Dig ske pris i hallonlandet

Transkript

1 Dig ske pris i hallonlandet konflikt och harmoni när ordet blir poesi Tomas Riad Nordiska språk Stockholms universitet

2 Psalmer vi minns? Trygga räkan ingen vara än Guds lilla barn i Skara. (Sv ps 248) O Gud Fader, Son och Ande, Dig ske pris i hallonlandet. (Sv ps 77) 2

3 Psalmer vi minns? Det är saligt att samla citron Omkring ordet till bön och till sång. (Sv ps 263) Birgitta Rudberg (2003) 3

4 Varför blir det fel? Sjungen text är svår att uppfatta Taktarten påverkar vokal- och konsonantlängd Dåne liksom åskan bröder Dåne liiiksom åskaaan bröööder 4

5 Varför blir det fel? forts. Tonhöjden påverkar vokalkvalitén vid sång 1. iii iii iii? iii iii 2. aaa aaa aaa aaa aaa 5

6 6

7 Språklig betoning och musikalisk betoning kan hamna i konflikt (i en illa tonsatt text, eller en illa textsatt melodi). Musiken: Språket: X... X. X. Intryck: Tryggare kan ingen vara Trygga räkan ingen vara (Det hindrar inte att psalmen är älskad av många. Text: Lina Sandell, Musik: trad) 7

8 hm... 8

9 Stjärnan ej på himlafesten fågeln ej i kända nästet Gläd dig då, du lilla skara (Skara?) Jakobs Gud skall dig bevara för hans vilja måste alla Fiender till jorden falla X... X. X. 9

10 Varför blir det fel? forts. Frasering (andning; legato, staccato) påverkar uppfattningen av ordens indelning i stavelser. 10

11 11

12 Stavelseindelningprinciperna Sonoritetsprincipen: En vokal bildar stavelsekärna katalog ka-ta-log (inte *k-ata-lo-g) Barn klappar tre gånger De mest ljudstarka (sonora) ljuden bildar stavelsekärna 12

13 Stavelseindelningsprinciperna Stavelseansatsprincipen: Börja stavelsen med en konsonant (om möjligt): katalog ka-ta-log (inte *kat-al-og) I vissa språk är denna princip väldigt stark, jfr tyska ʔAffe med svenska apa 13

14 Stavelseindelning, forts. Stavelser respekterar ordgränser: härm+apa härm+a-pa (inte *här-ma-pa) samlas i tron sam-las + i+ tron (inte *sam-la + ci-tron) 14

15 men när musiken tillkommer 15

16 2. Det är saligt att samla citron. Omkring ordet till bön och till sång. O hur härligt det blir vid Guds tron Att få stå bland de frälste en gång 16

17 Några exempel till: När du går över floden går du ensam när du går över floden lämna salt när Gud i natten stimmar lugnt vilar uppå strå (Sv ps 121) Morgon mellan fjällen, hör hur bäck och flod sorlande motellen, sjunga Gud är god (Sv ps 179) 17

18 lämna s natten s mo t allt timmar hällen dvs. läm-na salt nat-ten stim-mar mo-tel-len i enlighet med stavelseansatsprincipen 18

19 19

20 Vi vill att världen ska vara meningsfull allo lande? hallonlandet! Om vi inte ser någon mening i ett yttrande frestas vi att se till att det blir meningsfullt 20

21 Vi vill att världen ska vara meningsfull Och låt oss sist bland änglars kor?!? 21

22 Det är fråga om rationellt beteende... 22

23 Folketymologi 1: att ge mening (efter sitt förstånd) feuilleton följetong Fuchsschwanz fogsvans Intercitytåget Intillcitytåget! 23

24 Folketymologi 2: att ge form (man känner igen) längs längst ramaskri ramaskrik trilogi triologi avocado advokado termobyxor termosbyxor 24

25 folketymologi, forts. Det räcker dock med lite mening Trygga räkan ingen vara? Följetong? 25

26 26

27 Talat språk är ofta praktiskt och prosaiskt Anpassat till lyssnaren Anpassat till talaren Kalibrerat av sociala regler Annat är det med dikt 27

28 Dikt, några egenskaper: annorlunda rytm rim annorlunda syntax (ordföljd) annorlunda morfologi (ändelser) annorlunda syfte 28

29 Organiserad rytm (. x)(. x) (. x). (jamber) på drivans snö där glimmar en di -a - mant så klar Ø Ej fanns en tår, en pärla, som högre skim-rat har. Ø. (x.) (x.) (x. ) (eller trokéer) (ur Demanten på marssnön, Josef Julius Wecksell) 29

30 Rim Skogen sover Strimman på fästet flämtar matt. Dagen vakar i juninatt. Tystnat har nyss hennes muntra skratt, redan hon sover. Vid hennes sida jag stum mig statt. Kärleken vakar över sin skatt, kärleken vakar i juninatt. (Ernest Thiel) 30

31 Ordföljd (syntax) Flickan knyter i Johannenatten kring den gröna broddens späda stänglar silkestrådar utav skilda färger. (Johan Ludvig Runeberg) Flickan knyter silkestrådar utav skilda färger kring den gröna broddens späda stänglar i Johannenatten. (prosa 1) I Johannenatten knyter flickan silkestrådar utav skilda färger kring den gröna broddens späda stänglar. (prosa 2) 31

32 Ordformer (morfologi) (x.) (x.) (x.) (x.) (x.) (trokéer) vers: silkestrådar utav skilda färger prosa: silkestrådar av skilda färger vers: Jag blev så innerligt glader och skrev några muntra rader prosa: Jag blev så innerligt glad och skrev några muntra rader 32

