressen enligt 3, 4 och 7 kap. i miljöbalken som myndigheten har gjort. Vissa riksintressen enligt miljöbalkens tredje kapitel kommer att beskrivas närmare. Övriga riksintressen och skydd av områden enligt miljöbalkens bestämmelser, som inte beskrivs ingående, bör hanteras i tillståndsprocessen och inte undantas vid utpekande av riksintresse vindbruk på förhand enligt Energimyndigheten bedömning Undantagna områden Riksintresse obruten kust- 4 kap. 3 miljöbalken Riksintresset skyddar särskilt utpekade kuststräckor på västkusten och ostkusten från etableringar av gruppstationer får vindkraft anläggningar som är tillståndspliktiga. Ett undantag är Öland där tillståndspliktiga anläggningar för vindkraft får uppföras. Området obruten kust gäller utåt i havet med en zon om l till3 sjömil. Energimyndigheten gör bedömningen att de etableringar som planeras inom riksintresseområden får vindbruk är av den storleken att de blir tillståndspliktiga och att dessa områden undantas vid utpekande av riksintresse vindbruk. Ril{sintresse obrutet fjäll- 4 kap. 5 miljöbalken Riksintresset skyddar vissa geografiska områden i Sverige med hänsyn till deras natur- och kulturvärden. Inom riksintresse obrutet fjäll får bebyggelse och

98 e Energimyndigheten Datum D nr (16) anläggningar komma till stånd endast om det behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet. Andra åtgärder inom områdena får vidtas endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas. Energimyndigheten gör bedömningen att en storskalig vindkraftsetablering inte är möjlig inom dessa riksintresseområden. Dessa områden undantogs även vid utpekande av riksintresse vindbruk 2004 och Nationalparker -7 kap. 2 miljöbalken Nationalparker skyddas med syfte att bevara ett större sammanhängande område av viss lanskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Energimyndigheten gör bedömningen att etableringar av vindkraft i nationalparker inte kan kombineras med vindkraft. Därmed undantas dessa områden i utpekande av riksintresse vindbruk. Dessa områden undantogs även vid utpekande av riksintresse vindbruk 2004 och Ej undantagna områden Här foljer en kortare beskrivning av områden som inte har undantagits generellt i utpekande av riksintresse vindbruk 2012, detta for att tydliggöra Energimyndighetens ståndpunkt. Försvarsmaktens intressen - 3 kap. 9 miljöbalken Enligt Energimyndighetens bedömning kan forsvarsmaktens intressen i vissa fall kombineras med vindkraftsetableringar. Energimyndigheten gör bedömningen att dessa avväganden bör hanteras i tillståndsprocessen och att generella undantag inte ska göras på förhand. I de fall där försvarsmaktens intressen sammanfaller med förslag till utpekande av riksintresseområden finns detta beskrivet i värde beskrivningen. När det gäller samexistens mellan olika intressen hänvisar Energimyndigheten till prop. 2012/13:1, där det enligt regeringen är angeläget att Försvarsmakten och de andra berörda intressenterna så långt som möjligt vidtar åtgärder i enlighet med den rapport som tagits fram av Totalforsvarets forskningsinstitut, Redovisning av uppdrag- internationell jämförelse avseende militär flygverksamhet och vindkraft. Syftet är att nå en ökad förståelse och samexistens mellan olika intressen. Natura 2000-områden- 4 kap. l och 8 samt 7 kap. 28 miljöbalken Enligt Naturvårdsverkets vägledning om vindkraft och Natura 2000 finns det möjligheter till vindkraftsetableringar inom Natura 2000-områden om det huvudsakliga syftet med området inte påtagligt skadas. Etablering är företrädesvis möjlig i sådana delar där det inte förekommer livsmiljöer eller arter som området avser att skydda.

99 e Energimyndigheten Datum D nr (16) När det gäller utpekande av riksintresse vindbruk anser Energimyndigheten att det inte går att generellt undanta Natura 2000-områden på förhand. Enligt lagstiftningen ska en tillståndsprövning ske i varje enskilt fall för verksamheter som kan ha betydande påverkan på miljön inom Natura 2000-området. Natur- och kulturreservat- 7 kap. 4 och 9 miljöbalken Naturreservat inrättas i första hand i syfte att bevara biologisk mångfald och i andra hand för att vårda samt bevara värdefulla naturmiljöer. Att ett område även skyddas som kulturlandskap kan höja skyddsvärdet för landskapet. När det gäller frågan om etablering av vindkraft i ett natur- och kulturreservat får frågan avgöras från fall till fall utifrån vad som är syftet med det aktuella skyddet, vilka föreskrifter som gäller i området och i vilken mån en vindkraftsetablering kan samordnas med skyddssyftet Riksintresse yrkesfiske och rennäring - 3 kap. 5 miljöbalken Dessa riksintressen utgörs av viktiga områden för yrkesfisket och rennäring. Riksintresse yrkesfiske utgörs av de viktigaste fångstområdena. Fiske bedrivs många gånger mest effektivt och därmed också mest lönsamt i områden där fisk av olika anledningar koncentreras. Sådana områden finns ofta inom eller i anslutning till lek- och uppväxtområden eller vandringsvägar. Viktiga områden som kan ha status som riksintresse rennäring är flyttleder, övernattningsbeten, naturliga samlingsställen, svåra passager, speciella betesområden, områden kring anläggningar samt renhagar. Dessa riksintressen hanteras bäst på lokal nivå i den kommunala översiksplaneringen och i tillståndsprocessen. Riksintresse kommunikationer- 3 kap. 8 miljöbalken Energimyndigheten anser att vägar och farleder som är av riksintresse kan hanteras bäst i tillståndsprocessen och dessa intressen ska därmed inte undantas på förhand vid utpekande av riksintresse vindbruk.

100 e Energimyndigheten Datum D nr (16) 4. Värdebeskrivning Att ett område anges som riksintresse får vindbruk innebär att det ska vara särskilt lämpligt för utvinning avelproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Grundläggande får att ett område pekas ut som riksintresse vindbruk är att det råder goda vindförutsättningar på platsen. Utpekade riksintresseområden ger möjlighet till storskaliga etableringar av vindkraft och innebär ett nationellt anspråk på mark- och vattenområden med ett långsiktigt perspektiv. För varje riksintresseområde finns en värdebeskrivning innehållande en schablonberäkning för antal verk, installerad effekt och den årsproduktion som området skulle kunna generera. För de områden som har beröringspunkter med försvarsmaktens intressen, så kallade stoppområden, anges detta i den tillhörande beskrivningen av området. Kartmaterialet har interpolerats för att skapa ett kartunderlag som är mer lätthanterligt för användarna. Värdebeskrivningen visar på vilken metod och option som använts för finjusteringar vilket beskrivs närmare i bilaga l. 4.1 Hur ett riksintresse vindbruk ska skyddas Att etablera bostäder inom ett tillgodosett riksintresseområde får vindbruk kan påverka möjligheter till användandet negativt eftersom ljud och den visuella påverkan från framtida verk kan påverka boendemiljön. Därmed kan sannolikheten för etablering av vindkraft minska. Påverkan kan vara olika stor beroende av hur stort riksintresseområdet är och var i området bostäder planeras. En viss typ av bebyggelse såsom industrier, hamnverksamhet med mera kan anläggas inom riksintresseområden för vindbruk så länge det är möjligt att åstadkomma säkra miljöer där vindkraften etableras. Huruvida andra exploateringar påtagligt försvårar tillkomsten eller användandetet av vindkraftsanläggningar, får avgöras från fall till fall av länsstyrelse och kommun.

101 e Energimyndigheten Datum Dn r (16) 5. Medföljande GIS-material I GIS-materia1ett ingår en översiktskarta för hela Sverige för att ge en övergripande uppfattning av riksintresseområden för vindbruk nationellt sett. Dessa kartor finns att ladda ner på Energimyndighetens hemsida, http :/ / /Om -oss/v ar-verksamhet/fram jande-av vindkraft1/riksintresse-vindbruk-/revidering-av-riksintresse-for-vindbruk- 2011/Remiss-2012-land-och-hav/. Kartorna som bifogas har i vissa fall korrigerats mot höjdkurvor for att få ett mer rätt underlag för utpekande av riksintresse vindbruk. Områden som har fallit ut av analysen har finputsats/interpolerats för att få jämna kanter på vindområdena och sammanhängande områden. Bilagor Bilaga l Förfinade avgränsningar av riksintresseområden för vindbruk Bilaga 2 Uppdaterade riksintresseområden för vindbruk 2012 Bilaga 3 Avancerat GIS-material ink!. vindpolygoner

102 Al( J-l L AL. v l( t_ CL Länsstyrelsen i Jönköpings län Karin von Zweigbergk Samhällsbyggnadsenheten MISSIV Sida l /l Datum Enligt sändlista Beteckning MILJÖNÄMNDEN l JÖNKÖPINGS KOMMUN 20\2 -\2-1 o onr.~.q\:~~~j~\q Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Energimyndigheten har tagit fram ett förslag till revidering av riksintresse vind bruk. I utpekandet av riksintresseområden för vindbruk har Energimyndigheten använt sig av en uppdaterad vindkartering från Vindkarteringen är mer noggrann än den tidigare vindkarteringen som gjordes Tack vare bättre upplösning får man en klarare bild av hur det blåser inom ett visst område. Energimyndigheten har också tagit med avstånd till region- och stamnät som en aspekt i utpekande av riksintr~ssen då vindkraft och elnät är vilctiga variablar för utbyggnaden av förnybat: energi i Sverige. Utpekandet av riksintresseområden för vindbruk ha{ även skett i relation till planeringsramen på 30 T\V'h. I och med Energimyndighetens förslag på nya riksintresseområden anges riksintresse vindbruk på ett enhetligt sätt över landet. Länsstyrelsen remitterar härmed förslaget tilllänets kommuner och önskar synpunkter vad gäller de kriterier som ligger till grund för utpekandet av riksintresseområden samt det resultat kriterierna har lett fram till vad gäller utpekade områden. Filer i GIS-format och ytterligare material finns att hämta hem på Energimyndighetens webbplats. Eventuella synpunkter lämnas senast den 1 februari 2013 per e-post till karin.von.zweigbergk@lansstyrelsen.se alternativt per post till Länsstyrelsen i Jönköping län, Jönköping. Karin von Zweigbergk planarkitekt Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping l Postadress Jönköping Telefon Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se l Webbplots

103 Anne Johansson Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: von Zweigbergk Karin den 10 december :21 Diariet-SBK; jo el. miljo. Miljökontoret Diariet-MK; Mäller Mari-Janne; Svensson P-0; Lagerkvist Nils; Lundberg Berit; Kristensson Anna K; F-DL-Samhällsbyggnad; F-DL-Avdelningschefer Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk Missiv_Länsstyrelsens_remiss.pdf; Remiss gällande områden av riksintresse vindbruk pdf; Bilaga 1. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRADEN FÖR VINDBRUK.pdf Hej! Länsstyrelsen önskar kommunens synpunkter på bifogat förslag på revidering av riksintresse vind bruk. Denna remiss är skickad till det som motsvarar miljökontor och plankontor i länets kommuner. Vi ber er i respektive kommun att förankra ert yttrande på lämplig politisk nivå. Se bifogat missiv. Vänlig hälsning Karin Karin von Zweigbergk Planarkitekt Länsstyrelsen i Jö nköpings län 55 i 86 Jönköping Telefon Tänk på miljön innan du skriver ut detta e-brev. l

104 e Energimyndigheten Tillväxtavdelningen Vindenheten Bilaga l l (8) Bilaga 1. FÖRFINADE AVGRÄNSNINGAR AV RIKSINTRESSEOMRADEN FÖR VINDBRUK Denna bilaga innehåller beskrivning av förfinade avgränsningar av riksintresseområden för vindbruk, inkluderat de metoder och optioner som använts för att genomföra denna bearbetning. Bakgrund och övriga förutsättningar Baserat på resultaten från den fårstudie inom fem avgränsade typexempel av vindområden, som genomfårdes under oktober 2012, har finjusteringar och interpoleringar genomförts av cirka 400 vindområden på land. Målet med dessa kartbearbetningar var att producera presentabla och lättförståeliga områdesavgränsningar av utpekade riksintresseområden får vindbruk De problemställningar som hanterats under förstudien var att: Jämna ut avgränsningarna med hjälp av höjdkurvor eller liknande Hantera områden med mycket hål (där viss bebyggelse kan förekomma) Eventuell uppdelning av områden som är smala på mitten, Eventuell sammanslagning av närliggande områden. Motsvarande problem kommer att ligga till grund för bearbetning av ytorna, med olika tillvägagångssätt för olika ytor, beroende på hur de är beskaffade. Uppgift och genomförande Energimyndigheten har uppdragit en GIS-konsult att fårfina gränsdragningarna i det utkast till riksintresseområden vindkraft som tagits fram av myndigheten. Olika områden kommer att behöva hanteras på olika sätt beroende på deras utseende, se exempel i bilaga l. Basvillkor för avgränsningarna är en vindkastighet om 7.2 m/s i årsmedelvind på 100meters höjd. Ur dessa utgår bebyggelse med en buffertzon på 800 meter. Undantag enligt Energimyndighetens specifikation tas bort helt. Genomförande Energimyndigheten har tillsammans med konsulten gått igenom alla vindområden får att göra ett urval av vilken metod områdesgränser får att bestämma hur vmje enskilt område ska bearbetas. Konsulten har föreslagit Box Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon Telefax registrator@energimyndigheten.se wvvw.energimyndigheten.se Org.nr

105 e Energimyndigheten 2 (8) metod, vilket granskas och eventuellt revideras av projektgruppen vid Energimyndigheten. Förfining av gränserna enligt utpekad metod (metod l, 2, 3 eller 4). Gränsen för vindmätningarna är 7.2 m/s i årsmedelvind på l 00 meters höjd ovan mark. Skyddade områden och vattenytor, ska inte ingå i områdesavgränsningarna. Manuell kontroll och editering, genomgång av alla områden. Kontinuerlig uppföljning under projektets löptid under genomförandet med telefonmöte/möte fredag eller måndag vmje vecka. Detta är för att stämma av att tidplanen håller och att rätt resultat erhållits för de under veckan producerade områdena, dessa områden har levererats fortlöpande för att stämrna av metod och resultat. Leverans Resultaten från baskatteringen har levererats så f011 som möjligt i takt med att områdena blivit klara. Leverabier Baskatiering: Förfinade områdesavgränsningar, vektor polygon (ESRIshape). Baskartering: Attribut som talar om hur stor andel av området som utgörs av bebyggelseytor. Baskartering: Utsnitt (raster) av vindmätning på l 00 meter i de utpekade områdena. Option la: höjdkurvorna som genererats. Option 2: Polygoner med "höjdsatta" vindmätningar. Bilagor: Bilaga l a - Alternativa metoder för avgränsningar av intresseområden för vindkraft Bilaga l b-exemplifiering av option er

106 e Energimyndigheten 3 (8) Bilaga la- Alternativa metoder för avgränsningar av intresseområden för vindkraft Metod l - Förfina gränsen Metod l innebär att den ursprungliga gränsdragningen inte behöver förändras nämnvärt utan behålls i stora drag. Endast uppmjukning av gränsen, som den är, får ett kartografiskt snyggare intryck. Kanter rundas av och långa utstickande "tarmar" kapas av. Figur l Område 28, Gotland. Den ursprungliga gränsen i svart har jämnats till och den långa utstickande delen i syd har kapats av. Metod 2 -Förfina och ändra gränsen med buffert Metod 2 används för att knyta ihop väldigt smala och greniga områden till ett större sammanhängande. Det ursprungliga området buffras och analyseras tillsammans med vindskikt, bebyggelse och skyddade områden. I just detta exempel skulle det ha delats upp i två områden. Gränsen för området har jämnats till och "tarmar" har tagits bort. Föreslaget område är det lila i mitten och färgerna runt visar hur bebyggelsen ligger.

107 e Energimyndigheten 4 (8) Figur 2 område 36, Västra Götaland. Metod 3 -Interpolera vindskiktet för att hitta nya gränser inom buffert+ lägga in bebyggelse med annan kod Metoden lämpar sig for områden där vindmätningarna varierar en del och bebyggelsen inte är alltför omfattande. En yttre begränsningslinje baserat på vindmätningarna kompletteras med ett skikt som även innehåller bebyggelse med en annan kod, som kan fårgas in för att synliggöra detta.

108 e Energimyndigheten 5 (8) Figur 3 Ursprunglig polygon har förändrats genom att interpolera fram nya gränser i vindkarteringen och genom att slå samman med bebyggelse och lägga den i en annan färgton. Metod 4- område med viss bebyggelse Metoden används på områden med mycket hål i. Områdesgränsen buffras och nya gränser mjukas upp och alla hål efter bebyggelsebuffring fylls igen.

109 e Energimyndigheten 6 (8) Figut 4 Område 251, Jämtland. Typiskt "hålexempel" där ytterkonturen bevaras men ingående bebyggelse kodas om. I exemplet ska även ett skyddat område i NV tas bort, vilket inte gjorts här.

110 e Energimynåigheten 7 (8) Bilaga l b- exemplifiering av optioner Option l - Editering mot höjdmodell Metod 5 kräver höjddata som underlag. Ur höjdmodellen skapas höjdkurvor, som används som bakgrund för manuell editering av gränsen t.ex. i fall där en djup ravin eller dal bör tas bott. Denna metod gör även att vindkatteringen finjusteras. Figur 5 Förändring i steg; till vänster originalpolygon. Uppmjukad yttergräns utan att förändra huvuddragen i mitten. Till höger gränsen som manuellt editerats mot bakgrund av höjdkurvor. Option 2 -polygoner av vindmätningar Optionen innebär att de vindmätningar som faller inom vmje område konverteras från raster till fast vindhastighetskurvor (motsvarande höjdkurvor) och höjdsätts. De kan då användas tillsammans med andra GIS-skikt och fårgsättas enligt önskad legend.

111 e Energimyndigheten 8 (8) Figur 6 Till vänster ursprungliga vindmätningar i 500m-rutor. Till höger har rutorna konverterats till raster och vindkurvor har skapats, ytbildats och höjdsatts.

112 Sida l av l Teckenförklaring R~ htreueomr ~,d RUI"o!ruuomr ra v o t> )'ar Ya'ii!i'1 Undom r~le sverl~ omg,i!me l!momraden c=j Un grar~ -- "!ltrl!orl!ilgrln6 -- Grans ekonom lit zon %b

113 Detaljkarta Rl Vindbruk södra Sverige Teckenförklaring - Riksintresseområden på land Riksintresseomr hav o insjöar Vatten D Landområde Sverige D Omgivande landområden

114 Ärende 14 Miljöenheten Karin Hellström TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande till kommunstyrelsen avseende remissen Kemikalieinspektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner Ks/2012: Mn Sammanfattning Miljönämnden har beretts tillfälle att yttra sig till kommunstyrelsen avseende remissen Kemikalieinspektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner, Ks/2012: Regeringen bedömde i propositionen om Kemikalietillsyn (2009/10:167) att Kemikalieinspektionen (KemI) bör ges möjlighet att överlåta viss kemikalietillsyn till kommunerna, med samma krav som idag gäller för överlåtelse av tillsyn över verksamheter. Regeringen har gett KemI i uppdrag att föreslå hur en delegering av tillsynsansvar över primärleverantörer från KemI till kommunerna kan genomföras. KemI:s förslag är att kemikalietillsyn av primärleverantörer inte ska kunna överlåtas till kommunerna. I rapporten framkommer dock att flera större kommuner har framfört att de förordar möjligheten att begära överlåtelse av kemikalietillsyn. Begäran kan ske på liknande sätt som vid överlåtelse av tillsyn av A- och B-verksamheter från länsstyrelse till kommun. Miljökontoret anser att det är positivt att en kommun kan begära överlåtelse av kemikalietillsyn av primärleverantörer och instämmer i de flesta av de synpunkter som har framförts av vissa större kommuner. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse, daterad Remiss Kemikalieinspektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner Ks/2012:551 från kommunstyrelsen, daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden lämnar följande synpunkter till kommunstyrelsen: En kommun ska kunna begära överlåtelse av kemikalietillsyn av primärleverantörer. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

115 2 (2) Ärende Kemikalieinspektionen (KemI) har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att överlåta viss kemikalietillsyn till kommuner. Miljödepartementet har givit Jönköpings kommun möjlighet att yttra sig över utredningen. Kommunstyrelsen har översänt den till miljönämnden för yttrande. Regeringen bedömde i propositionen om Kemikalietillsyn (2009/10:167) att KemI bör ges möjlighet att överlåta viss kemikalietillsyn till kommunerna, med samma krav som idag gäller för överlåtelse av tillsyn över verksamheter. Regeringen har gett KemI i uppdrag att föreslå hur en delegering av tillsynsansvar över primärleverantörer från KemI till kommunerna kan genomföras. KemI:s förslag till regeringen är att kemikalietillsyn av primärleverantörer, d.v.s. tillverkare och företag som för in kemiska produkter och bekämpningsmedel till Sverige och säljer dem vidare, inte ska kunna överlåtas till kommunerna. Som skäl till detta framför de t.ex. likabehandling av företag, ökade kostnader, erfarenhetsbrister och EU-samverkan. I rapporten framkommer att flera större kommuner inom samrådsförfarandet har framfört att de ser fler fördelar än nackdelar med att kommuner kan begära överlåtelse av kemikalietillsyn. Begäran kunde ske på motsvarande sätt som vid överlåtelse av tillsyn av A- och B-verksamheter från länsstyrelse till kommun. Miljökontoret anser att kommuner ska kunna begära överlåtelse av kemikalietillsyn och att en bedömning ska göras i varje enskilt fall. Rolf Erlandsson Miljöchef Karin Hellström Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen

116 JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen REMISS l1l CL Kemikaliein._spektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuper Ks/2012: Kommunalrådssekreterare: Hans Löf Telefon: E-post: Godkänd av: [g] stadsjurist [g] Kommunalråd majoritet Ärendet avses behandlas i: D kommunstyrelsen D kommunfullmäktige Remitteras till: D Barn- och utbildningsnämnden D Fritidsnämnden D Kulturnämnden [g], Milj ö nämnden D Socialnämnden D stadsbyggnadsnämnden D Tekniska nämnden D Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden D Äldrenämnden D Kommundelsråd D S tadskontoret D D Ni bereds tillfälle att yttra er över rubricerade ärende. Yttrande ska vara kommunstyrelsens diarium tillhanda senast Särskilda direktiv: Ärendet bereds av ovan kommunalrådssekreterare som svarar på frågor kring ärendets handläggning. Om det fordras ytterligare remisstid ska skälen for detta och önskemålet om remisstid meddelas till kommunstyrelsens presidium. Detta kan lämpligast ske så snart som möjligt till ovan angiven kommunalrådssekreterare.

117 å REGERI NGSKANSLIET Remiss M2012/2766/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Rasa Ptasekaite Telefon +46 B Bl Kemikalieinspektionens rapport från regeringsuppdrag om överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen 3. Nacka tingsrätt, Mark-och miljödomstolen 4. Växjö tingsrätt, Mark-och miljödomstolen 5. Domstolsverket 6. Åklagarmyndigheten 7. Rikspolisstyrelsen 8. Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) 9. Kommerskollegium 1 O. F örsvarsmakten 11. Försvarsmakten, Generalläkaren 12. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 13. Socialstyrelsen 14. Läkemedelsverket 15. Statens folkhälsoinstitut 16. Tullverket 17. Ekonomistyrningsverket 18. Arbetsgivarverket 19. statskontoret 20. Statistiska centralbyrån 21. Länsstyrelsen i Stockholms län 22. Länsstyrelsen i Uppsala län 23. Länsstyrelsen i Södermanlands län 24. Länsstyrelsen i Östergötlands län 25. Länsstyrelsen ijönköpings län 26. Länsstyrelsen i Kronobergs län 27. Länsstyrelsen i Kalmar län 28. Länsstyrelsen i Gotlands län 29. Länsstyrelsen i Blekinge län 30. Länsstyrelsen i Skåne län Pastad=s Sluckholm Be;6h>tJdress Tegelbacken 2 Telefanväxel Telefax E-post: registjator@regeringskansliet.se Telex!54 99 MINEN S

118 31. Länsstyrelsen i Hallands län 32. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 33. Länsstyrelsen i Värmlands län 34. Länsstyrelsen i Örebro län 35. Länsstyrelsen i Västmanlands län 36. Länsstyrelsen i Dalarnas län 37. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 38. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 39. Länsstyrelsen i Jämtlands län 40. Länsstyrelsen i Västerbottens län 41. Länsstyrelsen i N arrbottens län 42. Stockholms universitet 43. Kungliga Tekniska högskolan 44. Uppsala universitet 45. Luleå tekniska universitet 46. skogsstyrelsen 47. Statens jordbruksverk 48. Livsmedelsverket 49. Sveriges lantbruksuniversitet 50. Naturvårdsverket 51. Boverket 52. Sjöfartsverket 53. Transportstyrelsen 54. Konkurrensverket 55. Verket för innovationssystem 56. Tillväxtverket 57. Konsumentverket 58. Arbetsmiljöverket 59. Huddinge kommun 60. Nacka kommun 61. Stockholms kommun 62. Knivsta kommun 63. Östhammars kommun 64. Gnesta kommun. 65. Jönköpings kommun 66. Ljungby kommun 67. Helsingborgs kommun 68. Hässleholms kommun 69. Hörby kommun 70. Kristianstads kommun 71. Landskronas kommun 72. Lunds kommun 73. Malmö kommun 74. Halmstads kommun 75. Göteborgs kommun 76. Hjo kommun 77. Mariestads kommun 78. Mölndals kommun 2

119 79. Tanums kommun 80. Eda kommun 81. Grums kommun 82. Karlstads kommun 83. Borlänge kommun 84. Rättviks kommun 85. Vansbro kommun 86. Hudiksvalls kommun 87. Sundsvalls kommun 88. Bräcke kommun 89. Östersunds kommun 90. Bjurholms kommun 91. Norsjö kommun 92. Umeå kommun 93. Luleå kommun 94. Pajala kommun 95. Piteå kommun 96. Sveriges Kommuner och Landsting 97. Sveriges advokatsamfund 98. Svensk Handel 99. Svenskt Näringsliv 100. Företagarna 101. Lambrukarnas Riksförbund 102. Jernkontoret 103. skogsindustrierna 104. Tjänstemännens Centralorganisation 105. Sveriges Akademikers Centralorganisation 106. Landsorganisationen i Sverige 107. Näringslivets Regelnämnd 108. Aluminiumriket Sverige 109. Avfall Sverige 11 O. Ekologiska Lantbrukarna 111. Greenpeace 112. Internationella kemikaliesekretariatet 113. IT & Telekomföretagen 114. Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet 115. Kontrollföreningen för ekologisk odling 116. Kretsloppsrådet 117. Plast- och Kemiföretagen 118. SveMin 119. Svenska Båtunionen 120. Svenskt Växtskydd 121. Sveriges Byggindustrier 122. Sveriges Färgfabrikanters Förening 123. Sveriges Konsumenter 124. SWEBOAT 125. Teknikföretagen 126. TEKO-industrierna 3

120 Världsnaturfonden WWF Å tervinningsindustrierna Regeringen uppdrog i regleringsbrev för 2012 åt Kemikalieinspektionen act utreda eventuell överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner. Den 22 oktober 2012 har Kemikalieinspektionen kommit in med rapport från detta uppdrag. Regeringen önskar få synpunkter på Kemikalieinspektionens rapport. Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 20 februari Vi ser helst att svaren skickas i elektronisk form (i word-format) till: registra tor@regeringskansliet.se med kopia till: Rasa Ptasekaite, rasa.ptasekaite@regeringskansliet.se Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen, En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta, För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsddsberedningens promemoria Svara på remiss- hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Frågor under remisstiden besvaras av Rasa Ptasekaite tfn l l ~/ /,. /// i:rf[örn Dufva Departementsd.d

121 i "' -~ ~~. Kemikalieinspektionen Av GD beslutad version: l 7 Trycks i separat Kemi-mall o Overlatelse av viss kemikalietillsyn - rapport från ett regeringsuppdrag 1

122 Kemi :s informationssekretariat sammanställer denna sida innan tryck 2

123 Förord Regeringen uppdrog i regleringsbrev for 2012 åt Kemikalieinspektionen att utreda eventuell överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner. För att genomföra uppdraget har Kemikalieinspektionenanlitat en konsult Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter AB får att belysa förutsättningar, och med- och motkrafter, för en överlåtelse av tillsynen. Konsultens arbete har sedan utgjort underlag för Kemikalieinspektionens fortsatta arbete med uppdraget. Kemikalieinspektionen har utifrån vad som presenterats i konsultrapporten kompletterat och utförtegna utredningar och underlag. Rapporten har tagits fram av Karin Rumar (projektledare), Henrik Hedlund och Barbro Sillren, med stöd av flera olika kompetenser inom myndigheten. En referensgrupp med kommuner, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och branschorganisationer har haft möjlighet att lämna synpunkter på utkast till denna rapport. 3

124 Låt denna sida vara tom. 4

125 Innehåll Sammanfattning... ~~..., ,. 7 Summary... ~~ ~ ll...,... ~~... I'... B 1 Uppdraget och dess bakgrund Kemikalieinspektionens förslag Huvudsakliga skäl till Keml:s bedömning Likabehandling av företag Ökade kostnader... 1 O Kemikalietillsyn som kommunerna redan har ansvar över idag Sårbarhet Erfarenhet av primärleverantörstillsyn "Dubbla myndigheter'' Lokal koppling Jämförelse med överlåtelse av miljöfarllg verksamhet EU~samverkan Uppdraget och dess genomförande Metod och avgränsning Förutsättningar för utredningen (avgränsningar) Samråd Konsultuppdrag Metod Konsultrapport Övriga frågor...,,,,,... ~...,.,... ~... ~...,..., Företagsbild i de intresserade kommunerna Alternativa scenarier för överlåtelse- företagstyper Fördjupad tillsynsvägledning Jämförelse av överlåtelse vid tilfsyn av miljöfarliga verksamheter och primärleverantörer EU-samverkan Kemikalietillsyn som kommunerna redan har ansvar över Resultat och diskussion Kompetens... ~...,.,,,..,,..,...,... ~... ~...,..,,.. ~ Kostnadseffektivitet Finansiering...: Kommentarer på förslag om att Kemi ska ersätta kommunerna för utförd tillsyn Övriga aspekter vid överlåtelse av primärleverantörstillsyn Företagsbild Alternativa scenarier för överlåtelse - företagstyper Fördjupad tillsynsvägledning Jämförelse av överlåtelse vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och primärleverantörer EU-samverkan

126 4.5 För- och nackdelar vid överlåtelse Kommunerna Kemikalieinspektionen Företagen övriga aspekter Sammanfattning av för- och nackdelar Litteraturförteckning Bilagor... k ~: ~... _...-.: Bilaga 1 - Beskrivning av Keml:s primärleverantörstillsyn Bilaga 2- Kompetensutvecklingsplan Bilaga 3- Regler under Kemikalieinspektionens ansvar Bilaga 4- Konsultrapport

127 Sammanfattning Kemikalieinspektionen (Kemi) har fått i uppdrag av regeringen att utreda eventuell överlåtelse av viss kemikalietillsyn till kommuner. Tillsynen i fråga benämns som "primärleverantörstillsyn" vilket betyder tillsyn av ti11verkare och företag som för in kemis~a produkter och bekämpningsmedel till Sverige och som säljer dem vidare. En konsult, Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter AB, har anlitats för att utreda frågan. Konsulten har tagit fram en rapport som belyser kommunernas möjlighet att ta över tillsyn från Kemi, samt ger förslag till olika avgiftskonstruktioner för att finansiera tillsynen, Rapporten tjänar som underlag för Kemi:s svar till regeringen. Utöver konsultrapportens huvudområden har Kemi utrett företagsstruktur (antal och typer av företag), gjortjämförelse med överlåtelse av tillsyn av miljöfarliga verksamheter, beskrivit påverkan på BU-samarbete, och redovisat behov av resurser for fördjupad vägledning till de kommuner som eventuellt övertar tillsynen. En referensgrupp med kommuner som visat intresse för överlåtelse och branschorganisationer ~~ har haft möjlighet att lämna synpunkter på utkast till denna rapport. Av det underlag som både konsulten och Kemi tagit fram görs bedömningen att tillsynen inte bör överlåtas. De viktigaste skälen för bedömningen ät att: Det finns risk att det inte blir likvärdig tillsyn, när många myndigheter är inblandade. Detta är risker som företagen pekat på i remissvar till Reach-utredningen och även branschföreningarna i referensgruppen till detta regeringsuppdrag. Resurseffektiviteten bedöms som ineffektiv eftersom mycket särskild vägledning behövs till de fåtal kommuner som kan vara aktuella. Kostnaderna för särskilt små företag ökar kraftigt (upp till sju gånger) och den administrativa bördan ökar for alla inblandade parter; kommuner, företag och Kemi. 7

128 Summary The Swedish Chemicals Agency (Kemi) has been assigned by the Swedish Govemment to investigate a possible transfer of parts of the enforcement of chemicals management to the municipalities. The enforcement cancerns Swedish manufaoturers and importers of chemical products and pesticides for further sale. The consultants, Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter AB, were engaged to investigate this issue. The consultants have presented a report on the possibilities of municipalities to take over en forcement from Kemi and haveproposeda number ofways to flnance the enforcement. The report will constitute background material to Kemi' s rep ly to the Government. In addition to the main areas of the consultan t report, Kemi has investigated company structures (number and types of companies), campared transfer of enforcement of environmentally hazardous activities, described effects on EU cooperation and presented the need for resources on extended guidance to the municipalities possibly taking over the enforcement. A reference group with representatives of municipalities and seetar organisations, have had the opportunity to provide viewpoints on a draft of the present report Judging from the documentation provided by the consultants and Kemi, the enforcement should not be transferred to the municipalities. The most important reasons for this assessment are: There is a risk of diverging enforcement when many authorities are involved. These risks have been pointed out by campanies in their answers to the investigation on REACH and also expressed by seeter organisations in the reference group to the government assignment. The efficiency with regard to resources is deemed not to be efficient since much specific guidance would be needed to the few municipalities that could come into question. Costs for in particular small campanies would increase heavily (up to seven times) and the administrative burden would increase for all invalved parties: municipalities, campanies and Kemi. 8

129 1 Uppdraget och dess bakgrund Kemi har fått fciljande uppdrag från regeringen i regleringsbrevet för 2012: Delegering av viss kemikalietillsyn Regeringen bedömde i propositionen om Kemikalietillsynen {2009/J 0: J 67) att Kemikalieinspektionen bör ges möjlighet att överlåta viss kemikalietillsyn till kommunerna. I enlighet med vad som anfördes i propositionen bör samma krav gdlla för delegering av kemikalietillsyn som i dag gäller för överlåtelse av tillsyn över verksamheter. Delegering bör i första hand komma ifrågafor de kommuner som redan har bedrivit tillsyn över primärleverantörer och som har erfarenhet och kunskap av sådan tillsyn. Kemikalieinspektionen får i uppdrag att föreslå hur en delegering av tillsynsansvar över primärleverantörer frcm Kemikalieinspektionen till kommunerna kan genomföras. I uppdraget ingår {lven att, om nödvändigt, föreslå ändringar i uttaget av avgifter. I uppdraget ingår att /Cimnaforslag till ändringar i milj6tillsynsförordningen (201 J:13) och, om behov finns, i forordningen (1998:940) om avgifter for prövning och tillsyn enligt miljöbalken Om Kemikalieinspektionensförslag är att en delegering inte bör möjliggöras ska skälenfor detta redovisas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den J november Regeringen har i dialog ytterligare förtydligat uppdraget till att omfatta primärleverantörer av kemiska produkter inklusive bekämpningsmedel. samt att bevara och behålia den kompetens som kommunerna haft vid tidigare primärleverantörstillsyn. Det finns inte någon särskild avsikt med regeringsuppdraget att tiilsynsfrekvensen ska öka. Full kostnadstäckning bör råda som en princip och kostnader för företag ska belysas i uppdraget. Som orientering kan nämnas att innan miljötillsynsfcirordningens (20 l I: 13) ikraftträdande l mars 2011 hade kommuner och Kemi delat tillsynsansvar över primärleverantörerna. Detta delade ansvar försvann i och med miljötilisynsfdrordningen. I praktiken var det endast några få kommuner som utförde tillsyn över primärleverantörer tidigare och Reach~utredningen 1 gav fårslag på att intresserade kommuner kunde få primärleverantörstillsynen överlåten. 2 Kemikafieinspektionens förslag Kemikalieinspektionens förslag till regeringen är att tiiisyn av primärleverantörer inte ska kunna överlåtas till kommunerna. 2.1 Huvudsakliga skäl till Keml:s bedömning I regeringsuppdraget anges att»om Kemikalieinspektionensförslag är att en delegering inte bör möjliggöras ska skdlenför detta redovisas". Eftersom Kemi:s forslag är att överlåtelse inte bör ske så redovisas skälen för detta nedan Likabehandling av företag Det finns risk att tillsynen av primärleverantörerna inte blir likvärdig. Företag har i remissvar till Reach~utredningen angett en farhåga över att kommunerna har olika nivåer på kravstälian de. Samma åsikt framträder från branschföreningarna i 1 SOU 2008:73 "Kemikalietillsyn- organisation och finansiering" 9

