Språk musik vers. Relationer mellan grammatiker. Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet

Transkript

1 Språk musik vers Relationer mellan grammatiker Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet

2 Psalmer vi minns? Trygga räkan ingen vara än Guds lilla barn i Skara. (Sv ps 248) O Gud Fader, Son och Ande, Dig ske pris i hallonlandet. (Sv ps 77) Det är saligt att samla citron Omkring ordet till bön och till sång. (Sv ps 263)

3 Varför blir det fel? Sjungen text är svår att uppfatta Taktarten påverkar vokal- och konsonantlängd Dåne liksom åskan bröder Dåne liiiiksom åskaaan bröööder

4 Varför blir det fel? forts. Tonhöjden påverkar vokalkvalitén vid sång 1. iii iii iii iii iii 2. aaa aaa aaa aaa aaa

5 Språklig betoning och musikalisk betoning kan hamna i konflikt (i en illa tonsatt text). Musiken: Språket: X... X. X. Intryck: Tryggare kan ingen vara Trygga räkan ingen vara (Det hindrar inte att psalmen är älskad av många. Text: Lina Sandell, Musik: Oskar Ahnfelt)

6 Stjärnan ej på himlafesten fågeln ej i kända nästet Gläd dig då, du lilla skara (Skara?) Jakobs Gud skall dig bevara för hans vilja måste alla Fiender till jorden falla X... X. X.

7 Varför blir det fel? forts. Frasering (andning; legato, staccato) påverkar uppfattningen av ordens indelning i stavelser.

8 Stavelseindelning, grundreglerna: En vokal som kärna: katalog ka-ta-log (inte *k-ata-lo-g) Börja med en konsonant (om möjligt): katalog ka-ta-log (inte *kat-al-og)

9 Stavelseindelning, forts. Stavelser respekterar ordgränser: härm+apa härm+a-pa (inte *här-ma-pa) samlas i tron sam-las + i+ tron (inte *sam-la + ci-tron)

10 men när musiken tillkommer

11 2. Det är saligt att samla citron. Omkring ordet till bön och till sång. O hur härligt det blir vid Guds tron Att få stå bland de frälste en gång

12 Några exempel till: När du går över floden går du ensam när du går över floden lämna salt när Gud i natten stimmar lugnt vilar uppå strå (Sv ps 121) Morgon mellan fjällen, hör hur bäck och flod sorlande motellen, sjunga Gud är god (Sv ps 179)

13 Vi vill att världen ska vara meningsfull allo lande? hallonlandet! Och låt oss sist bland änglars kor?!

14 Folketymologier: feuilleton följetong Fuchsschwanz fogsvans längs längst ramaskri ramaskrik avocado advokado termobyxor termosbyxor

15 folketymologi, forts. Det räcker dock med lite mening Trygga räkan ingen vara? Följetong?

16 Talat språk, några egenskaper Ändamålsenligt för kommunikation Anpassat till lyssnaren Anpassat till talaren Kalibrerat av sociala regler

17 Talat språk, forts. Vill fröken Ahlberg följa med på en konsert med mej nu på fredag? Nej tyvärr, herr Ekman, jag har redan andra åtaganden den kvällen. Skaru me på freda? Nä! Har nte tid.

18 Talat språk är ofta praktiskt och prosaiskt Annat är det med dikt

19 Dikt, några egenskaper: annorlunda rytm rim annorlunda syntax (ordföljd) annorlunda morfologi (ändelser) annorlunda syfte

20 Organiserad rytm (. x)(. x) (. x). (jamber) på drivans snö där glimmar en di -a - mant så klar Ø Ej fanns en tår, en pärla, som högre skim-rat har. Ø (ur Demanten på marssnön, Josef Julius Wecksell)

21 Rim Skogen sover Strimman på fästet flämtar matt. Dagen vakar i juninatt. Tystnat har nyss hennes muntra skratt, redan hon sover. Vid hennes sida jag stum mig statt. Kärleken vakar över sin skatt, kärleken vakar i juninatt. (Ernest Thiel)

22 Ordföljd (syntax) Flickan knyter i Johannenatten kring den gröna broddens späda stänglar silkestrådar utav skilda färger. (Johan Ludvig Runeberg) Flickan knyter silkestrådar utav skilda färger kring den gröna broddens späda stänglar i Johannenatten. (prosa 1) I Johannenatten knyter flickan silkestrådar utav skilda färger kring den gröna broddens späda stänglar. (prosa 2)

23 Ordformer (morfologi) (x.) (x.) (x.) (x.) (x.) (trokéer) vers: silkestrådar utav skilda färger prosa: silkestrådar av skilda färger vers: Jag blev så innerligt glader och skrev några muntra rader prosa: Jag blev så innerligt glad och skrev några muntra rader

24 Morfologi påverkad av musikens rytm Herren sina trogna vårdar, Uti Sions helga gårdar, Över dem Han sig förbarmar, Bär dem uppå fadersarmar. Ingen nöd och ingen lycka, Skall utur Hans hand dem rycka

25 Skillnaden mellan prosa och vers Prosa (talspråk) 1. Budskap, betydelse 2. Syntax, morfologi 3. Ljud Vers 1. Ljud 2. Budskap, betydelse 3. Syntax, morfologi

26 Prosa och vers, forts. Art is the activity of caring about the look or sound of what we bring into being (Dover 1997) Vid vers får syntaktiska och morfologiska hänsyn ibland ge vika för ljudmässiga (fonologiska) hänsyn.