33 Morfologi påverkad av musikens rytm Herren sina trogna vårdar, Uti Sions helga gårdar, Över dem Han sig förbarmar, Bär dem uppå fadersarmar. Ingen nöd och ingen lycka, Skall utur Hans hand dem rycka 33

34 Skillnaden mellan prosa och vers Prosa (talspråk) 1. Budskap, betydelse 2. Syntax, morfologi 3. Ljud Vers 1. Ljud 2. Budskap, betydelse 3. Syntax, morfologi 34

35 Prosa och vers, forts. Art is the activity of caring about the look or sound of what we bring into being (Dover 1997) Vid vers får syntaktiska och morfologiska hänsyn ibland ge vika för ljudmässiga (fonologiska) hänsyn. 35

36 Solen skiner från en himmel klar Vad det är vackert såna dar! (vers) Solen skiner från en klar himmel. Vad det är vackert såna dar! (prosa) (x.) (x.) (x.) (x Ø) Denna sal som är så kvav (vers) får mig [...] drömma om ett hav Denna sal som är så kvav får mig [att] drömma om ett hav. (prosa) 36

37 Syntaxen får således stundom anpassa sig till versens ljudstruktur. Hur är det då med semantiken (betydelsen, budskapet)? 37

38 Christian Morgenstern: Das große Lalula Kroklokwafzi? Semememi! Seiokrontro - prafriplo: Bifzi, bafzi; hulalemi; quasti basti bo... Lalu lalu lalu lalu la! Hontraruru miromente zasku zes rü rü? 38

39 (x.) (x.) (x.) (x.) Kroklokwafzi? Semememi! Seiokrontro - prafriplo: Ø Bifzi, bafzi; hulalemi; quasti basti bo... Ø Lalu lalu lalu lalu < la! > Hontraruru miromente zasku zes rü rü? Ø Entepente, leiolente klekwapufzi lü? Ø Lalu lalu lalu lalu < la! > katalex extraposition 39

40 Vad är en versfot? Ett ord! Vissa versfötter är särskilt bra ord, beroende på språkets ljudstruktur. I svenska är det trokéer, dvs tvåstaviga ord med betoningen på första stavelsen som är bra. 40

41 41

42 Var hittar man bra ord? Jo, i smeknamn Tyska smekformer: Hansi, Uni, Biggi, Gorbi = (x.) Jämför: Bifzi, bafzi; hulalemi; = (x.) quasti basti bo... 42

43 Svenska smekformer två stavelser betoning på första stavelsen dvs. en troké (x.) Svempa Kicki dagis funka pucko 43

44 Svensk smeknamnsbildning: Utgångspunkterna är olika, men målet är ett. Målet (skon): (x.) Katarina > [Kattis] Karolina > [Lina] Elisabet > [Lisa] Margareta > [Meta] Bo > [Bosse] Lennart > [Lelle] Askungen heter [Tora] 44

45 Formen hos bra ord är också vad svensken använder i spontan vers Grötrim skrivna av studenter (Gröt med) (socker) (och ka-) (nel Ø) (Det kan) (aldrig) (bliva) (fel Ø) (Pelle) (sades) (vara) (klok Ø) men (var e-) (gentli-) (gen en) (tok Ø) 45

46 Versens egenskaper är klart beroende av språket Japanska Kvantitet är viktigt, men inte betoningar eller stavelsestruktur det gäller både språk och vers Grekiska Kvantitet är viktigt det gäller både språk och vers Ordbetoning är mindre viktigt Svenska Betoning är viktigt det gäller både språk och vers Tonaccent är oviktigt det gäller både språk och vers 46

47 Skillnader märks vid överföring av vers mellan språk: Haiku på japanska: moror, dvs. kvantitetsenheter 5 μ μ μμ μ Asagao ya 7 μ μ μ μ μ μ μ Hiru wa jo orosu 5 μμ μ μ μ Mon no kaki μ = kort μμ = lång 47

48 Överföring, forts. Haiku på svenska: stavelser 5 σ σ σ σ σ mellan grenarna 7 σ σ σ σ σ σ σ en tråd i spindelnätet 5 σ σ σ σ σ syns i solglittret 48

49 Daktylisk hexameter på grekiska: ( u u)( u u) ( u u) ( u u) ( u u)( ) an.dra.mo.yen.ne.pe.mou.sa.po.luu.tro.po.nhos.ma.la.pol.laa Daktylisk hexameter på svenska: (x..) (x..) (x..) (x.) (x..) (x.) Musa, be-rätta om mannen, den mångbefarne som länge irrade kring sen han härjat Troja, den heliga staden. 49

50 50

51 Musik i språket? Satsmelodi? Tonaccent? Intonation? Musik innehåller många toner a, b, h, c, ciss, d, diss, e, fess, 51

52 Språkliga tonsystem Språk innehåller få toner Hög H Låg L (och någon gång M, Mellan) Tonerna kan kombineras på olika sätt: HL, LH, HLH, L, H 52

53 Toner i svenska dialekter H LH L]»sommar-«ledig-«heten Stockholm L H L]»sommar-«ledig-«heten Bergslagen 53

54 Ett par dialekter till: H L H]»sommar-«ledig-«heten Göteborg H LH L]»sommar-«ledig-«heten Luleå 54

55 Ropkonturen Musik tycks dock finnas på ett (1) ställe i språket. Rop ( vocative chant ) Hanna! Johanna! Jan! 55

56 ˈJa- Jo- ˈhan- -an! Liten ters! -na! 56

57 57