130 referensgruppen till detta regeringsuppdrag. Det är alltid en risk att ju fler myndigheter som är inblandade desto större sannolikhet for olika tolkningar av regler eller olika kravnivåer på företagen. Det är speciellt viktigt med likabehandling i detta sammanhang eftersom detta gäller utsläppande av produkter på hela den svenska och europeiska marknaden med tillämpning och tolkningar som inte påverkas av lokala forhålland en. Det finns få primärleverantörer av bekämpningsmedel i respektive kommun vilket gör det svårt att behålla kompetensen hos kommunerna. Det är ett komplext regelområde och dessutom uppdelat på olika Jagstiftningsområden för biocid- respektive växtskyddsmedel. Det finns risk att olika bedömningar görs och därmed ökar risken för att foretagen i Sverige behandlas olika beroende på vilken myndighet som har den operativa tillsynen Ökade kostnader För de mindre företagen kommer tillsynsavgifterna att öka kraftigt om överlåtelse sker. Enligt konsultens beräkningar blir tillsynsavgiften upp till sju gånger högre än idag. Dessutom kan kommunernas tillsynavgifter, till skillnad från Kemi:s kemikalieavgifter, variera beroende på vilken kommun som fciretaget befinner sig i. En överlåtelse av tillsynen av primärleverantörerna ger ökade kostnader får tillsyn, och i förlängningen for staten. Det är konsulten och Keml:s bedömning att för samma kostnad blir det mindre tillsyn om överlåtelse sker. Detta beror på den utökade tillsynsvägledningen som behövs vid överlåtelse, som beräknas i tid till cirka en och en halv tjänst. Tid som inte behöver tas i anspråk om inte överlåtelse sker, Endast fyra kommuner är enligt Kemi:s bedömning aktuella att kunna komma ifråga för en överlåtelse eftersom ett visst antal foretag behövs for att kunna upprätthåfla kompetensen. Åtminstone 60 primärleverantörer behövs enligt resonemanget i avsnitt 4.2, vilket endast Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg har. Enligt de beräkningar som gjorts skulle det enligt det här resonemanget ge upphov till cirka fyra heltidstjänster for tillsyn av primärleverantörer i kommunerna. Kemi anser inte att det är rimligt att avsätta en och en halv heltidstjänst till att ge en fördjupad vägledning till fyra heltidstjänster, En överlåtelse av tillsyn skapar en mer komplex avgifts och ansvarssttuktur oavsett vilket ~v de tre alternativ, som beskrivs i konsultrapporten, man väljer. Kemikalieavgifterna som företagen betalar idag är baserade på antal produkter och volym av produkterna, medan kommunernas tillsynstaxa är timbaserad med en avgift per tillsynstimme. Att hantera denna olikhet i debiteringsunderlagen medfor ökad administrativ börda för foretag, kommuner och Kemikalieinspektionen, Att genomföra ändringar i avgiftssystemet bedömer Kemi bli krångligt och kräver omfattande arbetsinsatser framförallt initialt att arbeta med ett nytt förslag, men även kontinuerligt att räkna om avgifterna for företagen belägna i de kommuner som fått överlåtelse. Att genomföra de omfattande ändringar i avgiftssystemet som krävs anser Kemi inte skäligt, när endast fyra kommuner bedöms ha tillräckligt många objekt for att vara aktuella för en överlåtelse. Det är också svårt att finna en lösning på hur man skall hantera företag Guridiska enheter) med flera verksamhetsorter, eller om ett företag flyttar när debitering för tillsyn skall ske från flera myndigheter. Det finns en risk får att Keml:s egen tillsyn minskar i och med överlåtelse och att det även kan finnas mindre resurser för den "vanliga" tillsynsvägledningen till 10

131 kommunerna om tillsyn i detaljhandeln (även för varor) och i användarledet. Här ser istället Kemi ett behov av en utökning av den "vanliga" tillsynvägledningen till kommunerna. Detta skulle även främja den tillsyn som kommunerna redan ansvarar får, vilket gynnar alla Sveriges kommuner Kemikalietillsyn som kommunerna redan har ansvar över idag Man skulle kunna säga att om Reach-lagstiftningen följs så uppnås en del av miljömålet Giftfri miljö. För att Reach-lagstiftningen ska få ordentlig genomslagskraft behövs kraftfulla åtgärder i användartedet och därför behöver tillsynen öka och utvecklas på detta område. Den tillsyn som kommunerna redan har gäller bl.a. hantering, utsläpp till yttre miljö och substitution av kemikalier. I och med Reach ökar tillsynsbehovet hos användarna, bland annat ska villkoren i Reach-tillständ och användningsdelarna i de nya exponeringsscenarierna kontrolleras av kommuner och länsstyrelser, Kommunerna har redan tillsyn av detaljhandeln och grossister för alla produktkategorier; kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. Mer om kommunernas tillsynsansvar finns i avsnitt Sårbarhet Sårbarheten avseende kompetensbevarande ökar då fårre personer på de myndigheter som tar över tillsynen kommer att jobba med kemikalietillsyn. I intervjuer med kommuner har de uppgett att ungefår två personer (totalt ca I tjänst) kommer att arbeta med primärleverantörstillsyn i varje kommun på deltid, till skillnad från Kemi som har cirka 27 inspektörer Erfarenhet av primärleverantörstillsyn I regeringsuppdraget står att" Delegering bör iförsta hand komma ifrågafor de kommuner som redan har bedrivit tillsyn över primärleverantörer och som har ejfarenhet och kunskap av sådan tillsyn". I djupintervjuer med de fyra stora kommunerna framträder en bild av att den erfarenhet som kommunerna haft av primärleverantörstillsyn varierar. Spektrat rör sig mellan en kommun som har haft en systematisk och omfattande primärleverantörstillsyn, till en kommun som inte alls haft någon primärleverantörstillsyn. Kommunerna däremel1an har haft en viss primärleverantörstillsyn, men inte fullständig (där alla regelområden tillsynats) eller så har tillsynen inte varit så systematisk t. ex. djupare granskning har enbart gjorts vid misstanke om felaktigheter, men inte annars. En kommun hade haft ett projekt, medan en annan bara har haft tillsyn sporadiskt. Det har också tillkommit regelområden i och med införandet av miljötillsynsförordningen l mars 2011 som innan dess inte ingick i kommunernas ansvarsområde, t ex fysikaliska egenskaper, arbetsmiljörelaterade frågor, och forändrade regler om klassificering och märkning (CLP) och bekämpningsmedel. A v konsultrapporten kan man utläsa att kommunerna i hög utsträckning saknar den erfarenhet och kompetens som uppdraget från regeringen talar om. Därav konsultens, och även Kemi:s, bedömning, att kompetensen inte finns hos kommunerna i den omfattning som regeringen hänvisar till, vilket gör att behovet av att bevara den kompetensen hos kommunerna inte är så stort. 11

132 2.1.6 "Dubbla myndigheter" Ett av huvudargumenten i Reach-utredningen 2 var att företagen skulle ha så få tillsynsmyndigheter som möjligt. Kommunerna har redan tillsyn av miljöfarliga verksamheter (i detta fall räknat på A-, B- och C-verksamheter enligt förordningen om miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd) och om överlåtelse av tillsyn över primärleverantörer sker, behöver inte foretagen få två tillsynsmyndigheter, utan istället endast en. Vid överlåtelse beräknas dock endast 15 procent av fåretagen i de fyra största kommunerna, vara både A-, B- och C-verksamhet och primärleverantör. (siffran kan dock vara högre om även relevanta U-verksamheter 3 räknas med). Det är alltså inte så stor andel av företagen som får fårre tillsynsmyndigheter, vilket ann~rs skulle vara ett argument för att kommunerna ska överta tillsynen. Detta gör att primärleverantörstillsynen inte i så stor utsträckning kan samordnas med tillsyn av miljöfarliga verksamheter hos kommunerna, eftersom siffran är relativt låg Lokal koppling Tillsyn av primärleverantörer sker i kontexten att utsläppandet sker på hela den svenska marknaden och den inre marknaden inom EU. Den lokala kopplingen kan därfor vara svag, eller till och med obefintlig, vilket annars är ett argument för att kommunerna bör överta tillsynen. Vid tillsyn enligt miljöbalken av miljöfarliga verksamheter ska en bedömning göras i det enskilda fallet. Man ska ta hänsyn till lokala betingelser och aspekter., t ex hur känslig en recipient är vid utsläpp eller avstånd till skolor och bostäder beträffande risk for bullerstörningar. Vidare ska en skälighetsbedömning göras i det enskilda fallet d.v.s. väga miljönyttan mot kostnaden for åtgärden. Detta är inte fallet vid tillsyn av primärleverantörer. Den lokala anknytningen saknas helt vid tillsyn av kemiska produkter som släpps ut på den svenska marknaden Jämförelse med överlåtelse av miljöfarlig verksamhet Överlåtelse av tillsyn av miljöfarliga verksamheter skiljer sig väsentligt från överlåtelse av primärleverantörstillsyn. Till exempel är tillsyn av primärleverantörer inte knutna till lokala hänsyn då produkterna säljs både nationellt och internationellt. Kommunerna bedriver redan miljötillsyn över C- och U-verksamheter. Detta ger erfarenhet som kommunerna kan dra nytta av vid ett övertagande av tillsynsansvaret för A- och B-verksamheter. Detta är inte fallet för området primärleverantörstillsyn, där kommunerna enbart delvis har erfarenhet från den tillsyn som ska utföras (se konsultrapport) EUwsamverkan De ED-gemensamma tillsynsprojekten som finns inom olika nätverk i EU, är viktiga for en enhetlig tillämpning av lagstiftningen inom EU. Kemi har årligen ca två till sex olika BU-gemensamma tillsynsprojekt. Därtill kommer ett antal nationella projekt som Kemi genomfor varje år. Ett problem vid överlåtelse av kemikalietillsynen till kommunen kan då vara att antalet objekt per projekt troligtvis blir väldigt litet. Det betyder att mycket kompetensutveckling måste till för relativt få inspektioner i varje 2 Kemikalietillsyn ~organisation och finansiering (SOU 2008:73). 3 Miljöfarliga verksamheter som har en verksamhet vars omfattning inte omfattas av någon kod i FMH-bilagan. Som exempel är företag som förvarar kemiska produkter att betrakta som miljöfarliga verksamheter. 12

133 projekt. Kommunerna är självstyrande och behöver inte delta i de olika projekten, men då lämnas vissa företag utanför i ett specifikt projekt och risken finns att tillsynen inom landet inte blir likvärdig. När tillsynen var delad mellan Kemi och kommun fanns inte den här problematiken eftersom Kemi ändå kunde utföra sina projekt och inspektera alla primärleverantörer i landet. Den möjligheten försvinner i och med en överlåtelse av tillsynen. Echa och andra medlemsländer bidrar också med ärenden som måste tas om hand av medlemsländerna. Vid överlåtelse behövs Kemi som mellanhand (eftersom Kemi är utsedd av regeringen att vara ''CA-myndighet" 4 i Sverige), vilket förstås tar något mer tid än om bara en myndighet hade varit inblandad. 3 Uppdraget och dess genomförande I avsnittet beskrivs förutsättningar och avgränsningar för uppdraget, de samråd som skett under arbetets gång, konsultens arbete, och de övriga frågor som Kemi utrett. 3.1 Metod och avgränsning En arbetsgrupp på Kemi har under ledning av en projektledare arbetat fram denna rapport, genomfört samråd med externa parter, och anlitat en konsult for att belysa vissa frågor (mer information om konsultuppdraget finns i avsnitt 3.2). Det material som berör företagsstrukturen i de kommuner som eventuellt övertar tillsynen, har tagits fram från Kemi:s produktregister Förutsättningar för utredningen (avgränsningar) Primärleverantörstillsyn Kemikalietillsyn är ett vitt begrepp som innefattar mycket, men i detta sammanhang är det viktigt att tänka på att överlåtelsen av tillsyn bara rör primärleverantörstillsyn. Sådan kemikalietillsyn som riktar sig mot andra distributionsled (ofta detaljhandeln)> "egenanvändare" 5 eller användare av kemikalier räknas inte med i begreppet primärleverantörstillsyn. Primärleverantör definieras i Miljötillsynsförordning (SFS 2011: 13) som: Primärleverantör: en tillverkare som släpper ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara på marknaden, den som yrkesmässigt för in en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara till Sverige i syfte att släppa ut den på marknaden och den som yrkesmässigt för ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara från Sverige, I regeringsuppdraget anges att" Delegering bör iförsta hand komma ifrågaför de kommuner som redan har bedrivit tillsyn över primärleverantörer och som har elfarenhet och kunskap av sådan tillsyn." Utredningen fokuserar därför på de kommuner som har haft sådan erfarenhet, och inte erfarenheter kring övrig kemikalietillsyn (t ex i användar- och detaljhandelsledet) som bedrivs hos de flesta av landets kommuner. 4 CA står fcir Competent Authority. Kemi är utsedd av regeringen attvara den kompetenta myndigheten j Sverige, vilket innebär att Kemi t. ex. ansvarar för kontakter med Echa. 5 Egenanvändare :=: företag som för in kemikalier till Sverige (anmälan till PR) och använder dem i sin egen produktion, men säljer inte vidare. 13

134 Tillsynsfrekvens För att kunna jämföra olika alternativ beräknar Kemi att tillsynsfrekvensen är ungefår densamma oavsett om överlåtelse sker eller inte. Vid intervjuer med några intresserade kommuner, har kommunerna själva nämnt en tillsynsfrekvens som innebär tillsyn vart femte år hos objekten om tillsynen överlåts till kommunen. Synpunkter från externa referensgruppen har varit att tillsynsfrekvensen i stället ligger på cirka 1-3 år. Detta torde gälla för de större objekten och där traditionell tillsyn över miljöfarliga verksamheter bedrivs. Frågan är om det gäller även för U-verksamheter. Det mest relevanta exemplet på en U verksamhet som även skulle falla in under begreppet primärleverantör, är en importör med ett lager där kemikalier förvaras. Den information som vi fått från kommuninspektörer i vårt dagliga arbete är att de primärleverantörer som inte är tillverkare utan fdretag som enbart får in produkter till Sverige, inte tillsynas lika ofta ute i kommunerna. Det är därför svårt att bedöma tillsynsfrekvensen ute hos kommunerna och den kan också ändras med tiden, precis som för Kemi. Det kan vara så att kommunerna vid en överlåtelse kan tillsyna sina objekten oftare. Detta skulle dock innebära en ökad kostnad för de överlåtna företagen om frekvensen var högre hos kommunerna. Kemi har under de senaste två åren forstärkt resurserna för tillsyn. Under 2012 planeras ca 300 inspektioner genomföras på företag som importerar eller tillverkar kemiska produkter. Om detta jämförs med det totala antalet företag av den kategorin som är anmälda till produktregistret, dvs ca 1850 st, så blir Kemi:s tillsynsfrekvens ca vart sjätte år. Siffran närmar sig troligen vart femte år om man även räknar med hanteringen av de miljösanktionsavgifter som finns för försenade inrapporteringar till produktregistret och bekämpningsmedelsregistret Uppgifter som kommunerna kommer att ta över för sina objekt vid överlåtelse. Kemi gör därför bedömningen att kommuner och Kemi kommer att ha ungefår lika tillsynsfrekvens. Finansiering Innan miljötiiisynsfdrordningens ikraftträdande hade kommuner och Kemi delat tillsynsansvar hos primärleverantörer. För de kommuner som utövade primärleverantörstillsyn innebar det att företagen fick betala dubbla avgifter, dels den årliga kemikalieavgiften till kommunerna och dels tillsynsavgifter till kommunen. Regeringen anser att frågan behöver belysas och att avgiftsfinansieringen behöver ses över om överlåtelse av tillsyn till kommuner ska ske. Full kostnadstäckning bör råda som en princip och kostnader för foretagen behöver belysas. Likvärdig tillsyn Tillsynen skau bedrivas på så sätt att primärleverantörerna får liknande bedömningar och krav vid tillsyn, oberoende av vilken myndighet som utför den. Det medfor att Kemi behöver ha en fordjupact tillsynsvägledning for att detta ska vara möjligt. EU-regler och verktyg EU~regelverket har med tiden utökats, särskilt med tanke på Reach, och nya bekämpningsmedelsförordningar (biocid och växtskydd). Den ökade trenden på kemikalieområdet med direkt gällande ED-förordningar gör också att hög specialistkompetens krävs. De kompromisser som krävs i ED-förhandlingar medfor ofta att svåra frågestäiiningar kvarstår vid tillämpningen. ED-förordningar har också ofta ett språk som inte alltid överensstämmer med svensk rättstradition. Det finns heller inte forarbeten som för svensk lagstiftning. Istället måste den tiiiämpande myndigheten fördjupa sig i 14

135 vägledningsdokument till EU-rättsakten som ofta är omfattande och skrivna på en hög detaljnivå. Den kompetenta myndigheten (som är Kemi för t.ex. Reach, CLP) är delaktig vid framtagande av vägledningsdokument, vilket underlättar tolkningen. En förutsättning för att kommunerna ska ta över Reach-registreringstillsynen är att man har tillgång till det BU-gemensamma IT -systemet RIPE 6 För det krävs att man införskaffar en s.k. "RIPE-dosa". BU-arbetet beskrivs närmare i avsnitt om BU-samverkan, Kompetens Regeringsuppdraget pekar på kommunernas kompetens inom primärleverantörstillsyn. Med miljötillsynsförordningen har en rad nya och stora regelområden tillkommit sedan tillsynsansvaret var delat hos primärleverantelrerna, t ex fysikaliska egenskaper, arbetsmiljörelaterade delar och ändrade bestämmelser om klassificering och märkning (CLP) Dessa regler har inte granskats tidigare av kommunerna., Specialisering krävs då regelområdena är komplicerade att tillämpa, vilket har bidragit till en omorganisering på Kemi där inspektörerna delats upp i olika ansvarsområden; kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. Kemi har även ett tillsynsansvar för de kemiska produkter som svenska företag sätter ut på EV-marknaden. För att få en överblick över kompetensbehoven för nya Kemi-inspektörer bifogas Kemi:s kompetensutvecklingsplan för Tillsyn- se bilaga 2. Kemikalieinspektionens primärleverantörstillsyn För att få en uppfattning och förståelse för den tillsyn som eventuellt ska överlåtas ges en närmare beskrivning i bilaga l. Det är viktigt att förstå att det är skillnad på den kemikalietillsyn som alla kommuner redan bedriver idag och som rör användm ledet och detaljhandelsledet, och den tillsyn som berör primärleverantörema. Kemi har tillsynsansvar över det forsta distributionsledet (primärleverantörer) som släpper ut kemiska produkter och bekämpningsmedel på svenska marknaden. Kemi:s tillsyn rör således produkter som släpps ut på hela den svenska marknaden. Kemi har även ett tillsynsansvar för de kemiska produkter som svenska företag sätter ut på BU-marknaden. Tillsynsansvaret for användningen av kemikalier som kan orsaka utsläpp till den yttre miljön ligger hos länsstyrelser och kommuner, med Naturvårdsverket som vägledande myndighet (t. ex. användningsdelarna i Reach). Användningen är enbart relaterad till platsen för användandet. Ä ven Länsstyrelsen har ett tillsynsvägledande ansvar gentemot kommunerna i länet avseende användningen av kemikalier. Mer inf01mation om Keml:s tillsyn finns i Årsredovisning och Tillsynsplan Samråd Till detta regeringsuppdrag bildades en extern referensgrupp med deltagare från intresserade kommuner, SK.L {Sveriges Kommuner och Landsting) och branschfåreningar. Detta för att Kemi skulle kunna ta del av externa synpunkter i uppdraget. De intresserade kommuner som deltagit i den externa referensgruppen är Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Lund, Landskrona, Kristianstad och Hässleholm. Berörda branschföreningar som deltagit är Plast~ 6 RlPE är EU' s gemensamma tillsynsdatabas och det står för Reach Information Portal of Enforcement 7 Liink n!l, \rsredovi~ning ' Länk till T'ills\ nspl:tn 20J'l 15

136 och kemiföretagen, Sveriges fårgfabrikanters förening {Sveff), Branschföreningen för industriell och institutionell hygien (IIH), Kemisk-tekniska leverantörförbundet (KTF), Svenskt växtskydd, Teknikföretagen, och Sveriges byggindustrier. Kemi har bistått konsulten med material och Kemi har i det sammanhanget utfört fördjupade intervjuer med kommunerna om vilka områden som kommunerna behöver ha kompetensutveckling inom och vilken typ av primärleverantörstillsyn som bedrivits tidigare hos kommunerna. För den egna utredningen skickades en särskild fråga ut per mail om huruvida de objekt som fanns i respektive kommun också var objekt som kommunerna redan hade tillsyn över s.k. A-, B- och C-verksamheter. Detta beskrivs närmare i avsnitt Ett referensgruppsmöte hölls den 28 maj, där Kemi informerade om uppdragets innehåll och tidsramar. Konsultens preliminära resultat presenterades och diskuterades under mötet. Den externa referensgruppen har vid två tillfållen fått möjlighet att skriftligt inkomma med synpunkter på förslaget, dels i augusti och dels i september Nedan ges en summering av de synpunkter som inkommit från den externa referensgruppen ~~~~j,~1j~wj.~1f.~~b~t~~~~~#~yil~~,r(~t~.~tl ~.:7]T~n f~~~~ent~-t.~r: ~.. -:~ :1 1 Sveriges färgfabrikanters förening (SVEFF} ~~ Kemisk-tekniska leverantorförbundet (KTF) Branschföreningen för industriell och institutionell hygien (Il H) 1 Sveriges fog- och Jimleverantörers förening (Lim} l Sammanfattning: l Synpunkterna föranleder Inga ändringar l sak. Vissa argument som ges har lagts in l i Vi stöder fördelar och nackdelar av tillsynsaspekter, så som l l de redovisas i rapporten. vr stöder huvudargumenten till att överlåtelse av viss kemikalletlllsyn till kommuner inte bör genomföras, så som de redovisas l rapporten. Vi ställer oss också bakom Kemis förslag till regeringen, att tfllsyn av primärleverantörer Inte ska kunna överlatas till kommunerna. Förvåra medlemsföretag är det viktigt att kunna känna sig säker på att den tillsyn som utövas över deras verksamhet är av hög kvalite och sköts av personer med hög kompetens på alla de områden som tillsynen omfattar. Att detta handlar om lagstiftning av stor komplexitet och med ett ständigt flöde av förändringar är helt klart och lyfts också fram i Kemis utredning l Även om det vore positivt med en höjd kunskapsnivå på kommunal nivå, har vi svårt att se att fördelarna skulle uppväga nackdelarna om inspektionsansvaret spreds ut. Därför stödjer vi Kemis slutsats att inspektion för primärleverantörer inte bör delegeras till kommuner. l rapporten Vår uppfattning är att tillsynsstrukturen till varje pris måste organiseras så att administrationen för såväl företag som myndigheter hålls p a en så låg nivå som möjligt för att inte orsaka onödiga kostnader. VI gör därför samma bedömning som konsulten och Kemi när det gäller kostnadseffektivitet och l j l finansiering av tillsynen. l l l Samverkan mellan EU och Kemi samt gemensamma EU-projekt! l L ~~~ ~-~----~- - ~--~-~--~ L ~~ -~ ~ ~~~

137 som beskrivs i rapporten, är viktiga för företag verksamma Inom EU. Gemensam tolkning av lagstiftningen och likvärdighet i bedömningar vid inspektioner runt om i EU är en nödvändighet för l _a:~ndvika konk~::~:~egränsnin~ j --1 Pl~st- och kemiföretagen Vi anser inte att överlåtelse av primärleverantörstillsyn ska ske till kommunerna. Vi delar de synpunkter och slutsatser som framkommer r rapporten. Ju flera aktörer desto större risk för olika tolkningar och bedömningar, vilket inte är acceptabelt. Likadana verksamheter måste oberoende av vilken kommun de är verksamma i att bedömas på samma sätt. Det enklaste och effektivaste sättet att uppnå detta är att inte överlåta tillsynen till kommunerna. l För att undvika ovan nämnda olikheter ställs mycket stora krav på god tillsynsvägledning och hög och likvärdig kompetens. De resurser som måste avsättas för detta kan sannolikt användas på ett bättre sätt, exempelvis till mer frekventa Inspektioner utförda av Kemi. Bättre l resursutnyttjande erhålls alltså om tillsynen inte överlåts till kommunerna. Om beslut om tillsynsavgifternas storlek fårfattas av kommunerna kan kostnaderna för företagen komma att variera mellan de olika kommunerna, vilket inte är acceptabelt. För att undvika denna variation finns olika lösningar som dock innebär ökad administration och därmed ökade kostnader och mindre resurser till själva tillsynen. Bättre resursutnyttjande erhålls alltså även här om tillsynen Inte överlåts till kommunerna. l ' l Synpunkterna föranleder inga ändringar i sak. Vissa argument som ges har lagts in i rapporten ~ ; Sveriges kommuner och landsting (SKL) l SKL lämnar inget eget yttrande, utan ser att kommunerna kommer l att skicka in egna yttr~de-~ l Helsingborgs kommun _ l Tillsynsfrekvensen är tätare med A, B och C-verksamheter än vart Ändringar har gjorts i rapporten. femte år. Verksamheterna besökt allt mellan ett tlll tre års mellanrum. Den fördjupade tillsynsvägledningen behöver l förtydligas I l rapporten anges att överlappningen sker med 15 procent om man räknar med A, B och C-verksamheter. l det sammanhanget bör även U-verksamheter Inräknas. Kommunerna har i många år bedrivit primärieverantörstillsyn. Det är inga nya tillsynsområden som nämns. Det behöver beskrivas tydligare hur kostnaderna ökar för tillsynen och vad som ger en ökad administrativ börda Förtydligande har gjorts i rapporten. l Förtydligat texter om kommunernas 1 kompetens. l Förtydligande har gjorts i rapporten. l l l l 1 Importörer kommer att kunna få delad tillsyn. Kemi har tillsyn Texter är införda i rapporten. 17

138 över importerade produkter och kommunen har tillsyn över produkter som köpts In i Sverige och säljs vidare till övriga led. Detta behöver nämnas l rapporten. l VI anser att kommunerna ska kunna ta över tillsynen över primärleverantörerna. Vi lämnar gärna våra synpunkter efter det att den slutliga rapporten presenterats. Malmöstad Tillsynsfrekvensen är tätare med A, B och C-verksamheter än vart. Ändringar har gjorts i rapporten femte år. Verksamheterna besökt allt mellan ett t111 tre års mellanrum. l ~-~ ~ l l rapporten anges att överlappningen sker med 15 procent om man räknar med A, B och C-verksamheter. l det sammanhanget l bör även U-verksamheter Inräknas. Det bör konkretiseras i vilket avseende kommunerna lider brist på kompetens Den fördjupade tillsynsvägledningen verkar vara överdriven. Beskrivningen som står i bilagan synes utgå från att kommunen inte har någon egen vidareutbildning av sina Inspektörer, eller exempelvis juridisk vägledning. De fyra största kommunerna har miljöjurister som är specialiserade på detta område och har lång erfarenhet. Det är egentligen Inte uppenbart att regeringens uppdrag bara avsåg kemikalietillsynen och inte även varutfllsynen, och Kemi borde ha gjort vissa paralleller med denna i sin analys. storstadskommunerna har utvecklat ett fungerande samarbete med bland annat varutillsyn, i gott samarbete med Kemi. Detta bör nämnas i rapporten. l Förtydligande har gjorts l rapporten. l l Förtydligat texter om kommunernas l 1 kompetens. l l Kemi anser att beräkningarna är l 1 relevanta. l l Kemi har tolkat att uppdraget bara gäller primärleverantörer av kemiska produkter l och bekämpningsmedel p.g.a. Reachl utredningens förslag och efter dialog med 1 Miljödepartementet En butik kan både köpa produkter från svenska och utländska Förtydligat i rapporten. leverantörer. l dagsläget gäller då att kommunerna ansvarar för de l "inhemska produkterna" och Kemi för de produkter som köpts utanför Sverige. Vid en överlåtelse skulle kommunen ansvara för alla produkterna. Det saknas en analys vad avser en överlåtelseform som innebär delat ansvar mellan Kemi och kommunen, eller överlåtelse av utpekade objekt {eller alla objekt förutom särskilt utpekade}, Landskronas kommun J rapporten anges att överlappningen sker med 15 procent om man räknar med A, B och C-verksamheter. l det sammanhanget l bör även U-verksamheter Inräknas. l Tillsynsfrekvensen är tätare med A, B och C-verksamheter än vart 1 femte år. Verksamheterna besökt allt mellan ett till tre års mellanrum. 1 l Konsultrapporten baseras på ett feltänk som är grundläggande för konsultens rekommendation. Konsulten konstaterar att Kemi anser att uppdraget inte berör delat tillsynsansvar. Reach-utredningen pekar på att delat tillsynsansvar ska undvikas, Förtydligande har gjorts l rapporten Ändringar har gjorts i rapporten. l Förtydligat te>rtec om kommooem" ' kompetens. 18

139 "kommunerna saknar i hög utsträckning den erfarenhet och kompetens som uppdraget från regeringen talar om". Överlåtelse är enbart aktuell för de kommuner som redan har denna! erfarenhet och kompetens, och hela konstaterandet faller därför. Bedömningen att det ska behövas 1,5 heltidstjänst för att tillsynsvägleda ett fåtal kommuner bedöms vara rejält överdriven Kemi anser att beräkningarna är 1 relevanta. och ger även den ett felaktigt konstaterande. Betänk återigen att l l det rör sig om kommuner som redan har bedrivit den här tillsynen, redan har rutiner och lokal kunskap om hur man utför arbetet. 1! Det kan vara viktigt att belysa om Kemi: s tillsynsresurser minskas l Hur Keml:s anslag eventuellt påverkas vid l 1 på grund av överlåtelse eller om den bibehålls. Om resurserna l en överlåtelse har Inte ingått l uppdraget 1 l bibehålls så ökar primärleverantörstillsynen i Sverige och har därför inte undersökts närmare. l lhäs~;h~l;;k;~~ L-----~----- Själva hanteraodet av kemiska produkter faller många gånger 1 Kemi anser att detta har bemötts l utanför den ordinarie, anmälda och klassade, miljötillsynen. j rapporten Vinsten med en möjlighet till överlåtelse av tillsynen (avsnittet 1 1 f 'Dubbla myndigheter') tror vi är underskattad, även om det j l är svårt att uppskatta antalet U-anläggningar. 1 Den lokala kopplingen och närheten vill vi gärna hävda utgör en 1 stor fördel i tillsynsarbetet l Det skulle vara rationellt att i vissa fall möjliggöra en överlåtelse ; till kommunerna också av de led som nu tillsynas av Kemi, d v s l utsläppande på markanden, Införsel och utförsel via I prlmärleverantörer. Sådana fall skulle kunna vara l primärleverantörer där kommunens tillsyn av hanteringen och l miljöaspekterna enligt kap 9 MB inklusive ämnesbegränsningar e t. c l produktions-ledet/emissioner är den helt dominerande tillsynsinsatsen och utsläppandet på m arkanaden av kemiska produkter är av underordnad omfattning. Miljökontoret förordar därför att miljötillsynsförordningen skall utformas så att operativ 1 tillsyn av kemiska produkter av en primärleverantör ska kunna överlåtas. Att helt utesluta möjligheten till ovan nämnda överlåtelse av tillsyn verkar vara ett synsätt som saknar önskvärd flexibilitet l myndigheternas framtida tillsynsarbete. 1 l Kemi anser att detta har bemötts i. rapporten l Förtydligande har gjorts i rapporten. l - -j l [ l..l ~ lunds kommun l J 1--M-ii-Jb-.f-örv-al-tn-1-ng_e_n_/_na- m-nd_e_n_i_l_u_n_d_a_ns_e_r_a-tt_k_o_m_m_u_n._e_rn_a_s_k_a--+- l kunna ta över tillsynen över prlmärleverantörerna. Vi lämnar l l gärna ytterligare synpunkter efter det att den slutliga rapporten, 1 presenterats. L l ~---~ ~ ~ ~--! Göteborgs stad Miljöförvaltningen upplever att detfinns en ambition från!i Om Kemi inte förordar en överlåtelse regeringens sida om att tillsynen ska kunna överlåtas/delegeras. behöver skälen till det anges enligt Denna ambition har Kemi tyvärr inte tagit tillvara. Kemi har lagt 1 regeringsuppdraget. Förtydligande har mycket kraft och tid på att rada upp argument emot eventuell l gjorts i rapporten. 1 överlåtelse och inte det omvända. l j l "'-mmantaget anser vi att den slutsats Kemi drar, att ingen tillsyn l Förtydligande har gjorts i rapporten. l! ~ ~~---~ - ---' l 1.~~ l 1 l l 1 19

140 1 ska kunna överlåtas, är för drastisk. Vi anser att det är bra om l möjligheten till överlåtelse/delegering finns men att den kan vara förknippad med ett antal krav. Dessa skulle kunna vara kring kompetens, tillsynsfrekvens och dylikt. Kemi ska även ha en l möjlighet att ta tillbaka tillsynen om en kommun inte lever upp till kraven i överlåtelsen. l Vi anser att eftersom det är få objekt i respektive kommun så bör Inte tillsynen av primärleverantörer av bekämpningsmedel överlåtas. Kemi delar synpunkten Kemi skriver l sin rapport att för det fall viss tillsyn skulle överlåtas till kommunerna, sker-den lämpligaste finansieringen av kommunernas tillsyn genom kemikalieavgiften. Kemi ska alltså 1 ersätta kommunerna för deras tillsyn från kemlkalleavglften. f Miljöförvaltningen anser inte att det är möjligt för Kemi, att som t statlig myndighet på detta sätt ersätta en kommunal myndighets tillsyn. Miljöförvaltningen argumenterar för att konsultens andrahandsalternativ vad gäller finansieringen ska väljas. 1 Miljöförvaltningen ser positivt på att beräkningen om 1,5 tjänst för fördjupad tillsynsvägledning är väl tilltagen och tror att det skulle ge möjlighet till en mycket bra och likvärdig tillsyn. En djupare kostnadsanalys behövs. l - i Vi bedömer att det redan idag är en god kompetens i de l kommuner som är aktuella för övertag. Om så inte är fallet kan kompetenskravet regleras i villkoren för överlåtelse. l l Förvaltningen har vid sin tillsyn av varor i detaljlistledet stött på! problem eftersom -det ganska ofta visar sig att detaljisterna genom l Det är Inte Keml:s förslag utan konsultens. Kemi delar synpunkten. Om överlåtelse ska ske behöver en utredning göras om hur finansiering ska l gå tfll. - Kemi anser att förtydligande har gjorts i rapporten. 1 l i_, 1 Kemi anser att förtydligande har gjorts om kommunernas kompetens i rapporten. t Kemi delar synpunkten. l att importera vissa varor själva, blir "primärleverantörer" enligt 1 1 definition. l dessa fall måste både kommunen och Kemi agera, om l 1 tillsynen ska vara legal. Detta försvårar tillsynen avsevärt och innebär även mer krångel för den enskilde 1 detaljisten/primärleverantören. Detta måste lösas genom att t. ex. l' tnföra dubbelt ansvar för både Kemi och kommunen. Kommunen har tillsammans med Läkemedelsverket ett sådant dubbelt ansvar, j!l enligt nuvarande bestämmelser, när det gäller varor som är avsedda för kosmetiska och hygieniska ändamål ' Tabell] Summeringar av referensgruppens synpunkter och kort beskrivning av KemL s respons. Andra mer detaljerade synpunkter från ovanstående kommuner har inkommit men tas inte upp i tabellen. Synpunkterna är beaktade och relevanta ändringar har gjorts i rapporten. Stockholm, Kristianstad, Svenskt Växtskydd, Teknikforetagen eller Sveriges byggindustrier har inte inkommit med synpunkter. j 3.2 Konsultuppdrag En konsult, Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter AB, har anlitats i uppdraget. 20