27 Solen skiner från en himmel klar Vad det är vackert såna dar! (vers) Solen skiner från en klar himmel. Vad det är vackert såna dar! (prosa) (x.) (x.) (x.) (x Ø) Denna sal som är så kvav (vers) får mig [...] drömma om ett hav Denna sal som är så kvav får mig [att] drömma om ett hav. (prosa)

28 Syntaxen får således stundom anpassa sig till versens ljudstruktur. Hur är det då med semantiken (betydelsen, budskapet)?

29 Christian Morgenstern: Das große Lalula Kroklokwafzi? Semememi! Seiokrontro - prafriplo: Bifzi, bafzi; hulalemi; quasti basti bo... Lalu lalu lalu lalu la! Hontraruru miromente zasku zes rü rü?

30 (x.) (x.) (x.) (x.) Kroklokwafzi? Semememi! Seiokrontro - prafriplo: Ø Bifzi, bafzi; hulalemi; quasti basti bo... Ø Lalu lalu lalu lalu < la! > Hontraruru miromente zasku zes rü rü? Ø Entepente, leiolente klekwapufzi lü? Ø Lalu lalu lalu lalu < la! > katalex extraposition

31 Vad är en versfot? Ett bra ord! Ett för språket bra ord! Ett ur språkets ljudstrukturs synpunkt bra ord! i typfallet

32 Var hittar man bra ord? Jo, i smeknamn Tyska smekformer: Hansi, Uni, Biggi, Gorbi = (x.) Jämför: Bifzi, bafzi; hulalemi; = (x.) quasti basti bo...

33 Svenska smekformer två stavelser betoning på första stavelsen dvs. en troké (x.) Svempa Kicki dagis funka pucko

34 Svensk smeknamnsbildning: Utgångspunkterna är olika, men målet är ett. Målet (skon): (x.) Katarina > [Kattis] Karolina > [Lina] Elisabet > [Lisa] Margareta > [Meta] Bo > [Bosse] Lennart > [Lelle] Askungen heter [Anna]

35 Formen hos bra ord är också vad svensken använder i spontan vers Grötrim skrivna av studenter (Gröt med) (socker) (och ka-) (nel Ø) (Det kan) (aldrig) (bliva) (fel Ø) (Pelle) (sades) (vara) (klok Ø) men (var e-) (gentli-) (gen en) (tok Ø)

36 Versens egenskaper är klart beroende av språket Japanska Kvantitet är viktigt, men inte betoningar eller stavelsestruktur både i språk och vers Grekiska Kvantitet är viktigt både i språk och vers. Ordbetoning är mindre viktigt Svenska Betoning är viktigt både i språk och vers Tonaccent är oviktigt både i språk och vers

37 Skillnader märks vid överföring av vers mellan språk: Haiku på japanska: moror, dvs. kvantitetsenheter 5 μ μ μμ μ Asagao ya 7 μ μ μ μ μ μ μ Hiru wa jo orosu 5 μμ μ μ μ Mon no kaki

38 Överföring, forts. Haiku på svenska: stavelser 5 σ σ σ σ σ mellan grenarna 7 σ σ σ σ σ σ σ en tråd i spindelnätet 5 σ σ σ σ σ syns i solglittret

39 Daktylisk hexameter på grekiska: ( u u)( u u) ( u u) ( u u) ( u u)( ) an.dra.mo.yen.ne.pe.mou.sa.po.luu.tro.po.nhos.ma.la.pol.laa Daktylisk hexameter på svenska: (x..) (x..) (x..) (x.) (x..) (x.) Musa, be-rätta om mannen, den mångbefarne som länge irrade kring sen han härjat Troja, den heliga staden.

40 Musik i språket? Satsmelodi? Tonaccent? Intonation? Musik innehåller många toner a, b, h, c, ciss, d, diss, e,

41 Språkliga tonsystem Språk innehåller få toner Hög H Låg L (Mellan, någon gång, t ex i kinesiska) Tonerna kombineras på olika sätt: HL, LH, HLH, L, H

42 Toner i svenska dialekter H LH L]»sommar-«ledig-«heten Stockholm L H L]»sommar-«ledig-«heten Bergslagen

43 Ett par dialekter till: H L H]»sommar-«ledig-«heten Göteborg H LH L]»sommar-«ledig-«heten Luleå

44 Ropkonturen Musik tycks finnas på ett (1) ställe i språket. Vokativt rop ( vocative chant ) Hanna Johanna Jan

45 Johanna Jan han- Ja- { -an! -na! Jo- Liten ters! Konserten börjar snart!