141 Syftet med stödet från konsulten är "att belysaförutstittningar, både med- och motkrafter,för en delegering av tillsynen få ett sådant sätt att Kemikalieinspektionen kan redovisa sitt uppdrag till regeringen. " Konsulten tar fram en rapport som belyser kommunernas möjlighet att ta över tillsyn från Kemikalie inspektionen, samt ger förslag till olika avgiftskonstruktioner för att finansiera tillsynen. Rapporten skall sedan tjäna som underlag får Keml:s svar till regeringen Metod Konsulten har arbetat med kartläggning som genomförts med hjälp av dokumentgranskning, arbetsmöten med Kemi och intervjuer med kommuner, medarbetare på Kemi och foretag. Urval av kommuner att intervjua har skett med utgångspunkten att större kommuner troligen haft den erfarenhet och kompetens som regeringsuppdraget uttrycker, samt tillräckligt många tillsynsobjekt för att kunna upprätthålla kompetens och erfarenhet. Detta har i praktiken medfort att de kommuner som intervjuats varit "storstadskommuner". Ett referensgruppsmöte anordnades den 28 maj, där konsulten bidrog med struktur, rollen som ordforande, presentation av sina slutsatser och efterföljande diskussion Konsultrapporl Efter genomförda intervjuer och möten har konsulten skrivit en rapport som finns i sin helhet i bilaga 4. Tre fokusfrågor: Kompetens, Kostnadseffektivitet, Finansiering Konsulten har inriktat sin rapport på tre huvudfrågor; kompetens, kostnadseffektivitet och finansiering. Dessa huvudinriktningar använder också Kemi som struktur bland annat for att de båda rapporterna ska gå att läsa jämsides. Kompetens Av regeringsuppdraget framgår att: "Delegering bör iförsta hand komma ifrågaf6r de kommuner som redan har bedrivit tillsyn över primdrleverant6rer och som har erfarenhet och kunskap av sådan tillsyn.,, Denna formulering ger vägledning om att genomlysa frågan om den kompetens som finns idag hos kommunerna. Konsulten har därfår intervjuat både Kemi:s inspektörer och inspektörer i de fyra största kommunerna. Som en k01t orientering i vad som belystes i intervjuerna var inspektörernas utbildning, kunskapsinhämtning, erfarenhet från primärleverantörstillsyn och vilka stödstrukturer de olika myndigheterna har eller kommer att ha för att kunna genomfora primärleverantörstillsyn. Kostnadseffektivitet Den viktigaste frågeställningen som undersöks under denna rubrik är om den överlåtna tillsynen blir kostnadseffektiv. Hur skiljer sig kostnaderna för tillsynen åt om den överlåts eller blir kvar hos Kemi? Vilka övriga konsekvenser medför det, för till exempel kommunernas utökade vägledningsbehov? Vad finns det för olika för~ och nackdelar, inte bara ekonomiska, med att överlåta respektive att inte överlåta tillsyn? 9 Ur uppdragsbeskrivning från Kemikalieinspektionen. 21

142 Finansiering Cuppbördsstruktur och avgifter) Enligt regeringsuppdraget "I uppdraget ingår även att, om nödvändigt, föreslå ändringar i uttaget av avgifier." De frågeställningar som undersöks är hur ett sådant uttag av avgifter bör se ut vid överlåtelse, och vad avgifterna får får konsekvenser hos fdretagen. Ekonomistyrningsverket har vissa grundläggande principer om hur avgifter bör konstrueras som behandlas i är till hjälp vid undersökningen. 3.3 Övriga frågor I avsnittet beskrivs övriga frågeställningar som konsulten inte belyst i sin rapport, men som är viktiga komponenter får att beskriva alla delar som kan beröras vid överlåtelse, t ex frågor om mängd och typer av företag som kan komma ifråga vid överlåtelse av tillsyn, vilken BUsamverkan som kan behövas, samt omfattningen av en fördjupad tillsynsvägledning Företagsbild i de intresserade kommunerna Kemi har gjort ett utdrag från produktregistret, bekämpningsmedelsregistret och RlPE för att se hur många tillsynsobjekt som kan komma ifråga vid överlåtelse for de olika tillsynsområdena. Nedan ges en tabell på hur många företag som finns i de kommuner som visat intresse att överta primärleverantörstillsynen, Det kan fårstås finnas fler kommuner som är intresserade även om Kemi inte känner till det. Tabell 2 Antal företag i de intresserade kommunerna och totalsumma i Sverige Företag som överlåter Med företag som överlåter kemiska produkter menas i huvudsak företag som saluhåller och säljer kemikalier, och det är dessa företag som primärt är aktuella får överlåtelse av tillsynen. 10 De kommunerna som har intervjuats av konsulten. Närmare beskrivning kan ses i konsultrapporten-se bilaga 2. 22

143 Företagen som finns i dessa kommuner representerar knappt en tredjedel ( ) av Kemi:s til1synsobjekt. Även om det finns fler kommuner än de ovan angivna som är intresserade så torde inte andelen på en tredjedel ändras nämnvärt eftersom det är de tre största kommunerna som står för den stora andelen. De företag Kemi framför allt bedriver tillsyn över idag är de som överlåter kemiska produkter (1848 foretag). Övriga kan vara s.k. egenanvändare och verksamhetsanmälda till produktregistret (tillverkade eller införda mängder under l 00 kg/år). Egenanvändare är företag som kommunerna idag redan har tiljsynsansvar över, som bara för in kemiska produkter till Sverige för eget bruk i sin verksamhet och som inte säljer kemikalierna vidare. Egenanvändarna kan vidare delas in i sådana som gör produktanmälan (över l 00 kg/år) och de som gör s.k. verksamhetsanmälan (mindre än l 00 kg/år). Utöver egenanvändarna (över l 00 kg/år) kan de verksamhetsanmälda delas in i följande kategorier: Företag som säljer kemiska produkter i mycket små volymer mindre än 100 kg per produkt och år. Egenanvändare (som kommunerna idag redan har tillsynsansvar över) och som bara importerar för eget bruk i sin verksamhet och som inte säljer vidare (mindre än l 00 kg/år). Verksamheten har just startats och produktanmälningar kommer in året därefter. Företag som till Sverige får in produkter via agent och där agenten ansvarar för produktregisteranmälan. Förklaringen ovan kan också ses i följande skiss. Alla företag i produktregistret Överlåter Mer än l 00 kg/år Figur I Uppdelning av företag i produktregistret Verksamhetsanmälda Egenanvli n dare Mer än JOO kg år = produktanmälda Överlåter Mindre än 100 kg år Egenanvändare Mindre än l 00 kg år Nystartad verksamhet "Importörer" via agent Ett problem är att man i produktregistret under gruppen "Övriga" inte kan se vilket företag som hör till vilken kategori. Det gör att det till exempel inte går att särskilja hur många "egenanvändare" som varje kommun har tillsynsansvar över idag. Bekämpningsmedelsföretag Antalet företag som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden, är taget från bekämpningsmedels-registret för godkända produkter. Erfarenhet från tillsynsprojekt indikerar att det kan finnas upp till l 00 företag till i landet som sälj er produkter utan godkännande trots att sådant krävs. Det kan vara värt att notera att i och med att 23

144 övergångsreglerna till biociddirektivet upphör (alla produkttyper fasas in i "godkännandesystemet") kan antalet bekämpningsmedelsföretag i Sverige komma att öka med cirka 65 företag (baserat på utdrag från produktregistret för företag som enbart registrerat biocidprodukter). Reach registrering Många av de foretag som registrerat ämnen enligt Reach är desamma som de förhandsregistrerade, ca 40 procent. Registreringsomgången for 20 l O visade att många av de forhandsregistrerade företagen, sedan inte registrerade alls. Det betyder att många har förhandsregistreråt ämnen för säkerhets skull och därfår troligen väljer att inte fullfölja en registrering vid år 2013 eiier 2018 heller. Det betyder att antalet företag som kommer att registrera ämnen inte borde bli lika högt som antalet förhandsregistrerade. Det gör att antal objekt i tabellen for de fårhandsregistrerade troligen blir farre. Mer om detta diskuteras i avsnitt 3.9. Miljöfarliga verksamheter Sista kolumnen i tabell 2 beskriver de företag som finns upptagna i bilaga till Förordning (1998;899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (A-, B- och C-verksamheter) och som samtidigt är primärleverantörer. Uppgifterna har lämnats av de intervjuade kommunerna som har ett större antal primärleverantörer. Tillsyn av A- och B verksamhet förutsätter att länsstyrelsen har överlåtit sådan ti1lsyn till kommunen. Vid en överlåtelse beräknas dock endast 15 procent 11 av företagen i de fyra stora kommunerna, vara både A-, B- och C verksamhet och primärleverantör. Mindre verksamheter som också är miljöfarliga verksamheter i kommunerna, s.k. U verksamheter, har inte tagits med i beräkningen. De mest relevanta verksamheterna av U~ verksamheter som även är primärleverantörer borde vara företag som for in kemiska produkter till Sverige och har ett lager där kemikalier forvaras. Att dessa verksamheter inte har tagits med beror dels på att de rimligen inte får lika frekvent tillsyn som A~, B- och C verksamheter. Vidare anser Kemi att fördelarna med att kombinera tillsyn av miljöfarliga verksamheter med kemikalietillsyn är mer begränsad för dessa objekt än för verksamheter som har kemikalietillverkning Alternativa scenarier för överlåtelse - företagstyper Under arbetet med rapporten har det funnits f5rslag på att Kemi ska presentera några alternativa scenarier för överlåtelse, dvs. vad ska tillsynas och vad blir konsekvenserna i de olika alternativen. Nedan ges två olika scenarier och ett försök till jämförelser mellan olika parametrar. 1. All primärleverantörstillsyn överlåts för intresserade kommuner 2. Vissa begränsningar- få reta g som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden och registreringspliktiga företag enligt Reach-förordningen, tas bort från överlåtelsen. Bekämpningsmedel Anledningen till att välja bort företag som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden i alternativ två är att kommunerna endast haft begränsad primärleverantörstillsyn tidigare på bekämpningsmedel, och de kommuner som tillfrågats och visat intresse för 11 73/478::::15% 24

145 överlåtelse själva inte har uttryckt intresse att ta över den tillsynen. Keml:s bedömning är också att det är en komplex lagstiftning med gränsdragningsproblem och tolkningsdiskussioner vilket försvårar en likvärdig tillsyn, samt att en fördjupad tillsynsvägledning därför blir mycket resurskrävande inom detta område. Dessutom är det relativt få objekt idag- se tabell 2- med högst elva företag per kommun, vilket inte räcker till för att upprätthålla en bra kompetens på området. Bekämpningsmedel finansieras i särskild ordning (se förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken) och kommer överlåtelse att ske så behöver även dessa regler revideras. Under denna utrednings gång är bekämpningsmedelsavgifterna under översyn, och det kan dröja med en ny uppdatering av reglerna. Reach-registrering Anledningen till att välja bort registreringspliktiga företag enligt Reach-förordningen i alternativ två är att även detta är ett komplext regelområde. Det kan till en början tyckas relativt enkelt, men av erfarenhet från bland annat Reach-upplysningen, finns många gråzonsområden för vad som ska registreras som komplicerar. Det krävs en RIPE-dosa för att få tillgång till uppgifter i Reach-IT-databasen vilket är nödvändigt för att kunna utöva denna tillsyn- se mer i avsnitt Vid tidigare möten har inte kommunerna varit intresserade av att använda sig av dessa dosor. Även här är objekten relativtfå-se tabell2. De företag som gjmi registreringen i ReachwTT ofta är samma företag som redan gjort fcirhandsregistreringen, vilket betyder att antalet företag blir lägre än vad siffrorna i tabell 2 anger Fördjupad tillsynsvägledning Avsnittet beskriver den fördjupade tillsynsvägledning som Kemi bedömer behövs for de kommuner som eventuellt övetiar primärleverantörstillsynen, om kommunerna (se tabell 2) skulle överta tillsynen for cirka 29 procent av Keml:s tillsynsobjekt fcir kemiska produkter och 20 procent av Kemi:s tillsynsobjekt fcir bekämpningsmedel. Nedan ges en tabell över fördjupad tillsynsvägledning och andra aktiviteter som Kemi bedömer att det behövs vid överlåtelse för att en likriktad tillsyn ska kunna uppnås. Beräkningarna bygger på de intresserade kommunernas behov, men antalet kommuner är inte avgörande eftersom det tar ungefår samma tid med vägledningen nedan oavsett om det är 4 eller l O personer som ska vägledas. Tidsåtgången är beräknad i personveckor, fcir att kunna bedöma hur mycket extra resurser denna verksamhet kommer att ta for Kemi. Resurser som inte behövs om inte överlåtelse sker. 25

146 Ordna uppstartsutbildning. Behöver anpassas till de kommuner som vill överta tillsynen- ska vara på högre nivå än 7,5 p kursen. Innehåll: t.ex. Reach, säkerhetsdatablad (SDB) med särskilt fokus på arbetsmiljö och fysikaliska egenskaper, VOC, tillstånd, detergent, klassificering & märkning (både KIFS och CLP). B km och Reach-registrering om det ska överlåtas. Kontinuerlig intern lmmpetensutveclding; CLP, kravnivåer, ny lagstiftning. Detta sker med Kemi:s befintliga vägledning, men mycket sker utanför dessa utbildningar t ex vid interna möten, diskussioner, möten med andra myndigheter mm. Detta kan behöva samordnas och ges på annat sätt till kommunerna 5 2 0,5 2 0,5 0,5 Koordineringsansvariga (minst 2 personer). Övergripande'ansvar for kommunkontalcterna. Fönnedla samsyn, ståndpunkter och tolkningar från Keml:s dagliga diskussioner och göra ensade bedömningar. Hålla dokument uppdaterade - kravnivåer, checklistor, mallar, juridiska frågor, lathundar. Svaren måste oftast kvalitetskontrolleras med kollegor/jurister. Kommunerna önskar ä.ven en chat- s ,5 funktion, som måste kollas dagligen. Ett alternativ kan vara en e-postbrevlåda. Samverkan med Echa. Ta in åsikter från kommunerna och tormedla ut i organisationen. Dubbelarbete vid inspektion- Vägledning, avstämningar av regeltolkningar och bedömningar kan ske regelbundet genom att kommuninspektörer och Kemiinspektörer medverkar på varandras inspektioner, Då kan många frågor uppstå. Internt inom Kemi stämmer vi av ärenden med varandra ända upp till ett år efter nyanställning, for att se att man gör liknande bedömningar och ställer samma krav, Det bör också göras i detta fall. Av erfarenhet vet vi att det tar tid, t. ex. granskas SDB och märkning då dubbelt. D Förmedla Echa- kontakter vid förfrågningar eller ärenden. Kemi är utsedd att vara kompetent myndighet avseende Reach och CLP och behöver fårmedla sådana 2 0,5 frågor till kommunerna. 12 Vägledningsinsats med anledning av de företag som registrerar ämnen enligt Reach 13 Beräkning- Kemi följer med på kommunernas inspektioner. 3 inspektioner/inspektör. Om fyra kommuner får detta ansvar med två personer på varje kommun, så blir det 8 personer. 8x3;c;; 24 inspektioner. Med resor och vissa förbe.redelser t ex titta igenom säkerhetadatabladen räknat vi på ca 1 dag per inspektion. Det blir 5 personveckor. 2 veckor läggs till på att kommuner följer med Kemi (förberedelse och koordinering) 26

147 Göra revisioner av korumunemas kemikalietillsyn ,5 RIPE- revision (som rekommenderas av Echa) 3 Skriva kriterier som behöver uppfyllas för att kommunerna ska kunna överta tillsynen. Frågan kan behöva stämmas av med andra myndigheter. 3 Koordinera årsplanering och uppföljningar. 3 Samla in och sammanställa statistik från kommuner till olika projekt Varje projekt kostar mer tid i planering for samordning t ex att formedla information under projektets gäng och ta in synpunkter och frågest!illningar från kommunerna. Ta in erfarenheter från projekten från kommunerna som läggs in i rapporten från projektet. Kommuner vill ha egna projekt och de kommer att få våra tips som ligger i deras kommuner- här kan Kemi få frågor Produktregistret - ta ur registerutdrag vid behov till kommunerna. T ex för årliga uttag eller vid särskilda projekt. Samarbete krävs också vid miljösanktionsavgifter 2 vid försent inkomna mängduppgifter enligt punkt i SFS 1998:950 Juriststöd. Ev. kan det bli färre frågor från Kemi som kompenserar lite 5 2 Stöd från Avdelning för Industri och Konsumentkemikalier; riskbedömning, exponeringsscenarier, kemifrågor, regelkunskap Stöd från Avdelningen för bekämpningsmedel; riskbedömning, fysikalisk verkan, tolkningsfrågor IT-stöd behövs om olika slag av dokument ska delas. Olika brandväggar. servrar m.m. Tabell3 Fördjupad tillsynsvägledningfor Kemi vid överlåtelse Kemi räknar att planeringsbar tid for en heltidstjänst är 40 personveckor. Om överlåtelsen kommer att ske för alla regelområden kommer det att innebära drygt 2 tjänster. startsträckan kräver ca en halv tjänst. Notera att om f()retag som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden och registreringspliktiga foretag enligt Reach-forordningen exkluderas i överlåtelsen (se alternativa scenarion i avsnitt ) så minskar behovet av fl5rdjupad tillsynsvägledning med ca en halv gänst (20 personveckor). Uppstartstid kan behövas för att få igång de nya systemen för vägledningen,!t-system, nya rutiner, samplanering, och medf6ljare vid inspektioner inledningsvis- vilket beräknas ta ca en halv tjänst. Vidare kommer tillsynsvägledning att behövas kontinuerligt, vilket beräknas till cirka en och en halv 1jänst. Om uppstartstiden räknas in det första året så blir det drygt två tjänster. Exempel på vägledning som kan behövas är jurist-, produktregister-och riskbedömningsstöd från Kemi, frågeställningar runt tillsynen om tolkningar, koordinering, samplanering, revisioner av kommunerna med mera. Beroende på om bekämpningsmedels- 27

148 och Reach~registreringstillsynen ska överlåtas så bidrar det med cirka en halv tjänst. Kommunernas tillsyn behöver bedömas och utvärderas vilket görs i form av revisioner. Bedömningarna av resursbehovet för den fårdjupade vägledningen har ifrågasatts av kommuner i referensgruppen, men det är Keml:s erfarenhet att vägledningsarbete är resurskrävande. Utgångpunkten vid Keml:s bedömning har varit att tillsynen vid en överlåtelse ska vara likvärdig och att samma bedömning och krav stäiis oberoende vem som är tillsynsmyndighet Jämförelse av överlåtelse vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och primärleverantörer I detta avsnitt beskrivs kortfattat de skillnader i forutsättningar som fåreligger mellan överlåtelse av tillsynen avseende miljöfarliga verksamheter och kemikalietillsyn hos primärleverantörer. Kriterierna är hämtade från statskontorets rapport (2006:12) om flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner. statskontoret anser att dessa kriterier och bedömningsgrunder borde användas av statsmakterna, i samband med att man överväger att överlåta tillsyn. De kriterier som tagits med i detta avsnitt är de som belyser de grundläggande forutsättningar som finns. Tabell 4 beskriver skillnaderna närmare får de två olika typerna av överlåtelse av tillsyn. 28

149 Verksamhetens karaktär Verksamheten är bunden till en viss lokalitet, fastighet l Värdeh som ska främjas Ansvar för klassificering, märkning m.m. är bundet till organisationsnummer. Detta betyder att det kan vara en miljöfarlig verksamhet t.ex. en formulerare, som kommunen redan har tillsyn över. Men oftast kan det vara ett försäljningskontor, enmansföretag med kontor i hemmet. Lager kan de ha i annan kommun, eller så går produkterna direkttill kund från en leverantör utanför Sveriges gräns. l Effektivitet Tillsynen blir mer frekvent när kommunerna tar över 1 Enligt denna rapport kommer tillsynfrekvensen troligen bli ungefär densamma om l l tillsynen från länsstyrelsen. Detta beror bl.a. på att i kommunerna tar över tillsynen. Det blir enligt de antaganden som görs alltså ingen ökad tillsyn i 1 kommunerna kan ta betalt för tillsynen.! vid en överlåtelse av tillsynen. j Lokaldemokratiskt j inflytande l Verksamheterna har en lokal påverkan i form av ] De kemiska produkterna släpps ut på en nationell/internationell marknad utan någon direkt bl.a. utsläpp, buller och transporter. Detta innebär!toka! påverkan. Detta innebär att det inte finns någon större vikt i att ha ett lokalt inflytande att det kan vara av vikt att man har inflytande över j över verksamheten. Eftersom utsläppande! på marknaden sker nationellt/internationellt är l 1 verksamheten på en lokal nivå.! det istället av vikt att man kan bedriva tillsyn på hela den svenska marknaden. l Rättsäkerhet, Miljöbalken är en ramlag. Bedömning av vilka! Kemikalielagstiftningen ärtiii stora delar gemensam inom EU. De lagar och förordningarsom i enhetlighet och åtgärder som krävs för att leva upp till lagstiftningen l finns är specifika och detaljerade. Reglerna som finns om att sätta ut kemiska produkter på l likvärdighet skall göras i det enskilda fallet. En viktig faktor i de l marknaden är helt oberoende av lokala faktorer. Att samma bedömning görs av j bedömningar som görs är lokala förhållanden. \ produktinformationen för likvärdiga kemiska produkter är därför mycket angeläget. ~ ~ ~ j Kommunernas förutsättningar ' Kommunerna bedriver redan tiflsyn på miljöfarliga! De intresserade kommunerna har tidigare bedrivit viss del av denna tillsyn, men långtifrån allt. l verksamheter. Många av de delar som kontrolleras är de samma oavsett om det rör sig om en tillståndeller anmälningspliktig verksamhet t.ex. kemikalier, avfall, utsläpp och rutiner. l Med miljötillsynsförordningen har ytterligare delar i tilfsynsansvaret tillkommit t.ex. fysikaliska! ' l i i faror, exponeringsscenarier och CLP. Vidare har inte arbetsmiljöfrågor i SDB varit j kommunernas ansvar tidigare. Kommunerna bedriver fortfarande kemikalietillsyn hos detaljhandel och nedströmsanvändare. Vid denna tillsyn kontrolleras endast begränsade delar, i av det som kontrolleras vid tillsyn av primärleverantörer. Många av objekten är sådana där l kommunerna inte tidigare bedrivit tillsyn, 85% enligt kapitel2.3. l Tabell 4 Jämförelse mellan överlåtelse av miljöfarliga verksamheter och kemikalietillsyn hos primärleverantörer J l l 29

150 3.3.5 EU-samverkan RIPE (Echas tilfsynsdatabas) Det finns två IT-system inom EU som kan komma ifråga vid tillsyn av primärleverantörer på Reach-området. Den databasen, där företagen gör sin Reach-registrering, kallas Reach-IT. Reach-IT kräver inloggning via en kryptobox, och det systemet är inte tillgängligt för kommuner. På Kemi har ett fåtal personer tillgång till Reach-IT via en kryptobox En sådan tillhandahålls av Echa (den europeiska kemikaliemyndigheten) och det är enba1t behörig myndighet kan få tillgång till en sådan, d.v.s. Kemi. Kemi har, förutom tillgång till Reach-IT, även tillgång till ett specialanpassat system, RIPE (Reach Information Portal for Enforcement). RIPE "ägs" av Echa och nås via en internetuppkoppling och en personlig dosa, vilken Echa administrerar tillsammans med en nationell administratör på Kemi. RIPE kan ta fram vissa data på nationella företag från Reach-IT och systemet måste hanteras med nästan samma säkerhetskrav som för Reach-IT. Det kräver t. ex. att man skriftligt godtar säkerhetsrekommendationer, utbildningar, och att revisioner utförs valtannat år, som måste bekostas av kommunen. Alternativet är att kommuner får nödvändig informationen av Kemi på begäran, vilket också kräver resurser, precis som begäran om uppgifter från produktregi stret. Information som lämnas ut från Reach-IT/RIPE måste också skickas på säkert sätt (inte via mail t. ex.) och hanteras som konfidentiella handlingar av kommunen. Samverkan Kemikalieinspektionen och Echa Echa skickar kopior på beslut som rör svenska företag till Kemi, via Reach-IT och/eller RIPE. Det kan gälla beslut om att Echa ställt krav på redovisning/uppdatering av registreringsdossier. Echa förväntar sig också att Kemi, både som utsedd kompetent myndighet och som nationell tillsynsmyndighet kontrollerar om företaget fullgjort sina skyldigheter samt vidtar nödvändiga åtgärder om så inte gjorts. Då nya beslut, eller annan information, kommer från Echa skicka det via Reach-IT~ systemet. Hittills har en handfull beslut kommit från Echa, men det förväntas öka i takt med att Echa fortsätter sitt arbete bl.a. med utvärderingar av dossiers. Echa sänder även ut s.k. "quality observation letters" (QOBLs) till fiketagen med kopia till relevant kompetent myndighet. Här förväntar sig Echa att nationell tillsynsmyndighet tar med de observationerna i tillsynen över företagen. Echa har också, både i Reach-IT och i RIPE, uppmanat nationella tillsynsmyndigheter att kontrollera bl.a. varfor det är så många företag som forhandsregistrerat och inte fullföljt en fullständig registrering 20 l O eller varfor det är ett antal företag som registrerat direkt och inte forst skickat en förfrågan till Echa om ämnet redan är registrerat. Samverkan med Echa, då det gäller ärenden som kan mynna ut i en inspektion, blir omständligare om en kommun ska ha denna kontakt med Echa eftersom kontakten sker via Reach-IT/RIPE. Om en kommun ska ha denna kontakt måste kommunikationen ske via Kemi, vilket ökar resursåtgången för Kemi. Kommunen behöver dessutom ha möjlighet att prioritera sådana ärenden. 30

151 Gemensamma projekt inom EU Inom Forum 14, där chefen får tillsynsavdelningen på Kemi är utsedd av regeringen att representera Sverige, drivs bl a gemensamma tillsynsprojekt Projekten är framtagna så att i princip alla länder ska kunna ha möjlighet att delta. Två projekt har genomforts och det tredje att genomforas under 2012/2013. Alla projekt hittills hat berört Reach-frågor men i några fall även CLP-frågor. Önskemål och förväntningar från kommissionen och Echa på att kontrollera registreringar är stort. Kommunen måste också prioritera att delta i gemensamma Forumprojekt for att det inte ska bli "geografiska" luckor i tillsynen. Det tredje gemensamma projektet inom Forum kommer att fokusera på registrering och kommer utfåras i ett nära samarbete med tullmyndigheterna. Kemi har möjlighet att få ut handlingar från tullen, men om tillsynen överlåts till en kommun, är det med nuvarande Jagstiftning tveksamt om en kommun kan få tillgång till samma information på grund av tull sekretessen. Inom Cleen 15 förekommer också gemensamma tillsynsprojekt, liksom i det nordiska samarbetet. Här kan man dra paralleller till arbetssättet med Forum-projekt. Gemensamma projekt bestäms på Fon1m-möten, C leen-möten och på Nordiska Kemikaliegruppens tillsynsmöten. För att tillsynen ska bli likvärdig vid en överlåtelse skulle kommunerna behöva kunna prioritera att delta på mötena eller att ge input till t. ex. projektmanualer, checklistor, rapporteringsformulär samt även delta i den operativa fasen av projekten. Om överlåtelse sker är det mycket viktigt att kommunerna kan tänka sig att delta i de gemensamma projekten (både nationella och internationella), så att inte vissa företag lämnas utanför i ett specifikt projekt. Samverkan med andra medlemsländer Det har till Kemi kommit in fårfrågningar direkt från andra EU~medlemsländer om t.ex. tveksamheter i registrering/fårhandsregistrering, säkerhetsdatablad, rätt att använda generiska namn, klassificering, enda representanters skyldigheter m.m. där svenskafåretagär inblandade. Dessa ärenden är relativt snabba att hantera eftersom Kemi har tillgång till både Reach-IT och RIPE. I framtiden kommer Echa och Forum att ta fram ett system för att kunna kommunicera mellan medlemsländerna och i vissa fall med inspektörerna i ärenden som rör flera länder eftersom företag agerar på hela EU~marknaden. Nationella tillsynsmyndigheter kan enbart agera i sitt eget land. För närvarande så anpassar Echa RIPE-systemet får viss kommunikation, och det finns en möjlighet att det systemet används i framtiden, alternativt tas ett annat system fram. En annan möjlighet är att kommunicera/ge information via CIRCABC 16, som är ett system som drivs av kommissionen, främst som ett dokumenthanteringssystem. Vid en eventuell överlåtelse till kommun, så måste det finnas möjlighet för kommunen att prioritera och ha resurser för att ta hand om sådana ärenden 14 "Forum för informationsutbyte om verkställighet" -inrättat i och med Reach-förordningen. Är en obligatorisk del av Echa och ska samordna ett nätverk bestående av de myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för att konttollera att Reach-förordningen följs..arbetsuppgifterna anges i artikel77.4 i Reach. 15 CLEEN är ett frivilligt nätverk inom EU för tillsyn av vissa kemikalieregler. Beteckningen står för Chemicals Legislatian European Enforcement Network. 16 CIRCA BC är en gemensam arbetsyta för kommunikation och information för samarbetspartners inom EU. 31

152 Begränsningar av ämnen i produkter Det är ett uttalat önskemål från kommissionen att begränsningsreglerna i Reach ska kontrolleras. I vissa fall krävs analyser, och då måste resurser finnas för t. ex. analyskostnader, Kemi och kommunerna har möjlighet att ta ut analyskostnaderna från företagen. Rapporteringskrav till EU Med tiden har det kommit fler krav från EU om att medlemsländemaska rapportera in olika tillsynsresultat, och fler sådana krav kan förväntas. Exempel på krav som nu hanteras av Kemi är inom områdena växtskyddsmedel, VOC, Reach, CLP och marknadskontroll Uppgifter som ska in är mängden inspektioner, vilka regler (på relativt detaljerad nivå) som kontrollerats, vilka åtgärder myndigheterna vidtaget etc. Detta statistikinsamlande tar tid, både for varje inspektör som ska redovisa och sedan för att sammanställa och skriva rapport till EU. Vid överlåtelse av tillsynen innebär det att även kommunerna måste bidra med uppgifter vid rapportering om tillsynen Kemikalietillsyn som kommunerna redan har ansvar över I sammanhanget kan det vara värt att peka på all övrig kemikalietillsyn som inte ingår i begreppet primärleverantörstillsyn och som inte är föremål för diskussionen om överlåtelse. Kemi vill särskilt trycka på det stora behovet för framtiden att dels utveckla tillsynsvägledningen för Kemi:s del och därmed även bidra med att utveckla kommunernas tillsyn. Alla kommuner har ansvar för kemikalier i senare led än primärleverantörema. Där firins mycket att göra, även utifrån perspektivet Reach. Tillsyn av detaljhandel och grossister har kommunerna redan och det gäller fdr alla produktkategorier; kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. På senare år har behovet av tillsynen på varor ökat, vilket gör att Kemi planerar att öka samverkan med kommunerna. Kemi:s nästa nationella projekt kommer att handla om varor. På Kemi:s vägledningsområde har det funnits fårre regler för tillsyn hos användare av kemikalier än for primärleverantörer och detaljhandelsledet Tidigare har kommunema utövat kemikalietillsyn med hjälp av egenkontrollsforordningen, PR10-databasen 17 for utfasning av prioriterade ämnen, och vissa användningsbegränsningar etc. I och med Reach ökar tillsynsbehovet hos användarna. Bland annat ska villkoren i Reach~tillstånd och användningsdelarna i de nya exponeringsscenarierna kontrolleras av kommuner och länsstyrelser I övrigt kvarstår den tillsyn som kommunerna har sedan tidigare och som inte ligger under Keml:s vägledningsansvar bl.a. hantering, utsläpp till yttre miljö och substitution av kemikalier. Reach-tillsyn l användarledet Kommunerna och länsstyrelserna som lokala och regionala tillsynsmyndigheter har stora uppgifter då det gäller att utföra tillsynen enligt Reach, som redan nu fa1jer på dem enligt mijjötillsynsftirordningen. Några av nedströmsanvändarnas viktigaste skyldigheter är (kommunerna och länsstyrelsers tillsynansvar idag): 17 Pioriteringsguiden, PRIO är ett webbaserat verktyg för att kunna arbeta förebyggande med att minska risker från kemikalier 32

153 att folja de anvisningar felretagen får från sin( a) leverantör( er) via säkerhetsdatablad och bifogade exponeringsscenarier. Om användningen inte omfattas av ett exponeringsscenario behöver företaget vidta åtgärder fdr att visa att deras användning av kemikalien är säker. Detta kan uppnås genom att man t.ex. kontaktar sin leverantör som utarbeta ett scenario som gäller for fdretagets användning eller att upprätta en nedströmsanvändares kemikaliesäkerhetsrapport att informera sina leverantörer om det finns ny riskinformation eller om de anser att de rekommenderade riskhanteringsåtgärderna inte är lämpliga att lämna information till sina kunder om säker användning av varor som innehåller ämnen som inger mycket stora betänkligheter och som anges i kandidatförteckningen (tillverkare av varor) att anmäla ett ämne i en vara till Echa om det finns med i kandidatforteckningen och inte har registrerats for denna användning, om mängden av ämnet i dessa varor överstiger ett ton per tillverkare och år, och det ingår i varan ovan i en koncentration på över O, l viktprocent att ansöka om tillstånd for användning av ett ämne som finns med i forteckningen över ämnen (bilaga XIV) om de inte kan förlita sig på ett tillstånd som har givits till en aktör längre upp i distributionskedjan. De måste även följa eventuella användningsvillkor som angivits i tillståndet. I det som beskrivs ovan och även vid kontroll av begränsningar har kommuner och länsstyrelser en viktig uppgift i arbetet för nå miljökvalitetsmålet en Giftfri Miljö. Detta kräver troligtvis både prioritering och mer resurser av kommunerna/länsstyrelserna. Samarbete med kommuner I samrådsforfarandet nämner Malmö kommun att tre av de fyra städer som utpekats i rapporten som aktuella for överlåtelse - Malmö, Stockholm och Göteborg - har inom bland annat kemikalietillsyn för varor ett utvecklat och fungerande samarbete. Här har det hela tiden forts en dialog med Kemikalieinspektionen som varit positiv och utvecklande fdr båda parter och där kommunernas erfarenheter lämnats till Kemi. Denna form av samarbete, d.v.s. tillsynsvägledning i senare led än primärleverantörer, är Kemi vana vid. Naturligvis kan ett sådant positivt samarb~te ske även om tillsynen överlåts. Resurseffektiviteten kan dock ifrågasättas då det endast berör ett fåtal större kommuner. 4 Resultat och diskussion I detta avsnitt belyses möjligheter och hinder vid överlåtelse av kemikalietillsyn. De frågestä11ningar som är aktuella är de som angivits i tidigare avsnitt; kompetens, kostnadseffektivitet, finansiering Cuppbördsstruktur och aygifter), fördjupad tillsynsvägledning, ED-samverkan, kemikalietillsyn som kommunerna redan har ansvar över och alternativa scenarier vid överlåtelse. 4.1 Kompetens Självklart finns det möjlighet för kommunerna att uppnå den kompetens på primärleverantörstillsynen som Kemi anser krävs. Konsultrapporten pekar på att kompetensen har luckor idag, men att den kan förvärvas. Förutsättningar for det är att de kommuninspektörer som tar sig an uppgiften ges tillräcklig tid att sätta sig in i frågorna, och att Kemi avsätter tillräcklig tid till fördjupad tillsynsvägledning. 33

154 I samrådsforfarandet har kommunerna kommit in med synpunkter på att de inte anser sig ha kompetensbrist i primärleverantörstillsynen och att de inte tidigare behövt en sådan omfattande vägledning som beskrivs i rapporten. I de djupintervjuer som gjorts med de kommunerna framträder dock en annan bild. Spektrat rör sig mellan en kommun som har haft en systematisk och omfattande primärleverantörstillsyn, till en kommun som inte alls haft någon primärleverantörstillsyn. Några kommuner har haft en viss primärleverantörstillsyn, men inte fullständig (där alla regelområden tillsynats) eller så har tillsynen inte varit så systematisk t.ex. djupare granskning har enbart gjorts vid misstanke om felaktigheter, men inte annars. En kommun hade haft ett projekt, medan en annan bara har haft tillsyn sporadiskt. Alla delar av lagstiftningen har för dessa inte kontrollerats. Kommunerna har även uppgett att de utför liknande kontroll som vid primärleverantörstillsyn t. ex. granskning av en kemikalies klassificering vid annan tillsyn av kemikalier. Denna granskning har gjorts när något har verkat "konstigt". Kontrolleri har dock inte granskat produktinformationen i sin helhet utan bara valda delar. Det är inte heller något som utförs med systematik. Till det tillkommer regelo~råden som inte var kommunernas ansvarsområde då tillsynsansvaret var delat. En hel del kompetensutveckling krävs för områden som fysikaliska egenskaper (tillsyn som övertagits från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), arbetsmiljörelaterade frågor som kommunerna inte tidigare haft ansvar för och de förändrade reglerna om klassificering och märkning (CLP). Därav konsultens, och även Keml:s, bedömning att kompetensen idag inte finns i den omfattning som krävs. En fördel med att kommunerna får både användningstillsyn och primärleverantörstillsyn är att de får en bättre samlad bild av hur de olika regelverken fungerar och företagen får farre tillsynsmyndigheter, vilket gäller för cirka 15 procent av företagen- se tabell 2. Kommunerna kan bidra med erfarenheter om vad som kan behöva fårändras i regelverken ur ett användarperspektiv, samtidigt som man får bättre kunskap vad som krävs i forsta ledet. Man kan då ge Kemi tips på hur t. ex. exponeringsscenarier kan bli bättre i praktiken. Detta borde i och för sig kommunerna kunna bidra med även om överlåtelse inte sker.. Reach och CLP-upplysningarna bidrar med kunskapsinhämtning för Kemi:s inspektörer som kommer till användning vid primärleverantörstillsyn. Många frågor i gråzoner och med hög komplexitet tas om hand och är en viktig del i inspektöremas utveckling ti11 att lära sig nya regler. Denna kompetensutveckling kan vara svårt rent praktiskt for kommunerna att ta del av vid en överlåtelse. Kemi kan fårstås delge den kunskapen, men det tar tid. Inom kemikalietillsynen är BU-rätten dominerande. Juristerna på Kemijobbar dagligen med tolkningar av ED-lagstiftningen och kan ge bra stöd till Kemi:s inspektörer. Detta stöd kan även kommunerna behöva om överlåtelse sker. Kommunemas jurister behöver också ha denna kompetens för att en överlåtelse ska vara effektiv. Det kan finnas svårigheter med att kommunjuristerna har många andra regelområden att var{! insatta i, vilket kan minska graden av specialistkompetens inom den kemikaliebaserade ED-lagstiftningen. Göteborg har framfört synpunkter att de en del av de risker med kompetensförsörjning, sårbarhet av att vara få inspektörer med primärleverantörskompetens som Kemi anger i rapporten kan lösas genom att ställa krav kopplade till överlåtelsen. Det skulle kunna omfatta t.ex. kompetens och tillsynsfrekvens. Kemi anser också att det är en forutsättning för att en överlåtelse ska ske, men pekar samtidigt på de svårigheter som kan finnas med tillbakadragande av tillsyn. Frågorna är ofta mycket känsliga och det ska till stor misskötsel innan detta kan komma ifråga. Som exempel på denna svårighet kan nämnas Länsstyrelsen i Västernorrland som drog tillbaka tillsyn av Örnsköldsviks kommun. 34

155 4.2 Kostnadseffektivitet En överlåtelse av tillsynen av primärleverantörerna ger ökade kostnader får tillsyn i landet (detta förutsätter att Keml:s tillsynskostnader minskar i samma grad som kostnaden för kommunernas tillsyn ökar). l avsnitt kan man se att Kemi bedömer att den utökade fördjupade tillsynsvägledningen till de kommuner som övertar tijlsynen till ungefår en och en halv tjänst får den kontinuerliga vägledningen. Vägledningsresurser som inte skulle behöva tas i anspråk om inte överlåtelse sker, utan som istället kan användas till KemJ:s tillsyn. Om man räknar på att de fyra största kommunerna övertar tillsynen så framstår det som orimligt att Kemi skall avsätta en och en halv tjänst får att vägleda och koordinera fyra tjänster. I stycket nedan forklaras varfor det bara är de fyra största kommunerna som enligt Keml:s bedömning blir aktuella. Keml:s bedömning utifrån den egna tillsynserfarenheten, är att det behövs en lägsta nivå på antal tillsynsobjekt for att kunna upprätthålla kompetensen i kommunen för primärleverantörstillsyn. I intervjuerna har kommunerna sagt att det kan vara bra att ha två personer på ca 50 procent var som arbetar med den överlåtna tillsynen. Keml:s bedömning (av den egna tillsyn) är att det kan krävas en till två inspektioner i månaden för att upprätthålla kompetensen, vilket blir l 0-20 inspektioner per år och person. Det i sin tur innebär att kommunen behöver ha minst l 00 primärleverantörer i sin kommun, beräknat på en tillsynsfrekvens på vart femte år. Kommunerna anger i svar inom samrådet i referensgruppen att de kan ha tätare tillsyn på vissa objekt mellan varje till vart tredje år. Det gör att fårre tillsynobjekt behövs eftersom man tillsynar med tätare intervall. Om man räknar på något lägre antal och som någon kommun själva angett (i intervjuema) på så behövs minst 60 objekt. Därför gjordes ett utdrag från produktregistret på alla landets kommuner för att se vilka kommuner som har mer än 60 objekt totalt (jfr den vänstra spalten i tabell 2). Resultatet blev att det bara är de fyra intervjuade kommunema som har över 60 objekt; Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Näst efter det kom Uppsala med 49 objekt. 4.3 Finansiering En överlåtelse av tillsyn skapar en mer komplex uppbördsstruktur i princip oavsett vilken struktur man väljer. En ändrad uppbördsstuktur medfår ökad administrativ börda för företag, kommuner och Kemi. För de mindre företagen kommer tillsynsavgifterna att öka kraftigt om överlåtelse sker. Enligt konsultens beräkningar upp till sju gånger högre avgifter än idag. Det beror på att kemikalieavgifterna som företagen betalar idag är baserade på antal produkter och volymer av produkterna. Kommunernas tillsynsavgift är istället uppbyggd på hur mycket tillsyn som företaget får, ofta en tima v gift, enligt konsultrapporten. Dessutom kan tillsynavgiftema, till skillnad från kemikalieavgifterna, variera för företagen beroende på vilken kommun som företaget befinner sig i, eftersom kommunerna har olika avgiftssystem. För Keml:s del uppstår en administrativ börda, när kemikalieavgiften ska räknas om for foretagen i de kommuner som övertagit tillsyn, som också konsulten pekar på. Exempelvis kommer det att kräva olika handläggning och eventuellt två sepamta avgiftssystem. Det är svårt att finna en lösning på hur man skall hantera företag med flera verksamhetsorter, eller om ett fåretag flyttar när debitering får tillsyn skall ske frän flera myndigheter. Bekämpningsmedelsavgifterna belyses inte i konsultrappmten. Idag betalas Keml:s bekämpningsmedelstillsyn av bekämpningsmedelsavgifterna som finns i SFS 1998:940. Om bekämpningsmedelstillsynen kommer att överlåtas innebär det att även bekämpningsmedelsavgifterna som fåretagen betalar in till Kemi måste förändras i likhet med 35

156 kemikalieavgiften. Exempelvis kommet det att kräva olika handläggning och eventuellt två separata avgiftssystem, beroende på om objektet överlåtits eller inte. Tillsyn av biocidprodukter som idag inte kräver godkännande betalas av Keml:s kemikalieavgifter. Om regeringen beslutar att överlåtelse ska ske, behöver en utredning göras om vilken avgiftsstruktur som kan komma ifråga Kommentarer på förslag om att Kemi ska ersätta kommunerna för utförd tillsyn I konsultrapporten anges en uppbörsstruktur som går ut på att primärleverantörstillsynen finansieras med kemikalieavgiften, och staten ersätter de kommuner som utfor den tillsynen (fårslag 3). Det är inte brukligt att staten överlämnar pengar till kommunerna på detta sätt. Det finns inte heller något exempel, som Kemi känner till, på någon annan myndighet som gör detta. Frågor uppstår om det kommunala självstyret och hur staten kan styra och följa upp kommunernas verksamhet så att man får det man betalar får. Om staten överlämnar pengar till kommunerna i form av riktade pengar uppstår frågan om det kan sägas att kommunerna egentligen har övertagit tillsynen. Kemi är osäkra på om det i sådant fall innebär att tillsynen bara har delegerats och kommunerna gör tillsyn på Kemi:s uppdrag. Detta betyder att Kemi i så fall helt och hållet bör kunna styra kommunernas resurser, planering, uppföljning och rapportering, vilket inte borde vara fårenligt med det kommunala självstyret. Staffan Wikeli på Sveriges kommuner och landsting (fcirbundsjurist) menar att det inte finns några principiella hinder- i kommunallagen eller liknande- om att det skulle vara möjligt för Kemi att överfora en summa till kommunerna om det föreskrivs så i åtminstone en förordning. Däremot menar han att det antagligen blir i praktiken omöjligt om det inte blir tydligt f6r företagen vad fåretagen betalar till Kemi i avgift respektive till kommunen. Eftersom kemikalieavgiften inte är konstruerat som en exakt direktfinansiering verkar det klart olämpligt och krångligt. Han drog paralleller till livsmedelstillsynen där avgiftsystemet är konstruerat så att staten och kommunerna tar ut avgifter av olika objekt; det finns ingen möjlighet till överlåtelse och avgiften blir aldrig dubbel. Lasse Henricson på Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att det är en mycket ovanlig konstruktion att staten betalar kommuner fdr löpande tillsyn. Av det ESV känner till finns ingen sådan konstruktion idag. Det finns vissa några fall där staten betalat kommuner fdr utfcirt uppdrag, men de är av engångskaraktär. Det finns dock inga tekniska eller formella hinder. 4.4 Övriga aspekter vid överlåtelse av primärleverantörstillsyn Företagsbild Företag med många roller Företagens struktur och roll kan vara mer komplexa än vid en första granskning. Till exempel kan en detaljhandel som säljer "svenska" produkter även köpa in produkter från utlandet och sälja. Då blir denne både en primärleverantör och en vanlig leverantör (detaljhandelsledet). Utan överlåtelse får denna butik både Kemi och kommunen som tillsynsmyndighet, och vid överlåtelse av tillsynen bara kommunen. Det skulle vara önskvärt att alla kommuner kunde kontrollera alla produkter i detaljhandeln, eftersom kommunerna redan har tillsynsanavar i det ledet. Denna fråga har kommit in sent i utredningen av detta uppdrag, varvid frågan inte 36

157 hunnit behandlas med tänkbara lagförslag. Om regeringen ställer sig positiv till att alla kommunerna i landet skulle kunna utöva tillsyn på alla produkter i detaljhandelsledet, kan ett nytt uppdrag om konkreta lagförslag ställas till Kemi. Kemi anser att det är till fördel om det är ett delat tillsynsansvar och inte en överlåtelse, så att kommuner kan titta på samma delar som de traditionellt gör i detaijhandelsledet, medan Kemi ändå ha möjlighet att kontrollera alla primärleverantörer. Samma resonemang som ovan gäller for de överlappande miljöfarliga verksamheterna i avsnittet nedan. Förutsättningen är dock att kommunerna övertar all tillsyn, även fdr bekämpningsmedel och for Reachwregistrering. Om inte så blir det dubbla myndigheter på många objekt vid överlåtelse av tillsyn istället. Se mer om detta i nästa avsnitt Företag med flera produktställen En juridisk enhet kan ha verksamhet på flera platser och varje plats kan ha gjort en anmälan till Produktregistret Varje sådan plats går under benämningen produktställe. Vid en överlåtelse av tillsynen innebär det att vissa företag kommer få fler tillsynsmyndigheter. Hur ansvaret ser ut på de olika produktställena varierar. Ibland ligger ansvaret för registrering, klassificering, märkning m.m. på företagets centralort medan ansvaret i andra fall ligger ute hos varje produktställe. Kemi:s erfarenhet är att det kan finnas många företag med huvudkontor i en kommun och lager i en annan kommun. Kommuner tar både primärleverantörs- och användningstillsyn på samma objekt Företag som finns upptagna i bilaga till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (A-, B- och C-verksamheter) och som samtidigt är primärleverantörer uppgår till cirka 15 procent i de kommuner som har mer än 60 primärleverantörer i sin kommun; Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Mindre verksamheter som också är miljöfarliga verksamheter s.k. U-verksamheter 18 har inte tagits med i beräkningen. De mest relevanta verksamheterna av U-verksamheter, som även är primärleverantörer, bör vara företag som för in kemiska produkter till Sverige och har ett lager där kemikalier förvaras. Att dessa verksamheter inte har tagits med beror dels på att de rimligen inte får lika frekvent tillsyn som AH, B- och C-verksamheter. Vidare anser Kemi att fördelarna med att kombinera tillsyn av miljöfarliga verksamheter med kemikalietillsyn är mycket mer begränsad för dessa objekt än för verksamheter som har kemikalietillverkning. Ett huvudargument från kommunernas sida har varit att kunna dra f'ördel av att både ha användningstillsynen och primärleverantörstillsynen på samma objekt. Det finns fördelar att myndigheten känner till lagstiftningen som gäller för både användare och primärleverantör, och kan tillsyna dessa regler vid samma inspektionstiilfålle. Å ven för företagen som får flirre tillsynsmyndigheter kan det innebära fördelar. Företag och branschorganisationer har dock uttryckt att fdretagen hellre vill ha tillsyn av en central myndighet med samlad kompetens och där chansen for likriktat kravställande är större, vilket int~ talar for överlåtelse. I samrådet har ett förslag från Hässleholm inkommit om att kommunernas ska kunna överta tillsynen av vissa primärleverantörer där kommunerna redan har hanteringen och miljöaspekter enligt 9 kap. i miljö balken. Kemi tolkar detta som att det är främst tillverkarna man tänker på i första hand, men kanske även några relevanta U-verksamheter. En konsekvens kan vara att tillsynobjekten blir ännu fårre än om man tar alla objekten enligt 18 Miljöfarliga verksamheter som har en verksamhet vars omfattning inte omfattas av någon kod i FMH-bilagan. Som exempel är företag som förvarar kemiska produkter att bettakta som miljöfarliga verksamheter. 37

158 tabell 2 (de företag som överlåter), vilket leder till svårigheter med kompetensförsörjning på samma sätt som beskrivs i avsnitt 4.2. Det vill säga att ett visst antal objekt behövs for att kunna upprätthålla komptensen Alternativa scenarier för överlåtelse ~ företagstyper I avsnitt redovisas två alternativa scenarier för överlåtelse av kemikalietillsyn. I scenario ett överlåts all primärleverantörstillsyn till kommunerna, medan i scenal'io två exkluderas företag som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden och registreringspliktiga företag enligt Reach~förordningen. Det finns komplikationer åt båda hållen, eftersom det kan vara bra att kommunerna får all tillsyn, samtidigt som dessa delar av tillsynen är resurskrävande och kräver specialistkompetens. Att upprätthålla kompetensen för relativt få objekt kan vara svårt och kan innebära att mer stöd från Kemi kan behövas i dessa frågor. Dessutom behöver även bekämpningsmedelsavgifterna ses över om kommunerna tar över denna tillsyn eftersom Keml:s bekämpningsmedelstillsyn finansieras av bekämpningsmedelsavgifterna. På Kemi finns idag tre inspektörer som enbart arbetar med bekämpningsmedelstillsyn, vilket kan ge en indikation på specialiseringen. Kommunerna har inte heller visat stort intresse av att ta över bekämpningsmedelstillsyn och har vissa tveksamheter for att överta tillsyn av registreringspliktiga fciretag enligt Reach-förordningen. Kemi ser ingen möjlighet att olika kommuner väljer olika alternativa scenarion eller olika typer av företag. Detta för att det skulle bli resursineffektivt att vägleda om t. ex. bara en kommun väljer bekämpningsmedelstillsyn. Beroende på vilket scenario som väljs, i avsnitt Alternativa scenarier fdr överlåtelse) blir resultatet olika antal företag som tillsynsobjekt for kommunerna. Nedan ges en detaljerad beskrivning av skillnaderna. Antal objekt - kemiska produkter Antalet tillsynsobjekt som överlåter kemiska pro_dukter inom de åtta intresserade kommunerna är 541enligttabell2. Om Reach-registranter och bekämpningsmedelsföretag exkluderas från överlåtelsen minskar antalettil1393 (om man även räknar med de feirhandsregistrerade företagen vilka sammanlagt är 13 8 företag- se avsnitt 3.3.l, och bekämpningsmedelsföretagen är 10 stycken). Det innebär att antalet objekt blir farre i detta scenario. Antal objekt bekämpningsmedel I och med biocidförordningens gradvisa in fasning av nya produkttyper fram till 14 maj 2014 kommer fler biocidprodukter att behöva ett godkännande. Detta ökar antalet objekt (uttag i produktregistret pekar på ett antal runt 65 företag) och det kan vara en fördel om tillsynen ska överlåtas helt, eftersom kommunerna då kommer att få fler objekt och att kompetensen därmed lättare kan bibehållas. Om däremot altenativ 2 vä.ljs får de bekämpningsmedelsföretag som även har kemiska produkter både Kemi och kommunen som tillsynsmyndighet när det gäller tillsyn av bekämpningsmedel (cirka 28 företag av 38). Antal objekt - registranter Enligt tabell 2 kommer cirka 221 ( ) företag att registrera sig enligt Reach. Många av dessa är dock samma företag, vilket gör att det sammanlagt blir 138 företag istället får 221 vid en närmare kontroll av dessa iliretag. Det troliga är att det kan bli ännu farre eftersom många fdrhandsregistrerar för säkerhets skull. Det gör att om alternativ 2 väljs så kommer antal tillsynsobjekt att minska med upp till138 företag for kommunerna vid överlåtelse av tillsynen. 38

159 4.4.3 Fördjupad tillsynsvägledning I samrådsförfarandet har tidsomfattningen ror den fördjupade tillsynsvägledningen som beskrivs i avsnitt ifrågasatts av kommunerna. Kommunerna anser sig ha utfört primärleverantörstillsyn och då har inte denna omfattande vägledning behövts. Det är riktigt att vägledningen inte utförts i den omfattningen som beskrivits i rapporten. Ä ven tiden för den fördjupade tillsynsvägledningen blir mindre omfattande så kvarstår det faktum att extra vägledning behövs till de kommuner som övertar tillsynen. I tillsynsarbetet på Kemi avsätts internt mycket tid till olika tolkningsdiskussioner, utformande av interna vägledningsdokument, förankring hos jurister och specialister och i vissa fall andra centrala myndigheter etc. Sådant kräver utbildningsinsatser och en förankringsprocess. IT system som får frågeställningar behöver byggas upp för frågeställningar m.m., men räcker troligtvis inte fullt ut. Det är skillnad på att ha delat tillsynsansvar och att ha helt överlåten tillsyn. I den delade tillsynen har Kemi fortfarande kvar ansvaret för tillsynsobjekten i hela landet och kan bedriva tillsyn på alla objekten. Vid särskilda projekt (som är den vanligaste formen av tillsyn som Kemi bedriver) är det viktigt att kunna nå alla företag inom en bransch för att kunna ställa lika krav. Kemi har därför lågprioriterat den typen av vägledning eftersom Kemi ändå kunnat tillsyna dessa objekt i olika projekt. Kemi har istället prioriterat vägledningen till kommunerna som rört kemikalietillsyn i detaljhandel och i användarledet eftersom de flesta kommuner utfor sådan tillsyn, och primärleverantörstillsynen endast utförts av ett fåtal. Ä ven om den fordjupade tillsynsvägledningen minskas med hälften betyder det att omfattande resurser behöver läggas hos Kemi for att en likvärdig tillsyn ska kunna upprätthållas i landet. Omfattningen på den fördjupade vägledningen är beräknad utifrån målsättningen att tillsynen vid en överlåtelse ska bli likvärdig och att liknande bedömningar görs oavsett vem som är tillsynsmyndighet. Det finns en risk for att Keml:s egen tillsyn minskar i och med överlåtelse och att det även betyder mindre resurser for den "vanliga" tillsynsvägledningen till kommunerna rörande tillsyn i detaljhandeln (även för varor) och i användarledet. Här ser istället Kemi ett behov av en utökning av den "vanliga" tillsynvägledningen till kommunerna. Detta skulle även främja den tillsyn som kommunerna redan ansvarar för, vilket gynnar alla Sveriges kommuner Jämförelse av överlåtelse vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och primärleverantörer I tabell 4 ges en jämförelse av överlåtelse vid tillsyn av miljöfarliga verksamheter och primärleverantörer. Kemi:s sammanfattande bedömning är att de fårdelar som finns vid överlåtelse av tillsyn av miljöfarliga verksamheter inte fåreligger vid överlåtelse av kemikalietillsynen. Tillsynen tros inte bli mer frekvent, vilket är fallet får överlåtelse av miljöfarliga verksamheter och det finns inga skäl till ökat lokaldemokratiskt inflytande eftersom produkterna sätts ut på hela svenska marknaden och inte har samma lokala relevans som gäller får miljöfarliga verksamheter med tanke på till exempel hur känslig en recipient är vid utsläpp eller avstånd till skolor och bostäder beträffande risk bullerstörningar. Argument finns att det fungerar bra med överlåtelse av miljöfarliga verksamheter, och det borde inte heller finnas några hinder får överlåtelse av kemikalietillsynen. Kemi anser att det är ski!inad. De intresserade kommunerna har tidigare bedrivit viss del av denna primärleverantörsti!isyn, men långtifrån allt. Sedan dess har även ytterligare delar i tillsynsansvaret tillkommit t. ex. fysikaliska faror, exponeringsscenarier och CLP. Vidare har inte arbetsmiljöfrågor i säkerhetsdatablad varit kommunernas ansvar tidigare, vilket innebär ökat ansvar och större kompetensbehov. 39

160 Tillsyn av primärleverantörer sker i kontexten att utsläppaodet sker på hela den svenska marknaden. Den lokala kopplingen kan därför vara svag, eller till och med obefintlig EU-samverkan Harmoniserad lagstiftning, som t.ex. Reach och CLP, är tänkt att tillämpas lika inom EU och därför har olika fora bildats för att säkerställa detta. Till exempel tas EU~gemensamma vägledningar för Reach fram, ett nätverk för de olika ländernas Reach~upplysningar (Helpex) finns, samt ett Forum får tillsyn for att formalisera samarbetet mellan medlemsstatema och stärka kontrollen av att Reach och CLP. Kemi har deltagit i olika expertgrupper för framtagande av vägledningar, och deltar aktivt i Forum och Helpex. En överlåtelse av tillsyn medför ett extra steg i informationskedjan och ställer därmed krav på ökade resurser för vägledning hos Kemi. Gemensamma EU-projekt Av ovanstående foljer att att Forums tillsynsprojekt blir viktiga for en enhetlig tillämpning av lagstiftningen inom EU. Kemi har årligen cirka två till sex olika BU-gemensamma tillsynsprojekt Därtill kommer ett antal nationella projekt som Kemi genomför varje år. Ett problem vid överlåtelse av kemikalietillsynen till kommunen kan då vara att antalet objekt per projekt troligtvis blir väldigt litet Det gör att för ett speciellt projekt, låt säga inspektioner i en bransch som bilvårdsprodukter, måste kommunerna ta del av kompetensutvecklingen inom projektet samtidigt som kommunen endast har ett fåtal objekt i den branschen. Det kan alltså bli svårt att avsätta resurser till kompetensutvecklingen får ett fåtal inspektioner och för ett relativt stort antal projekt. Kommunerna är dock självstyrande och behöver inte delta i de olika projekten. Då bildas luckor (så att vissa företag lämnas utanför i ett specifikt projekt) inom olika branscher eller projektinriktningar och risken finns tillsynen inom landet inte blir likvärdig. När tillsynen var delad mellan Kemi och kommun fanns inte den här problematiken eftersom Kemi ändå kunde utföra sina projekt och inspektera alla företagen i landet. Den möjligheten försvinner i och med en överlåtelse. Ärenden där Echa kräver att tillsynsmyndigheterna agerar Det kommer att finnas fall där Echa vill att medlemslandet ska vidta vissa kontrollåtgärder. Exempel på detta är de fall då Echa skickar ut beslut till företag med kopia till Kemi där t. ex. redovisning/uppdatering av registreringsdossierer krävs. Om inte fåretagen redovisar till Echa kommer medlemslandets tillsynsmyndighet behöva inspektera det företaget. En annan variant är s.k. "quality observation letters" (QOBLs) till fåretagen med kopia till relevant kompetent myndighet. Här förväntar sig Echa att nationell tillsynsmyndighet tar med de observationerna i tillsynen över företagen. Echa kommunicerar enbart med behörig myndighet alternativt med nationell Forum-medlem via Reach-IT, och förväntar sig'att medlemsstaten vidtar åtgärder då så krävs. I båda fallen behöver Kemi vid en eventuell överlåtelse vara en mellanlänk mellan kommun och Echa i det fall en tillsynsåtgärd behövs, vilket fårstås tar något mer tid en om bara en myndighet hade varit inblandad. Det finns också fall där förfrågningar kommer från andra medlemsländer till Kemi om t. ex. tveksamheter i registrering/förhandsregistrering, säkerhetsdatablad, rätt att använda generiska namn, klassificering, enda representanters skyldigheter m.m. där svenska företag är inblandade. Kommunen behöver ha möjlighet att även prioritera sådana ärenden. 40

161 RIPE En BU-gemensam tillsynsdatabas RIPE behövs för att utföra Reach-tillsyn. Det krävs att man skriftligt godtar säkerhetsrekommendationer, utför revisioner (av extern revisor) som bekostas av tillsynsmyndigheten, utbildningar m.m. Alternativt är att kommuner får nödvändig informationen av Kemi på begäran, vilket i sådana fall kräver resurser för Kemi. Rapportering av tillsyn till EU Vid överlåtelse av tillsynen innebär det att även kommunerna måste bidra med uppgifter vid rapportering om tillsynen till EU. 4.5 För- och nackdelar vid överlåtelse Eftersom överlåtelse utreds i detta uppdrag ges en bedömning av konsekvenserna for kommuner, Kemi och företag om överlåtelse kommer att ske. Notera att allt som anges i detta stycke kan ha beskrivits noggrannare under andra delar av rapporten Kommunerna Fördelar Tillsynen kan i vissa fall samordnas med tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Kommunerna får ökad kunskap om kemikalielagstiftningen vilket kan främja övrig kemikalietillsyn. En butik kan både köpa produkter från svenska och utländska leverantörer. I dagsläget gäller då att kommunerna ansvarar för tillsynen av de "inhemska produkterna" och Kemi för de produkter som köpts utanfår Sverige. Vid en ändring av tillsynsansvaret skulle alla kommuner ansvara får tillsynen av alla produkterna i detaljhandelsledet Nackdelar Kommunerna får delvis nya regler att kontrollera bl.a. arbetsmiljörelaterad information och fysikaliska faror i säkerhetsdatablad och de nya reglerna fcir klassificering och märkning (CLP). Dessa regler har kommunerna inte haft ansvar för tidigare och en hel del kompetensutveckling kan behövas. Sårbarheten avseende kompetensbevarande ökar då färre personer på de myndigheter som tar övertillsynen kommer attjobba med kemikalietillsyn. I intervjuer med kommuner har de uppgett att ungefår två personer kommer att arbeta med frågorna i varje kommun. Frågan är om tillsyn av bekämpningsmedel och Reach-registrering ska överlåtas. Båda dessa lagstiftningar är mycket komplicerade, objekten är relativt få, vilket gör det svårare att hålla en hög kompetens på området) vilket gör att mycket kompetensutveckling behövs får kommunerna på båda dessa områden. Om denna tillsyn ij.?.te överlåts blir det en ökad grad av dubbla myndigheter eftersom bekämpningsmedels- och registreringsföretag ofta även omfattas av Kemi:s övriga regelverk och därför kommer i fråga för primärleverantörstillsyn Kemikalieinspektionen Fördelar Vid bibehållna resurser skulle tillsynen kunna utökas på Kemi :s kvarvarande objekt, eftersom Kemi beräknas få en tredjedels färre objekt. 41

162 En butik kan både köpa produkter från svenska och utländska leverantörer. I dagsläget gäller då att kommunerna ansvarar för tillsynen av de "inhemska produkterna" och Kemi för de produkter som köpts utanfår Sverige. Vid en ändring av tillsynsansvaret av just detaljhandelsledet för alla kommuner i landet, skulle kommunen kunna ansvara för tillsynen av alla produktema i detaljhandelsledet Det är en fördel eftersom kommunerna redan idag har tillsynsansvar för butikerna. Nackdelar Arbetssättet på Kemi behöver anpassas till den nya organisationen för tillsyn av primär leverantörer. Stora krav på kommunikation och kunskapsöverföring mellan Kemi och kommuner krävs och utökade resurser fdr fördjupad vägledning och samordning med kommunerna behövs, som Kemi bedömt tar cirka en och en halv tjänst (se avsnitt 3.3.3). Kemi bedömer att endast fyra kommuner kan komma ifråga för överlåtelse (se avsnitt 4.2), därför att ett visst antal primärleverantörer behövs i kommunen. Enligt beräkningar skulle det krävas ca 4 heltidstjänster fdr att utföra tillsynen i dessa kommuner. Vidare görs en bedömning om att den fördjupade tillsynsvägledningen till de intresserade kommunerna kräver cirka en och en halv tjänst hos Kemi. Det betyder att det skulle behövas cirka en och en halv tjänst får vägledning till cirka fyra tjänster hos kommunerna. Kemi bedömer inte det som resurseffektivt. Kemi bedömer att tillsyn av bekämpningsmedel och Reach-registrering är mycket komplicerat och objekten är relativt få, vilket gör att mycket resurser krävs för fördjupad tillsynsvägledning hos Kemi. Det finns en risk att både Keml:s egen tillsyn och den "vanliga vägledningen" till kommunerna minskar på grund av att den fördjupade vägledningen kräver stora resurser. Den "vanliga" tillsynsvägledningen innebär vägledning om tillsyn i detaljhandel och i användarled vilket också inkluderar varor. Kemi kommer att behöva lägga betydande resurser på att utarbeta ett nytt avgiftsfinansieringssystem för kemikalietillsynen. För Keml:s del uppstår en administrativ börda, när kemikalieavgiften ska räknas om till företagen i de kommuner som övertagit tillsyn. Exempelvis kommer det att kräva olika handläggning och eventuellt två separata avgiftssystem. Det är svårt att finna en lösning på hur man skall hantera företag med flera verksamhetsorter, eller orri ett foretag flyttar när debitering fdr tillsyn skall ske från flera myndigheter. Om Kemi dessutom ska ta ut tillsynsavgifter ökar bördan mångfalt. Om bekämpningsmedelstillsynen kommer att överlåtas innebär det att även bekämpningsmedelsavgifterna som företagen betalar in till Kemi måste ändras i likhet med avgifterna for kemiska produkter. Exempelvis kommer det att kräva olika handläggning och eventuellt två separata avgiftssystem, beroende på om objektet överlåtits till kommunen eller inte Företagen Fördelar De företag som redan har kommunen som tillsynsmyndighet när det gäller miljöfarligverksamhet kommer att få fårre tillsynsmyndigheter- cirka 15 procent enligt utförda beräkningar. Siffran kan dock vara högre om man räknar in vissa U-verksamheter. 42

163 En butik kan både köpa produkter från svenska och utländska leverantörer. I dagsläget gäller då att kommunerna ansvarar för de "inhemska produkterna" och Kemi för de produkter som köpts utanfor Sverige. Vid en överlåtelse skulle dessa företag få fåne tillsynsmyndigheter. Nackdelar Det finns en risk att tillsyn inte blir likvärdig. Företagen har i remissyttranden till Reachutredningen uttryckt farhågor över att kommunerna har olika nivåer på kravställande. Samma åsikt framträder från branschföreningarna i referensgruppen till detta regeringsuppdrag. Det är alltid en risk att ju fler myndigheter som är inblandade desto större sannolikhet för olika arbetssätt, tolkningar avregler el.ler att olika kravställs på fåretagen. De företag som omfattas av en överlåtelse, framförallt de små, kommer troligen att få en högre avgift för tillsynen än de som har kvar Kemi som tillsynsmyndighet. Enligt beräkningar som konsulten i detta uppdrag utfört blir kostnaden, särskilt de små företagen, upp till sju gånger högre. Detta gör att avgiftssystemet inte blir "rättvist'' och forutsägbart då företagen får olika villkor för avgifter beroende på om objektet är överlåtet eller inte. Kostnaden för företagen kommer även att variera beroende på i vilken kommun som företaget är beläget. Det är upp till varje kommun att upprätta sin egen taxa vilket gör att bl.a. tirnavgiften för hur mycket tillsynen kostar varierar i kommunerna. När det gäller företag som sätter ut bekämpningsmedel på den svenska marknaden och registreringspliktiga företag enligt Reach-förordningen finns argument mot en överlåtelse då det är komplexa regelområden, som kräver mycket specialistkompetens. Det finns få primärleverantörer av bekämpningsmedel i respektive kommun vilket gör det svått att hålla i kompetensen och till det kommer att det är olika lagstiftning för biocid- respektive växtskyddsmedel. Detta ökar risken att olika bedömningar görs och därmed ökar risken for att f'öretagen i Sverige behandlas olika beroende på vilken myndighet som har den operativa tillsynen. Tillsynsansvaret på de foretag som har flera produktställen kan bli otydligt. Kemi ifrågasätter lämpligheten att dela upp sammajuridiska enhet på flera olika tillsynsmyndigheter. Det överensstämmer inte heller med regeringens strävan att regelforenkla för felretagen och att undvika flera olika tillsynsmyndigheter på samma objekt. Detta torde röra objekt som har fler produktställen i landet och huvudkontor och lager i olika kommuner. Många företag, de som kommunen inte idag har tillsyn hos - cirka 85 procent om man räknar på A-, B- och C-verksamheterna (se avsnitt om Miljöfarliga verksamheter), kommer att få en ny tillsynsmyndighet. Andelen kan bli lägre om man räknar med en del U-verksamheter. Företagen/branschföreningarna får flera motpatter istället for en t. ex. i övergripande frågor i projekt som berör deras företag/koncerner. Det kan bli osäkert till vilken myndighet som företagen ska vända sig till) får att få rådgivning t.ex. ligger Reach- och CLP-upplysningama hos Kemi Övriga aspekter Kemi anser att det finns väsentliga skillnader från att överlåta miljöfarlig verksamhet som görs från länsstyrelse till kommun idag, till att överlåta primärleverantörstillsyn från Kemi till kommuner. A v snitt beskriver närmare dessa skillnader. Det går inte att dra samma slutsatser om överlåtelse för dessa skilda typer av lagstiftningsområden, bland annat därför att den lokala aspekten inte är betydelsefull för denna överlåtelse och tillsynen tros endast bli marginellt mer frekvent än vad som varit fallet med överlåtelse av miljöfarlig verksamhet. Vidare bygger stora delar av primärleverantörstillsynen på ED-lagstiftning, medan den övriga 43

164 miljöbalkstillsynen mer bygger på nationeiia bestämmelser och att kommunerna redan har kompetensen för tillsyn av miljöfarliga verksamheter, vilket inte helt är fallet för primärleverantörstillsyn. Med tanke på all den kemikalietillsyn som kommunerna redan idag har ansvar for (t.ex. för användartedet och detaljhandeln), finns det många viktiga områden att arbeta med i framtiden. Se mer om innehållet i avsnitt 2.1 O. I det perspektivet är det bättre attutnyttja och fördjupa kommunernas expertkunskaper i den tillsyn kommunerna redan har ansvarar för, framför att de ska ta på sig ett förnyat tillsynsområde som de i flera delar inte haft förut. Kemi anser att det i arbetet med miljömålet Giftfri miljö vore bättre om kommunerna istället ägnade sina resurser till att utveckla den kemikalietillsyn man redan ansvarar för. Kemi har för avsikt att utveckla och stödja detta arbete genom en förbättrad och eventuellt utökad vägledning till kommunerna Sammanfattning av för- och nackdelar En kort summering av för- och nackdelar är att Kemi anser att nackdelarna överväger. Det finns fördelar får kommunerna med att samordna tillsyn av miljöfarliga verksamheter med primärleverantörstillsyn och i detaljhandeln kunna kontrollera både "svenska" produkter och sådana som förs in till Sverige. För Kemi kommer det att krävas betydande resurser för att vägleda och få till stånd en överlåtelse. Det är få kommuner och tjänster som är i fråga för en överlåtelse varfår forslaget inte bedöms vara resurseffektivt Vidare kommer fårändrade avgifter innebära en ökad administrativ kostnad För företagen är nackdelarna övervägande, då det finns risk för att tillsynen inte blir likvärdig på grund av att fler myndigheter måste koordinera och samordna tillsynen samt att kostnaderna för företagen bedöms bli alltför stora för att motivera överlåtelse. 5 Litteraturförteckning Kemi:s Arsredovisning Länk till Arsrcdovi:>ning 2011 Keml:s Tillsynsplan 2012 ~ Liink till Tillsyn:;plrtn 2012 Vägledningsdokument från Echa som kan vara intressanta; säkerhetsdatablad, klassificering & märkning, registrering (för registrering kan även dessa vägledningar behövas: ämnesidentifiering, polymerer, intermediärer, avfall och återvunna ämnen), nedströmsanvändare (tillverkare av blandningar ingår i begreppet) och ämnesidentifiering. opa.eu/sv/guidancc-documents/guidall(~e~on-reach statskontorets rapport (2006:12) om flexibel uppgiftsfördelning mellan stat och kommuner Miljötillsynsförordning (20 11:13) 44

165 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 - Beskrivning av Keml:s primärleverantörstillsyn För att få en uppfattning om vilken tillsyn som eventuellt ska överlåtas beskrivs tillsynen av kemiska produkter och bekämpningsmedel nedan. Kemiska produkter Reglerna för kemiska produkter listas i bilaga 3. I snitt tar en inspektion ca 3 arbetsdagar (se Tillsynsplan 2012). I det inkluderas allt som rör inspektionen och projektet- projektplanering (inklusive möten, utbildningar etc.), urval av företag, checklistor, förbereda och utföra inspektion (inkl. restid), efterarbete av inspektionen med eventuellt kravställande, åtalsanmälningar, miljösanktionsavgifter, insamling av resultat i projektet och rapportering av projektet. Nedan ges en beskrivning av de viktigaste delarna som Kemi kontrollerar vid tillsyn av kemiska produkter. Klassificering och märkning Klassificering och märkning av kemiska produkter enligt KIFS 2005:7 och 1272/2008/EG (CLP). Reglerna är omfattande med stor detaljrikedom och ett antal paragrafer och undantag. Klassificering och märkning granskas i samband med säkerhetsdatabladen. En ungefärlig tidsuppskattning för detta anges i nästa avsnitt. Vid inspektion kontrolleras att ingående ämnen i en produkt stämmer med bindande klassificering enligt bilaga VI i CLP. För att kontrollera självklassificerade ämnen?örs kontroll mot angivna toxikologiska~ och ekotoxikologiskadata samt Inventory 1 Vägledningsdokument om klassificering och märlming finns på Echas webbsida, vilken ger inblick i detaljrikedomen för dessa regler. säkerhetsdatablad säkerhetsdatablad ska finnas för kemiska produkter enligt artikel 31 och vara utformade enligt bilaga II till forordning 1907/2006/EG, REACH. Regler om säkerhetsdatablad spänner över många myndigheters ansvarsområden. Kemi är dock den enda myndighet som har tillsynsansvaret över alla delarna av innehållet. Förutom att korrekt klassificering och märlming anges i bladet, så finns också andra delar såsom skyddsåtgärder för både brand, miljö och hälsa, avfallshantering, kemiska och fysikaliska egenskaper m.m. Kemi har övertagit tillsynsansvar från MSB vad gäller fysikaliska egenskaper. Vidare har Kemi samarbetat med Arbetsmiljöverket under senare år för att lära sig mer om de arbetsmiljörelaterade frågorna i bladet. Att fler delar av säkerhetsdatabladet granskas mer ingående gör att det sammantaget tar längre tid att granska blad än vad det gjort tidigare. De fysikaliska och arbetsmiljörelaterade frågorna blir nya for kommunerna att granska vid överlåtelse av tillsyn. Detta kräver kompetensutveckling vid kommunerna. Att granska säkerhetsdatablad(inkl. klassificering och märkning) är den del som tar i särklass mest tid att granska. I snitt uppskattar Kemi att det tar cirka en till två timmar att granska ett 19 Echa:s databas där företagens klassificering av ämnen läggs upp. 45

166 blad. Vissa går snabbare, men det finns också de som tar mycket längre tid, allt från ca 15 minuter upp till en dag. Variationerna beror på vanligtvis på komplexiteten för produkten d.v.s. om blandningen innehåller många ämnen eller olika typer av klassificeringar eller inte. Vidare kan kvaliten på bladen variera, och riktigt dåliga blad som har många brister tar tid att granska. Vid en inspektion granskas normalt tre säkerhetsdatablad per företag. I och med att fler kemiska produkter omfattas av kravet att säkerhetsdatablad ska åtfciljas av ett exponeringsscenario, utökat säkerhetsdatablad, kommer det finnas mycket mer information angiven som behöver kontrolleras. Ett exponeringsscenario syftar till att nedströmsanvändare och konsumenter ska få den information som krävs får att risken vid hanteringen av den kemiska produkten ska vara under kontroll. Ett scenario innehåller bl.a. användningsområde, driftförhållanden vid användning och lämpliga riskhanteringsåtgärder får att säkerställa riskkontroll Ett bifogat exponeringsscenario kan vara allt från fyra sidor upp till flera hundra sidor långt. Detta gör att komplexiteten och tidsåtgången för att granska ett säkerhetsdatablad kommer att öka allt eftersom fler ämnen registreras enligt Reach och det därmed blir fler produkter som ska ha ett utökat säkerhetsdatablad. Vägledningsdokument om säkerhetsdatablad finns på Echas webbsida, vilken ger inblick i detaljrikedomen för dessa regler. Reach - registrering och tillstånd Den europeiska kemikalielagstiftningen Reach, förordning 1907 /2006/EG, är en omfattande lagstiftning som börjar gälla vid olika tidpunkter ända fram til Den som tillverkar eller importerar kemiska ämnen i mängder om minst l ton per år ska registrera dessa hos den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Ju större mängd av ämnet som tillverkas eller importeras (med impott avses införsel till EU) desto mer information ska ingå i registreringsanmälan. Ett ämne som inte är registrerat inom fastställda tidsfrister får inte tillverkas eller släppas ut på EU~marknaden. Kravet på registrering gäller för det enskilda ämnet. En blandning som består av flera ämnen behöver inte registreras, men väl de enskilda ämnena som ingår i blandningen. Kravet på registrering införs stegvis och får många företag infaller skyldigheten att registrera tillverkade ämnen forst år 2013 eller Vissa särskilt farliga kemikalier kan sättas upp på en särskild lista i Reach (bilaga XIV) och får därmed inte användas i EU utan tillstånd. Tillstånden kommer att innehålla särskilda villkor om t.ex. säker användning som måste kontrolleras. Reglerna i Reach om tillstånd har ännu inte kommit igång fullt ut. Först måste aktuella ämnen sättas upp på listan/bilagan. För varje ämne kommer det att anges ett slutdatum efter vilket ämnet inte får användas om inte ett tillstånd finns. Begränsningsregler och säkerhetsdatablad ligger också under Reachförordningen. Det finns omfattande vägledningsdokument om registrering som kan vara värdefulla i tillsynen. Hittills har Kemi haft viss tillsyn över registreringarna. Det har främst skett i de gemensamma Forum-projekten (Reach-en~force l och Reach~en-force 2), där en kontroll av fåretagens tillverkade eller importerade volymer av ämnen samt förhandsregistreringsnummer/registreringsnummer jämfördes med data som finns i Reach ITIRIPE. Sådan information kan inte ses i någon offentlig databas hos Echa. Begränsningsregler Begränsningar finns både nationellt och i EU~lagstiftningen. Exempel är: Bly i fårger Toluen i lim 46

167 CMR (Cancer, Mutagena, Reproduktionstoxiska) ämnen i konsumentprodukter PFOS (perfluorerade ämnen) Klorerade lösningsmedel HCB (hexaklorbenzen) i fyrverkerier Beroende på vilken bransch eller regelområde som Kemi utövar tillsyn över kontrolleras olika delar av begränsningsreglerna. Exempel på begränsningm som Kemi haft tillsyn över på senare år är toluen i cykellim och HCB i fyrverkerier. Förpackningsregler Konsumentprodukter ska t.ex. ha barnskyddande fårslutning och kännbar varningsmärkning enligt KIFS 2008:2 och 1272/2008/EG (CLP). Dessa regler är något enklare att granska. Det finns dock en del gränsdragningsfall där intyg 20 behöver begäras in för barnskyddande förslutningar. Förseglade sprayanordningar behöver inget intyg, men det kan vara svårt att bedöma om spraymunstycket är forseglat eller inte. Dessa regler har ofta varit lämpliga att granska ute i detaljhandeln där kommunerna i allmänhet är ute och inspekterar (ibland med hjälp av Kemi:s nationella projekt). Det finns ytterligare regler om hur kemiska produkter ska förvaras och hur forpackningarna ska vara utformade. överlåtelsetillstånd Särskilt farliga produkter kräver tillstånd från län:?styrelsen för överlåtelse i Sverige. Kemi kan genom produktregistret se vilka som behöver sådana tillstånd. Vid inspektion kontrolleras alltid tillstånden. I många fall leder kontrollen till åtalsanmälningar då foretagen saknar tillstånd. Det finns en del detaljerade regler såsom undantag och antecktiingsskyldighet som också kontrolleras. Bestämmelserna om tillstånd gäller för både primärleverantörer och f'ör detaljhandeln. Produktregistret Företag som tillverkar och till Sverige for in vissa kemiska produkter över l 00 kg/år behöver anmäla dessa till Keml:s produktregister. Produktregister finns framfor allt i de nordiska länderna, och är till stor hjälp i tillsynsarbetet Före varje inspektion görs ett utdrag av de produktuppgifter som respektive företag har anmält, med klassificeringar och innehållsuppgifter. Vid inspektionen fås en överblick över företagets produkter, dels genom samtal, men även genom att titta i företagens lager, for att se om antalet anmälda produkter är korrekt. I många fall visar det sig att innehållsuppgifter som redovisats till produktregistret inte stämmer med innehållet i foretagens säkerhetsdatablad. Samordning behövs därför ofta med produktregistret vid denna tillsyn. övriga - VOC, detergent etc. Det finns även annan lagstiftning som bara kort berörs här. Tvätt- och rengöringsmedels~ förordningen begränsar användningen av svårnedbrytbara tensider och innehåller särskilda krav på innehållsdeklarationer, information på hemsida m.m. För tillfållet pågår ett projekt inom BU där reglerna inspekteras grundligt. 20 Enligt 2 kap. 5 i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska produkter ska intyg finnas om övertensstämmelse med standardet om barnskyddande förslutningar. 47

168 En annan lagstiftning är VOC-direktivet 2004/42/EG som begränsar innehåll av flyktiga organiska föreningar i fårger och lacker. Till detta kommer många mindre delar av regelverk som inte berörs här t.ex. utsläppande på marknaden av ozonnedbrytande ämnen och fluorerade växthus gaser. Denna tillsyn har Kemi relativt nyligen övertagit från Naturvårdsverket (mars 2011 ), då nya miljötillsynsforordningen infordes. Bekämpningsmedel Ett bekämpningsmedel måste, med vissa undantag, vara godkänt av Kemi för att få säljas i Sverige. Bekämpningsmedel definieras som en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer fororsakar skada euer olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bekämpningsmedel indelas i växtskyddsmedel och biocidprodukter. För biocidprodukter finns en mängd undantag på grund av övergångsregler i biociddirektivet Idag finns 23 produkttyper och c:a hälften av deh1 kräver for närvarande godkännande. Från och med den 14 maj 2014 krävs godkännande fcir samtliga produkttyper, om inte övergångstiden förlängs ytterligare av EU. Dock är fysikaliskt verkande biocidprodukter undantagna från kravet på godkännande. Detta kan tyckas som relativt enkla regler att kontrollera, om medlet ska vara godkänt eller inte, men här finns många gråzoner och svårtolkade undantag. Exempel på dessa svårigheter är om produkten är kemiskt eller fysikaliskt verkande och därmed undantagen från kravet på godkännande, avgöra vilken produkttyp som produkten tillhör, eller avgöra om det verksamma ämnet är notifierat, dvs. att produktens verksamma ämne finns med och utvärderas i ett arbetsprogram for verksamma ämnen. Bekämpningsmedelstillsynen har ofta ett flertal juridiska frågeställningar som behöver lösas. Ärendena är därför relativt tidskrävande och i Tillsynsplan 2012 rälmar Kemi med att ett bekämpningsmedelsärende i snitt tar fyra dagar att handlägga. Detta inkluderar allt arbete runt en inspektion i ett projekt, såsom projektplanering (inklusive möten, utbildningar etc.), urval av företag, checklistor, förbereda och utföra inspektion (ink!. restid), efterarbete av inspektionen med eventuellt kravställande, åtalsanmälningar, milj6sanktionsavgifter, insamling av resultat i projekt och rapportering av projekt. Bekämpningsmedel är oftast även en kemisk produkt och de flesta regler som gäller för kemiska produkter gäller även för bekämpningsmedel. Exempel på detta är reglerna om anmälan till produktregistret, klassificering, märkning, säkerhetsdatablad och fcirpackningsregler. I tillsynen av bekämpningsmedel granskas att även mängden aktiv substans överensstämmer med godkännandet (genom kemiska analyser) och att produkten är märkt enligt särskilda krav på märkning som finns för bekämpningsmedel. 48

169 6.2 Bilaga 2 - Kompetensutvecklingsplan ~02 Inledning Kompetensutvecklingsprogram för Keml:s inspektörer Detta dokument innehåller förslag till hur en utbildning kan utformas för nyanställda inspektörer och inspektörer som har längre erfarenhet. Idag går det till så att nya inspektörer introduceras i arbetet genom att arbeta nära tillsammans med en mer erfaren inspektör, en fadder. Men förutom dessa kunskaper man får genom "learning by doing" krävs kunskaper och träning på flera andra områden. Det är också oerhört viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling och uppdatering av kunskaperna hos de inspektörer som jobbat en längre tid på Kemi. Idag saknas ett systematiskt sätt att utbilda nya och e1farna inspektörer på Kemi. Kemi skiljer sig på den punkten från t.ex. Arbetsmiljöverket, som har ett sex månader långt utbildningsprogram f6r sina nyanställda arbetsmiljöinspektörer. Parallellt med denna grundutbildning (innehåller områden som yrkesrollen, konflikthantering, intervjuteknik, förvaltningsrätt, arbetsmiljölagstiftning etc) får den anställde utbildning inom de områden han/hon ska verka, t.ex. kemiska arbetsmiljörisker. Man gör sedan upp en individuell utvecklingsplan som bl.a. inbegriper praktik, "gå dubbelt" o.s.v. Man jobbar även med fortbildning f6r de som varit anställda längre. En inspektör på Kemikalieinspektionen måste ha en mycket bred kompetens för att kunna utf6ra sitt arbete effektivt och med hög kvalitet. Djup kunskap om tillämpliga regelverk och tolkningar av dessa är ett av många kunskapsområden som krävs av en Kemi~inspektör. Inspektörerna behöver också ha kunskaper inom områden som toxikologi, ekotoxikologi, kemi, produkters användning m.m. För att en inspektion verkligen ska få avsedd effekt och leda till en mer långsiktig beteendeförändring hos företaget, ställs stora krav på inspektören när det gäller förmåga att kommunicera, argumentera m.m. Allmänt om upp[ägget Vi föreslår att Kemis tillsynsutbildning ska bestå av en basutbildning som foljs av individuella kompetensutvecklingsinsatser. Basutbildningen ska pågå under ett år och vissa delar av den kan vara gemensam med annan nyanställd personal på Kemi. Efter basutbildningen följer ett individuellt uppgjort utvecklingsprogram. Vissa delar i detta program kan ändå vara obligatoriska. Vissa delar i utbildningen är praktiska, vissa kan man tillgodogöra sig genom självstudier och andra kräver att de är lärarledda. Myndighetens egen personal kan fungera som utbildare i vissa delar. Under basutbildningen arbetar inspektören praktiskt med tillsynsärenden parallellt med teoretiska inslag. En fadder eller annan erfaren inspektörskollega stöttar de nyanställda så de utvecklar fårdigheterna, blir förtrogna med yrkesrollen och därmed kan arbeta självständigt. Ett nästa steg i planering av ett kompetensutvecklingsprogram skulle kunna vara att fundera över vilka delarna i programmet som lämpar sig för självstudier, vilka som bör vara lärarledda, var kompetens kan hämtas ifrån m.m. Kemi bör undersöka om det finns möjlighet att delta i delar av Arbetsmiljöverkets basutbildning for arbetsmiljöinspektörer. 49

170 Mål med tillsynsutbildningen Målet med tillsynsutbildningen är att inspektörerna ska vara väl insatta i trortrogna med Keml:s uppdrag, verksamhet och de regler som styr Keml:s verksamhet ha fårdigheter i tillsynsmetodik och ärendehanteringen i tillsynen känna sig trygga i myndighetsrollen och sin yrkesroll Översikt över utbildningen Basutbildning for nyanställda inspektörer, ca l år Myndighetskunskap Förvaltningskunskap c Krunl ::E.~J1l:ling_~. offentlighet sekretess :. Myndigheter med angränsande M.~.Y~:-. ::Myruilgh~J~.Y..lö.Y.nln9 QW[ gen/ tillsyn :&1l/EG-rätt- grunder gw! institutioner Kemikalleregler ::;MiU bahs~o (kap 2, 14, 26 & 29), förordningar,!sles~j E G-förordningar Tillsynsmetodik ~Inspektioner (ca 30 Inspektioner under året} Tillsynsregistret & P-stat -.KY.n KS\P-~Q\!S!rf(,\ring från Inspektörer (inkl. fadder) enligt fadderchecklista -Inläsning av styrdokumentoch andra hjälpdokument förtillsyn Fortsattkompetensutveckling/individuell kompetensutvecklingsplan Yrkesrollen presenta1ionsteknikf'vuxenpedagogik" - att leda möten - kommunikation, röst, kroppsspråk retorik, argumentation - Intervjuteknik - hantera "besvärliga" personer - medi trjinin_g. Fakta/ämneskunskap nya regler, angränsande regler.t;.g:r~ttl.li.g.:~.y.e.t~m t, fördjupning - förvaltningsrätt, fördjupning toxikologi/ekotoxikologi/kemi - produl<tl bransch kunskap, tillverkningsprocesser - rlsl<bectömnlng,exponerlng - kunskap om företagsformer, bokföring - mlljölednlngssystem/ miljörevision -. ~p@..k. (engelska) - datakunskap (~QLct. ~J m.m.) ~.r;lq.ijl!!.1qillv.~.!l.r?ilcj!?.v miljöbrottsprocessen - miljöledningssystem ~statskunskap (politisk styrning; beslutsgång m.m.) övrigt ~ myndighetssvenska, skrivregler, sl<riva "begripligt". -projektledning -riskkommunikatlon - hur mäta resultat & effekter -praktik kommun/länsstyrelse/ systermyndighet - halkkörning, eco-drivl.lls l annat EU-Iand - XRF-utbildnlng Basutbildning Basutbildningen får nyanställda inspektörer föreslås sträcka sig över ca l år. Den består av fyra block: so

171 myndighetskunskap forvattningskunskap kemikalieregler tillsynsmetodik Myndighetskunskap Blocket består i att inspektören ska lära sig om Kemis verksamhet och uppdrag men även om angränsande myndigheters uppdrag, med särskilt inriktning på tillsynsansvaret. I samband med inspektionerna och i tillsynsvägledningen representerar inspektörerna Kemikalieinspektionen och måste kunna informera om hela myndighetens verksamhet och kunna svar på frågor om denna. Detta kräver en djup kunskap om den egna myndigheten. Ofta ställs inspektörerna också infdr frågeställningar som har med andra myndigheters angränsande områden att göra och en grundläggande kunskap om dessa myndigheter och deras ansvarsområden är därfår nödvändig för att kunna lotsa foretagen rätt, i tillsynsvägl~dningen men också för att t.ex. kunna avgöra när ett ärende ska överföras till en annan myndighet. Förvaltningslmnskap Bör innehålla avsnitt om förvaltningsrättslig lagstiftning, t.ex. om offentlighet och sekretess, jäv och bisysslor. Diarieföring etc ingår. Blocket bör ge en insikt och kunskaper om myndighetsutövning, myndighetsrollen och vad den innebär för inspektören. Eftersom de flesta regler Kemi har tillsyn över har EU~ursprung så är det viktigt att inspektörerna har grundläggande kunskaper om ED-rätt och EU;s institutioner. Introduktionsprogrammet som alla nyanställda på Kemi får ta del av innehåller viss förvaltnings- och BU-kunskap. Kemikalieregler Ska ge kunskaper om de lagar och regler som inspektörerna kontrollerar efterlevnaden av Blocket bör löpa under hela basåret eftersom det är så många regler att sätta sig in i för inspektören. Till att börja med bör inspektören få kunskaper om miljöbalken (2, 14, 26 samt 29 kap), tillsynsförordning m.fl SFS som påverkar värt arbete samt grunderna i Reach. Dessa delar kan gås igenom i t. ex. form av lärarledd studiecirkel. Därefter bör reglerna om klassificering och märkning, förpackningsregler i KIFS 2008:2 samt de delar av Reach som handlar om säkerhetsdatablad gås igenom. För att lära sig om granskning av säkerhetsdatablad kan man också läsa två rapporter (Bygg 2006 PM 3/07 och Säkerhetsdatablad för arbetsplatsens behov PM 3/05). Det finns också en mapp på I: med information (Granskning av produktinformation). Reglerna om klassificering och mädrning, fårpackningsregler och säkerhetsdatablad utgör grunden för en stor del av vår tillsyn och kan med fordel läsas in parallellt med att inspektören handlägger inspektionsärenden. Övriga delar av regelverken får sedan successivt gås igenom beroende på den typ av inspektioner som inspektören kommer att utföra. Nyanställda inspektörer bör delta i kursen Kemikalietillsyn 7,5 p. Till stor del läses regelverken in då inspektörenjobbar praktiskt i olika tillsynsärenden. Ti1lsynsmetodik 51

172 Består främst i praktiskt arbete med inspektioner och bör starta så fort det är möjligt och omfatta olika typer av inspektioner. I det praktiska arbetet går den nya inspektören "dubbelt" och lär sig av en erfaren fadder om ärendehantering, tillsynsregister etc. enligt en "fadderchecklista" som följs (bifoga i bilaga). Här är dokument med rutiner, checklistor etc. centrala. Detta block löper över hela det först året. Vi bedömer att nya inspektörer ska delta och medverka vid ca 30 inspektioner under basutbildningen. Mot slutet av året förväntas inspektören självständigt kunna leda inspektioner och handlägga inspektionsärenden. Fortsattkompetensutveckling/individuella kompetensutvecklingsplaner Såväl arbetet med inspektioner som med tillsynsvägledning ställer höga krav på inspektörernas kompetens och därmed fortsatta kompetensutveckling. Det är viktigt att ständigt arbeta med kompetensutvecklingen, den blir aldrig "färdig". Utvecklingsbehovet är individuellt och därför ska den fortsatta kompetensutvecklingen av de nyanställda samt de erfarna inspektörerna styras utifrån planer som utformas beroende på individens behov (tas fram i samråd mellan Ec/ medarbetare). De individuella utvecklingsplanerna ska innehålla successiva utbildningsinsatser som kopplar till såväl yrkesrollen, som fakta~ och ämneskunskaper m. m. Vissa delar i planerna kan vara obligatoriska. Yrkesrollen En inspektion ska idealt leda till en varaktig beteendeförändring hos företag som brister i sin kemikaliekontroll Många faktorer är avgörande fdr hur effektiv/ "lyckad" inspektionen blir och det är därfor av största vikt att inspektörerna fottbildar sig på de "mjukare" kompetensområdena som har att göra med yrkesrollen, t.ex. inom kommunikation, röst, kroppsspråk, retorik, argumentation, intervjuteknik, pedagogik och presentationsteknik Fakta/ ämneskunsj<ap Här måste inspektörerna ständigt förkovra sig. Efter basåret är det bl.a. nödvändigt att sätta sig in i en mängd regelverk Inom vissa områden krävs djup kunskap, t.ex. miljöbalk (tillämpliga delar), "kemikalieregler", delar av förvaltningslagstiftningen. Andra områden, såsom arbetsmiljölagstiftning och avfallsregler måste inspektören ha grundläggande kunskaper inom, bl.a. för att kunna granska vissa avsnitt i säkerhetsdatablad (SDB). Beroende på vad inspektören har fdr inriktning är det aktuellt med djupare kunskaper om Reach, regler kring bekämpningsmedel m.m. Grundläggande kunskaper i kemi, toxikologi och ekotoxikologi är nödvändiga bl.a. för att kunna förstå klassificerings & märkningssystemet och för att kunna granska och ställa krav på bedömningsunderlag och säkerhetsdatablad. Saknas grundutbildning inom något av dessa områden ska det beaktas i den individuella utvecklingsplanen. Det är också viktigt att underhålla den naturvetenskapliga grundkompetens man har från universitet! högskola och följa utvecklingen inom ämnesområdet. Kunskaper inom bl.a. exponeringsbedömning blir viktiga i och med Reach. Kunskaper om hur man forhindrar exponering genom t.ex. personlig skyddsutrustning, anpassning av arbetsplatsen (ventilation etc) är viktiga fdr att kunna granska och ställa krav på innehållet i SDB. 52

173 För att kunna diskutera t. ex. substitution med fåretagen och fålja deras resonemang är kunskaper om branscher och produkter (sammansättning, funktion, tillverkningsprocesser, användning m.m.) nödvändig. Denna typ av kunskap ger inspektören förståelse for varför vissa ämnen/produkter används inom vissa områden och gör också att inspektören får en större trovärdighet/pondus i kontakterna med företagen. Övrigt Exempel på annan kompetensutveckling som är viktig för inspektörerna är projektledarutbildning, riskkommunikation, praktik på annan myndighet, hur man skriver begriplig myndighetssvenska m.m. Tillsynen bedrivs ofta i projektform och kunskaper om hur man planerar ett projekt effektiviserar verksamheten. Projekten kan ge resultat som vi vill kommunicera med media, allmänhet m. fl. och det är därfår viktigt att ha kunskaper om hur individer uppfattar, reagerar och handlar när de ställs inför risker och fakta. För att fä förståelse for de målgrupper som vi riktar oss till i tillsynsvägledningen och för att kunna utforma vägledningen på ett bra sätt kan praktik på en myndighet vara bra. Självstudier & undervisning m.m. Utbildningen bör bestå av såvällärarledd undervisning som självstudier och kunskapsöverfåring från erfarna inspektörer (fadder). l vissa fall kan det vara aktuellt att som erfaren inspektör agera medfåljare på t.ex. EU-möten för att förkovra sig inom ett visst regelområde och får att medverka till regelutveckling. På vissa moment i utbildningen behövs expertis utanfor Kemi, t.ex. inom kommunikation, språk, m.m. Här kan manfundera över l föreslå vad som kan lämpa sig attvara lärarlett o vad som kan lämpa sigför självstudier etc. Kostnadsfria webbutbildningar Förvaltningskunskap och EU-kunskap: altningskunskap.nu/ Toxikologi:,bttp://sis.nlm.nih.gov/enviro/toxtutor.html 53

174 6.3 Bilaga 3 - Regler under Kemikalieinspektionens ansvar Nedan listas de regler som faller under Kemikalieinspektionens tillsynsområde. Lag/Förordning!Föreskrift/EG förordning KP BK Miljöbalk (1998:808) Produktsäkerhetslag {2004:451) f.öto'rdnltig~r '.... Förordning (1985:837) om PCB m.m. Förordning (2000:338) om bioeldprodukter Förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer l miljön Förordning (2006: 1010) om växtskyddsmedel Förordning (1998:944) om förbud m.m. f vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Produktsäkerhetsförordning {2004:469) Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (delar som rör utsläppande på marknaden) Förordning (1986:946) om svavelhaltigt bränsle Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel... EG f9r()r.d'n'ir1går _.. _. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006/EG om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikaller (Reach) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föreningar (POPs) och om ändringar av direktiv 97/117/EEG Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt och rengöringsmedel samt ändringsförordning EG nr 907/2006 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden x x x x x x x x x x x x x x x x x x x..... x x x. ' x x X. 54

175 EG.Oire'kt'lv f llnfödivade i sven~ka författniri~ar. -:-.. ;:- '. Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/13/EG och 2004/42/EG om flyktiga organiska föreningar (VOC). Direktiven finns införlivade l svensk lagstiftning Inom ramen för mlljöbalken, framförallt i Kemikalieinspektionens föreskrifter {KIFS) 2008: !;)(p. ' ; ii3~'~ Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG om tillnärmnlng av x x medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat. Direktivet finns Införlivat i svensk lagstiftning Inom ramen för miljöbalken och l Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS) 2005:7 om klassificering och märkning av kemiska produkter. Europaparlamentets och rådets direktiv 67/548/EEG om tllfnärmnlng av lagar x x och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen. Direktivet finns införlivat l svensk lagstiftning Inom ramen för miljöbalken och l Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS) 2005:7 om klassificering och märkning av kemiska produkter och Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS) 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG om utsläppande av biocidprodukter på marknaden. Direktivet finns införlivat l svensk lagstiftning inom ramen för miljöbalken och i förordning (2000: 233) om blocldprodukter, i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS) 2008:2 om kemiska produkter och biotekniska organismer samt l Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS)2008:3 om bekämpningsmedel. Europaparlamentets och rådets direktiv 91/414/EG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Direktivet finns Införlivat i svensk lagstiftning Inom ramen för miljöbalken i förordning (2006:1010} om växtskyddsmedel och l Kemikalleinspektionens föreskrifter (KIFS)2008:3 om bekämpningsmedel. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG om avsiktffg utsättning av genetiskt modifierade organismer l miljön Direktivet finns Införlivat l svensk lagstiftning Inom ramen för miljöbalken l förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer l miljön x ~ ; ~.-_. x x x ss

176 5 6.4 Bilaga 4 Konsultrapport Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter AB l Magnus Fredricson Rapport - Regeringsuppdrag om överlåtelse av tillsyn av primärleverantörer l. Bakgrund och nuläge Rörelse & 'C'tvecklings uppdrag li Ietodik Grundläggande antagiuldenocll utgångsptmkter för konsek\rensbeskri o;mingar Två. sejters kostnadec ~ Sams~~n ocl1 Jikställigllet.. ~--~ h -- --u u BehoY av fördjupad tillsynsyiigledning Kommunernas tillsynsavgift samt tidsåtgång för en inspektion Konlimmerna skall erhålla full kostnadstäckning Tillsynsllxgifter medför en administratiy börda LC'i.r1ll av kommuner för ko11sek\.>ensbeskrivni11g... H 3.8. TillsYnsfrek""Vensen lir \Tart femte år Alliniint ~m överliitelse ny tills-~ n vW)ötillsynsför ordningens regler Länsstyrelsernas erfarenheter av övetj:helse av tillsyn Konununernas kompetens Kompete.tlskn:n~ stödstrukturer..: Kommuneroas kompetens och erfarenhet sn.mt tillgsng till stödstrukturer Kost11adseffekti\'itetjämforelse Nuläge - Kemikalieinspektionen utför all tillsyn a\- primärlewrantörer Framtids läge- kemikalieinspektionen Ö\ 7 erlåter tillsyn till kommuner Exempel på andra konse1. -yenser än de ekonomiska "Cppbördsstruktur- finansiering ay tillsyn övedlten till kommuner Tre möjliga uppbördsstmkturer Bedömningsgrunder- uppbördsstrul..-rurer

177 7.3. Förslag 1: All kemikalietillsyn finansier-as med tillsynsavgifter som tas ut a'' den som utfor tillsynen samt grundläggande kem.ik:!liea\ gift som tas ut a;.r Ketniklllieinspektionen Förslag 2: Tillsynen j de kommuner som erhållit överlåtelse fmansieras med tillsynsavgifter, och ke.mikalieavgiften sätts ned för företagen i de kommune!jl!l ,.5. Förslag 3: A..l1 kemikalietills~n fimmsierns med kemiknlieavgiften, och Kerrrikalieinspektionen ersätter de kommuner som utföt tillsynen för de.t Sammanfattande bedömning ay de olika alternativen ,. Bedömning s:v~ kostnader för företagen beroende på uppbördssttuktur H H u '-i ågra tankar om kriterier för överlåtelse av tillsyn Förslag till strukturer för samverkan mellan Kem:ikulieillspcl.--tionen och de kommuner som fiir Öyedåten tillsyn L ÖYermtclse Fördjupad tillsynsvägledtung Grunden för överlatelse och s:amvet:kan- en gemensam tillsynspli!n Gemens~un kompetensutveckling Gernens2nm-w. projekt...: Geme.nsam regeltolkn.ing Rapportering av brist ex i produktinform2tion S2mlllil11fa.ttande bedömning oclll ekommendation...; Kompetens Kostnadseffektivitet Finansiering Rekommendation... 2"' Bila go~ Bilag11 1: Bilaga 2: Bilaga 3 Bilaga 4: Bilaga 5 FöJ.teckning över berörd kl.gstiftn.ing etc. Förteckning över regelomdden kemiska produkter och bekiimpnmgsmedel Respondenter och deltagare i arbetsgrupper Komenklatur Sanunanstä!lniJ:lg ay resursbehoy för fördjupad tills~nsyiigledillng 57

178 1. Bakgrund och nuläge Kemikalieinspektionen har lämnat uppdtag till Rörelse & Utveckling Organisationskonsulter att ta fram en rapport som belyser kommunernas möjlighet att ta över tillsyn från Kemikalieinspektionen, samt ge förslag till olika avgiftskonstruktioner för att finansiera tillsynen. Rapporten skall sedan tjäna som underlag för Kemikalieinspektionens svar till regeringen, Kemikalieinspektionens ansvar för tillsyn av primärleverantörer regleras i Miljötillsynsförordningen (2011:13), och i det andra kapitlet beskrivs det så här: 21 Kemikalieinspektionen har, när det gäller 14 knp. mi!jiibalken och de ED-förordningar som anges i och 11-15, ansvar för tillsynen i fråga om 1. primärleverantörers utsläppande på marknaden av kemiska produkter och biotekniska organismer samt primärleverantörers skyldigheter att anmäla kemiska produkter, biotekniska organismer och varor till produktregistret, och 2. utsläppande av varor på marknaden. Av förordningen framgår att Kemikalieinspektionen också skall planera och följa upp sitt tillsyns arbete. Regeringen har i sitt regleringsbrev till Kemikalieinspektionen gett dem i uppdrag att föreslå hur en delegering av tillsynen över primärleverantörer kan överlåtas till kommuner: Regeringen bedömde i propositiomn om Kemika!ietiii.!Jr;en (2009 /1 0:167) att Kemikalieinspektionen bör ges mi!f!ighet att överlåta viss kcmikalietil!.ryn till komm;mcma. I enlighet med vad som anfiirdes i propositionen bo"t samma krav gälla for delegtjring av kemikaliett'il!jn som i dag gäller flir b'ver!åte/se av ti/l[yn över verksamheter. Delegering bb'r i forsta hand komma i fråga for de kommmrer som redan har bedrivit tiii.!jn b'ver primär!everantb'rer och som har cifarenhet och kunskap av sådan till[yn. Kemikalieinspektionen får i trppdrag att flires!å hur m delegering av till{)lflsansvar över pn'mi:ir/cvcrantiirer från Kemikalicinspektio11Cn till kommunerna kan genomföras. I ttppdragct i11går även att, om 11ödvändigt,jo'rcslå ä11dringar i uttaget av avgifter. I uppdraget i11går att!ämna forslag till ändrittgar i mi!jötill[ynsfdrordningm (2011: 13 J och, om behov finns, i forordningen (199 8:940 J om avgifter for priivning och till[y11 enligt mifjöbalken. Om Kemikalieinspektionens fo'rslag är att w delegering inte bär möjliggöras ska skälen for detta retkjvisas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (lviiffb'departemenm} senast den 1 november Rörelse & Utvecklings uppdrag Syftet med stödet från Rörelse & Utveckling är 1 "att be!jsafo'mtsättningar, både med- och ttjofkrqftcr,for en delegering av till[ynen på ett sådant såyt att Kemikalieinspektionen kan redovira.ritt uppdrag till regtjn'ngctl. " Insatsen innehåller: 2 1. Inledande kartläggning av uppbördsstmktureji och etablerande av pruliminär(a) model/(cr)forjinansicn'ng av kommunernas utökade ti!l!jn. Det finns rapporterfrån ESV SO?JI kan vägleda. 2. Kartläggning av (stb'd)struktttrer inom KEMI Vad behb'vs for att till.rymm skall fungera? Rosu/tafet av denna del presenteras i form av en kn'tcn'clista. Det jitms!änrstyrelser som har genomfor1utvärdelingar av delegering av tili.!jn och det materialet kan vara tillf!ytta. 3. Kartläggning av dc aktmila kommunernas fo'rutsättningar och tankar kritjg ett utökat ansvar gettom delegering. Vilka stödrtruktumjinns på plats hos tk!jj? Vilka tankar har de om att utveckla verksamhet och stö'dstrukturcr? 1 Ut uppdragsbeskrivning lämnad till Kemikalieinspektionen inför uppdraget, sidan 1. 2 Ur uppdtagsbesk.rivning lämnad till Kemikalieinspektionen inför uppdraget, sidan 2. Rapporten som åsyftas är ESV 2004:16 -Finansiering av tillsyn- rapport till tillsynsutredningen. 58

179 4. Utfo1771ando av preliminär stmktttr for samverkan, vilket inkijtdcrar sådant som vorkiamhctsplatming, tppfo/ining, kvalitetssäkritjg (till exempel tned avseende på likvärdig tillsyn), kotnpctensforsb1,jning, "avtafl' etc. 5. Baserat på det ovanståmde: beskrivnit/g av konsekvenser for KEMI, komtmmer och foretag satnt mklaro beskrivningar av mi/iö- och hä/sokon!ekvrmm: Möte tllcd rcfironsgrupp. 2. Metodik Kartläggning har genomförts med hjälp av dokumentgranskning, arbetsmöten med Kemikalieinspektionen och intervjuer med kommuner, medarbetare på Kemikalieinspektionen med flera. Urval av kommuner att intervjua har skett med utgångspunkten att stötte kommuner troligen haft den erfarenhet och kompetens som regeringsuppdraget talar om samt tillräckligt många tillsynsobjekt för att kunna upptätthålla kompetens och erfarenhet. Detta hat i praktiken medfört att de kommuner som intervjuats varit "storstadskommuner". En respondentlista finns i bilaga 3. För att kunna konsekvensbedöma olika alternativ, och jämföra kostnadseffektiviteten för olika alternativ har först ett antal grundläggande antaganden lagts fast, och vissa förenklingar gjorts. De övergripande antagandena redovisas i avsnitt 3 nedan. Konsekvensbedömningen är gjord utifrån tre olika perspektiv: 1. Vilka blir konsekvenserna för Ketnikalieinspektionen? 2. Vilka blir konsekvenserna för de kommuner som fåt överlåten tillsyn? 3. Vilka blir konsekvenserna för företaget som tillsynas? En viktig utgångspunkt för konsekvensbedömningen är Ekonomistyrningsverkets rapport till tillsynsutredningen, ESV 2004:16. De principer för hur en avgift skall konstrueras som ESV lyfter fram finns beskrivna nedan. Under den inledande fasen av arbetet identifierades tre områden som behövde genomlysas: 1. Kompetens och tillgång till stödstrukturer -vilken kompetens krävs hos kommunen för att en överlåtelse skall kunna ske? Vilka stödstrukturer behöver finnas tillgängliga, antingen hos kommunen själv eller hos Kemikalieinspektionen? 2. Kostnadseffektivitet- hur skiljet sig kostnaderna för tillsynen åt om den överlåts respektive blir kvar hos Kemikalieinspektionen? Vilka övriga konsekvenser medför det? 3. Finansiering- hur ser en ändamålsenlig uppbördsstruktur ut? 59

180 3. Grundläggande antaganden och utgångspunkter för konsekvensbeskrivningar 3.1 Två sorlers kostnader Kostnaderna för kemikalietillsyn kan delas upp i två delar: 1. Kostnader för operativ tillsyn. 2. Kostnader för tillsynsvägledning, stöd 3, produktregister, BU-arbete etc. Det vill säga det arbete Kemikalieinspektionen utför och som är en förutsättning för att tillsyn av primärleverantörer över huvud taget kan bedrivas i Sverige. 3.2 Samsyn och likställighet Tillsynen skall bedrivas på samma sätt, oberoende av vilken myndighet som utför den. Det medför bland annat att tillsynen av primärleverantörer i Sverige skall ske efter en gemensam, nationell, tillsynsplan. 3.3 Behov av fördjupad tillsynsvägledning Överlåten tillsyn kräver ungefår 1,5 ~änst på Kemikalieinspektionen för fördjupad tillsynsvägledning, koordinering med mera. Kostnaden för detta beräknas till kr årligen. I bilaga 5 redovisas Kemikalieinspektionens bedömning av resursbehovet. Denna kostnad bör av rättviseskäl inte drabba de företag som inte omfattas av överlåten tillsyn. 3.4 Kommunernas tillsynsavgift samt tidsåtgång för en inspektion I beräkningarna i denna rapport är kommunernas tillsynsavgift satt tilll.oookr per timme. Det är baserat på uppgifter från kommunerna, och avrundat uppåt. En inspektion från en kommun beräknas omfatta två och en halv dag, och därigenom i förekommande fall ge upphov till en tillsynsavgift om kr per tillfålle Kommunerna skall erhålla full kostnadstäckning För att överlåtelse av tillsyn skall kunna ske behöver kommunerna erhålla full kostnadstäckning, det vill säga kr per inspektion. 3.6 Tillsynsavgifter medför en administrativ börda Finansiering med tillsynsavgiftet skapat en ökad administrativ börda för både företag och myndighet( er), eftersom det kräver tidsredovisning och särskild fakturering av tillsyns avgifter. 3.7 Urval av kommuner för konsekvensbeskrivning I avsnitt 2 ovan beskrivs hur urvalet av kommuner för intervjuer skett mot bakgrund av en bedömning av deras erfarenheter. Detta urval av "storstadskommuner" har också använts för att uppskatta hur stor del av tillsynsobjekten som kan komma att överlåtas. Enligt uppgifter från produktregistret på Kemikalieinspektionen är en tredjedel av alla tillsynsobjekt belägna i "storstadskommunerna". Detta urval är gjort för att kunna bedöma olika konsekvenser, och utgör inte en rekommendation av villm kommuner som kan få tillsyn överlåten. 3 Med stöd avses i tapporten både Kemikalieinspektionen~ interna stödfunktion på avdelningen för tillsyn men också det stöd som ges till företagen via AIKK. (FRI O-databasen, annat stöd till företag som information, utbildning, medverkan på föreläsningar/ seminarier/branschträffar etc.) 4 Enligt uppgift från Kemikalieinspektionen tar en inspektion tre dagar inklusive resa, därför uppskattas tidsåtgången för kommunen som tre dagar minus restid. 60

181 3.8 Tillsynsfrekvensen är vart femte år Med nuvarande resurstilldelning är den genomsnittliga tillsynsfrekvensen från Kemikalieinspektionen vart femte åt. Det intervallet används i konsekvensbeskrivningarna för att kunna bedöma kostnader etc. 61

182 4. Allmänt om överlåtelse av tillsyn 4,1 MiQöti/lsynsförordningens regler Överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken finns beskrivet i miljötillsynsförordningens första kapitel, bestämmelserna gäller dock inte kemikalietillsyn, men kan ~äna som utgångspunkt för ett resonemang: Överlåtelse av tillsynsuppgift 18 I den omfattning som framgår av 2 kap. får en statlig operativ tillsynsmyndighet överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. 19 En överlåtelse av uppgiften att utöva operativ tillsyn ska avse 1. en viss typ av tillsynsobjekt, 2. en viss typ av tillsynsobjekt med undantag för ett visst eller vissa tillsynsobjekt, eller 3. ett visst tillsynsobjekt 20 Den myndighet som prövar om uppgiften att utöva operativ tillsyn kan överlåtas, ska vid sin prövning ta hänsyn till 1. omfattningen av tillsynsobjektens miljöpåverkan, 2. den kommunala nämndens förutsättningar för att uppfylla kraven i 6-12, 3. den kommunala nämndens förutsättningar för att utöva tillsyn över tillsynsobjektens hantering av kemiska produkter i den utsträckning sådan hantering förekommer, 4. kommunens interna ansvarsfördelning för drift av och tillsyn över kommunala verksamheter, 5. myndighetens egna förutsättningar för att fortsättningsvis kunna ge effektiv tillsynsvägledning i frågor som rör tillsynsobjekten, 6. möjligheten att inom ett län utöva en effektiv tillsyn, och 7. övriga frågor av betydelse för överlåtelse av tillsynsuppgiften.. När det gäller tillsyn över kommunala verksamheter får tillsynsuppgiften inte överlåtas om kommunen har en nämndorganisation som strider mot 3 kap.. 5 andra stycket kommunallagen (199l :900) eller om kommunens interna ansvarsfördelning för drift och tillsyn av andra organisatoriska skäl inte är lämplig med hänsyn till förutsättningarna för en effektiv tills n. Återkallelse av tillsynsuppgift 21 En tillsynsmyndighet som har överlåtit uppgiften att utöva operativ tillsyn till en kommunal nämnd ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynen. Om förutsättningarna för överlåtelse enligt 20 s: inte längre flnns, ska tillsynsmyndigheten återkalla överlåtelsen. En återkallelse får avse ett visst eller vissa tillsynsobjekt eller en typ av tillsynsobjekt. 22 En tillsynsvägledande myndighet får, i fråga om tillsyn inom sitt väglednings område, begära att en länsstyrelse som har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn till en kommunal nämnd ska återkalla överlåtelsen. Om länsstyrelsen inte gör detta, får den tillsynsvägledande myndigheten överlämna frågan om återkallelse till regeringen för avgörande. 62

183 4.2 Länsstyrelsernas erfarenheter av överlåtelse av tillsyn Länsstyrelserna har erfarenhet av att överlåta tillsyn, och deras erfarenheter kan ligga till grund för en ändamålsenlig överlåtelse av kemikalietillsyn. Synpunkterna nedan är baserade på intervjuer med länsstyrelsen i Västra Götaland och i Västernorrland. Grunden för länsstyrelsernas överlåtelse är att kommunen själv, genom kommunfullmäktige, begär det. Länsstyrelsen svarar sedan på en sådan begäran. För det fall attlänsstyrelsen inte bejakar begäran och kommunen inte låtet sig nöja med det hänförs ärendet direkt till regeringen. För att en överlåtelse skall kunna ske behöver en bedömning ske avseende kompetens, resurser och organisation. Det flnns ingen beskrivning av kraven, utan man gör en samlad bedömning från fall till fall. Det pågår ett arbete med att utveckla tydligare kriterier för detta som skall vara gemensamma mellan olika länsstyrelser. 5 I dagsläget händer det att det uppstår konflikter mellan kommuner och länsstyrelser på grund av att man har olika syn på vad som krävs för att ta över tillsynen. Det kan röra sig om att man inte ar överens om hur kriterierna är utformade, eller huruvida kommunen lever upp till dem. Överlåtelse sker efter en tids dialog mellan kommunen och länsstyrelsen. Överlåtelse har tidigare skett för alla objekt på en gång och tills vidare av de länsstyrelser som intervjuats. Detta försöket man nu ändra på. Anledningen till det är att man vill förbättra uppföljningen, och ha möjlighet att återkalla överlåtelse om tillsynen inte fungerar väl på ett objekt eller en typ av objekt. I och med att tillsyn enligt miljöbalken anses tydligt definierat och att ingen ersättning från länsstyrelsen utgår till kommunen upprättas inget samverkansavtal mellan kommunen och länsstyrelsen. Överlåtelse kan ske med undantag av vissa objekt, eller vissa sorters objekt bland annat beroende på jävsförhållanden eller kommunens kapacitet i form av resurser eller kompetens. Länsstyrelserna ger också tillsynsvägledning till kommunerna, men omfattningen av den varierar. En uppskattad form, som kommit lite på undantag, är miljöbalksdagar som urspmngligen arrangerades av Naturvårdsverket, men som nu finns i lokal form i några län. Överlåtelsen kan återkallas om kommunen på olika sätt inte fullgör sin uppgift på ett tillfredsställande sätt. Anledningar till återkallelse kan till exempel vara resursbrist eller jävsproblematik Enligt 3 kapitlet 5 kommunallagen får ingen nämnd utöva tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Olika länsstyrelser följer upp överlåtelsen på olika sätt. Dokument som behovsutredning och tillsynsplan kan granskas. Ibland sker också.regelrä~t tillsyn. Den stora vinsten med överlåtelse av tillsyn är att tillsynen sker med tätare intervaller. Länsstyrelsen har inte resurser att utföra den tillsyn de borde, och de tillsynsavgifter som de debiterar går inte till dem själva. Kommunerna får själva disponera de avgifter de debiterar. Länsstyrelserna noterar att detta ibland riskerar att leda till att kommunerna fokuserar den överlåtna tillsynen framför annan som de är skyldiga att genomföra, men inte kan debitera för. 5 Rapporten "Exempel på bedömningskriterier för uppföljning och utvärdering av operativ tillsyn" från Tillsyns- och Föreskriftsrådet: radsarbelct/projekucsultat/metudrapportcn-bilagal-bedomningskdtel-ier.pclf 63

184 5. Kommunernas kompetens Av regeringsuppdraget framgår att: ''Delegering bb'r i forsta hand komma i fråga fo'r du kommuner som redan har bodrivit tillsyn öv8r primärlevcrantb'rcr od; som har cifarenhet och kunskap av sådan tillryn. " 5.1 Kompetenskrav Kemikalieinspektionens inspektörer är specialiserade naturvetare, typiskt kemister eller biologer. Tillsyn av primärleverantörer ställer höga krav på att till exempel kunna bedöma recepturer samt förstås god kännedom om Reach och CLP 6 med flera Iagstiftningar. (Se bilaga 1 för en förteckning.) En inspektör som nyanställs vid Kemikalieinspektionen tilldelas en fadder, och man beräknar att det tar ett till två år innan man kan utföra inspektioner självständigt. Komptenens och erfarenhet delas upp i en grundläggande och en särskild nivå för att kunna bedöma vilken kompetens och vilken erfarenhet som behövs för att kunna utföra tillsyn av primärleveran töret: Grundläggande kompetens -utbildning, t ex kemist/biolog samt grundläggande miljöjuridik Grundläggande erfarenhet- erfarenhet av tillsyn, till exempel enligt miljö balken. Särskild kompetens - toxikologi och en djupare kunskap om kemikalielagstiftningen, Reach, CLP, olika ED-direktiv med mera. Särskild erfarenhet- erfarenhet av tillsyn hos primärleverantörer. T. ex. kontrollerat alla delar i säkerhetsdatabladet, att angiven skydds- och riskinformation överensstämmer med klassificeringen etc. 5.2 stödstrukturer För att bedriva tillsyn av primärleverantörer behövs det stödstrukturer, som på olika sätt möjliggör själva tillsynen. Dessa inkluderar: Tillgång till annan kompetens o Grundläggande miljöjuridisk kompetens o Specialjuridisk kompetens inom Reach med mera o Toxikologer/ ekotoxikologer o Kemister o Samverkan med andra inspektörer o Kontakter med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket med flera centrala myndigheter Tillgång till information o Produktregistret o Bekämpningsmedelsregistret, i förekommande fall o RIPE 7 o Reach I'J"l 6 Reach är EUs kemikalielagstiftning. CLP står för förordning (EG) nr 1272/2008 som gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar. 7 RlPE, Reach Information Portal for Enforcement, är en informationsportal för inspektion som drivs av den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. 8 ReachITär en databas där primärleverantörer lägger in, registrerar, information om kemiska ptodukter. 64

185 Strukturer för planering, genomförande och uppföljning o Samverkan med KEMI i kampanjer etc. o strukturer för lätande och utveckling Informatio~ o Tillgång till informationsmaterial 5.3 Kommunernas kompetens och edarenhet samt tillgång till stödstrukturer Samtliga de kommuner som intervjuats anger att de redan idag bedriver, eller har erfarenhet av att bedriva, kemikalietillsyn i relation till de lagar och tillsynsområden som Kemikalieinspektionen sammanställt. Dessa finns i bilagorna 1 och 2. Vid fördjupade intervjuer genomförda av inspektörer på Kemikalieinspektionen framkom att kommunerna med undantag av Göteborg inte har utfört tillsyn inom dessa områden så systematiskt och på det djup som Kemikalieinspektionen beskriver att man behöver göra för att ha de erfarenheter som krävs. I och med avgränsningen att inledningsvis intervjua "storstadskommuner" har alla de kommuner som kommit till tals naturvetare som kemister, biologer, geologer etc. anställda som inspektörer. I något fallfinns det till och med en disputerad kemist. Det finns sannolikt en nedre gräns vad gäller en kommuns storlek och möjligheten att ha den kompetens som krävs. Samtidigt är det idag vanligt att kommuner går samman på olika sätt kiing tillsynsfrågor, och då kan mer specialiserad kompetens finnas att tillgå. I alla de intervjuade kommunerna finns minst 20 medarbetare som arbetar med olika former av miljötillsyn. Kemikalieinspektionen erbjuder en utbildning, "Tillsyn av kemiska produkter". Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och anordnas av Umeå Universitet som en påbyggnad till utbildningen för miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Kemikalieinspektionen står för innehållet. Det är mycket vanligt att medarbetare i kommunerna gått denna utbildning. Kommunerna har i samtliga fall tillgång till jurister. Deras kompetens när det gäller Reach etc. varierar mellan kommunerna. Utgångspunkten kan sägas vara att miljöförvaltningarnas jurister är goda miljöjurister i allmänhet. Taxikolager eller ekotoxikologer finns inte anställda i kommunerna som därför inte har direkt tillgång till dessa kompetenser. En slutsats av detta är att Kemikalieinspektionen behöver bistå de kommuner som tar över tillsynen av primärleverantörer med fördjupad tillsynsvägledning, det vill säga stöd kring kemikalieregler (t ex säkerhetsdatablad, klassificering och märkning, begränsningar, oc~ bekämpningsmeded, toxikologi, exponetingsscenarier och fysikaliska faror. De två senare sker med hjälp av Arbetsmiljöverket och MSB. Kommunerna uppger att de visserligen har relationer till Arbetsmiljöverket och MSB, men att de är sporadiska. Det rimliga är att kommunerna gåt via Kemikalieinspektionen som ju har samverkan med de två andra myndigheterna. Kommunerna har, baserat på fördjupade intervjuer som genomförts av Kemikalieinspektionen grundläggande kompetens och erfarenheter men saknar de särskilda kompetenser och erfarenheter som beskrivs ovan i avsnitt 5.1. Kommunerna har endast i undantagsfall den kompetens och erfarenhet som Regeringsuppdraget talar om. Den kompetensen är emellertid möjlig att förvärva så att kommunerna kan ta över tillsyn av primärleverantörer. Att tillägna sig kompetens och erfarenheter tar ett eller ett par år, baserat på Kemikalieinspektionens erfarenheter av att introducera nya inspektörer. 65

186 6. Kostnadseffektivitetjämförelse 6.1 Nuläge - Kemikalieinspektionen utför all tillsyn av primärleverantörer --- r ~~-~~---~---~-.---~-----~---- ostnad enligt 2012 års budget för Kemikalleinspektionen 1. Kostnad för operativ tillsyn Kemikalieinspektionen tillsynar 100 o/o av objekten med en tillsynsfrekvens om 5 åt tlcr 2. Kostnader för tillsynsvägledning, stöd, produktregister, ZO.OOOtkr BU-arbete etc ~ Summa tkr Tabell l 6.2 Framtida läge- kemikalleinspektionen överlåter tillsyn till kommuner --- Kostnad enligt 2012 års budget för Kemikalleinspektionen samt uppskattade kostnader lår överl~te_lse! "'"i 1. Kostnad för operativ tillsyn Kemikalieinspektionen tillsynar 2/3 av objekten med en 7.000tlcr l tillsynsfrekvens om 5 år. Kommunerna tillsynar 1/3 av tillsynsobjekten med en 2.200tlcr tillsynsfrekvens om 5 år Kostnader för tillsynsvägledning, internt stöd, tkr J produktregister, EU-arbete etc ~ ~ ~~----- ~-~-~ Kostnader för fördjupad tillsynsvägledning koordinering av l tillsyn etc.' Summa Tabe/ ~ ) l 2.000tkr l tkr Kemikalieinspektionen har uppskattat vilka resurser som lcrävs för att lämna fördjupad tillsynsvägledning med mera som en följd av en överlåtelse. Se bilaga 5. Tabellerna ovan visar således att om delat av tillsynen av ptimärleverantörer överlåts till kommuner kommer den'samlade kostnaden för tillsynen att öka från 30Mkr till31.2mkr. 6.3 Exempel på andra konsekvenser än de ekonomiska (De båda alternativen antas alltså innebära samma mängd tillsyn, utförd på samma sätt.) Bland fördelarna med överlåten kemikalietillsyn finns: Möjligheter till en närmare samverkan mellan verksamhetsutövare och myndighet Ökad geografisk närhet mellan myndighet och verksamhet. l 9 Se 3.7 ovan för en beskrivning av varför 1/3 av objekten antas överlåtna i analysen. 66

187 Möjlighet till synergieffekter mellan olika sorters tillsyn. Kommunerna får kunskap genom tillsyn av primärleverantörer som de kan dra nytta av i annan kemikalietillsyn (i användarledet). Bland nackdelarna med överlåten tillsyn finns Det uppstår ett behov av samordning mellan Kemikalieinspektionen och kommuner som inte finns då all tillsyn är samlad på en plats. Kostnaden för samordning, cirka 2.000tkr, framstår inte som rimlig i relation till det begränsade antal inspektörer i kommunerna som skall utföra den överlåta tillsynen. (Det rör sig uppskattningsvis om 5-1 O personer i de kommuner som används som utgångspunkt i analysen.) Bland riskerna med överlåten kemikalietillsyn finns: Risk för kvalitetsförsämring genom att de som utför tillsynen inte ägnar sig enbart åt det, och inte har specialiserad kompetens för tillsyn av primärleverantörer och mindre erfarenhet av att utföra den. Det finns en risk för att tillsynen inte blir likvärdig. Eftersom de kommuner som får tillsyn överlåten inte hat lika många medarbetare som arbetar med denna tillsyn ökar sårbarheten om någon slutar. För kemikalieinspektionens del kan en överlåtelse innebära att antalet inspektörer minskar något, vilket kan öka myndighetens sårbarhet. Det blir en utmaning att hantera företag med flera pxoduktions- eller importställen. Dessa risker kan självklart hanteras med olika skyddsåtgärdet i form av ut- och fortbildning, koordinering, rutiner, checklistor etc. 67

188 7. Uppbördsstruktur-finansiering av tillsyn överlåten till kommuner 7.1 Tre möjliga uppbördsstrukturer Det finns tre principiella uppbördsstrukturer som kan användas om tillsyn överlåts från Kemikalieinspektionen till kommuner: 1. All kemikalietillsyn finansieras med tillsynsavgifter 10 som tas ut av den som utför tillsynen, det vill säga kommunen eller kernikalieinspektionen. En grundläggande kernikalieavgift 11 tas ut av Kernikalieinspektionen. 2. Tillsynen i de kommuner som erhållit överlåtelse finansieras med tillsynsavgifter, och kernikalieavgiften 12 sätts ned i de kommunerna. 3. All kemikalietillsyn finansieras med kemikalieavgiften, och staten ersätter de kommuner som utför tillsynen för den tillsyn de utför. 7.2 Bedömningsgrunder- uppbördsstrukturer Kursiv text är citat ur de källor som anges. I Reach-utredningen fördes djupgående resonemang kring hur tillsynen skulle finansieras. Man påpekar att kemikalieavgiften gränsar till en skatt, men att lagrådet trots det godkände att regeringen bemyndigades att besluta om avgifter för Kemikalieinspektionens verksamheter. Reach-utredningen hänvisar 13 till Miljö balkskommitten (SOU 2005:59) som ansåg att följande kostnader kan avgiftsfinansieras: egeninitierad ti14jn handläggning av inkommande ti!j.rynsha11dlingar externt initicrad inspektion och kontroll kontroll av tillstå11d frirc/äggajtdetl b'vrig till[yn, sotn inkluderar anmälningsärendm, information och rådgivning samt till.rynsväglcdning Reach-utredningen beskriver att följande kostnader kan täckas med avgifter: 14 Kostnaderna, forutom for.galva inspektionstiden och pås/agfrir administrativt stiid, lokaler m. m. som måste räknas med, är bland andra: resor inläsning bearbetning av resultat provtagning atjafyskostnackr metodlitveckling Reach-utredningen problematiserar 15 begreppet "motprestation" och lyfter bland annat fram orättviseproblem om bara en del av tillsynsobjekten utsätts för tillsyn, och därav följande debitering sker. Vidare pekar man på att stickprovtillsyn i relation till en stor mängd objekt riskerar att bli oförutsägbar, och konkurrenshämmande. 10 Se bilaga 4 för en definition av de olika avgiftsslagen. 11 Se bilaga 4 för en definition av de olika avgiftsslagen. 12 Se bilaga 4 för en definition av de olika avgiftsslagen. 13 SOU 2008:73 "Reach-uttedningen" sidan Reach-utredningen sidan Reach-utredningen sidan

189 Ekonomistyrningsverket har också beskrivit hur en avgift bör konstrueras, och man lyfter fram följande principer för finansiedng av tillsyn (kursivtext är rena citat): 16 A. statsmakterna bör besluta om tillsynens omfattning Med hän.ryn till att till.ryn vanligen inmbär ingrepp i enskildas forhållanden bö'r st4tsmaktcrna besluta om til/.rynij11s onifattning. Det torde vara en fråga om rättssäkerhet fo'r berorda till!jnso!jckt. Det bör således inte vara m fråga for till.rynsmyndighcten att bestämma t'tm'ktning och omfattning av till.rynen. Myndigheterna kan dock ges möjligheter att inom vissa mtgivha ramar besb~ta om omfattningen. B. Pinansieting bör vara konkurrensneutral Eventuella avgifter skall inte medverka till snedvridning av konkurrens. Finansieringen bör vara konkurrensneutral genom att till exempel omfatta alla berörda företag. C. Pinansietingen bör uppfattas som rättvis även i övrigt Filmtom att finansieting bör Vtlra rättvis ur konktfmtts.rytrpmrkt bifr den vara ritnligt acceptlirad tiv berö'rda ol?jekt. Sten-Ake Svensson, chef för Avdelningen konsument- och industrikemikalier vid Kemikalieinspektionen framhöll vid ett internt arbetsmöte att det är viktigt att det är begripligt för en verksamhetsutövare varför omfattningen av tillsynen eventuellt varierar mellan konkurrenter och att tillsynens kvalitet är densamma oberoende av vem som utför den. D. Finansieringen bör inte vara hämmande Vid avgiftsbeläggning bör uiformningm av avgifts.rystemet inte medfiira negatz'va ejfokter for utvecklit~gen av viss bransch eller marknad E. Finansledogen bör bidra till en effektiv tillsyn Det är tltlltjrligtvis bra om fint~nsictit~gcn kan bidra till att til/.rynen sker på ett effektivt sätt.... Exempelvis bör inte cko11ottliska hdn.ryn Vtltl1 styrande för vilken till.ryn som ska bli gcnomfiird F. Pinansietingen bör vara enhetlig Med enhetligt avses här att ett eller flera av fogande tre parametrar ska vara lika i hela landet: a. De enskilda avgifternas storlek b. Den tillämpade avgiftskonstmktiomn i en til/.rynsverksamhet c. Det ekonomiska tnålet (kostnadstäckningen) fo'r en til/.rytlsavgift. G. Pinansietingen bör vara förutsebar Vid avgiftsfinansieritlg bb'r til/.rytjjobjcktm på ett ritnligt sätt kun11a forutse t. ex. årliga avgiftsbelopp sot/l ska betalas. Tidtaxa for tiii!jn framstår utifrån dmna princip som mindre lämplig. Viss framforhål/ni!jg bör tillämpas av statsmakterna vid b'vergångfrån skatte- till avgijtifihaflsiering. H. Avgift bör erläggas för en motprestation Normalt bör ett avgijts.rystcm således vam kostftadsbaserat. Det innebär i princip att of?j'ekten betalar for de kostnader de orsakar samhället i form av till.rynsvcrkst~mhet. J u stb'tn avvikelse från kostnadssambandet mellan avgift och samhällelig prestation, desto ar~gelägnare är det att riksdt~getl anger gnmdcrna flir avgijtsuttagen. Med gmndema for avgiftcmtl avses att avgifternas stork k baseras på t. ex. omsättning, vofym eller risk enligt vissa kriterier. S kälet är att avgifter med svagt kostnadssamband ligger nära skattebegreppet som är en exklusiv fråga flir dksdagm. Dm omfo'rdelni11g mellan mski/da personer e/kr fiiretag som blir 16 ESV 2004:16 - Finansiering av tillsyn -rapport till tillsynsutredningen 69

190 fo cktt av ett svagt avgifts- och kostnadssamband biir s ålaeks underställas riksdagens prb'vning. I. Vid avgiftsbeläggning bör hänsyn tas till "närliggande områdens" finansiering Om operativ tillsyn omfattar flera "närliggande otnråckn'~ t. ex. djursk;ydd och mi!jo'vård på lantbn1k, bb'r avgiftsuttagen ske på likartat sätt fo'r respektive till.rynsområde. Avgifterna blir ensas för att skapa stiirro fo'rståelse för den som betalar avgiftan. J. Avgiftskonstruktionen bör vara ändamålsenlig Avgifts konstruktionen, och de avgifter som blir fo!fdm, ska helst uppfylla alla nedanstående krav. Den bor ha statsfinansiell cjftkt vara statsrättsligt acceptabel och i lämpligt utsträcktting reglerad i lag vara konkurrensneutral uppl~pas som rimligt riitt1!is av bet~lama inte ge incitammt till beteende som inte är b'nskvärt ha låga administrationskostnader vara enkel, lättbegriplig och fomtsebarför betalare ESV lyfter fram att avgifter kan skilja sig åt baserat på riskbedömning utan att det strider mot principerna ovan. Resonemanget finns i texten kring princip E. 17 ESV drar slutsatsen 18 att det i många fall är iindamålsmligt 1. att regeringen beslutar om avgifternas storlek, 2. att avgiftsinkomsterna redovisar mot inkom.rttitol och myndighettm tilldelas ett an.rlagfor att finansiera tiii!jnl att årliga avgifter som i princip baseras på fo'retagets eller verksamhetens storlek tas 111. Avgiften bestäms t. ex. som en procentuell andel av dcjitjicrad omsättning. ESV s slutsats kan möjligen anses tala emot tillsynsavgifter, och för kemikalieavgifter, som ju är generella vilket medför att de kan vara konkurrensneutrala, enhetliga, rättvisa etc. Frågor för bedömning av förslag Frågor för att bedöma de tre möjliga uppbördsstrukturerna inkluderar: 1. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur konkumnsneutral mellan olika företag? (Princip B enligt ESV) 2. Kommer uppbördsstrukturen (och i viss mån den tillsyn som de leder till) att tpplcvas som rättvis? (Principer C enligt ESV) 3. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur enhetlig för företagen? (Princip F enligt ESV) 4. I hur hög grad är uppbördsstrukturen fomtsägbar för företagen? (Princip G enligt ESV) 5. I hur hög grad bidrar denna uppbördsstruktur till att tillsynen blir effektiv? Blir tillsynen riskbaserad, eller styrs den av till exempel ekonomiska hänsynstaganden? (Princip E enligt ESV.) 6. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur i överensstämmelse med ESVs slutsats att det är ändamålsenligt "att årliga avgifter som i princip baseras på foratagets e/kr verksamhetens.rtorlck tas ut. Avgiften bestäms t. ex. som en procentuell andel av deji11ierad otnsättning." 7. I hur hög grad finns en koppling mellan debitering och motprestation? (I enlighet med resonemangen i Reach-utredningen.) 8. Ökar den administrativa bördan för Kemik:alieinspektionen, kommunerna eller företagen? 17 ESV 2004:16 sidan ESV 2004:16 sidan

191 7.3 Förslag 1: All kemikalietillsyn finansieras med tillsynsavgifter som tas ut av den som utför tillsynen samt grundläggande kemikalleavgift som tas ut av Kemikalieinspektionen Tanken här är alltså att all tillsyn finansieras med tillsynsavgifter som tas ut av Kemikalieinspektionen eller kommunen, beroende på om tillsynen är överlåten. Det behövs även en grundläggande kemikalieavgift 19 för att finansiera produktregistret samt tillsynsvägledning etc. Den grundläggande kemikalieavgiften förutsätts vara volymbaserad, liksom dagens kemikalieavgift En annan förutsättning, baserad på ESVs resonemang enligt avsnitt 7.2, är att staten beslutar om en övergripande lämplig tillsynsfrekvens beräknat på alla tillsynsobjekt som gäller lika för kommuner och Kemikalieinspektionen. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för företagen finns: Att olika företag får olika t:illsynsavgifter, eftersom kommunerna debiterar olika ta:jtor. Detta kan anses strida mot principer om konkurrensneutralitet, enhetlighet och förutsebarhet, B, F och G ovan. Att de företag som får tillsyn av kommunerna också får en högre tillsynsavgift eftersom de skall bära kostnaden för den fördjupade t:illsynsvägledning som Kemikalieinspektionen lämnar t:ill de kommuner som utför tillsynen. Att olika företag riskerar att få åtminstone delvis olika kvalitet i t:illsynen eftersom olika myndigheter utför den. Detta strider i så fall mot princip C ovan. Att endast delar av kostnaden för företaget är baserad på volym. Det strider då delvis mot ESVs definition av ändamålsenlighet ovan. För företagen innebär förslaget ökad administrativ börda, eftersom de får två debiteringar. Det finns en stark koppling mellan avgift och motprestation i detta alternativ. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för Kemikalieinspektionen finns: Förslaget skapar administrativ merb8rda för Kemikalieinspektionen som behöver debitera både grundläggande kemikalieavgift och tillsynsavgifter. Eftersom omfattningen av tillsynen bestäms av staten, och den operativa tillsynen finansieras med tillsynsavgifter blir det relativt enkelt att skapa cillsynsplaner och budget/anslagsäskanden baserat på ett beräknat resursbehov. Detta förutsätter förstås att staten tilldelar Kemikalieinspektionen resurser baserat på de intäkter som tillsynen ger. (För kommunerna, som själva disponerar intäkterna från t:illsynsavgifterna blit detta samband enkelt.) Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för kommunerna finns: Förslaget skapar administrativ merbörda för kommunerna när det gäller debitering av tillsyns avgifter. 19 Se bilaga 4, nomenklatur för en beskrivning av begreppet gl'lindläggande kemikalieavgift. 71

192 7.4 Förslag 2: Tillsynen i de kommuner som erhållit överlåtelse finansieras med tillsynsavgifter, och kemikalieavgiften sätts ned för företagen i de kommunerna En annan tanke är att kemikalieavgiften kvarstår som uppbördsmetod, men att den sätts ned i de kommuner som tar över tillsynen. Kommunerna debiterar sedan för den tillsyn de utför med tillsynsavgifter vilka här antas debiteras i samband med tillsyn, ett annat alternativ är en årlig debitering baserad på tillsynsbehovet men den svarar sämre mot tanken om motprestation som både Reach-utredningen och ESV lyfter fram enligt avsnitt 7.2 ovan. En förutsättning, baserad på ESV s resonemang enligt avsnitt 7.2, är att staten beslutar om en övergripande lämplig tillsynsfrekvens beräknat på alla tillsynsobjekt som gäller lika för kommuner och Kemikalieinspektionen. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för företagen finns: Att olika företag får olika tillsynsavgifter, både eftersom kommunerna debiterar olika taxor men också därför att merparten av företagen inte får någon tillsynsavgift alls. Detta kan anses strida mot principer om konkurrensneutralitet, enhetlighet och förutsebarhet, B, F och G ovan. Att de företag som får tillsyn av kommunerna också får en högre tillsynsavgift eftersom de skall bära kostnaden för den fördjupade tillsynsvägledning som Kemikalieinspektionen lämn.ar till de kommuner som utför tillsynen. Att olika företag riskerar att få åtminstone delvis olika kvalitet i tillsynen eftersom olika myndigheter utför den. Detta strider i så fall mot princip C ovan. Att för de företag som tillsynas av kommuner är endast delar av kostnaden för företaget är baserad på volym. Det strider då delvis mot ESV s definition av ändamålsenlighet ovan. Kopplingen mellan avgifter och motprestation blir svagare för de företag som har tillsyn av Kemikalieinspektionen än för de som har tillsyn av kommuner och helt enkelt debiteras tillsynsavgifter för utförd tillsyn. För företagen i de kommuner där tillsynen är överlåten innebär förslaget ökad administrativ börda, eftersom de får två debiteringar. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för Kemikalieinspektionen finns: Förslaget skapar administrativ merbörda för Kemikalieinspektionen när det gäller debitering, eftersom man måste särskilja de företag som skall ha nedsatt kemikalieavgift En nedsättning av kemikalieavgiften i de kommuner som får tillsyn överlåten kan bidra till kraftigt minskade intäkter i form av kemikalieavgifter. Det är troligt att stora företag med stora volymer (högre kemikalieavgift idag) finns i storstadsregionerna där kommunerna ta över tillsynen. Om 1/3 av objekten överförs kan det alltså innebära att mer än 1/3 av kemikalieavgiften sätts ned. (För 2011 kom 33% av kemikalieavgiften från de företag som är ligger i de kommuner som använts för att kunna bedöma konsekvenserna.) Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för Kommunerna finns: Kommunerna får en ökad administrativ börda då de skall debitera tillsynsavgifter. 72

193 7.5 Förslag 3: All kemikalietillsyn flnansleras med kemlkalleavg/ften, och staten ersätter de kommuner som utför tillsynen för det En lösning är att Kemikalieinspektionen överlåter tillsyn till kommunerna, och ersätter dem för den tillsyn de utför. Ansvaret för den överlåta tillsynen ligger på kommunen. En förutsättning, baserad på ESVs resonemang i 7.2, är att staten beslutar om en övergripande lämplig tillsynsfrekvens beräknat på alla tillsynsobjekt som gäller lika för kommuner och Kemikalieinspektionen. Frågor som särskilt behöver utredas i detta förslag inkluderar: Är det ens möjligt för Kemikalieinspektionen, eller staten direkt, att ersätta kommunerna för utförd tillsyn? Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för foretagen finns: Att alla företag får samma avgifter, baserade på volymer. Detta kan anses vara i överensstämmelse med principer om konkurrensneutralitet, enhetlighet och förutsebarhet, B, F och G ovan. Att olika företag riskerar att få åtminstone delvis olika kvalitet i tillsynen eftersom olika myndigheter utför den. Detta strider i så fall mot princip C ovan. Att kostnaden för företaget är baserad på volym. Det överensstämmer med definitionen av ändamålsenlighet ovan. Kopplingen mellan debitering och motprestation är relativt svag. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för Kemikalieinspektionen finns: Förslaget skapar ingen administrativ merbörda för Kemikalieinspektionen när det gäller debitering. Bland de konsekvenser som denna uppbördsstruktur ger för Kommunerna finns: Kommunerna skall debitera Kemikalieinspektionen eller staten för utförd tillsyn vilket inte bedöms som särskilt betungande om det sker årsvis. 73

194 7.6 Sammanfattande bedömning av de olika alternativen Förslag l: All kemikalietillsyn finansieras med tillsynsavgifter som tas ut av Il den som utför tillsynen samt grundläggande kemikalieavgift som tas ut av! l Kemikalieinspektionen Förslag2: Tillsynen i de ko=uner som erhållit överlåtelse finansieras med tillsynsavgifter, och att kemikalieavgiften sätts ned i de ko=unerna Förslag3: All kemikalietillsyn finansieras med keroikalieavgiften, och 1 Kemikalieinspektionen ersätter de kommuner som utför tillsynen 1 för det. ~ ~ r ~ _, l 1. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur i i konkurrmsneutra! mellan olika fö.tetag? j l 2. Ko=er uppbördsstrukturen (och i viss m:än den tillsyn 2 l 3 j' i som de leder till) att upplevas som rättvir? i 3. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur enhetlig fö.t ll i företagen? l l 4. I hur hög grad äruppbö.rdsstrukturen.fomtsägbarför i företagen? _l ~ ~ r i 5. I hur hög grad bidrar denna uppbördsstru1.1:w: till att ~ l tillsynen blir effektiv? Blir tillsynen riskbaserad, eller! styxs den av till exempel ekonomiska hänsyns~_de_n._?---1r l i 6. I hur hög grad är denna uppbördsstruktur i 1 l 4! överensstämmelse med ESV s slutsats att det är 1 ändamålsenligt "att årliga avgifter som i priruip baseras på l' ( firetagets eller verksamhetens storlek tas ut. Avgiften bestäms j! t.ex. som en procentueu andel av dqinierad omsättning." ~ ~ ; 7. I hur hög grad Bnns en koppling mellan debitering och 3 2 l l 1 mo1p:testaj.on? r ! ~ i 8. Den administrativa bördan för Kemikalieinspek.tionen, l kommunema eller företagen ökar hlte? "' l Sunima Tabell3 (Bedömningen sker på en skala 1-4, där l motsvarar "inte alls och 4 "helt och hållet".) Ko=entarer till skillnader i bedömningen: F.c:åga 2: Skillnaden mellan alternativ 1 och 2 är att i alternativ 2 tir inte alla företag tillsyosavgift, vilket äj: fallet i alternativ 1. F.c:åga 7: Skillnaden är att alternativ 1, 2 och 3 respektive har succesivt lägre andel tillsynsavgift. Observera att f:clga 8 är "negativt formulerad" här för att möjliggöra summering. 26 l 1 74

195 7.7 Bedömning av kostnader för företagen beroende på uppbördsstruktur Kostnaderna för dagens kemikalietillsyn fördelar sig som 10Mkr för operativ tillsyn och 20Mkr för tillsynsvägledning, produktregis ter, stöd etc. En rimlig tanke är då att den grundläggande kemikalieavgiften i alternativ 1 och den nedsatta kemikalieavgiften i alternativ 2 uppgår till 67 % av den nuvarande kemikalieavgiften. I tabellerna 4 och 5 nedan gåt det att se hur de samlade avgifterna blir för fyra olika typer av företag med förslag 1 respektive förslag 2. De volymbaserade avgifterna antas alltså vara 67 %av dagens avgift. Det betyder att den grundläggande eller nedsatta kemikalieavgiften per produkt är 402 kronor, och avgiften per ton är 8kr, jämfört med 600kt per produkt och 12kr per ton idag. Tillsynsavgiften per inspektion är uppskattad till20.000kr per tillfalle. Med tillsyn vart femte år blir det alltså 4.000kr per år. För företagen med ett stort antal produkter uppskattas kostnaden per inspektion till30.000kr. Den uppskattade avgiften innehåller inte de kostnader för fördjupad tillsynsvägledning som skall bäras av de företag som får tillsyn av kommunerna. Deras totala kostnad beräknas öka med ytterligare cirka 4.000kr per år. Typföretagen kan enkelt beskrivas så hät: Företag med stort antal produkter i produktregistret, företaget hat 300 produkter i registret Representerar ca 5-10% av alla företag Total kvantitet för företaget: ton Kemikalieavgift: = kronor/år Det finns ett tak på avgiften som är 70 OOOkr för de avgifter som baseras på antal ptadukter och 70 OOOkr på de avgifter som baseras på kvantitet. Debiterad kemikalieavgift blir kronor/ år 2. Företag med medelstort antal produkter i produktregisttet, företaget har 20 produkter i registret Representerar ca 35 % av alla företag Total kvantitet för företaget: 55 ton Kemikalieavgift: = kronor/ år 3. Företag med ett fåtal produkter i produkttegistret, företaget har tre produkter i registret Representerat ca 30 % av alla företag Total kvantitet för företaget: 1,8 ton Kemikalieavgift: = 1822 kronor/ år 4. Företag med en produkt i produktregistret, företaget har 1 produkt l registret Representerar ca 20 % av alla företag Total kvantitet för företaget: 0,8 ton Kemikalie avgift: O = 600 kronor/ år Under dessa förutsättningar kommer företag med stort eller medelstort antal produkter i produktregistret att få i princip samma kostnad som idag. För företagen med få produkter ökar kostnaderna dramatiskt, mellan tre och sju gånger. Föridatingen till det är helt enkelt att tillsynsavgifterna tillkommer, och att deras nuvarande kemikalieavgift är mycket låg. 20 Uppgifterna kommer från produktregistret på Kemilmlieinspektionen. 75

196 Ekonomiska konskekvenser för typföretag med förslag 1 (Tillsynsavgifter + grundläggande kemikalieavgift) Uppskattad Grundläggande Grundläggande tillsynsavgift kemikalieavgift kemikalieavgift per år perprodukt volymbaserad Summa avgifter skillnad Företag med stort antal produk-ter i PR Företag med medelstort antal produkter i PR Företag ett fåtal produkter i PR Företag med en produkt i PR Tabell kr kr kr kr 104% 4000 kr kr 442kr kr 99% kr kr 14 kr kr 287% kr 402 kr 6kr kr 723% Ekonomiska konskekvenser för typföretag med förslag 2 (Tillsynsavgifter + nedsatt kemikalieavgift) Företag med stort antal produkter i PR Företag med medelstort antal produkter i PR Företag ett fåtal produkter i PR Företag med en produkt i PR Tabell5 Uppskattad tillsynsavgift Kemikalieavgift Kemlkalieavgift, per år perprodukt volymbaserad Summa avgift Skillnad kr kr kr kr 104% 4000 kr kr 442kr kr 99% kr 1206 kr 14kr kr 287% 4000 kr 402 kr 6kr 4408 kr 723% 76

197 8. Några tankar om kriterier för överlåtelse av tillsyn Avsikten här är att lyfta fram de områden inom vilka det behöver finnas kriterier för att bedöma om en överlåtelse till en viss kommun är möjlig. En exakt utformning av kriterierna sker inför en eventuell överlåtelse. Inclikationer på möjliga kriteriet lämnas dock. Tillsyns- och Föreskriftsrådet har föreslagit kriterier för överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken, baserat på tillsynsförordningen. 21 Detta, tillsammans med resonemangen om kompetens i regeringsuppdraget ligger till grund för detta förslag på områden som behöver omfattas av kriterier. Resurser. Vilka resurser kommer att finnas för den överlåtna tillsynen? Antal tillsynsobjekt. För att upprätthålla kompetensen och skapa utrymme för erfarenhet behövs ett minsta antal objekt. Inriktningen är att minst en inspektion per månad och inspektör krävs, och det betyder att det behöver finnas runt 100 tillsynsobjekt i kommunen för att två inspektörer skall kunna upprätthålla kompetensen. Det är en utmaning att bedöma och beskriva en organisations kompetens och erfarenhet. Kompetens och erfarenheter enligt nedan behöver finnas hos flera medarbetare. Grundläggande kompetens. Den grundläggande kompetensen skall motsvara den som Kemikalieinspektionen kräver av sina egna inspektörer. Det kan bland annat innefatta kompetens i nivå med den 7,5 poängs kurs som Kemikalieinspektionen ger via Umeå Universitet. Gmndläggande erfarenhet. Det behöver finnas erfarenhet av kemikalietillsyn i olika former. Planering för kompetensutveckling. Det behöver finnas en plan för hur kommunen kan förvärva/säkerställa också den särskilda kompetensen: Särskild kompetens- toxikologi och en djupare kunskap om kemikalielagstiftningen, Reach, CLP, olika ED-direktiv med mera. Särskild erfarenhet- erfarenhet av tillsyn hos primärleveran töret. T. ex. kontrollerat alla delar i säkerhetsdatabladet, att angiven skydds- och riskinformation överensstämmer med klassificeringen etc. Samverkan. Ett åtagande att sköta den rapportering som skallligga till grund för Kemikalieinspektioneos rapportering till ED-kommissionen, Echa och i andra forum krävs. Utöver det krävs ett åtagaode att delta i utformningen av, och följa, en gemensam tillsynsplan som säkerställer samsyn och likställighet. Medverkan i fortlöpande kompetensutveckling krävs också. Sårbarhet. Kompetens, erfarenhet och kapacitet till samvedcan behöver finnas på ett sätt som reducerar sårbarhet om enskilda medarbetare lämnat kommunen. Till exempel behöver minst två medarbetare utföra tillsyn av primärleveran töret. 21 "Exempel på bedömningskriterier för uppföljning och utvärdering av operativ tillsyn", dokumentet finns på t<t J:;~1rbc t et /pro ickttcs1.lltat l lm: to dra pportcn -bilaga l.. bcdornning~k ri tcrier.pdf 77

198 Sanktioner och överträdelser/rättstillämpning. Kommunen behöver ha den kompetens som krävs för att utfårda förelägganden av olika slag, polis- och åtalsanmäla etc. Vidare behövs grundläggande kunskaper i Reach, CLP och annan relevant lagstiftning. Förmåga att initiera och kommunicera arbete kring regeltolkning krävs också. Självklart krävs fungerande grundstrukturer för registerhållning, diarieföring etc. 78

199 9. Förslag till strukturer för samverkan mellan Kemikalieinspektionen och de kommuner som får överlåten tillsyn 9. 'f Överlåtelse Överlåtelse sker efter begäran av kommunen (kommunfullmäktige). Beslut om överlåtelse fattas efter bedömning av Kemikalieinspektionens generaldirektör. Föredragande är chefen föx tillsynsavdelningen. Bedömning av kommunens kapacitet sker efter Irraven i Miljötillsynsförordningen, som konkretiseras i en policy eller riktlinjer efter förebild av länsstyrelsernas överlåtelse av tillsyn. Riktlinjerna behöver omfatta: Vilken tillsyn som normalt överlåts. Vilken tillsyn som normalt inte överlåts, om det finns undantag. Vilka krav kommunen måste uppfylla med avseende på kompetens, resurser och organisation. Vilka resurser som kommunen avsätter för tillsynen, baserat på antal tillsynsobjekt I samband med att en kommun skall begära överlåtelse upprättas ett enkelt "samverkansavtal" som kan tjäna som underlag för beslut i fullmäktige. Där anges bland annat: Antal tillsynsobjekt som omfattas. Tillsynsfrek:vens. e I förekommande fall: Ekonomisk ersättning. Att grunden för samvetkan är en gemensam tillsynsplan. Att samverkan också omfattar tipshantering. Att viss rapportering till Kemikalieinspektionen skall ske årligen. Kemikalieinspektionen behöver också etablera riktlinjet för åtettagande av tillsyn. 9.2 Fördjupad tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen behöver koordinera samverkan, och ha resurser för fördjupad tillsynsvägledning. Den fördjupade tillsynsvägledningen innebär att de kommuner som tagit över tillsyn har en särskild kontaktväg in till Kemikalieinspektionen. I den fördjupade tillsynsvägledningen ligget också att förmedla frågor etc. mellan Myndigheten för Samhällsskydd och Betedskap och Arbetsmiljöverket och kommunerna. Kommunerna behöver också få tillgång till delar av Kemikalieinspektionens intranät, till exempel dokumentation kring tillsynsprojekt, checklistor, regeltolkning etc. I samband med tillsyn utformas också olika dokument, och där behöver kommunerna på olika sätt vararned i det arbetet. I den fördjupade tillsynsvägledningen ryms också sådant som planering, uppföljning, rapportering, revision med mera. I bilaga 5 framgår mer detaljerat vad som tänks ingå i den fördjupade tillsynsvägledningen, och hur mycket resurser den bedöms dra. 9.3 Grunden för överlåtelse och samverkan - en gemensam tillsynsplan Kemikalieinspektionen är central myndighet för kemikaliefrågor och kommer fortsatt att ha det ansvaret även om tillsyn överlåts. Detta ansvar, och havet på samsyn och likställighet över landet kan Kemikalieinspektionen tillgodose genom att skapa en gemensam tillsynsplan tillsammans med kommunerna. Kemikalieinspektionen förutsätts vara sammankallande i detta arbete. Den 79

200 gemensamma tillsynsplanen bygger bland annat på de erfarenheter som kommunerna och Kemikalieinspektionen gjort i tidigare tillsyn. Planen "samskapas". För det fall att kommunernas och Kemikalieinspektionens årscykler inte medger samtidig planering kan kommunerna inledningsvis ange vilka resurser som finns för den överlåtna tillsynen inom ramen för deras tillsynsplaner. Deras nämnder kan sedan fastställa detaljerna, när de är utformade. I "Förberedelser för en ny tillsynsorganisation- rapport från en förstudie" från mars 2010 finns ett avsnitt om lärande tillsyn som med små anpassningar kan användas som utgångspunkt. Den gången skulle tillsynen delegeras till fyra länsstyrelser, men tankarna kan med enkel "översättning" tillämpas också på överlåtelse till kommuner. Enligt miljötillsynsförordningen skall kommunerna skapa en behovsutredning som sedan ligger till grund för tillsynsplanen. Den strukturen kan med fördel utökas och utgöra en del av den lärande tillsynen. 9.4 Gemensam kompetensutveckling Mycket av den kompetensutveckling som sker, både hos Kemikalieinspektionen och hos kommunerna, är kopplad till själva genomförandet av tillsyn, ofta i projektform. Baserat på tillsynsplan en, och som en del av den, beskrivs den kompetensutveckling som skall ske inför den planerade tillsynen. Kommunerna deltar sedan i den kompetensutveckling som Kemikalieinspektionen anordnar, och anordnar egen. Huvudsakliga resurser i detta är inspektörer, sakavdelningar och jurister på Kemill:alieinspektionen. 9.5 Gemensamma projekt Kommunerna ger tydligt uttryck för att de uppskattar tillsyn i projektform, och samverkan med Kemikalieinspektionen i den formen. Grunden för den planerade tillsynen är lämpligen projekt som involverar både kommunerna och Kemikalieinspektionen. I sådana projekt kan också andra plattformar för samverkan finnas med, det finns i flera län som Skåne, Stockholm och Västra Götaland samverkan mellan kommunerna. 9.6 Gemensam regeltolkning En utmaning då tillsyn genomförs av olika aktörer är att säkra samsyn kring regeltolkning etc. I projekt ingår det att skapa gemensamma instruktioner, checklistor etc. vilket i sig borgar för en samsyn. I den löpande verksamheten behöver detta struktureras. Flera olika sätt står till buds: Aterkommande möten mellan jurister och inspektörer på Kemikalieinspektionen och kommunerna. Att kommunerna ges tillgång till Kemikalieinspektionens intranät, Sharepoint etc. I samband med detta är det också värt att notera att kommunerna redan idag har rutiner för förelägganden, åtalsanmälan etc. som rimligen böt fungera också i relation till överlåten tillsyn av primärleverantötet. Kommunerna kan behöva visst stöd i form av "mallar" från Kemikalieinspektionen för detta, men bedömer att de klarar att sköta det själva med hjälp av de egna juristerna. 80

201 Kemikalieinspektionen hanterar, enligt uppgift från Agneta Westerberg som är avdelningschef för Avdelning tillsyn, cirka 200 tips per år. Tipshanteringen behöver ske likadant vare sig tipset gäller ett företag beläget i en kommun som utför tillsynen eller om Kemikalieinspektionen utför tillsynen. Detta kräver en viil utvecklad samsyn, och gemensam regeltolkning mellan kommunerna och Kemikalieinspektionen. 9.7 Rapportering av brister i produktinformation Om detvid en inspektion uppdagas att det finns brister i de rapporterade uppgifterna till produktregistret överlämnas den informationen till produkttegistret De driver sedan frågan vidare. Det finns inget som hindtar att kommunerna lämnar det informationen till produkttegistret på samma sätt som inspektörerna på Kemikalieinspektionen gör idag. 1 O. Sammanfattande bedömning och rekommendation 10.1 Kompetens Kommunerna salmat i hög utsträckning den erfarenhet och kompetens som uppdraget från regeringen talar om, men de går att fö1yärva varför en överlåtelse bedöms kunna ske baserat på kompetens hos kommunerna. Noga taget kan man konstatera att detta i sig gör att tanken på överlåtelse faller, baserat på regeringsuppdragets beskrivning där man slår fast: Delsgering bör ifiirsta hat1d komtna ij?"åga.fiit dc kommjmcr son1 redan har bedrivit tiii-!jn b'vcrprimärlcvcrantörer och som har cifarmhet och kunskap av sådan tiii-!j Kostnadseffektivitet En överlåtelse av tillsynen av primärleverantörerna ger ökade kostnader för tillsyn. Det finns både för- och nackdelar med en överlåtelse, och risker som behöver hanteras. Det framstår bland annat som orimligt att Kemikalieinspektionen skall använda 1,5 tjänst för att koordinera 5-10 personer i kommunerna. Tillsyn av primärleverantörer sker i kontexten att utsläppaodet sker på hela den svenska marknaden. Den lokala kopplingen kan därför vara svag, eller till och med obefintlig Finansiering Inledningsvis bör det noteras att en överlåtelse av tillsyn skapar en mer komplex uppbördsstruktur i princip oavsett vilken struktur man väljer. Det medför ökad administrativ börda för företag, kommuner och Kemikalieinspektionen. Det är också svårt att finna en lösning på hur man skall hantera företag med flera verksamhets orter, eller om ett företag flyttar när debitering för tillsyn skall ske från flera myndigheter. Den uppbördsstruk.tur som bäst svarar mot de kriterier som ställs upp av ESV och i Reachutredningen verkar vara alternativ tre ovan, Det är dock oklart om den är möjlig att genomföra. I andra hand synes finansiering av tillsynen via tillsynsavgifter som debiteras av den myndighet som utför tillsynen kombinerat med en grundläggande kemikalieavgift för alla mest ändamålsenligt. 81

202 11. Rekommendation Baserat på det ovanstående är det min bedömning att tillsynen av primärlevera töret inte bör överlåtas till kommunerna. Det finns dock annan kemikalietillsyn som kommunerna kan genomföra, och utrymme för fortsatt fördjupad samverkan mellan Kemikalieinspektionen och kommunerna. Jag rekommenderar Kemikalieinspektionen att ta initiativ till att beskriva annan kemikalietillsyn som kommunerna kan bedriva, till exempel utökad användartillsyn, varutillsyn etc. samt att utveckla sin tillsynsvägledning för att stödja kommunerna när de utvecldar sin kemikalietillsyn. Husaby i juni Magnus Fredticson Magnus.fretlricson@)rou.se 82

203 Förteckning över berörd lagstiftning etc:. LagtFörordning/FöreskriftlEG förordning ~l;;irg.:..:....,.:. Miljöbalk (1998:808) Produktsäkerhetslag (2004:451) ~'..... Bilaga 1 Förordning (1985:837) om PCB m.m. Förordning (2000: 338) om bioeldprodukter Förordning (2002: 1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer l miljön Förordning (2006: 1010) om växtskyddsmedel Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall l samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Förordning (2008: 245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Produktsäkerhetsförordning (2004:469) Förordning _(2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (delar som rör utsläppande på marknaden) Förordning (1986:946) om svavelhaltigt bränsle Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006/EG om registrering/ utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) Europaparlamentets och r!ildets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (CLP) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 om långlivade organiska föreningar (POPs) och om ändringar av direktiv 97/117/EEG Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2004 om tvätt och rengöringsmedel samt ändringsförordning EG nr 907/2006 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel p!il marknaden 83

204 Bilaga 2 Förteckning över regelområden, kemiska produkter och bekämpningsmedel Nedan ges en sammanställning för de regelområden som kan komma ifråga vad gäller tillsyn av kemiska produkter hos primärlevet antörer. Observera att det inte är någon totallista. Regelomräden* Rea ch Klassificering och märkning säkerhetsdatablad Förpackningsregler Över l åt e lsetillstå n d Produktregistret Begränsningsregler Beskrivning Den europeiska kemikalielagstiftningen Reach, förordning 1907 /2006/EG, är en stor lagstiftning som börjar gälla vid olika tidsspann ända fram till Regler om begränsningar och säkerhetsdatablad har redan trätt i kraft. Registreringsplikt började gälla från l december 2010 för högvolymämnen. Resten införs stegvis fram till Regler om särskilt tillstånd har ännu inte börjat gälla. Klassificering och märkning av kemiska produkter enligt kriterier i KIFS 2005:7 och 1272/2008/EG (CLP). Observera att Kemi numera även har tillsynsansvar för fysikaliska egenskaper i märkningen säkerhetsdatablad ska finnas för kemiska produkter enligt bilaga Il till förordning 1907 /2006/EG, REACH. Observera att Kemi numera även har tillsynsansvar för fysikaliska egenskaper och arbetsmiljöfrågor i bladen Konsumentprodukter ska t.ex. ha barnskyddande förslutning och kännbar varningsmärkning. KIFS 2008:2 Särskilt farliga produkter kräver tillstånd för överlåtelse i Sverige. KIFS 2008;2 Företag som tillverkar och importerar kemiska produkter behöver anmäla dessa till Keml:s produktregister. Begränsningar finns både nationellt och i EU-Iagstiftning. Exempel är: Bly l färger Bensen CMR*- ämnen till konsumenter PFOS VOC l färger och lacker Klorerade lösningsmedel * Cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen Särskilda regler om tvätt~ Begränsar användningen av svårnedbrytbara tensider och och rengöringsmedel innehåller särskilda krav på innehållsdeklarationer m. m. Produktsäkerhet För kemiska produkter är det ovanligt att använda denna lag, men det kan förekomma om inga andra regler eller begränsningar finns 84

205 Nedan ges en översyn av tillsynen som är aktuell inom området for bekämpningsmedel. Regelområden Godkända bekämpningsmedel Analyser Klassificering och märkning säkerhetsdatablad Beskrivning Endast bekämpningsmedel som är godkända eller har dispens av Kemi får säljas, vilket kontrolleras. Produkter som tidigare har fått säljas men numera har saluförbud kontrolleras också. Några bekämpningsmedel omfattas av undantag från godkännandekravet Från och med 14 juni 2011 gäller en ny förordning, (EG) nr 1107/2009, förväxtskyddsmedel med regler om reklam, registerhållning m. m. l denna tillsyn finns många gränsdragningsfrågor om vilka produkter som börsaknargodkännande Verksamma ämnen analyseras för att se om halterna stämmer med godkännandet och att rätt verksamt ämne Ingår i produkten. Klassificering och märkning av kemiska produkter enligt kriterier i KIFS 2005:7, (EG) nr 1272/2008 {CLP) och särskilda märkningsregler för bekämpningsmedel som finns i KIFS 2008:3. Numera även fysikaliska egenskaper säkerhetsdatablad ska finnas för farliga kemiska produkter enligt bliaga Il i Reachförordningen, (EG} nr 1907/2006. Numera även fysikaliska egenskaper och arbets m il j öfrågor Förpacknings- och Konsumentprodukter ska t. ex. ha barnskyddande förvaringsregler förslutning och kännbar varningsmärkning. KIFS 2008:2 och särskilda förpackningsreglerför biocider KIFS 2008:3 85

206 Respondenter och dejtagare i arbetsgrupper med mera Bilaga 3 Följande personer har mycket vänligt ställt sin tid och sina erfarenheter till forfogande under utredningens gång: Göteborgs stad Thomas Hammar lund, Avdelningschef Miljöförvaltningen Ida Jutfelt, Enhetschef Karin Kruse, handläggare Helsingborgs stad Barbro Danielsson, avdelningschefför miljö- och hälsoskydd. Kristina Turkål, inspektör Marianne Nordenadler, inspektör Malmö stad Andreas Askman, inspektör Dave Borg, avdelningschef Christina Lewander Rosengren, biträdande avdelningschef Anna Löfström, Inspektör Stockholms stad Christer Edvardsson, chef företagsenheten, Miljöfdrvaltningen Lena Embertsen, inspektör Monika Gerdhem, jurist Helena Schmidt, inspektör Länsstyrelsen i Västra Götaland Lotta Sahlin Skog Länsstyrelsen i Västernorrland Bengt Gruvin Kemikalieinspektionen Asa Almkvist, produktregistret Eva Nilsson, jurist Den interna referensgmppen inom Kemikalieinspektionen har lämnat många värdefulla bidrag och har bestått av: Asa Almkvist Johan Axelman Mats F orkman Jan Hammar Henrik Hedlund Kristina Larsson Dag Lestander Eva Nilsson Karin Rumar Barbro Sillren Agneta Westerberg Camilla Zetterberg 86

207 Projektgruppen inom Kemikalieinspektionen som över huvud taget gjort denna rapport möjlig, har bestått av: Henrik Hedlund Karin Rumar, projektledare Barbro Sillren Agneta Westerberg, chef avdelning tillsyn 87

208 Nomenklatur överlåtelse av tillsyn Bilaga 4 Den etablerade rättsfiguren fcir att överfåra ansvaret för tillsyn är miljötillsynsförordningen (20 11: 13). Enligt l kap. 19 gäller det följande: "En överlåtelse av uppgiften att utöva operativ tillsyn ska avse l. en viss typ av tillsynsobjekt, 2. en viss typ av tillsynsobjekt med undantagför ett visst eller vissa tillsynsobjekt, eller 3. ett visst tillsynsobjekt. " Naturvårdsverket har i en skrive1se 22 uttalat sig om begreppen delegering och överlåtelse: "Delegering Cir överlämnande av beslutsrätt. Den som delegerat beslutsrätten beir normalt det fulla ansvaret för de av myndigheten fattade besluten. Att överlåta tillsyn enligt miljöbalken är att överlämnas det fulla ansvaret, ink!. tillsynsbes lut, för de uppgifter som åligger tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. MB och miljötillsynsförordningen Det ansvar Länsstyrelsen har är att regelbundetfijlja upp och utvärdera överl&ten tillsyn enligt 21 miljötillsynsförordningen, och att återkalla tillsynen med stöd av samma bestämmelse om forutsättningarna för överlåtelse enligt 20 miljötillsynsforordningen inte längre finns. Detta är dock inte detsamma som att Länsstyrelsen är ansvarigfor den kommunala nämndens myndighetsutövning. Naturvårdsverket anser därftjr att överlåtelse av tillsyn inte ar jämförbart med delegation." I regeringsuppdraget till Kemikalieinspektionen används båda begreppen. Enligt naturvårdsverket sker alltså överlåtelse av tillsyn, och det är det som Kemikalieinspektionen utgår från är aktuellt också vad gäller tillsyn av primärleverantörer. Definitioner ur Miljötillsynsförordningen (2011:13): Operativ tillsyn Tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar eller har vidtagit en åtgärd. Tillsynsvägledning Utvärdering, uppföljning och samordning av operativ tillsyn samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Tillverkare Den som tillverkar en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara eller som i eget namn förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt eller en bioteknisk organism. Primärleverantör En tillverkare som släpper ut en kemisk produkt, biotekn~sk organism eller vara på marknaden, den som yrkesmässigt för in en kemisk produkt, bioteknisk organism el l et vara till Sverige i syfte att släppa ut den på marknaden och den som yrkesmässigt för ut en kemisk produkt, biotelmisk organism eller vara från Sverige. Släppa ut på marknaden Att tillhandahålla eller göra en kemisk produkt, en bioteknisk organism eller en vara tillgänglig för någon annan. 24 Yttrande: Överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken, Örnsköldsviks kommun (M2010/4615/Ma) BB

209 Andra begrepp i denna rapport Tillsynsavgift A v gifter som en myndighet debiterar ett företag för operativ tillsyn. Kemikalieavgift Kemikalieavgift betecknar den nuvarande avgiften till fclretagen, som är baserad på antal produkter och volym. 23 Grundläggande kemikalieavgift Betecknar en avgift som Kemikalieinspektionen i framtiden kan debitera företag för att bekosta tillsynsvägledning, information, produktregistret, stöd, ED-arbete med mera. Fördjupad tillsynsvägledning A v ser den utvecklade tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen i framtiden lämnar till de kommuner som har fått överlåten tillsyn av primärleverantörer. Den inkluderar fortbildning, koordinering, tillsyn, juridiskt stöd, stöd från sakavdelningar etc. ' Kostnadseffektivitetsanalys Analys av hur ett förutbestämt mål kan nås tilllägsta möjliga kostnad, eller hur största möjliga nytta kan nås tilllägsta möjliga kostnad. Kostnadseffektivitetsanalysen kan utgöra en del av en konsekvensanalys eller utvärdering Mer information om avgiften finns på Kemikålieinspektionens hemsida: htlp: /1-\v.ww. k t: mi. ~e l sv /Innehali/Produk uegis tre r /Kcmikalica v gift/ 24 Definitionen är tagen från Miljömålpottalens ordlista. 89

210 Kemikalieinspektionens bedömning av resursåtgång för fördjupad tillsynsvägledning Bilaga 5 Ordna uppstartsutbildning. Behöver anpassas till de kommuner som vill överta tillsynen -ska vara på högre nivå än 7,5 p kursen. Innehåll: t.ex. Reach, säkerhetsdatablad (SDB) med särskilt fokus på arbetsmiljö och fysikaliska egenskaper, VOC, tillstånd, detergent, klassificering & märkning (både KIFS och CLP). B km och Reach-registrering om det ska överlåtas. Kontinuerlig intern lwmpetensutveckling; CLP, kravnivåer, ny lagstiftning. Detta sker med Keml:s befintliga vägledning, men mycket sker utanfor dessa utbildningar t ex vid interna möten, diskussioner, möten med andra myndigheter mm. Detta kan behöva samordnas och ges på annat sätt till kommunerna 5 2 0,5 2 0,5 0,5 Koordineringsansvariga (minst 2 personer). Övergripande ansvar fcir kommunkontaktema. Förmedla samsyn, ståndpunkter och.tolkningar från Kemi:s dagliga diskussioner och göra ensade bedömningar. Hålla dokument uppdateradekravnivåer, checklistor, mallar, juridiska frågor, lathundar. Svaren måste oftast kvalitetskontrolleras med kollegor/jurister. Kommunerna önskar även en chat- 5 funktion, som måste kollas dagligen. Ett alternativ kan vara en e-postbrev! åda. Samverkan med Echa ,5 Ta in åsikter ftån kommunerna och formedla ut i organisationen. Dubbelarbete vid inspektion-vägledning, avstämningar av regeltolkningar och bedömningar kan ske regelbundet genom att kommuninspektörer och Kemiinspektörer medverkar på varandras inspektioner. Då kan många frågor uppstå. Internt inom Kemi stämmer vi av ärenden med varandra ända upp till ett år efter 7 nyanställning, for att se att man gör liknande bedömningar och ställer samma krav. Det bör också göras i detta fall. Av erfarenhet vet vi att det tar tid, t.ex. granskas SDB och märkning då dubbelt. 26 Förmedla Echa~ kontakter vid forftågningar eller ärenden. Kemi är utsedd att vara kompetent myndighet avseende Reach och CLP och behöver formedla sådana frågor till kommunerna ,5 25 Vägledningsinsats med anledning av de företag som registrerar ämnen enligt Reach 26 Beräkning-Kemi följer med på kommunernas inspektioner. 3 inspektioner/inspektör. Om fyra kommuner får detta ansvar med två personer på varje kommun, så blli: det 8 personer. 8x3"' 24 inspektioner. Med resor och vissa förberedelser t ex titta igenom säkerhetadatabladen räknar vi på ca 1 dag per inspektion. Det blir 5 personveckor. 2 veckor läggs till på att kommuner följer med Kemi (förberedelse och koorclinering) 90

211 Göra revisioner av kommunernas kemikalietillsyn ,5 RIPE- revision (som rekommenderas av Echa) 3 Skriva kriterier som behöver uppfyllas för att kommunerna ska kunna överta tillsynen. Frågan kan behöva stämmas av med andra myndigheter. 3 Koordinera årsplanering och uppföljningar. 3 Samla in och sammanställa statistik från kommuner till olika projekt Varje projekt kostar mer tid i planering för samordning t ex att förmedla information under projektets gång och ta in synpunkter och frågeställningar från kommunerna. Ta in erfarenheter från projekten från kommunerna som läggs in i rapporten från projektet. Kommuner vill ha egna projekt och de kommer att få våra tips som ligger i deras kommuner - här kan Kemi få frågor Produktregistret- ta ur registerutdrag vid behov till kommunerna. T ex för årliga uttag eller vid särskilda projekt. Samarbete krävs också vid miljösanktionsavgifter 2 vid fårsent inkomna mängduppgifter enligt punkt i SFS 1998:950 Juriststöd. Ev. kan det bli fårre frågor från Kemi som kompenserar lite 5 2 Stöd från Avdelning :llir Industri och Konsumentkemikali er; riskbedömning, exponeringsscenarier, kemifrågor, regelkunskap Stöd från Avdelningen for bekämpningsmedel; riskbedömning, fysikalisk verkan, tolkningsfrågor IT-stöd behövs om olika slag av dokument ska delas. Olika brandväggar, servrar m.m. Kemi räknar att planeringsbar tid för en heltidstjänst är 40 personveckor. Om överlåtelsen kommer att ske fdr alla regelområden kommer det att innebära drygt 2 tjänster. startsträckan bidrar med ca en halv tjänst. 91

212 Ärende 15 Miljöenheten Marie Andersson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag (dnr: ) Mn Sammanfattning Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter meddelade genom 11 förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Dessa nya föreskrifter överensstämmer i stort med Naturvårdsverkets tidigare föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag, vilka kommer att upphävas i och med att Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter träder i kraft. Innehållet i de tidigare separata allmänna råden har i det nya förslaget införlivats i föreskriftstexten. Syftet med föreskrifterna är att tydliggöra regler och ansvarsfördelning, bland annat för att underlätta kontroll och styrning av verksamheten på nationell nivå. Beslutsunderlag Remiss av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag. Dnr: Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Förslag till miljönämnden Miljönämnden föreslås tillstyrka förslaget till nya föreskrifter då dessa tydliggör ansvarsfördelning och gällande regler, vilket resulterar i ett effektivare och mer harmoniserat arbete på regional såväl som lokal nivå vad gäller planering, utförande och uppföljning av kalkningsverksamheten Ärende Sedan 1 juli 2011 har Havs- och vattenmyndigheten övertagit ansvaret för den nationella kalkningsverksamheten, vilket tidigare låg på Naturvårdsverket. I samband med verksamhetsövergången har Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett förslag till nya föreskrifter meddelade genom 11 förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Syftet med de nya föreskrifterna är att tydliggöra regler och ansvarsfördelning för att bland annat underlätta kontroll och styrning av verksamheten på nationell nivå. De tidigare föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd som meddelats av Naturvårdsverket kommer att upphävas i och med att Havs- och vattenmyndighetens nu remitterade föreskrifter träder i kraft. MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

213 2 (2) Förslaget till de nya föreskrifterna överensstämmer i stort med Naturvårdsverkets tidigare föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag. Den största förändringen består av att de separata allmänna råden försvinner, eller mer korrekt, införlivas i föreskriftstexten. Ytterliggare några mindre förändringar har gjorts, bland annat genom ett tillägg i 14 om att en försurningsbedömning ska göras i vattendrag och sjöar innan start av nya kalkprojekt. Ändringarna i regelverket bedöms inte leda till ökade kostnader eller ökad tidsåtgång för stat, kommun eller privata företag. Ändringarna bedöms inte heller medföra någon ändring i verksamhetsupplägget för kommun eller privata företag. Tidpunkten för ikraftträdandet av de nya föreskrifterna är tänkta att synkroniseras med regeringens upphävande av Naturvårdsverkets tidigare föreskrifter (NFS 2001:18). Rolf Erlandsson Miljöchef Marie Andersson Miljöinspektör/limnolog Beslutet expedieras till: Havs- och vattenmyndigheten via e-post till havochvatten@havochvatten.se

214 Havs Vatten myndigheten Remiss 1/3 Datum Handläggare Per Olsson Dn r Direkt Mottagare Enligt sändlista Remiss av Havs- och vattenmyndighetens föreskr;tter om kalkning av sjöar och vattendrag Bakgrund Havs- och vattenmyndigheten har genom 11 förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag bemyndigande att meddela föreskrifter om planering, genomförande samt uppföljning av kemiska och biologiska effekter. Naturvårdsverket har tidigare meddelat föreskrifter i ämnet genom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag. De nu remitterade föreskrifterna ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd som kommer att upphävas i och med att Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter träder i kraft. Föreliggande remiss Havs- och vattenmyndigheten önskar inför det fortsatta arbetet ta del av era synpunkter avseende det remitterade förslaget till föreskrifter. Remissvar ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 18 januari Havs- och vattenmyndigheten ser helst att svaret skickas med e-post till havochvatten@havochvatten.se i wordformat. Vänligen ange ärendets diarienummer i e-postmeddelandets ärendemening. Eventuella frågor under remisstiden kan ställas till Per Olsson tel: Beslut om denna remiss har fattats av avdelningschefen Björn Sjöberg efter föredragning av handläggaren Per Olsson. I den slutliga handläggningen av ärendet har även deltagit enhetschefen Inger Dahlgren, handläggaren Ingemar Abrahamsson och verksjuristen Karin Wall. Björn Sjöberg Per Olsson

215 2/3 Bilagor: Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag Konsekvensbeskrivning Sändlista: Samtliga länsstyrelser med kalkningsverksamhet: Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands läm Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Bleldnge län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtland län Länsstyrelsen i Västerbottens län Kommuner och kommunförbund: Alekommun Bergs kommun Borås kommun Dalslands miljökontor Falkenbergs kommun Falukommun Gislaveds kommun Gnosjö kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Halmstads kommun Hofors kommun Härjedalens kommun Hässleholms kommun Jönköpings kommun Lessebo kommun Ljungby kommun Norrköpings kommun Ronneby kommun Skellefteå kommun Sundsvalls kommun Sveriges kommuner och landsting

216 3/3 Tarrums kommun Timrå kommun Värnarna kommun Värmlands kallmingsförbund Växjö kommun Örnsköldsviks kommun Universitet: ArtDatabanken ITM, Stockholms universitet Institutionen för vatten och miljö, SLU Zoologiska inst., Göteborgs universitet Ekologiska inst., Lunds universitet, Inst. för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Limnologiska inst., Uppsala universitet Konsulter: IVL Kallmingsentreprenörer: MovabAB SMA Mineral AB Övriga myndigheter: ~a turvårdsverket Kemikalieinspektionen skogsstyrelsen Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten i ~orra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Intresseorganisationer: Greenpeace Luftförorenings- och klimatsekretariatet ~a turskyddsföreningen Sportfiskarna Svenska Kalkföreningen Sveriges fiskevattenägarförbund Världsnaturfonden WWF

217 Havs Vatten myndigheten 1/4 Datum Handläggare Per Olsson Dn r Direkt Mottagare Enligt sändlista Konsekvensutredning avseende Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag 1. Bal{grund och beskrivning av regeländringar Havs- och vattenmyndigheten har haft bemyndigande att meddela föreskrifter om om planering, genomförande samt uppföljning av kemiska och biologiska effekter av kalkning enligt förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag sedan 1 juli Havs- och vattenmyndigheten har från Naturvårdsverket övertagit ansvaret för detta område och för föreskrifterna, varför föreskrifterna trycks på nytt i HVMFS. men avvaktat att skriva föreskrifter p g a resursbrist i och med verksamhetsövergången från NV till Ha V. 1.1 Förslag på ändringar av föreskrift Innehållet i det förslag till föreskrift som Havs- och vattenmyndigheten nu remitterar överensstämmer i stort med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten har emellertid valt att införliva innehållet i de tidigare allmänna råden i föreskriftstexten och kommer inte att ha separata allmänna råd. Vissa mindre förändringar i övrigt jämfört med Naturvårdsverkets föreskrift görs. I 4 görs ett tillägg att försurningsbedömning ska göras genom tillämpning av gällande bedömningsgrunder för försurning i vattendrag och sjöar enligt NFS 2008:1 innan start av nya kalkprojekt 2. Vad är problemet och vad vill man uppnå? Vissa regler i förordningen (1982:840) är allmänt hållna och ger utrymme för tolkningar. Genom föreskrifter och handbok definieras termer och tydliggörs ansvarsfördelning och regler, vilket gör planering, genomförande och uppföljning mer harmoniserad mellan

218 2/4 länsstyrelser och huvudmän än om regleringen inte hade funnits. På nationell nivå medför det en lättare kontroll och styrning och uppföljning av verksamheten. Genom att allmänna råden försvinner blir det tydligare vad som ska göras. Handboken (NV 2010:2) ger en vägledning i det praktiska genomförandet. 3 Finns det några alternativa lösningar och vilka effekter skulle det få om någon reglering inte kommer tillstånd? Havs- och vattenmyndigheten kan inte se att det finns några alternativa lösningar i fråga om regler som behöver förtydligas. Regionala och lokala skillnader i planering, genomförande och uppföljning riskerar att öka om regelverket skulle försvinna. 4 Vilka berörs av regleringen? Länsstyrelser, huvudmän och kalkspridningsentreprenörer. 5 Vilka kostnader och andra konsekvenser kan regleringen medföra med alternativa lösningar? Ändringarna av regelverket bedöms inte leda till ökade kostnader för stat, kommun eller privata företag. Detta eftersom det till övervägande del rör sig om ett regelverk som redan gäller och tillämpas idag. 6. Överensstämmer regleringen med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller går den utöver? Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag är ett nationellt regelverk och följer inte av skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 7. Behöver någon särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ilitaftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Tidpunkten för ikraftträdande ska synkroniseras med regeringens upphävande av NFS 2001:18. Tidpunkten för ikraftträdande bör mot bakgrund av de mindre ändringar som genomförts kunna ske en vecka efter beslut om regeländringar. Havs- och

219 3/4 vattenmyndigheten avser att informera via websida, riktade mejl och vid träffar med länsstyrelser, kommuner och kalkspridningsentreprenörer. 8. BesliTiv antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. Ändringarna berör endast i mycket begränsad omfattning företag som levererar kalkprodukter, sprider kalkprodukter eller genom för planering och eller uppföljning. Föreskriften reglerar främst länsstyrelsens och huvudmännens arbete. 9 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Den föreslagna regeländringen kommer inte att föra med sig någon ökad tidsåtgång eller förändring för företagens administrativa kostnader. 1o.Finns andra kostnader som den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka ändringar i verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna ändringen? Nej, regleringen medför inga övriga kostnader eller ändringar i verksamheten för företagen såvitt kan bedömas. 11. Kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Nej, regleringen påverkar inte konkurrensförhållanden. 12. Kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Nej, regleringen ger ingen övrig påverkan såvitt kan bedömas. 13. Behöver särsidida hänsyn tas till små företag vidreglernas utformning? Nej, ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag.

220 4/4 :14. Övrigt. Vilka övriga kostnader och besparingar kan regleringen medföra för myndigheten? Nej, regleringen ger inga övriga kostnader eller besparingar för myndigheten såvitt kan bedömas. :15. Kontaktperson Per Olsson, go, Kopia till:

221 Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs ochvatten myndigheten Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om kalkning av sjöar och vattendrag 1 ; HVMFS 2013:XX Utkom från trycket den... beslutade den Med stöd av Il förordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag föreskriver Havs- och vattenmyndigheten följande. Inledande bestämmelser l Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om planering och genomförande av kalkningsverksamhet samt om uppföljning av kemiska och biologiska effekter av denna verksamhet. Definitioner 2 I denna föreskrift avses med biologiskt mål: förekomst av arter som indikerar att kalkningen har uppnått kemisk och biologisk effekt vattenkemiskt mål: riktvärden for parametrar som indikerar att kalkningen har fått avsedd kemisk effekt åtgärdsområde: planeringsområde for kalkningsåtgärder som omfattar ett avrinningsområde med målområden och åtgärdsobjekt målområde: en sjö eller en vattendragssträcka där utförd kalkning syftar till att uppfylla de uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska målen åtgärdsobjekt: en sjö, ett vattendrag eller en våtmark där kalk avses spridas uppföljningsbara mål: mätbart biologiskt eller vattenkemiskt mål som avses att uppnås efter kalkning må/punkt: provpunkt eller provsträcka med koppling till ett uppföljningsbart mål huvudman: mottagare av statsbidrag for åtgärder enligt forordning (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag Ansvarsfördelning 3 Länsstyrelsen ska planera och följa upp den kalkningsverksamhet som bedrivs i länet. Huvudmannen ska planera och genomföra kalkningsåtgärderna inom respektive åtgärdsområde. 1 För tidigare bestämmelser i ämnet se Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 200 l: 18) och allmänna råd om kalkning av sjöar och vattendrag

222 HVMFS 2012:XX Länsstyrelsen och huvudmannen ska leverera underlag ror varandras planering. Planering 4 Länsstyrelsen ska upprätta en länsomfattande åtgärdsplan till grund ror planeringen av kalkningsverksamheten i länet. Planen ska innehälla en redovisning av rorsurningssituationen, åtgärdsområden, åtgärdsobjekt, motiv till kalkning, målområden, upproljningsbara mål samt kalkmängder. Vid start av nya kalkningsprojekt ska en rorsurningsbedömning göras enligt gällande bedömningsgrunder ror rorsurning i vattendrag och sjöar i bilaga 2, 5 och 6 kap. i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, samt en avvägning mellan åtgärdernas nytta och risken ror skada eller olägenhet ror miljön. Den länsomfattande åtgärdsplanen ska upprättas efter samråd med huvudmännen. Redovisning ska ske i form av kartor med rorklarande text. 5 Huvudmannen ska for varje målområde ange biologiska och vattenkemiska mål. Målen ska fastställas av länsstyrelsen. 6 Huvudmannen ska utarbeta en kalkspridningsplan for varje åtgärdsområde. Planen ska utgöra underlag för kalkningsåtgärderna och innehålla en karta med fortydligande beskrivning. Planen ska fastställas av länsstyrelsen. 7 Länsstyrelsen ska ansvara Iår att kalkningen avslutas när satta mål uppnås utan kalktillrorsel. Genomförande 8 Kalkprodukt och kalkningsmetod ska väljas med utgångspunkt från hur målen kan uppnås med minsta negativa effekt för miljön. Vid valet av produkt och metod ska en avvägning göras mellan åtgärdens nytta och risken Iår skada eller olägenhet. 9 Vid val av metod enligt 8 ska i första hand sjökalkning eller kalkning av tidigare kalkade våtmarker väljas. I andra hand ska kalkning med doserare ske. I sista hand kan kalkning av ej kalkade våtmarker ske. lo Vid våtmarkskalkning ska dammande kalkprodukter inte användas. 11 Vid kalkning med doserare ska larm och driftorganisation anpassas till längsta tolererbara driftstopp. Vad som är längsta tolererbara driftstopp avgörs av länsstyrelsen. 12 Kalkdoserare ska vara utlustade med teknik där vattenflödet automatiskt styr kalkdoseringen samt med i övrigt tillfredsställande teknik for att säkerställa utdosering av kalk. Doseraren ska vara forsedd med driftlarm som larmar om kalktillförseln till vattendraget upphör. Huvudmannen ska ansvara ror kontroll av kalkdoserare. 2

223 13 Våtmarker som har höga eller mycket höga naturvärden ska inte kalkas. HVMFS 2012:XX Med detta avses våtmarker som har bedömts som klass l eller 2 i Naturvårdsverkets våtmarksinventering VMI (SNV PM 1680) eller andra våtmarker som länsstyrelsen bedömt ha höga eller mycket höga naturvärden. Uppföljning 14 Länsstyrelsen ska ansvara för att följa upp och utvärdera biologiska och vattenkemiska mål. Uppföljning och utvärdering ska utföras på ett sådant sätt och med sådana metoder att kvaliteten säkras. Målpunkter ska placeras i den del av målområdet där förutsättningar för måluppfyllelse är sämst. För sjöar innebär det att prov ska tas vid minst ett tillfålle vid högflöde, direkt efter islossning. För vattendrag ska minst sex prov per år insamlas vid höga flöden. Resultatet av effektuppfyllningen ska ske enligt länsstyrelsens anvisningar. 15 Länsstyrelsen ska årligen till Havs- och vattenmyndigheten redovisa kalkningsverksamhetens omfattning, inriktning och måluppfyllelse i länet. Länsstyrelsens redovisning av kalkningsverksamheten ska ske i form av nyckeltal och verksamhetsberättelse enligt Havs- och vattenmyndighetens anvisningar. Dessa föreskrifter träder i kraft den XX januari På Havs- och vattenmyndighetens vägnar FÖRNAMN EFTERNAMN Förnamn Efternamn 3

224 Ärende 16 Hälsoskyddsenheten Pernilla Eriksson TJÄNSTESKRIVELSE (2) Miljönämnden JÖNKÖPING Uppdatering av taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i Jönköpings kommun Mn Sammanfattning Taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen behöver uppdateras då den är föråldrad. Anledningen är att nya solarieföreskrifter träder i kraft , SSMFS 2012:5. Handläggning av anmälan hänvisas i de nya solarieföreskrifterna till 10 SSMFS 2012:5. Avgift för tillsyn hänvisas som tidigare till 16 Strålskyddsförordning, 1988:293. Namn på statlig myndighet ändras från Statens strålskyddsinstitut till Strålsäkerhetsmyndigheten. Indexuppräkning av timavgift sker enligt tidigare fastställd taxa. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad Bilaga till miljökontorets tjänsteskrivelse daterad : Förslag till taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i Jönköpings kommun. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar, SSMFS 2012:5 Förslag till miljönämnden Förslag till kommunfullmäktige Miljönämnden godkänner föreslagna uppdateringar och ändringar i taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen. Kommunfullmäktige fastställer uppdateringar och ändringar i taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen med ikraftträdande Ärende Miljönämndens taxa för tillsyn enligt strålskyddslagen fastställdes av kommunfullmäktige Miljökontoret finner ett behov att uppdatera och ändra i taxa på grund av strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar träder i kraft MILJÖKONTORET Besöksadress Juneporten Västra Storgatan 16, Jönköping miljo@jonkoping.se Fax diariet Ljuset vid Vättern JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn Postadress (om inget annat anges) Jönköping

225 Uppdateringarna innebär ändringar av namn på statlig myndighet från Statens strålskyddsinstitut till Strålsäkerhetsmyndigheten samt hänvisning för handläggning av anmälan i de nya solarieföreskrifterna till 10 SSMFS 2012:5. Avgift för tillsyn hänvisas som tidigare till 16 Strålskyddsförordning, 1988:293. Indexuppräkning av timavgift sker enligt tidigare fastställd taxa. 2 (2) MILJÖKONTORET Rolf Erlandsson Miljöchef Pernilla Eriksson Miljöinspektör Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktige

226 (2) Taxa för miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i Jönköpings kommun 1 Avgift enligt denna taxa erläggs för miljönämndens verksamhet enligt Strålskyddslag (1988:220). Avgiftsskyldig 2 Avgiftsskyldig är den som driver solarium eller tillhandahåller solarium av kategori UV-typ 3 eller artificiella solningsanläggningar enligt Strålsäkerhetsmyndighetens nomenklatur. Avgifter 3 Avgift för handläggning av anmälan enligt 10 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2012:5) om solarier och artificiella solningsanläggningar eller för tillsyn enligt 16 Strålskyddsförordning (1988:293) tas ut med 862 kr för varje timme nedlagd handläggningstid (timavgift). 4 Timavgift om 862 kronor tas ut för minst en timme. Därefter tas avgift ut om 431 kronor för varje halv timmes påbörjad handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet och föredragning och beslut. När timavgift tas ut skall till tillsynstiden påföras en restid om 30 minuter i de fall resor förekommer i samband med ärendet. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19:00 och 07:00, lördagar, söndagar eller helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 5 Miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timtaxa (timavgift) med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor (AKI) (totalindex) räknat fram till den 1 mars året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad Nedsättning av avgift 6 Om det finns särskilda skäl, få miljönämnden med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter sätta ned eller efterskänka avgiften. Överklagaden av avgift 7 Miljönämndens beslut om avgift kan överklagas hos förvaltningsrätten.

227 (2) Denna taxa träder i kraft den För ärenden som rör tillsyn och anmälningar som påbörjats före detta datum skall äldre taxa tillämpas.

228 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: SSMFS 2012:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar

229 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier och artificiella solningsanläggningar; SSMFS 2012:5 Utkom från trycket den 12 december 2012 beslutade den 27 november Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver 1 följande med stöd av 7, 9, 12, 17 och 20 strålskyddsförordningen (1988:293). Tillämpningsområde och definitioner 1 Dessa föreskrifter gäller solarier och artificiella solningsanläggningar. 2 I dessa föreskrifter avses med solarium: kosmetiskt solarium: medicinskt solarium: artificiell solningsanläggning: ultraviolett strålning: ekvivalenskod: teknisk anordning som är avsedd att bestråla människor med ultraviolett strålning från en eller flera strålkällor, solarium som används eller är avsett att användas för att bestråla människor i syfte att göra huden brun, solarium som används eller är avsett att användas för bestrålning i syfte att behandla, förebygga eller motverka sjukdom, lokal, rum, utrymme eller anordning avsedd för samtidig bestrålning av flera personer med artificiellt ljus, huvudsakligen i syfte att åstadkomma upplevelser av välbefinnande och avkoppling, elektromagnetisk strålning med våglängder inom området nanometer (nm), solarielysrörs märkning med effekt, rörtyp och strålningsegenskaper enligt svensk standard SS- EN 61228:2008 2, 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, , s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, , s. 18, Celex 31998L0048). 2 Identisk med europastandard CENELEC EN 61228:

230 SSMFS 2012:5 UV-kod: del av ett solarielysrörs ekvivalenskod som anger rörets strålstyrka och strålningsegenskaper, X- och Y-värden: del av UV-koden som anger ett solarierörs ultravioletta strålningsegenskaper 3, UV-typ: kategoriindelning av solarier med hänsyn till strålningsegenskaperna enligt svensk standard SS-EN : Tillstånd 3 Tillstånd krävs för att inneha, upplåta och använda solarium och artificiell solningsanläggning. En ansökan om tillstånd ska ställas till Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 1. Tillstånd krävs dock inte för 1. kosmetiskt solarium av UV-typ 3 om kraven i 4 12 är uppfyllda, 2. medicinskt solarium som används vid sjukhus eller hudläkar- eller psoriasismottagning om kraven i är uppfyllda, 3. artificiell solningsanläggning om kraven i är uppfyllda, eller 4. privat innehav och användning i hemmet. Kosmetiskt solarium Utformning 4 Ett kosmetiskt solarium ska, när det används, uppfylla 1. strålskyddskraven i de avsnitt i svensk standard SS-EN , utgåva 6, 2010, som anges i bilaga 2, eller 2. likvärdiga krav som uppfyller bestämmelserna i a) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/95/EG av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (LVD) 5, och b) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (maskindirektivet) X anger erytemverksam strålstyrka och Y anger kvoten för kortvågig/långvågig hudcancerverksam UV-strålstyrka mätt enligt svensk standard SS-EN 61228: Identisk med europastandard CENELEC EN : EUT L 374, , s. 10 (Celex 32006L0095). 6 EUT L 157, , s. 24 (Celex 32006L0042). Maskindirektivet, avseende faror förenade med elektricitet, hänvisar till säkerhetskraven i lågspänningsdirektivet.

231 SSMFS 2012:5 Upplåtelse av kosmetiskt solarium till allmänheten 5 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska strålkällor av lysrörstyp vara godkända av Strålsäkerhetsmyndigheten. Detta gäller dock inte om solariet är försett med sådana strålkällor som framgår av tillverkarens märkning eller som är märkta med ekvivalenskod och har UV-kod med X- och Y-värden inom det intervall som framgår av solariets märkning enligt SS-EN : I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska solariet vara placerat eller avskärmat så att människor inte kan bli bestrålade oavsiktligt. 7 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att kunderna solar enligt tillverkarens exponeringsschema. Exponeringsschemat med tillhörande anvisningar ska anslås väl synligt för den som ska använda solariet. Övriga uppgifter för solariets märkning och korrekta användning enligt bilaga 3, avsnitt 1 och 2, ska finnas tillgängliga. 8 I obemannad verksamhet med solarier som upplåts till allmänheten ska strömförsörjningen vara försedd med ett extra tidur som slår av nätspänningen till solariet efter högst 15 minuters användning. Längsta möjliga soltid ska vara 15 minuter. 9 Affischen Råd för att skydda din hälsa i det utförande som framgår av bilaga 3, avsnitt 3, ska anslås på eller intill 1. varje solarium som upplåts till allmänheten, 2. plats där betalning eller bokning för solningen sker, och 3. plats där ett för kunden individuellt anpassat solningsschema upprättas. Anslagen ska minst ha format A3 och vara placerade så att de är väl synliga och så att texten är läslig för den som ska använda solariet. 10 Den som avser att bedriva verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten ska senast sex veckor innan verksamheten påbörjas anmäla detta till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Anmälan ska innehålla 1. uppgifter om verksamhetens adress med kontaktuppgifter till ägare och verksamhetsutövare, 2. uppgift om verksamheten är bemannad eller obemannad, 3. uppgift om solariernas UV-typ, och 4. solarietillverkarens intyg om att solarierna överensstämmer med kraven i svensk standard SS-EN :2010. Om anmälan avser tillståndspliktig solarieverksamhet ska Strålsäkerhetsmyndighetens tillståndsnummer anges och de tillståndsvillkor som gäller för tillståndet bifogas. 3

232 SSMFS 2012:5 Varje förändring av de förhållanden som anges i andra och tredje stycket eller om verksamheten upphör eller flyttar ska anmälas till den kommunala nämnden. 11 Skyddsglasögon som uppfyller kraven i svensk standard SS-EN :2010 ska finnas tillgängliga för varje person som använder ett kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten. 12 I verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten får det inte tillhandahållas eller förmedlas kosmetiska eller hygieniska produkter som är avsedda att appliceras på huden före solariebestrålningen och som kan förstärka den ultravioletta strålningens verkningar. Medicinskt solarium 13 En legitimerad läkare med specialistkompetens i dermatologi ska vara knuten till verksamhet där ett medicinskt solarium används. Läkaren ska se till att bestrålning bara sker på medicinska indikationer och att goda strålskyddsförhållanden råder. 14 Bestrålningen från ett medicinskt solarium av personer som inte behandlas får inte överstiga de värden som framgår av bilaga Strålningsmätningar för bestämning av ultravioletta stråldoser från ett medicinskt solarium ska utföras omedelbart före och efter byte av strålkällor och när det i övrigt bedöms nödvändigt. Artificiella solningsanläggningar 16 Bestrålningen av personer i en artificiell solningsanläggning får inte överstiga de värden som framgår av bilaga Solglasögon ska finnas tillgängliga för varje person som använder en artificiell solningsanläggning. 18 Vid en artificiell solningsanläggning med lampor vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska det finnas väl synliga varningsskyltar med texten: VARNING Intensivt ljus. Användning av solglasögon rekommenderas. Se inte på strålkällan! 4 Tillsyn 19 Av 16 strålskyddsförordningen (1988:293) följer att en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet ska ha tillsyn över solarieverksamhet inom kommunen. Enligt 16 a strålskyddsförordningen får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgifter för kostnader för sådan tillsynsverksamhet.

233 SSMFS 2012:5 Den kommunala nämndens kostnader för provtagning och undersökning av prov ska ersättas av den vars verksamhet tillsynen avser. Dispens 20 Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 februari 2013, då Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier ska upphöra att gälla. De äldre bestämmelserna i 3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:36) om solarier gäller t.o.m. utgången av 2014 för solarier som är tillverkade före den 1 oktober STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN FREDRIK HASSEL Ulf Yngvesson 5

234 SSMFS 2012:5 Bilaga 1 Ansökan om tillstånd En ansökan om tillstånd ska ställas till Strålsäkerhetsmyndigheten och innehålla uppgifter om: 1. Sökandens namn, adress, telefonnummer, person- eller organisationsnummer samt den avsedda verksamhetens namn, adress och syfte. 2. Namn på tillståndshavarens kontaktperson med Strålsäkerhetsmyndigheten och med den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 3. Verksamhetens personalbemanning samt personalens utbildning och kompetens som är relevant för verksamheten. 4. Tillverkar- eller leverantörsdokumentation för samtliga solarier i verksamheten som visar att solarierna överensstämmer med de strålskydds- och övriga säkerhets- och utförandekrav som meddelas i svensk standard SS-EN :2010. Dokumentationen ska omfatta: - Tillverkarens eller leverantörens intyg att solariet uppfyller standardens samtliga elektriska, mekaniska och konstruktionstekniska krav. - Uppgift om UV-typ, fabrikat, modell, tillverkningsår och antal solarierör. - Fullständig benämning på solarietillverkarens avsedda UVlampor och filterglas vid UV-typprovning samt benämning på använda rör, marknadsföringsnamn och ekvivalenskod för originallampor av lysrörstyp. - Intervall för ersättningsrörs X- och Y-värden. - Referens till och datum för solariemodellens certifiering och UV-typprovningsprotokoll. - Intyg från tillverkaren eller leverantören om att ett liggsolarium har inbyggd automatisk avstängning (extra inbyggt tidur) som träder i funktion vid fel på det ordinarie tiduret. 6

235 Avsnitt i svensk standard som ska vara uppfyllda Denna bilaga anger de avsnitt i svensk standard 7 som ska vara uppfyllda enligt 4 dessa föreskrifter. SSMFS 2012:5 Bilaga 2 Avsnitt i SS-EN :2010 som avser strålskydd Avsnitt Handlar om 1 Omfattning och giltighet 8 1 Not 101 p. 2 Påpekande att nationella myndigheter kan lägga till eller ha särskilda krav beträffande användning Definition av UV-strålkälla Allmänna krav Definition av effektiv irradians Definition av filter 5 Allmänna provningskrav 6.101, Annex BB Kategorisering 9 av solarier i UV-typ. Solarier ska vara en av UV-typerna 1 4. Definition av UV-typ 1 4 och irradiansgränsvärden 7.1 Märkning (UV-typ, UV-källor, rör och rördata, varningstexter) Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning 11 7 SS-EN :2010, Elektriska hushållsapparater och liknande bruksföremål Säkerhet Del 2-27: Särskilda fordringar på apparater för exponering av huden med ultraviolett och infraröd bestrålning, utgåva 6, 2010, fastställd av SEK Svensk Elstandard Standarden omfattar apparater som används för att avsiktligt sola sig brun med. 9 Standarden beskriver UV-typerna på följande sätt: UV-typ 1 och UV-typ 2 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan enbart respektive huvudsakligen åstadkoms av långvågig ultraviolett strålning (> 320 nm) och som är avsedda för professionell användning under överinseende av en person som har lämplig utbildning, UV-typ 3 är kosmetiska solarier vars biologiska verkan åstadkoms av både kort- och långvågig ultraviolett strålning och som kan användas utan särskild utbildning, UV-typ 4 är solarier vars biologiska verkan huvudsakligen åstadkoms av kortvågig ultraviolett strålning (< 320 nm) och som är avsedda för användning enligt läkares ordination. 10 Ett solarium med solarielysrör ska vara märkt med uppgifter om UV-typ och ekvivalenskod för rören samt intervall för ersättningsrörs X- och Y-värden enligt svensk standard SS- EN :2010. Ett kosmetiskt solarium med andra UV-lampor än lysrör ska vara märkt med lampornas benämning. Ett kosmetiskt solarium ska också vara CE-märkt i enlighet med direktiv 2006/95/EG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (LVD). 11 I bilaga 3 till dessa föreskrifter återges utförliga uppgifter i svensk standard SS-EN :2010 om korrekt användning av kosmetiska solarier. 7

236 SSMFS 2012: Krav på synlig placering av märkskyltar och varningstexter 10 Nominell effekt, spänning och ström vid provning Beröringsskydd för strålkällorna Krav på automatisk avstängning (extra inbyggt tidur) vid fel på timer i liggsolarier Tidur, inställbart för rekommenderade soltider Nödstoppsknapp för avstängning ska finnas åtkomlig Specifikation av XY-intervall för ersättningsrör baserat på UV-koden för de originalrör som använts vid solariets typprovning Konstruktionskrav att UV-strålningen ska upphöra (eller inte öka) om ett filterglas lossnar, saknas eller är trasigt Gränsvärden för total irradians och UVCstrålning, mätförutsättningar, mätregler, mätinstrument Krav på skyddsglasögon som ska gå att se genom Figur 101 UV-strålningens aktionsspektrum (även tabeller) Annex AA Annex CC Luminansmätning Förklaring av och exempel på UV-lysrörs märkning med ekvivalenskod där UV-kod och X- och Y-värden ingår Ett kosmetiskt solarium ska ha ett tidur som kan ställas in så att bestrålningstiden begränsas i enlighet med tillverkarens exponeringsschema eller motsvarande anvisningar. 13 Ett ersättningsrörs X-värde ska vara mellan 75 och 100 procent av originalrörets. Ett ersättningsrörs Y-värde ska vara mellan 85 och 115 procent av originalrörets. 14 För kategorisering av ett solarium i UV-typ enligt Annex BB och bestäms maximivärden av den biologiskt vägda (enligt standardens figur 101) och spektralt integrerade irradiansen i strålfältet från solariet. Total erytemeffektiv irradians ( nm) får inte överstiga 0,3 W/m². För UV-typ 3 ska dessutom mätvärden i det kortvågiga spektralintervallet nm och i det långvågiga nm vara mindre än 0,15 W/m².

237 SSMFS 2012:5 Märkning och instruktioner för användning av kosmetiskt solarium som upplåts till allmänheten Denna bilaga innehåller de uppgifter för märkning och användning som enligt 7 ska finnas tillgängliga i verksamhet där kosmetiskt solarium upplåts till allmänheten. 15 Bilaga 3 1. Märkning Ett solarium ska vara märkt på ett varaktigt och lätt synligt sätt med 1. uppgift om kategori (UV-typ 1, 2, 3 eller 4), 2. UV-lysrörs ekvivalenskod och XY-intervall, referenstypbeteckning hos andra UV-strålkällor, och 3. varningstext med följande innebörd: VARNING: Ultraviolett strålning kan skada ögon och hud, åldra huden och ge hudcancer. Läs bruksanvisningen noga. Använd avsedda skyddsglasögon. Vissa mediciner och kosmetiska preparat kan orsaka överkänslighet. För ett solarium som är avsett för användning i en solariesalong eller liknande får varningen i punkt 3 finnas på ett permanent anslag på väggen intill solariet. Texten läs bruksanvisningen noga får ersättas med rådfråga personalen. Solarier av UV-typ 4 ska dessutom vara märkta med texten Varning används endast efter läkares ordination. Solarier vars luminans överstiger candela per kvadratmeter ska vara märkta med texten Varning intensivt ljus. Se inte på strålkällan. Om varningarna kombineras behöver inte ordet Varning upprepas flera gånger. Varningar ska vara synliga utanpå solariet efter dess installation. 2. Uppgifter som ska finnas i instruktioner för ett solariums korrekta användning Följande information och uppgifter ska enligt svensk standard SS-EN :2010 finnas i solarietillverkarens bruksanvisning för solariet. - Barn ska inte vara närvarande då solariet används. - Solariet ska inte användas av personer under 18 år, med fräknar, med naturligt rött hår, med abnorma missfärgade hudfläckar, 15 Uppgifterna är hämtade från Svensk standard SS-EN :2010 om märkning och instruktioner i solariefabrikantens bruksanvisning för korrekt användning av kosmetiska solarier. 9

238 SSMFS 2012:5 10 med många födelsemärken på kroppen (mer än 15, över 2 mm), med stora osymmetriska födelsemärken (över 5 mm), med solsveda, som i solen inte kan bli bruna eller inte blir det utan att bränna sig, som har svårt för att bli bruna och lätt bränner sig i solen, som vet de har bränt sig allvarligt upprepade gånger i barndomen, som har eller haft hudcancer eller har en känd risk att få det, som har en nära släkting som har eller haft melanom, under läkarvård för sjukdomar innebärande ljuskänslighet, eller som tar fotosensibiliserande medicin. - Ingen exponering får överskrida en persons lägsta erytemdos, dvs. den UV-dos som kan ge skönjbar hudrodnad. Om hudrodnad uppträder efter en exponering ska ingen ytterligare exponering ske på en vecka. Exponeringar kan därefter återupptas om de börjar om från exponeringsschemats början. - Om oväntade biverkningar, t.ex. klåda, uppstår inom 48 timmar efter första exponeringen ska medicinsk sakkunskap tillfrågas före fortsatt exponering. - Avsett exponeringsavstånd (om det inte är givet av solariets konstruktion) - Rekommenderat exponeringsschema som specificerar soltiders längd och uppehåll mellan dem baserat på UV-strålningen i solariet, hudkänslighet och eventuellt avståndsberoende. Den första solningen, som med osolad hud är en testsolning, får inte överskrida exponeringen 100 J/m 2 erytemeffektiv ultraviolett strålning eller ska baseras på ett test på en liten begränsad hudyta. - Antalet exponeringar som inte bör överskridas per år. Uppgiften ska kompletteras med informationen: Varje solariesolning ökar risken för hudcancer. Inget antal är ofarligt. - Solariet ska inte användas om dess tidur eller ett filter är trasigt eller saknas. - Identifiering av reservdelskomponenter som kan påverka den ultravioletta strålningen - Identifiering av utbytbara UV-strålkällor och att de bara ska ersättas av sådana som anges på solariets märkning. UV-lysrör ska bara ersättas med sådana som har en ekvivalenskod vars UV-kodsuppgifter faller inom ekvivalensområden angivna på solariet.

239 SSMFS 2012:5 - UV-strålning från sol eller solarier kan orsaka bestående hudoch ögonskador som beror såväl av stråldos och strålegenskaper som individuell hudkänslighet - Solsveda kan uppstå efter överexponering. Alltför många upprepade exponeringar kan leda till att huden åldras i förtid och ökad risk att få hudtumörer. Ju mer ett solarium används desto högre risk. - Utan skyddsglasögon finns risk för ögonskador. Hornhinnan ytterst i ögat kan bli inflammerad av solariets UV-strålning och som resultat av för mycket UV-strålning kan ögats inre delar och näthinna ta skada. Katarakt kan uppstå av många upprepade exponeringar. - Vid allergiska reaktioner av UV-strålning eller utpräglad individuell känslighet ska medicinsk sakkunskap rådfrågas innan exponeringar påbörjas - Följande försiktighetsåtgärder måste vidtas inför användning av ett solarium: Använd alltid skyddsglasögon avsedda för solariet. Kontaktlinser och solglasögon är otillräckliga. Avlägsna kosmetika i god tid före exponering och använd inte solkrämer eller medikamenter som kan påskynda eller förstärka solariesolbrännan. Ultraviolett strålning kan göra medicinska sjukdomstillstånd eller bieffekter av medicinering allvarligare. Vid osäkerhet ska medicinskt sakkunnig konsulteras. Gör uppehåll minst 48 timmar mellan första solning och andra. Uppehållstid mellan fortsatta solningstillfällen ska också vara ungefär 48 timmar på grund av UV-strålningens kumulativa erytemverkan. Sola aldrig både i solarium och ute i solen samma dag. Följ exponeringsschemats rekommendationer om soltider, uppehåll och i förekommande fall avstånd från solarielamporna. Sök läkare om det blir bestående knölar eller sår på huden eller om leverfläckar förändras. Skydda känsliga hudpartier som t.ex. sår, tatueringar och könsorgan. 11

240 SSMFS 2012:5 3. Strålsäkerhetsmyndighetens råd och information med den text och i det utförande som enligt 9 ska finnas anslaget i minst format A3: 12